Komplexa självorganiserade system
|
|
- Tobias Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey
3 Komplexa självorganiserade system
4 Dave Snowden s Cynefin framework
5 LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd
6 LEV PROJEKTET Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic
7 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem
8 Bakgrund: en åldrande befolkning 600 Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år
9 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Arbetsför ålder: 16-64
10 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
11 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
12 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
13 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.
14 Sesim år 2010 ADL och/eller DEMENS (65 +) Year (Alla) Version _08:58:27FD0BestGuess0 Mortmod 3Heaven 0Hell 0Baseline_med_medelålder % 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% Summa av Count ADLDEM ADL- beroende Demens 0 Nej Nej 1 Nej Ja 2 Ja Nej 3 Ja Ja Addem % 20.00% 10.00% 0.00% 65 till till till Agegroup2
15 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra 2.5 åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet ,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten ,9 5 Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad , Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas
16 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa
17 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa
18 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa
19 Livet 1845
20 Livet 2010
21 Vård och äldreomsorg inklusive ambitionshöjning/ teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. 17,0 % 16,5 % 16,0 % 15,5 % 15,0 % Utökad s juklighet Upps kjuten s juklighet Komprimerad sjuklighet En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen 14,5 % 14,0 % 13,5 % 13,0 % 12,5 % 12,0 %
22 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%
23 Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr
24 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?
25 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning
26 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden
27 Många bäckar små konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor en halvering 4 miljarder kr Vårdskador undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder
28 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / /1975 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverks amhet 0,7 2,7 3,5 1,4 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 0,9 2,1 1,4 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3-0,2 0,2 1971/ /2005
29 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/ eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet
30
31 Värderingar World value Survey
32 World Values survey
33 Källa: World Value Survey
34 Källa: World Value Survey
35 Källa: World Value Survey
36 Källa: World Value Survey
37 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51 Slutsatser Ingen tydlig åldersdiskriminering Lite mer polariserade åsikter än tex Kina Annars rätt i mittenfåran internationellt sett.
52 Teknik
53 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information
54
55 IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter
56 Hög kompexitet och behov av koordinering - de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2,5 6,1 2 diagnoser 3,3 7,4 >2 diagnoser 4,5 9,1 1% med högst vårdkonsum6on av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 56
57 Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen
58 Självtester -egenvård All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg
59 LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition
60 Rapport 2 från LEV projektet Rapporten ska ses som ett tankeexperiment Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster
61 Framtiden är här nu, den är bara ojämnt fördelad Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga
62 Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel
63 Drivkrafter / megatrender Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production
64 Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system
65 Förväntningar Man förväntar sig att slippa träffa vården Man förväntar sig att direkt få träffa vården Vården är en app bland många hälsorelaterade 2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?
66 Telekom osannolik utveckling Fasta telefoner från en leverantör Mobiltelefoner Smart phones Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården?
67 Telekom allt är commodities Inte bara nya tjänster lägre priser Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities Växlar, basstationer, debiteringssystem
68 Banksektorn osannolik utveckling Betala räkning på kontor dyrt och långsamt Betala räkning i datorn snabbare E-fakturor i mobilen ett klick Autogiro - inget arbete alls Enklare och säkrare Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre
69 Musikbranschen LP och CD skivor Nerladdningsbar musik Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik Större fokus på koncerter och andra tjänster
70 Hälsovård kan denna osannolika utveckling inträffa Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem Rätt dos vid rätt tidpunkt Hitta flesta sjukdomar i stage 0 Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk??
71 Ensamhet/empati Ensamheten minskar enligt ULF, Men: Ensamhushållen ökar 70 % av omsorgen görs av anhöriga Empatin dåligt inbyggd i dagens system Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? Finns andra sätt?
72 Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa
73 Vi är i ett revolutionerande skifte IT DNA, epigenetik, proteom, konnektom Utbildningsnivå Komplexitetförståelse Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) Sensorer Nano lab Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder Internet 2.0 semantic web HUGO, blue brain project Simuleringsmodeller av system och individer
74 Vi är i ett revolutionerande skifte Vi kan odla: Mushjärtan Hud Bronker Urinblåsor 3D-printa blodkärl, mm Det finns Regenerativa möss Proteser uppkopplade till hjärnan Genmanipulerande botemedel, osv Självdialys Det finns inga gränser för medicintekniken! Det tar bara tid. Framförallt för implementation
75 Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år
76 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London
77 Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.
78 Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut.
79 Människa eller maskin? All skatte och transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral
80 Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa Ytterligare år i hälsa Ekonomi
81 En bild av framtiden
82 Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt ökad riskaversion färre olyckor
83 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra
84 Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, 24-7 Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar
85 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar
86 Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt
87 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar
88 Som profession Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen De enkla självklara besluten bort Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment Kontinuerlig datamining och uppföljning Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv
89 Förebyggande sjukvård DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer Screeningfrekvens baseras på individuell risk
90 Vårdpersonalens roll Många patienter är pålästa om sina åkommor. Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats De flesta diagnoser ställs av expertsystem Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer Läkare träffar enbart intressant sjuka Mentorer är primärkontakten
91 Medicinering - fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik Rätt doser - dynamisk doseringen beroende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag Rätt tidpunkt - unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. Inga interaktioner - mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin
92 Hälsa för mig En helt avgörande del i Big Data För att bygga besluts/simuleringmodeller för varje individ För att styra och administrera vårdinsatser För att ge tidiga insatser För att snabbt byta strategi om det inte fungerar För att utveckla citizen science För att hitta statistika tvillingar
93 Hälsa för mig
94 Utvecklingen sker när teknologier kombineras 23andme är intressant men inte så användbart. 23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer 23andme+curetogether+nano-lab eller 23andme+curetogether+expertsystem eller 23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården
95 Vanliga mediciner förbättras Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten.
96 Nya typer av mediciner Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist
97 Fokus på avvikelser Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.
98 Allt är uppkopplat Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler.
99 Vårdsystemet Alla patientflöden är automatiserade På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter.
100 Minimera suboptimering Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens.
101 Konstanta utvärderingar Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimeras. 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. Inom mental/demensvården används biometriska mätare som komplimenterar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat.
102 Lärande organisation Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient Brukare - personliga simuleringsmodeller Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. AI system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu inga kliniska riktlinjer! Ögonblicklig feedback, SMS, mail och mer
103 Rädsla för läkare/framtida sjukdomar Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnelbaneperronger eller köpcentra
104 Äldreomsorg Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat
105 Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta
106 UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter
107 Individ och familj Risken för sociala problem ökar exponentiellt med antalet riskfaktorer Idag hanterar vi i bästa fall men det är sällsynt alla riskfaktorer. Men enbart en och en i taget. Information delas mellan skola, arbetsmarknadsaktörer, försäkringskassa och socialtjänst Tidiga, ie förskola eller tidigare, insatser Insatser till hela familjen det sociala nätverket -inte bara elev eller individ Långtidsuppföljning, hur gick just den åtgärden för just den individen?
108 Hjälpmedel blir husdjur Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta
109 Empati Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning. För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser.
110 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings- och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer
111 Staten som systemintegratör Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. Gemensam säker infrastruktur Boknings, process och dataväxel Regelverksförenkling / experimentområden Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar Expertsystem på webben Central webb Dr Google och telefonstöd
112 Var har förändringen börjat? Runkeeper Patients like me Cure together 23andme Självdialys Diabetesvården (Kapital + co-production) Isabel beslutsstöd Företagshälsovården I alla andra branscher
113 Produktivitet Knut Wicksell
114 Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag Mentorerna i USA - Healthways Diabetesvården patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess Självdialys Aktiv hälsostyrning / profilering Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel Watson, IBMs Jeopardy dator
115 Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon? Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning Etablerings- och formfrihet Experimentlust misslyckandetolerans Frivård? Jmf friskolor Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer Distribuerade labb funktion Öppna system Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater Big Data genererade algoritmer Bra kontinuerlig personlig kontakt Påverkar livsstil Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa)
116 Exportindustri Norden kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård Det nordisks välfärdssamhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition och vilja att prova nytt Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi
117 Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får
118 Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!
119 Patient/brukarcentrerad jämlik vård och omsorg på riktigt Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext
En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården
En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården Anders Ekholm, vice VD, Institutet för Framtidsstudier LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm
Läs merLEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd www.iffs.se Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE
Läs merLEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, Socialdepartementet
LEV Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet
Läs merLEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merAnders Ekholm vvd www.iffs.se
Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research
Läs merLEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merInnovation Erfarenheter från LEV projektet
Innovation Erfarenheter från LEV projektet Drasko Markovic LEV LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merÄr det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik
www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality
Läs merNär vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se
www.iffs.se När vården blir IT Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se Framtidens förutsättningar Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database.
Läs merDen ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merLEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey
Institutet www.iffs.se Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merLEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merLEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd
www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merVad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik
www.iffs.se Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten
Läs merMetoder för att skåda in i framtiden
www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merLEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd
www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal
Läs merLEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd
www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,
Läs merVad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa:
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merFramtidens styrning och lärande
www.iffs.se Framtidens styrning och lärande Ökade krav på styrning och ökad kvalitet/effektivitet Snabbare omvärldsförändringar Globalisering Ökad individualisering Demografi Invandringen På väg mot den
Läs merOmvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier
Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan
Läs merAnders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens Välfärd Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merSjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef
Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders
Läs merFörbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Läs merwww.iffs.se Anders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens lärande Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen www.r2m.se
ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen 2 Definitioner Hälsa ehälsa 3 Den som inte mäter vet inte vart han är på väg HISTORIA Demografisk försörjningskvot 4 Dödsfall 1751 5 14000
Läs merAnders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens Välfärd Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Morgondagens problem har vi haft länge Dålig kvalitet och
Läs merMargit Håkansson Framtidens sjukvård
Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merHälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012
Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad
Läs merDefinitioner på glesbygd
Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd
Läs merFramtidens pensioner
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens pensioner Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? 1 Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merSpridning och implementering
Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter
Läs merBättre välfärd. Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? Stefan Fölster
Stefan Fölster www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 2017-05-12 1 070-30 43 160 Box 3037, 103 61, Stockholm Bättre välfärd Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? www.reforminstitutet.se
Läs merDen östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.
Den östgötska vårdkrisen Så kapar vi vårdens köer. Så kapar vi vårdköerna i Östergötland Bakgrund Vårdköerna har ökat drastiskt i Sverige. Idag är de dubbelt så långa som 2014. Situationen i Östergötland
Läs merFRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Läs merFrån teknik till nytta
Från teknik till nytta Idag och i framtiden Dag Forsén, ehälsosamordnare Östergötland Ehälsonätverket i Östergötland Ett nätverk med tretton kommuner och Region Östergötland Arbetar gemensamt i olika samverkansprojekt
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merDet svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merVälfärd i världsklass med fler äldre - så kan det göras
Välfärd i världsklass med fler äldre - så kan det göras Stefan Fölster www.reforminstitutet.se 070-30 43 160 Stefan Fölster www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 070-30 43 160 Box 3037, 103
Läs merMedicinteknik och hälsoekonomi Petrus Laestadius 6 februari, 2018
Medicinteknik och hälsoekonomi Petrus Laestadius 6 februari, 2018 Vilka är vi? Branschorganisationen för medicinteknik - sedan 1970 Har idag över 180 medlemsföretag och 23 nätverkspartner Tillverkande-,
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merImplementeringsklimat
What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merFörbättringskunskap i Västernorrland
Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes
Läs merInstitutet.
www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merVårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Läs merSmart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson
Smart specialisation in Sweden Cecilia Johansson 2018-06-11 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet
Läs merGrönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014
Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns
Läs merStrategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.
Läs merPå jakt efter en smartare välfärd. Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting
På jakt efter en smartare välfärd Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting 530 000 nya medarbetare behövs i kommuner och landsting fram till 2025 om inga förändringar
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart
Läs merBo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)
Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merHur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv? Seminarium för KEFU 26 november 2015 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Uppdrag att ur ett patient- brukar- och medborgarperspektiv
Läs mer7-8 MAJ Äldres hälsa
Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre
Läs merFörebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende
Nordiska samarbetskommitténs seminarium Förebyggande av fallolyckor och välfärdsteknologi Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Bengt Simonsson Teknisk samordning - Användarföreningen
Läs merNationell konferens i Logopedi Jönköping
Nationell konferens i Logopedi Jönköping 121115 Boel Andersson Gäre Professor, Futurum Landstinget i Jönköpings län och Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum the Academy for Health and care Det
Läs merDen svåra konsten att styra
Den svåra konsten att styra Anders Ekholm Analyschef Vad har mätning och styrning gemensamt? Den svåra konsten att mäta What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn Statistik
Läs merDigitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid
Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se Fram till idag över 40 tjänster 1999
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00
Läs merPå jakt efter en smartare välfärd
På jakt efter en smartare välfärd - den digitala vägen till morgondagens hälsa Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting Vi står inför betydande utmaningar 530 000 nya
Läs merI landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merProfessor och forskningschef bodahlbom.se
Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se Akt.agency sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local Arthur C Clarke 1 Revolution Den industriella revolutionen Olja Don
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Utvecklingskraft Jönköping 9 maj 2012 Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Kommuner och landsting är kommunicerande
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merTilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 10/2018 Vårt ärendenr: 18/00003 2018-06-15 Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018 Ärendenr: 18/02339
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merPM Vårdköerna i Sverige
PM Vårdköerna i Sverige Sammanfattning: Vårdköerna har ökat dramatiskt sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 214. Att rekrytera och behålla kvalificerad personal, att driva digitalisering med
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merProfessor och forskningschef bodahlbom.se
Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local Arthur C Clarke 1 Revolution Den industriella revolutionen Sverige
Läs merGrundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016
Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs mer