Komplexa självorganiserade system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplexa självorganiserade system"

Transkript

1

2 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey

3 Komplexa självorganiserade system

4 Dave Snowden s Cynefin framework

5 LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd

6 LEV PROJEKTET Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic

7 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

8 Bakgrund: en åldrande befolkning 600 Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år

9 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Arbetsför ålder: 16-64

10 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

11 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

12 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

13 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.

14 Sesim år 2010 ADL och/eller DEMENS (65 +) Year (Alla) Version _08:58:27FD0BestGuess0 Mortmod 3Heaven 0Hell 0Baseline_med_medelålder % 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% Summa av Count ADLDEM ADL- beroende Demens 0 Nej Nej 1 Nej Ja 2 Ja Nej 3 Ja Ja Addem % 20.00% 10.00% 0.00% 65 till till till Agegroup2

15 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra 2.5 åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet ,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten ,9 5 Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad , Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas

16 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

17 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

18 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

19 Livet 1845

20 Livet 2010

21 Vård och äldreomsorg inklusive ambitionshöjning/ teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. 17,0 % 16,5 % 16,0 % 15,5 % 15,0 % Utökad s juklighet Upps kjuten s juklighet Komprimerad sjuklighet En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen 14,5 % 14,0 % 13,5 % 13,0 % 12,5 % 12,0 %

22 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

23 Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

24 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?

25 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning

26 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden

27 Många bäckar små konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor en halvering 4 miljarder kr Vårdskador undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

28 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / /1975 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverks amhet 0,7 2,7 3,5 1,4 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 0,9 2,1 1,4 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3-0,2 0,2 1971/ /2005

29 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/ eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

30

31 Värderingar World value Survey

32 World Values survey

33 Källa: World Value Survey

34 Källa: World Value Survey

35 Källa: World Value Survey

36 Källa: World Value Survey

37 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Slutsatser Ingen tydlig åldersdiskriminering Lite mer polariserade åsikter än tex Kina Annars rätt i mittenfåran internationellt sett.

52 Teknik

53 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information

54

55 IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

56 Hög kompexitet och behov av koordinering - de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2,5 6,1 2 diagnoser 3,3 7,4 >2 diagnoser 4,5 9,1 1% med högst vårdkonsum6on av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 56

57 Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen

58 Självtester -egenvård All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg

59 LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition

60 Rapport 2 från LEV projektet Rapporten ska ses som ett tankeexperiment Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster

61 Framtiden är här nu, den är bara ojämnt fördelad Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga

62 Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel

63 Drivkrafter / megatrender Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production

64 Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system

65 Förväntningar Man förväntar sig att slippa träffa vården Man förväntar sig att direkt få träffa vården Vården är en app bland många hälsorelaterade 2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?

66 Telekom osannolik utveckling Fasta telefoner från en leverantör Mobiltelefoner Smart phones Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården?

67 Telekom allt är commodities Inte bara nya tjänster lägre priser Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities Växlar, basstationer, debiteringssystem

68 Banksektorn osannolik utveckling Betala räkning på kontor dyrt och långsamt Betala räkning i datorn snabbare E-fakturor i mobilen ett klick Autogiro - inget arbete alls Enklare och säkrare Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre

69 Musikbranschen LP och CD skivor Nerladdningsbar musik Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik Större fokus på koncerter och andra tjänster

70 Hälsovård kan denna osannolika utveckling inträffa Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem Rätt dos vid rätt tidpunkt Hitta flesta sjukdomar i stage 0 Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk??

71 Ensamhet/empati Ensamheten minskar enligt ULF, Men: Ensamhushållen ökar 70 % av omsorgen görs av anhöriga Empatin dåligt inbyggd i dagens system Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? Finns andra sätt?

72 Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa

73 Vi är i ett revolutionerande skifte IT DNA, epigenetik, proteom, konnektom Utbildningsnivå Komplexitetförståelse Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) Sensorer Nano lab Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder Internet 2.0 semantic web HUGO, blue brain project Simuleringsmodeller av system och individer

74 Vi är i ett revolutionerande skifte Vi kan odla: Mushjärtan Hud Bronker Urinblåsor 3D-printa blodkärl, mm Det finns Regenerativa möss Proteser uppkopplade till hjärnan Genmanipulerande botemedel, osv Självdialys Det finns inga gränser för medicintekniken! Det tar bara tid. Framförallt för implementation

75 Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år

76 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London

77 Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

78 Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut.

79 Människa eller maskin? All skatte och transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral

80 Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa Ytterligare år i hälsa Ekonomi

81 En bild av framtiden

82 Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt ökad riskaversion färre olyckor

83 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra

84 Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, 24-7 Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

85 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

86 Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

87 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar

88 Som profession Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen De enkla självklara besluten bort Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment Kontinuerlig datamining och uppföljning Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv

89 Förebyggande sjukvård DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer Screeningfrekvens baseras på individuell risk

90 Vårdpersonalens roll Många patienter är pålästa om sina åkommor. Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats De flesta diagnoser ställs av expertsystem Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer Läkare träffar enbart intressant sjuka Mentorer är primärkontakten

91 Medicinering - fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik Rätt doser - dynamisk doseringen beroende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag Rätt tidpunkt - unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. Inga interaktioner - mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin

92 Hälsa för mig En helt avgörande del i Big Data För att bygga besluts/simuleringmodeller för varje individ För att styra och administrera vårdinsatser För att ge tidiga insatser För att snabbt byta strategi om det inte fungerar För att utveckla citizen science För att hitta statistika tvillingar

93 Hälsa för mig

94 Utvecklingen sker när teknologier kombineras 23andme är intressant men inte så användbart. 23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer 23andme+curetogether+nano-lab eller 23andme+curetogether+expertsystem eller 23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården

95 Vanliga mediciner förbättras Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten.

96 Nya typer av mediciner Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist

97 Fokus på avvikelser Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.

98 Allt är uppkopplat Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler.

99 Vårdsystemet Alla patientflöden är automatiserade På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter.

100 Minimera suboptimering Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens.

101 Konstanta utvärderingar Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimeras. 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. Inom mental/demensvården används biometriska mätare som komplimenterar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat.

102 Lärande organisation Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient Brukare - personliga simuleringsmodeller Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. AI system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu inga kliniska riktlinjer! Ögonblicklig feedback, SMS, mail och mer

103 Rädsla för läkare/framtida sjukdomar Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnelbaneperronger eller köpcentra

104 Äldreomsorg Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat

105 Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta

106 UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter

107 Individ och familj Risken för sociala problem ökar exponentiellt med antalet riskfaktorer Idag hanterar vi i bästa fall men det är sällsynt alla riskfaktorer. Men enbart en och en i taget. Information delas mellan skola, arbetsmarknadsaktörer, försäkringskassa och socialtjänst Tidiga, ie förskola eller tidigare, insatser Insatser till hela familjen det sociala nätverket -inte bara elev eller individ Långtidsuppföljning, hur gick just den åtgärden för just den individen?

108 Hjälpmedel blir husdjur Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta

109 Empati Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning. För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser.

110 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings- och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer

111 Staten som systemintegratör Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. Gemensam säker infrastruktur Boknings, process och dataväxel Regelverksförenkling / experimentområden Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar Expertsystem på webben Central webb Dr Google och telefonstöd

112 Var har förändringen börjat? Runkeeper Patients like me Cure together 23andme Självdialys Diabetesvården (Kapital + co-production) Isabel beslutsstöd Företagshälsovården I alla andra branscher

113 Produktivitet Knut Wicksell

114 Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag Mentorerna i USA - Healthways Diabetesvården patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess Självdialys Aktiv hälsostyrning / profilering Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel Watson, IBMs Jeopardy dator

115 Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon? Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning Etablerings- och formfrihet Experimentlust misslyckandetolerans Frivård? Jmf friskolor Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer Distribuerade labb funktion Öppna system Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater Big Data genererade algoritmer Bra kontinuerlig personlig kontakt Påverkar livsstil Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa)

116 Exportindustri Norden kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård Det nordisks välfärdssamhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition och vilja att prova nytt Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi

117 Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får

118 Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!

119 Patient/brukarcentrerad jämlik vård och omsorg på riktigt Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Innovation Erfarenheter från LEV projektet

Innovation Erfarenheter från LEV projektet Innovation Erfarenheter från LEV projektet Drasko Markovic LEV LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

När vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se

När vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se www.iffs.se När vården blir IT Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se Framtidens förutsättningar Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database.

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många

Läs mer

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey Institutet www.iffs.se Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier

Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan

Läs mer

www.iffs.se Anders Ekholm vvd

www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens lärande Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Framtidens pensioner

Framtidens pensioner www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens pensioner Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? 1 Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

LEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015

LEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015 LEAN som kompass Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015 Foto: Stefan Holm Landstingen måste styra verksamheterna utifrån ett patientflöde Lösningen är sällan mer

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se

ACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du. Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon.

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. EBL Toveiskommunikasjon i Norge 21.-22. mai 2008 Jesper Uhlin TietoEnator Corporation Energy/Utility Solution jesper.uhlin@tietoenator.com

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?

Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad

Läs mer

Respondenter med diagnos AS

Respondenter med diagnos AS Respondenter med diagnos AS Jag har ankyloserande spondylit (AS) Jag har återkommande ryggont Jag har inget av ovanstående men skulle vilja veta mer om inflammatorisk ryggsjukdom 100% 1473 0% 0 0% 0 Totalt

Läs mer

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt

Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt Från Metod till Organisation förutsättningar för att implementera ett evidensbaserat arbetssätt BBIC: process och utfall..? ASI-intervju: förhör eller relationsskapande möte? Individanpassad insats: KBT

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI ehälsa Möjlighet till patientinflytande eller Hot mot patientintegritet? Health Informatics Centre, Dept. of LIME and Dept.

Läs mer

Omvärld & Trender - Agera istället för att Reagera

Omvärld & Trender - Agera istället för att Reagera Omvärld & Trender - Agera istället för att Reagera Motsatsen kan också vara SANN http:// farm2.static.flickr.com/ 1140/1207651850_7b7 42c5655.jpg Vilket företag? 5,5 miljarder dollar i omsättning

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det?

Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Implementering av forskningsresultat vad är det och vad vet vi om det? Haugesund 26 september 2012 Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna, Docent KI lars.wallin@du.se Varför? Centrala koncept Implementeringsmetoder

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3

Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer