DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN

Transkript

1 DOKUMENTATION SVEBI-KONFERENSEN KARLSTADS UNIVERSITET NOVEMBER 2011

2 SVEBI-KONFERENSEN, 2011 Idrottsvetenskaplig forskning utmaningar i nutid och framtid TEMA: Barn- och ungdomsidrott Ämnet Idrottsvetenskap på Karlstads universitet fick förmånen att arrangera den årligen återkommande SVEBI-konferensen (SVEBI: Svensk Förening för Beteende- och Samhällsvetenskaplig Idrottsforskning) den november 2011 här i Karlstad. Denna konferens riktar sig till idrottsforskare, studenter samt verksamma idrottsledare och idrottslärare som har ett intresse av att ta del av den senaste idrottsrelaterade forskningen såväl nationellt som internationellt. Det övergripande temat för årets konferens var barn- och ungdomsidrott och samlade närmare 130 idrottsintresserade deltagare från hela landet. Nedan följer ett axplock av de 30-talet föreläsare som var verksamma under konferensens två dagar. PEER RELATIONSHIPS IN SPORTS DR. ALAN L. SMITH FRÅN PURDUE UNIVERSITY, INDIANA Alan Smith har forskat om barn och deras kamrater i idrottslag. Smith presenterade resultat om hur barn mellan 12 och 15 år blir accepterade av sina kamrater inom idrotten. Genom idrott får barn bra självkänsla, de känner lojalitet, intimitet, gemenskap och de lär sig att lösa konflikter. Detta gäller dock bara om de blir accepterade av sina kompisar och om de känner att de har nära vänner i gruppen. Smith med kollegor har även visat att det förekommer olika kategorier av kamratrelationer inom idrotten: de som är accepterade av hela gruppen, de som har vänner inom gruppen och de som är isolerade från gruppen. Sedan kan det finnas olika grader av detta, men barnen tillhör oftast någon av dessa kategorier. Den plats ett barn har i gruppen kan ändras med tiden genom att de till exempel utvecklas mer idrottsligt eller att de halkar efter jämfört med övriga i gruppen. Smith har också tittat på vad som motiverar barnen och vad som gör att de slutar med idrott. Att bli mobbad av sina kamrater eller att de pekas ut som offer i gruppen är ofta anledningen till att de gör det. Barn deltar trots allt i idrottsaktiviteter för att deras kompisar gör det, där det blir viktigt att vara accepterad av gruppen för att vilja fortsätta idrotta. BEDÖMNINGSSTÖD I IDROTT OCH HÄLSA ETT SKOLVERKSUPPDRAG PROF. HÅKAN LARSSON, MFL, GIH, STOCKHOLM Ett nytt bedömningsstöd för ämnet Idrott och hälsa har tagits fram, där elevernas kunskaper ska bedömas utifrån de mål som satts upp och inte utifrån hur processen har sett ut. Larsson m fl menar att bedömning och betygsättning inom ämnet Idrott och hälsa kan vara svårt eftersom lärare inom ämnet undervisar i ganska liten utsträckning. De ägnar istället mer tid åt att upplysa och instruera eleverna. Lärarnas bedömning kan skilja sig mellan olika skolor och grunderna för bedömningarna är sällan artikulerade. En del har till och med bedömningsgrunder som det inte finns stöd för i styrdokumenten. Utvärderarnas uppgift har varit att ta fram ett stöd för bedömning som visar hur lärarna kan förhålla sig till den nya läroplanen (Lgr 11). Erik Backman har undersökt lärandemål och styrdokument inom Idrott och hälsa vilka visat sig vara eftersatta. Han ställde sig frågan vad det är lärare ska kunna och hur de ska lära ut det?

3 PHYSICAL EDUCATION IN SWEDEN AND SOUTH AFRICA EN JÄMFÖRELSESTUDIE DR. KONSTANTIN KOUGIOUMTZIS OCH PROF. GÖRAN PATRIKSSON, GÖTE- BORGS UNIVERSITET I den här studien har man jämfört svenska och sydafrikanska skolors idrottsutbud för barn och unga. Målet med studien var att se om respektive land utgått från sina läroplansmoduler. Före 1994 fanns ingen idrottsundervisning i afrikanska skolor, men efter att ett nytt skolsystem införts arbetades en ny läroplan fram som liknar den svenska. Det samlades in data, dels genom att filma eleverna och dels genom att de fick fylla i ett frågeformulär. Frågorna handlade om barnens bakgrund, hälsopromotion och personliga utveckling. Bland annat ställde man frågan hur ofta barnen i respektive land har idrott och hälsa under skoltid? Här visade det sig att i områden där boer och engelsmän tidigare bott har skolorna mer idrott. Föräldrarnas ekonomiska situation och idrott i skolan hänger också ihop. I de områden där föräldrarna har det bättre ställt har skolorna ofta mer idrott. När det gäller social och personlig utveckling tycker fler barn i Sydafrika, jämfört med svenska skolungdomar, att idrotten påverkar den sociala och personliga utvecklingen i positiv bemärkelse. HUR FÅR VI INAKTIVA BARN ATT RÖRA PÅ SIG? FIL. DR. ÖRJAN EKBLOM, GIH, STOCKHOLM Är man inaktiv som barn blir man också ofta inaktiv som vuxen. Fysisk aktivitet hos barn påverkar inte bara kognition, blodfetter, sockerkänslighet och BMI. Fysisk aktivitet ökar också den mentala hälsan, livskvaliteten och gör så att de får bättre sömn. Faktorer som har betydelse om barn är aktiva eller ej är socioekonomi, bostadsort, föräldrars intresse och kamraters vanor. Så även om barn vill idrotta är det inte säkert att de kan. Förr spontanidrottade man mer, idag ser barn istället på TV eller är väldigt aktiva i sin idrott. Idrottandet för de som bara tycker det är roligt finns nästan inte. Andelen överviktiga är idag större och att vara inaktiv och lida av fetma hänger ihop. Det finns alltså en större anledning att bry sig om barns idrottande idag än vad det fanns förr. Stillasittandet bland barn måste minskas, men aktiviteten får inte vara för hög eftersom det kan ha den effekten att de rör sig mindre på grund av att aktiviteten blir för krävande. Att undervisning om idrott och hälsa måste finnas även utöver lektionstid var något som Örjan Ekblom ville skicka med deltagarna. HÄLSOPROMOTION, FYSISK AKTIVITET I SKOLAN. VEM BÄR ANSVARET? DOKTORAND PERNILLA HEDSTRÖM, KARLSTADS UNIVERSITET Skolan ska erbjuda daglig fysisk verksamhet, men gör den verkligen det? Kan en Hälsocoach vara lösningen på den utbredda fetmaepidemin bland barn och vuxna? En hälsocoach kan exempelvis vara en person som är anställd av skolor, företag och organisationer och som hjälper personal, barn och medarbetare till en bättre hälsa. Nu provar man denna idé i en skolklass i Värmland. Det är en klass ur år 4 som fått en egen hälsocoach som under två år ska planera och främja hälsan genom fysisk aktivitet och involvera annan skolpersonal samt föräldrar och pedagoger. Hälsocoachen ska se till att samverka med idrottsrörelsen och få till stånd föreläsningar, hälsoläxor och fysiska aktiviteter. Den aktuella klassen har en Hälsocoach som sedan jämförs med en annan liknande klass som inte gör några andra planerade fysiska aktiviteter under skoltid förutom de obligatoriska idrottslektionerna. Studien leds av Pernilla Hedström och syftet är att över tid studera påverkanseffekter av den nya funktionsrollen. DROTTSLYFTET I PRAKTIKEN, KARLSTAD IDROTTSSKOLA CLAES HAVIMÄKI, VÄRMLANDS IDROTTSFÖRBUND På Kronoparksskolan i Karlstad fanns tidigare ingen idrott utöver lektionstid därför beslutade en idrottslärare på skolan att starta Karlstad Idrottsskola. Idrottsskolan startades i så kallade riskområden, där man antog att ungdomar inte idrottade för att det inte fanns möjlighet till detta. Tack vare att Karlstad Idrottsskola startades fick barn mellan sju och tolv år prova på idrott en gång i veckan på fritids. Till sin hjälp tog man föreningar som kom till skolan för att inspirera barnen. Yngre barn fick rörelseträning och äldre fick utöva en speciell idrott. Nu har det gått tio år sedan starten och 2012 blir idrottsskolan en fast verksamhet i Karlstad kommun. Karlstad Idrottsskola vill lämna ett positivt avtryck hos barnen, skapa goda vanor, få fler barn aktiva i föreningar och fler unga att bli idrottsledare. Claes avslutade föreläsningen med en övning, där deltagarna fick resursskvallra om varandra för att skapa en positiv stämning.

4 TEMA IDROTTSLYFTET, SYNPUNKTER PÅ UTVÄRDERINGSPROCESSEN PROF. BJARNE IBSEN, SYDDANSK UNIVERSITET Bjarne Ibsen ville under sin föreläsning behandla Idrottslyftet ur ett politiskt perspektiv. Sverige, Norge och Finland har en organisation för idrotten, medan man i Danmark har flera. Bjarne beskrev något som de i Danmark kallar för Modern idrottspolitik. Här lyfts framförallt idrottens nytta, hälsa och integration fram, där man även stöttar idrott och fysisk aktivitet utanför föreningslivet. Detta är något som inte känns igen i den svenska idrottspolitiken. Upprättandet av en rad statsinstitutioner för idrott, mjuka styrningsformer, förväntningsavstämning och försöks- och utvecklingsprogram är sådant Danmark valt att satsa på. Det har skett en transformation av välfärdsstaten och detta måste man följa även inom idrotten menar Bjarne. Här lyssnar man på folket och experimenterar sig fram till olika lösningar istället för att bestämma på en högre nivå. En del av det Danmark gjort liknar Sveriges Idrottslyftet och de som deltagit har varit mycket positiva, men det finns även nackdelar med sådana här satsningar. Målen för rekrytering nås sällan, och det är inte så lätt att visa en tydlig effekt. Det har även visat sig att samarbetet mellan olika organisationer inte fungerar. När pengarna tar slut fortsätter följaktligen inte verksamheten. Ibsen avslutade med att ställa sig frågan vad detta kan bero på? Kan det bero på att man har orealistiska mål, att projekten är för kortvariga för att ha effekt, att det sällan är något som prioriteras av föreningarna, att inte erfarenheter förs vidare från projekt till projekt eller att de övergripande målen svarar inte upp till föreningens mål? PANELDEBATT OM IDROTTSLYFTET PG FAHLSTRÖM LINNÉUNIVERSITETET; HÅKAN LARSSON, GYMNASTIKHÖGSKOLAN I STOCKHOLM; KIM WICKMAN, UMEÅ UNIVERSITET; OWE STRÅHLMAN, KARLSTADS UNIVERSITET. MODERATOR: GÖRAN PATRIKSSON, IDROTTSHÖGSKOLAN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Flera utvärderingsgrupper har undersökt hur Idrottslyftet fungerar, genom att ha studerat idrottslyftet på förbundsnivå, projektnivå samt gjort en enkät på föreningsnivå. Resultaten visar att Idrottsförbunden överlag är positiva till Idrottslyftet eftersom de ekonomiska bidragen har inneburit att flera förbund och föreningar har kunnat genomföra olika satsningar. De förbund som anmälde sig till att vara med i granskningen är positiva till att de blev granskade och utvärderade. Förbunden uppfattar i hög grad att uppdraget är att expandera med hjälp av Idrottslyftet. Idrottslyftet ska ju öppna dörrarna för fler. Men vilka är fler? Ska fler komma till föreningen eller till idrotten? Detta är något som är svårt att utläsa menar paneldeltagarna. Idrottslyftet ska utveckla och förändra och bör innehålla mål om jämställd-

5 het. Det finns ambitioner att förändra, eftersom idrotten ska genomsyras av jämställdhet, men det tycks i nuläget inte finnas några tydliga strategier för detta. Idrottslyftet är till för att stärka idrottsföreningens sekundära uppgifter och för att öka idrottandet. Paneldeltagarna ställde sig frågan om alla ska vara med inom idrotten? Finns det andra sätt att få fler aktiva i samhället än genom föreningarna? Vidare diskuterades om idrotten behöver ändra sig för att få fler att vara med? Cirka 90 % av de projekt som granskades hade inget jämställdhets- eller jämlikhetsperspektiv. Även barnrättsperspektiv saknas. Barnens och ungdomarnas inflytande är begränsat. Detta är sådant som beaktas i framtiden om man vill få fler som föreningsidrottar. Avslutningsvis kunde paneldeltagarna konstatera att en ändamålsenlig debatt om Idrottslyftet för närvarande saknas, men att Idrottslyftet likväl är på väg mot att bli en ordinarie del av verksamheten. FÖRÄLDRAINITIERAT MOTIVATIONSKLIMAT OCH UNGAS IDROTTANDE DR HENRIK GUSTAFSSON, MFL, KARLSTADS UNIVERSITET Hur ska idrottsföräldrarna bete sig? Personer runt om den aktive såsom tränare och föräldrar är ofta viktiga för barns upplevelser av sitt idrottsutövande. Det bör finnas ett stort engagemang, med föräldrar som ger stöd utan press och där fokus ligger på barnens lärprocesser och inte i första hand på att vinna. Med andra ord när föräldrarna främst medverkar till att skapa ett uppgiftsorienterat i kontrast till ett mer resultatorienterat motivationsklimat tycker barn oftare att idrott är roligt. Vilka frågor föräldrar ställer till sina barn efter en match är exempel på hur ett föräldrainitierat motivationsklimat skapas. När föräldrar frågar sina barn om de vann eller hur många mål de gjorde istället för att fråga hur det kändes eller om det var roligt leder det i högre grad till ett resultatorienterat motivationsklimat. Detta kan i sin tur medföra att en del barn kan uppleva press från sina föräldrar att prestera. För att barnen ska trivas med sin idrott menar Henrik med kollegor att föräldrar bör vara stöttande, ha en tillåtande attityd, låta barnen ta del av beslutsprocessen och att de låter barnen delta på sina egna premisser. Det är även viktigt att lyssna till vad barnet vill och känner. Som förälder ska man inte lägga sig i och kritisera barnen. Därtill behöver barnen få utvecklas i sin egen takt och få prova på så många idrotter de vill och har möjlighet till. BARN OCH UNGDOMSIDROTT UR ETT LEDARSKAPSPERSPEKTIV ÖVER TID ULF KARLSSON, KARLSTADS UNIVERSITET Ulf Karlsson inledde sin föreläsning med att ställa sig själv och deltagarna frågan; vart tog spontanidrottandet vägen? Förr gjorde man allt själv., byggde och arrangerade idrott, men nu får man allt detta serverat. Ulf menade att spontanidrottandet bidrog till en ökad kreativitet. Man hade många egna idéer och tänkte idrott på ett annat sätt än man gör idag. Verksamhetsgraden utanför föreningen är idag mycket lägre än förr. Ulf ställde sig också frågan när det ska börjas? Man rekryterar barn allt tidigare och använder sig av inmutning. Bara inom friidrotten har rekryteringsåldern sjunkit med över hälften sedan 1960-talet, från år till 5-7 år. Tidig specialisering kommer enligt Ulf att bli allt mer vanligt om trenden fortsätter i samma riktning. Ulf gav även några konkreta råd till ledare för att öka ungas glädje och motivation att idrotta: tillhandahåll en välplanerad och varierad träning (träningsmiljö och innehåll), anordna aktiviteter i form av läger, föreläsningar och besök av idoler, samarbeta med andra idrotter, kontinuerlig fortbildning, personligt engagemang samt se till att uppmärksamma och uppmuntra alla i träningsgruppen.

6 MOTIVATIONSKLIMATETS BETYDELSE FÖR UNGAS IDROTTANDE PROF. YNGVAR OMMUNDSEN, NORGES IDROTTSHÖGSKOLA, OSLO Yngvar inledde med att konstatera att om man är aktiv inom föreningsidrott i barn och ungdomsåren så ökar sannolikheten markant att man fortsätter att vara fysiskt aktiv även som vuxen. Vidare påpekade Yngvar att idrotten, om den utformas på rätt sätt, lär barnen att samverka med andra, lösa konflikter, vinna och förlora, ta egna initiativ och att respektera andra personer. För att barn ska fortsätta idrotta och för att en positiv utveckling ska ske är det viktigt att tränaren skapar ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Det är skillnad på uppgiftsorienterat klimat och resultatorienterat klimat. Yngvar talade om hur en tränare bör jobba för att skapa ett uppgiftsorienterat klimat, där tyngdpunkten bör ligga på att fokusera på varje individs framsteg i förhållande till sig själva och inte i förhållande till andra. Yngvar ville alltså skicka med oss tanken på att vi ska tävla mot oss själva och inte mot andra. Vidare bör tränaren ge uppmuntran till barnen när de anstränger sig och kämpar även om det inte alltid resulterar i omedelbar framgång. Dessutom menade Yngvar att man som tränare bör ge utrymme för barnen att själva bestämma delar av träningsinnehållet. Detta i syfte att skapa en inre motivation som i sin tur har visat sig leda till ökad glädje och välmående samt en vilja att fortsätta idrotta. UTVECKLA, UTVECKLAS OCH GÖRA NYTT. HISTORIA, NULÄGE OCH FRAMTID HÅKAN LOOB, VD, FÄRJESTADS BK Håkan Loob var sist ut under SVEBI-konferensen 2011 i Karlstad. Håkan inledde med att understryka hur viktig ledaren och coachen är för de aktiva. Tränaren ska se, lyssna, fråga och återkoppla allt de aktiva gör. Det handlar inte bara om att pusha eller visa vägen utan också om verklig coachning. Håkan berättade om sin väg från Gotland och den hemmabyggda isrinken till SM-, VM- och OSguld samt vinnare av Stanley Cup. Hårt arbete är viktigt för Håkan precis som för hockeylaget Färjestad BK. I hårt arbete räknar Håkan in medvetenhet, kämparanda, ansvar och disciplin. Stort hjärta är också viktigt att ha och för att efterleva detta måste man känna stolthet, skapa vi-känsla, engagera sig och känna glädje. SVEBI HAR FÅTT NY ORDFÖRANDE Som avslutning på konferensen tog den nya ordföranden för SVEBI, Ann-Christin Sollerhed över mikrofonen för att berätta lite om sig själv, sitt förhållande till idrott och sina förväntningar på ordförandeskapet. Karlstads Universitet med samarbetspartners tackar för sig för den här gången!

7

8 Foto: Felicia Augustsson Ellinor Johansson, IF Göta - Det har varit en väldigt intressant konferens. Jag har fått nya perspektiv på barn och ungdomsfrågor. Pernilla Hedström var mycket bra. Hennes föreläsning var mycket lätt att ta på och lätt att förstå. Det är något jag kommer att ta med mig till föreningen. Gun Nyberg, Stockholms universitet och Högskolan Dalarna - SVEBI-konferensen är en berikande mötesplats både mellan och under föreläsningarna. Interventionsstudien tycker jag var spännande. Margareta Norén, Falu kommun och Skolförvaltningen - Jag håller med om att det varit berikande. Bedömningsfrågan om idrott och hälsa i skolan tyckte jag var intressant att lyssna på. Det är så angeläget och viktigt att det tas upp. Erwin Apitzsch, Lunds universitet - Det har varit en bra konferens och det är roligt att så många kommer. Jag är nöjd med konferensen. Mångfalden är viktig och jag uppskattar det faktum att det har funnits ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv under hela konferensen. Konferensdokumentation SVEBI Mer information ﬁnns på svebi.se Layout : Universitetstryckereriet och Erika Bergkvist. Foto: Erika Bergkvist. Text: Erika Bergkvist Markus Malm, Strömstad kommun - Föreläsarna har varit väldigt inspirerande och det har varit snabba ryck mellan föreläsningarna. Konferensen har gett en känsla av inspiration, information och korta sekvenser av stora ämnen. Jag vill arbeta vidare med frågorna som har tagits upp och sätta mig in mer i de olika ämnena efter att konferensen är över.