Uppsala. öpin. Landvetter Göteborg Borås. Värnamo ARSRAPPORT. Helsingborg. Lund. Malmö. Lübeck. Hamburg

Transkript

1 Helsingborg Helsingør gør gør Malmö Lund Värnamo Jönk e København en Hamburg Nyk Nykøb købing F N F Lübeck Landvetter Göteborg Borås rup Kastru ru K anda rlan Arl Arla N orrkö Norrkö Nor Norr g ng Linköpin köping Stockholm St S a ala Uppsala öping/skavsta köping/ Nyköping yköping öping öpin 2003 ARSRAPPORT O

2 Det helt avgörande är att Sverige bestämmer sig för att bygga banor som klarar 350 km/h Precis så som man redan gör i övriga Europa. Europakorridorens ordförande Göran Johansson och VD:n Gunnar Sibbmark summerar det gångna året. Att förklara och utveckla resonemangen kring varför Sverige ska satsa på höghastighetsbanor, har varit en av Europakorridorens viktigaste uppgifter under Göran Johansson talar hellre om logistik än om infrastruktur när han diskuterar Europakorridoren. I Sverige har vi högre logistikkostnader än i många andra EU-länder. Svenska företag är alltså mer beroende av effektiva transporter än andra. Det är för varuägarna och resenärerna företagen, skolorna, människorna som vi ska bygga. Om inte de kan räkna hem satsningarna, så ska de heller inte genomföras. Därför är det viktigt att vi under det kommande året får igång en bred diskussion om logistiken. Vilka anpassningar krävs vid utbyggnaden av Europakorridoren, för att ge logistiken bästa tänkbara förutsättningar? Här bör även varuägarna vara med för att utveckla projektet. Europakorridoren erbjuder möjligheten till en ny och bättre logistik, säger Gunnar Sibbmark. Och till detta kommer den regionförstoring som korridoren ger. Men vi kanske hellre ska tala om regionförminskning, invänder Göran Johansson. Allt kommer ju närmare med en utbyggnad. Europakorridoren är ett sätt att minska regionerna. Det blir tydligt om man beskriver avstånd i tid, istället för i mil. Klart är att den utbyggda Europakorridoren får positiva effekter för större områden och för fler företag och människor än vad många föreställer sig. Under 2004 måste vi nå bredare med vår information. Vi ska dessutom söka samverkan utanför kretsen av kommuner och företag som finns allra närmast banorna. Korridortanken gäller inte bara bygget av en höghastighetsbana utan innebär en förstärkning av hela det nuvarande svenska transportnätet. Vi vill lägga till inte ta bort. Vet Sveriges företag att det är kapacitetsproblem som gör att de idag inte kan ha järnvägen som alternativ? Vi tror att det finns ett stort informationsbehov.

3 EUROPAKORRIDOREN STÄRKER SVENSK KONKURRENSKRAFT Under 2003 har flera utredningar visat på Europakorridorens fördelar. Rapporten Europakorridoren. Ett bredband för fysiska transporter från Järnvägsgruppen vid Kungl Tekniska Högskolan redovisade att Europakorridoren kommer att generera nästan dubbelt så stor samhällsekonomisk nytta som investeringen i banan kostar. Utredningen Europakorridoren. Resvolymer, pendling och regionförstoring från Internationella Handelshögskolan visade att enbart en utbyggnad av den södra delen av korridoren ger nya jobb och en ökning av BNP med 25 miljarder. Vi kan idag, i reda siffror, visa att den utbyggda Europakorridoren stärker svensk konkurrenskraft, säger Gunnar Sibbmark. Under 2003 har Europakorridoren fått flera nya medlemmar bl a är Hamburg nu med. Under året tog Banverket över utredningen av Ostlänken, säger Gunnar Sibbmark. Det innebar en betydelsefull kursändring. EU har uttalat att en fast förbindelse Fehmarn-Belt är det viktigaste projektet i norra Europa. Europakorridoren har även varit representerat vid Baltic Development Forum där infrastrukturen runt Östersjön diskuterats. Men allra viktigast nu är det svenska ställningstagandet att Sverige beslutar sig för att bygga banor som klarar 350 km/tim. Då får vi den konkurrenskraft som krävs i en global ekonomi. Gunnar Sibbmark, VD och vice ordförande i Europakorridoren och Göran Johansson, Europakorridorens ordförande.

4 Snabbhet, närhet och nya möjligheter? Det är i och för sig ingen felaktig karaktäristik av Europakorridoren. Men, att bara tala om snabbhet, närhet och nya möjligheter, är att göra beskrivningen på tok för blek och blodfattig. Ett fullt utbyggt, modernt trafiksystem påverkar vårt boende och antalet jobb vi kan välja mellan, våra möjligheter att välja skolor och att få önskad utbildning, bredden i den service vi kan få; utbudet av varor och tjänster antalet företag, var företagen lokaliseras, deras möjlighet att rekrytera personal och att hitta samarbetspartners och kunder. Med mera. De många effekterna av ett modernt trafiksystem redovisas, punkt för punkt, i den utredning som Institutet för Näringslivsanalys (INA) vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping gjort på uppdrag av Europakorridoren: Europakorridoren Resvolymer, pendling och regionförstoring. Rapporten har tagits fram vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping av professor Charlie Karlsson, professor Börje Johansson (huvudansvarig), ekonomie doktor Johan Klaesson och forskningsassistent Yoshihiro Sato Europakorridoren är Sveriges enda stora tågområde, med ca 90% av alla långväga tågresor. Siffran innefattar långväga resor inom korridoren, samt långväga resor som startar i korridoren eller som avslutas i korridoren.

5 5.000 NYA JOBB MELLAN JÖNKÖPING OCH HELSINGBORG Vad tycker näringslivet? 115 miljoner långväga resor startar och slutar varje år inom Europakorridoren. Ca 34 miljoner medellånga och långa pendlingsresor (enkelresor) görs varje år inom korridoren. Med en utbyggnad av Europakorridoren ökar de långväga tågresorna med mellan 42 och 110%. Även pendlingsresorna med tåg i regionen ökar. När tillgängligheten ökar inom en region växer resandet och antalet kontakter ökar. Det ger en tydlig stimulans till ökad sysselsättning och ett bredare sammansatt näringsliv. Den utbyggda Europakorridoren påverkar hela den nya banans omland. De regionala ekonomierna får större lokalmarknader med bättre tillgänglighet till kunder och leverantörer. Ekonomierna blir mer integrerade och tätare. Enbart en utbyggnad av den södra delen av korridoren (sträckningen Jönköping-Helsingborg) ger nya jobb och en ökning av BNP med 5 miljarder. Om du vill läsa hela utredningen, kontakta Europakorridorens sekretariat (se baksidan). Forskare, samhällsplanerare, tekniker och politiker på alla nivåer har varit med i diskussionen kring Europakorridoren ända sedan start. Men från näringslivet har endast få röster hörts. Det är nu kanske inte så konstigt. De flesta företag har mer dagsaktuella frågor kring t ex lönsamhet och konkurrens högre upp på agendan. Infrastrukturen, som förutsätter ett mycket mer långsiktigt perspektiv, får stå tillbaka. Ändå behövs näringslivets röst i debatten. I skriften Näringslivet om framtidens kommunikationer, som producerades av Europakorridoren under 2003, berättar några företag om sina förutsättningar och behov. Urvalet är brett här ryms såväl gnosjöföretaget Swede-Wheel som storföretagen SSAB och IKEA. Samtliga ställer sig starkt positiva till ett modernt trafiksystem, där höghastighetsjärnvägen har en central roll. Men, de betonar också behovet av en europeisk harmoniering av såväl teknik som regelverk. Satsningen på bättre kommunikationer får inte bli halvhjärtad. Den nya infrastrukturen måste få spelregler och förutsättningar som långsiktigt garanterar teknisk och ekonomisk stabilitet. Du som vill få ett exemplar av skriften, kontakta Europakorridorens sekretariat (se baksidan).

6 I samband med att Banverket 2002 tog fram sin Framtidsplan gjorde man också en särskild utredning om Europakorridoren. Man förordade i denna utredning att Götalandsbanan skulle färdigställas till 2025, men att övriga delar av korridoren inte borde byggas ut under överskådlig tid. Dessutom rekommenderade Banverket att bygga för en högsta hastighet på 250 km/h (medan man på kontinenten redan bygger för km/h). Utredningen uppenbarade dock stora prognosproblem. Det system som användes gav inte trovärdiga resultat....betydande samhällsekonomiska vinster gjorde Järnvägsgruppen KTH (under ledning av professor Bo-Lennart Nelldal) en egen utredning, som en förbättring av det arbete man utfört åt Banverket Europakorridoren. Ett bredband för fysiska transporter. Syftet var att få fram en modell som ger säkrare prognoser och därmed bättre underlag för de samhällsekonomiska kalkylerna. Resultatet av de nya prognoserna visar att Europakorridoren fullt utbyggd ger en ökning som är större än effekten av hela Banverkets framtidsplan. Rapporten redovisar betydande Professor Bo-Lennart Nelldal vid Järnvägsgruppen KTH har tillsammans med kollegorna Gerhard Troche och Kjell Jansson presenterat rapporten Europakorridoren. Ett bredband för fysiska transporter.

7 ...BETYDANDE TRAFIKÖKNINGAR PÅ JÄRNVÄG... trafikökningar på järnväg och stor påverkan på transportmarknaden i Sverige. Europakorridoren kommer att generera nästan dubbelt så stor samhällsekonomisk nytta som investeringen i banan kostar. Europakorridoren ger mycket korta restider, klart konkurrenskraftiga med flyg och bil, i hela södra Sverige och till Danmark ger en regionförstoring som både längs med och utanför banan är i särklass hela södra Sverige blir kanske fem olika arbetsmarknader ger ökad tillgänglighet mellan kontinenten och Sverige innebär en avlastning av södra och västra stambanan vilket ger större kapacitet för gods- och regionaltåg möjliggör snabbgodståg som vidgar industrins marknad ger en betydande ökning av tågtrafiken och en minskning av flyg-, bil- och busstrafik vilket i sin tur bidrar därmed till en bättre miljö och ökad säkerhet ger betydande samhällsekonomiska vinster, framför allt tidsvinster kostar ca 50 miljarder SEK i investeringar är en investering som blir långsiktigt hållbar både ekonomiskt och ekologiskt Europa bygger för 350 km/h I Europa finns i dag drygt 300 mil höghastighetsbana. Nätet byggs ut successivt och det går allt snabbare att åka tåg. Resandet har ökat i takt med att nätet byggts ut och tåget har tagit marknadsandelar från flyg och bil. I Frankrike kör man 300 km/h och avverkar nu sträckan Paris-Marseille på 3 timmar. I Tyskland, England, Belgien, Holland, Italien och Spanien byggs nya banor som också kopplas ihop med Frankrikes nät. Ett europeiskt höghastighetsnät håller på att växa fram. De flesta nya banor och tåg byggs för hastigheter på km/h. Du som vill få ett eget exemplar av rapporten, kontakta Europakorridorens sekretariat (se baksidan). STRÄCKNINGSSTUDIE Sträckningsstudie Hur nära intill vägen kan järnvägen ligga med tanke på läge i terrängen, kurvor och lutningar? Vilka intressekonflikter kan uppstå när det gäller natur- och kulturområden, exploateringar m m, med en placering intill E4:an? Hösten 2003 presenterade Europakorridoren en sträckningsstudie för den södra delen av Europabanan, utförd av trafikkonsult Roland Karlsson. Studien visar att det är möjligt att utnyttja den befintliga barriär och störningszon som E4:an ger för att bygga Södra Europabanan. Konflikter med andra intressen, som natur- och kulturområden är möjliga att klara av i några fall finns t ex alternativa sträckningar på lite längre avstånd från E4:an. Förutsättningarna att bygga järnväg här är förmodligen goda eftersom mark- och terrängförhållandena är gynnsamma. Om du vill ha ett exemplar av studien, kontakta Europakorridorens sekretariat (se baksidan). Sträckningsstudie för Södra Europabanan

8 Europakorridorens sekretariat Ljungby Telefon Telefax Under 2003 har Europakorridoren representerats vid en rad mässor, konferenser och sammankomster. Vid Herbsttreffen i Hamburg, ett möte mellan den svenska och den tyska handelskammaren i november, presenterades Europakorridoren, i närvaro av bl a kronprinsessan Victoria. Europakorridoren har även varit representerad vid Baltic Development Forum där infrastrukturen runt Östersjön diskuterats. Fyra möten har hållits under året, det senaste i Riga i oktober. Under året blev Europakorridoren också medlem i Järnvägsforum en ideell förening med syftet att främja utvecklingen av järnvägstjänster. Under 2003 uttalade sig Europaparlamentet till förmån för att bygga en fast förbindelse över Fehmarn Belt. De 379 parlamentarikerna röstade om ett antal trafikprojekt, som kan komma att stödjas av EU med maximalt 20% av investeringskostnaden. EUROPAKORRIDOREN är den region som sträcker sig från Hamburg till Göteborg och Stockholm, via Köpenhamn och Öresundsregionen. Här planeras ett system med höghastighetsjärnvägar som ska binda samman Sverige, Danmark och norra Tyskland.

9