PLAN - BUDGET FÖRENINGEN EUROPAKORRIDOREN EUROPAKORRIDOREN AB ORG NR

Transkript

1 PLAN - BUDGET FÖRENINGEN EUROPAKORRIDOREN EUROPAKORRIDOREN AB ORG NR

2 INNEHÅLL sida Verksamhetsplan Budget Förslag till beslut 9 2

3 Verksamhetsplan 2016 Bakgrund Europakorridoren är ett geografiskt område som sträcker sig från Mälardalen till Göteborg och Öresund och vidare genom Danmark till Hamburg. Inom Europakorridoren finns bl a Götalandsbanan, Europabanan och Södra stambanan. Götalandsbanan är en ny järnväg från Stockholm via Jönköping till Göteborg. Med Europabanan menar vi samma nya järnväg från Stockholm till Jönköping och sedan vidare söderut via Malmö/Helsingborg och Köpenhamn till Hamburg. I Europakorridoren bor 75% av Sveriges befolkning. Projekt Europakorridorens mål är att genom utvecklad infrastruktur förbättra kommunikationerna såväl inom korridoren som gentemot andra regioner. Utveckling av järnvägstrafiken är det viktigaste medlet för att uppnå vårt mål. Idag har järnvägssystemet stora brister i kapacitet, standard och genom att viktiga länkar saknas. Regeringen har under senare år tagit ett antal för Europakorridoren viktiga beslut. Det gäller till exempel utredningsdirektiv om de nya stambanorna i Sverige, hastighetsstandarden 320 km/h på de svenska höghastighetsjärnvägarna och ändringar i planeringssystemen för transportinfrastrukturen som leder till snabbare beslutsprocess trots en bibehållen rimlig överklagandemöjlighet samt inte minst uppdraget Sverigeförhandlingen. Sverigeförhandlingen Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Förutom om en ny generation järnväg och annan infrastruktur handlar förhandlingen om fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande. I uppdraget ingår också frågan om fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör. En viktig del i förhandlingen handlar om medfinansiering. Utgångspunkten är att de värden som uppstår för kommuner och landsting tack vare höghastighetsjärnvägen bör kunna användas till finansieringen. I höstas hade kommunerna att presentera nyttoanalyser för förhandlarna. Analyserna skulle innehålla bedömningar av vilken betydelse en investering i infrastruktur kan ha för den lokala och regionala utvecklingen. Med utgångspunkt från kommunernas nyttoanalyser överlämnade Sverige-förhandlingen den 1 februari 2016 bud om antalet bostäder som kommunerna förbinder sig att bygga samt medfinansiering baserad på värdeökning m m och förslag till linjesträckningen. Vidare innehåller buden förskottering från kommunerna, cykelåtaganden samt markåtkomst det vill säga kommuner och regioner åtar sig att tillhandahålla mark för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen och verka för att kopplingar skapas mellan höghastighetsjärnvägen och de regionala kollektivtrafiksystemen. Under våren kommer Sverigeförhandlingen att träffa berörda kommuner. De frågor som då ska avgöras förutom ovan nämnda är bland annat var stationerna ska placeras och vem som ska betala för vad. Beroende på hur förhandlingarna fortskrider kan dock vissa objekt både falla ifrån och tillkomma längs vägen. 3

4 Tempot i förhandlingarna är mycket högt. Det Europakorridoren kan bidra med i det läget är att var en arena där medlemskommunerna kan träffas för att utbyta erfarenheter från förhandlingarna och komma överens om gemensamma ställningstaganden där så är lämpligt. Höghastighetssystemets kostnader Under senare tid har höghastighetssystemet kommit att ifrågasättas med motiveringarna att det är för dyrt för ett så litet land som Sverige. Det hävdas att pengarna istället borde användas för att rusta upp det befintliga systemet och att höghastighetstågen ger låg nytta för pengarna. Sverige har ett av Europas hårdast belastade järnvägssystem. Det innebär att radikala åtgärder måste till för att göra järnvägen konkurrenskraftig och få den kapacitet som krävs, d v s nya bansträckningar (stambanor) måste komma till. Frågan blir då om det blir dyrare att bygga för 320 km/tim istället för 250 km/tim. Bedömningar från KTH tyder på att det kan komma att bli dyrare att bygga höghastighetsbanor för 320 km/tim än hittillsvarande standard för 250 km/tim men att den genomsnittliga skillnaden inte bör bli så stor. Det är i stället lokala förhållanden och terrängen som styr samt behovet av tunnlar och brobyggnader. Trafikverket skriver att man i första hand måste upprusta det befintliga järnvägsnätet innan man investerar i nya järnvägar. Samtidigt pekar man på att detta på sikt inte kommer att räcka utan man måste satsa på nya banor och därmed kunna separera den snabbaste persontrafiken från den långsammare godstrafiken. Allt pekar på att såväl person- som godstrafik kommer att öka mycket på järnväg. Den eventuella fördyring som nya stambanor för höghastighetståg innebär jämfört med banor för traditionella tåg uppvägs med stor säkerhet av den avsevärda kapacitetsökningen som är nödvändig. En väsentlig uppgift för Europakorridoren är att på ett sakligt sätt bemöta påståenden som saknar grund eller som inte ger hela bilden. T ex innebär Trafikverkets nu högre investeringskostnad att man valt en hög standard på banorna men också en låg underhållskostnad i framtiden, vilket man måste ta hänsyn till. Det kan bli nödvändigt att Europakorridoren låter ta fram egna utredningar för att klarlägga särskilda frågeställningar. Samhällsekonomisk nytta Det har i olika sammanhang påståtts att samhällsekonomiska lönsamheten är för låg för höghastighetssystemet. Man bör dock ha klart för sig att det är svårt att göra prognoser och samhällsekonomiska kalkyler för så stora och långsiktiga projekt. Kalkylerna blir aldrig bättre än de prognoser de bygger på. Det finns dock mycket som tyder på att nyttorna i de hittillsvarande kalkylerna är underskattade. De nuvarande prognoserna underskattar t ex resandet med tåg, hur många som byter från bil och flyg till tåg och resorna till Danmark. Tyvärr saknar Trafikverkets prognosmodell en rad faktorer och är därmed missvisande. Europakorridoren måste verka för att en så komplett prognosmodell som möjligt används. 4

5 Den nationella och de regionala transportplanerna Under 2015 fick Trafikverket regeringens uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden Utifrån underlaget kommer regeringen att under hösten 2016 presentera en ny infrastruktur-proposition som sedan beslutas av riksdagen. Därefter följer en åtgärdsplanering i syfte att ta fram nationell plan och länsplaner. Fastställelse av planerna beräknas till våren Europakorridoren ska noga följa processen för de nya långtidsplanerna och särskilt notera eventuell påverkan och effekter för de nya stambanorna. Tjänstemannagruppens roll I tjänstemannagruppen finns stora kunskaper om samhällsbyggande, infrastruktur och lokala förhållanden samlat. Det är angeläget att de kunskaper som var och en i gruppen besitter tas tillvara och förmedlas till övriga i gruppen. Dessutom måste gruppens synpunkter på hur Europakorridoren skall arbeta i fortsättningen och hur rollen skall se ut beaktas. För att ta tillvara tjänstemannagruppens kunskaper och synpunkter bör särskilda seminarier ordnas i Europakorridorens regi och en gemensam dialog om arbetssättet för projektgruppen genomföras. Europakorridorens tyska medlemmar Europakorridoren har fyra tyska medlemmar Hansestadt Hamburg, Hansestadt Lübeck samt handelskamrarna i Hamburg och Lübeck. Under åren har Europakorridoren haft regelbundna kontakter med medlemmarna i Tyskland för informationsutbyte om hur planerna om järnvägsutbyggnaden i länderna framskrider. Danmark och Tyskland har beslutat om en principöverenskommelse om att bygga den fasta förbindelsen vid Fehmarn Bält. EU har beslutat om medfinansiering. Danmark kommer att äga och bekosta tunneln som beräknas kosta 53 miljarder danska kronor. Folketinget har nyligen ställt sig bakom bygget vilket också innebär oväntad snabb start för järnvägsbyggande kopplat till projektet. Tyskland avser att bygga tvåspårig, elektrifierad järnväg mellan tunneln och Lübeck. Det kan dock dröja till 2017 innan man i Tyskland fattat slutligt beslut. I Europakorridoren AB:s nya bolagsordning, som antogs 2015, anges att bolaget skall skapa förutsättningar för Europabanans fortsättning söderut i Europa genom Danmark och Tyskland och genom detta knyta ihop Sverige med övriga Europa. Europakorridoren ska även fortsättningsvis ha regelbundna kontakter med de tyska medlemmarna i form av årliga träffar i Lübeck eller Hamburg men också söka kontakt med danska organisationer som har intresse av en utbyggd järnväg mot kontinenten. 5

6 Fortsatt informationsspridning Europakorridoren har genom åren ställt ut och informerat på de olika riksdagspartiernas träffar runt om i landet. När Sverigeförhandlingen startade och det tycktes som om ett genomförande av Götalandsbanan/Europabanan var på gång gjordes bedömningen att deltagande på partiernas träffar inte behövdes längre. Men på grund av det ifrågasättande av höghastighetssystemet som nu växer fram, bl a inom vissa politiska partier, måste ställningstagandet omprövas. Europakorridoren måste intensifiera informationsspridningen om de nya stambanorna inte minst till de politiska partierna men också till andra intressenter och allmänheten. Europakorridoren ska vara närvarande och höras där framtidens järnvägsfrågor diskuteras. Europakorridorens trafiksystem är avgörande för både bättre persontransporter och godstransporter i Sverige genom att kapacitet frigörs på det befintliga systemet. Information bör därför också riktas till näringslivet för att öka stödet för en utbyggnad av höghastighetssystemet. Kommunikationsstrategi De nya stambanorna ifrågasätts och kritiken mot dem är yvig. Nivån på kritiken varierar. Europakorridoren har därför anledning att förutom det vanliga påverkansarbetet även bredda och fördjupa diskussionen och på ett sakligt sätt bemöta de som är negativa till projektet. Det gäller därför att analysera och lista möjligheter, kommunikationskanaler och argument för detta. Informationsmaterial som producerats kommer att inventeras och vid behov uppdateras och utvecklas. Hemsidan kommer att gås igenom för att även där uppdatera det tillgängliga materialet. Under året kommer vi också att aktivera Europakorridoren på sociala medier. Europakorridoren har ett brett nätverk av värdefulla kontaktpersoner som politiker, samhällsplanerare, forskare och många andra. Det är viktigt att denna krets inventeras, kontaktas och i möjlig mån aktiveras. Europakorridoren ska utarbeta en kommunikationsplan med identifiering bl a av kritikerna, kritiken, argumenten och de resurser samt kanaler vi har. 6

7 Budget 2016 kkr Inkomster 3100 Utgifter 2016 Aktiviteter som har beslutats eller som är tänkbara att genomföras under 2016 Nyhetsbrev 200 Seminarier och infoträffar 100 PR, annonser, partiträffar 200 Summa: 500 kkr Projektsekretariat, representationskontor, revision 600 VD, vice VD, lön, lönebikostnader 1000 Resor 400 Summa: 2000 Utredningar 100 Konsulter 100 Summa: 200 Deltagande i studier på högskolor, examensarbete, forskning m.m. 100 Summa: 100 Transportforum m.m. 100 Övrigt 200 Summa: 300 TOTALT

8 För att klara de aktiviteter som tidigare har beskrivits, åtgår cirka 3,1 miljoner kr för Europakorridoren AB, vilket finansieras med verksamhetsbidrag från medlemmarna i Sverige. Förslag till avgifter för Europakorridoren AB VERKSAMHETSBIDRAG Förslaget bygger på följande capitaavgift senaste årsskifte Storstadsregionerna Stockholm och Göteborg 0,60 kr/inv. Övriga 2.10 kr/inv. Medlem utanför bansträckningarna 1,05 kr/inv. Landsting/Regionförbund Länsstyrelser/Regioner :-/år :-/år MEDLEMSAVGIFT Föreningen Europakorridoren Årsavgiften i den ideella föreningen för år 2015 föreslås bli kronor per medlem. Årsavgiften i samarbetskommittén föreslås bli kronor per år för utländska län och städer samt svenska och utländska handelskammare. För företag med upp till 50 anställda föreslås årsavgiften bli kr och för företag med mer än 50 anställda föreslås årsavgiften bli kr. 8

9 Förslag till beslut Förslag till beslut på årsstämman den 17 juni 2016 i Jönköping att godkänna styrelsens förslag till verksamhetsplan för 2016 att godkänna budgetförslaget för år 2016 Europakorridoren AB Paul Lindvall Ordförande Johan Nyhus Förste vice ordförande Christian Orsing Andre vice ordförande 9