Komplexa självorganiserade system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Komplexa självorganiserade system"

Transkript

1

2 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey

3 Komplexa självorganiserade system

4 Dave Snowden s Cynefin framework

5 LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd

6 LEV PROJEKTET Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic

7 Syftet med LEV Bakgrund: en åldrande befolkning Analysera långsiktig utveckling av efterfrågan på, och kostnader för, sjukvård och äldreomsorg Lyfta fram vilka faktorer som är centrala för utvecklingen Ta fram olika scenarier för hur efterfrågan och kostnaderna kan komma att utvecklas under olika antaganden om hälso- och teknologiutveckling Analysera scenariernas effekter på nuvarande finansieringssystem

8 Bakgrund: en åldrande befolkning 600 Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år

9 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Arbetsför ålder: 16-64

10 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

11 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

12 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

13 Kostnad för hälso- och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet 2006.

14 Sesim år 2010 ADL och/eller DEMENS (65 +) Year (Alla) Version _08:58:27FD0BestGuess0 Mortmod 3Heaven 0Hell 0Baseline_med_medelålder % 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% Summa av Count ADLDEM ADL- beroende Demens 0 Nej Nej 1 Nej Ja 2 Ja Nej 3 Ja Ja Addem % 20.00% 10.00% 0.00% 65 till till till Agegroup2

15 Vi kommer leva längre - men blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra 2.5 åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet ,4 7,5 Friska år Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Sjuka år Uppskjuten ,9 5 Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad , Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas

16 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

17 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

18 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

19 Livet 1845

20 Livet 2010

21 Vård och äldreomsorg inklusive ambitionshöjning/ teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. 17,0 % 16,5 % 16,0 % 15,5 % 15,0 % Utökad s juklighet Upps kjuten s juklighet Komprimerad sjuklighet En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen 14,5 % 14,0 % 13,5 % 13,0 % 12,5 % 12,0 %

22 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

23 Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

24 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?

25 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning

26 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden

27 Många bäckar små konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor en halvering 4 miljarder kr Vårdskador undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder

28 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / /1975 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverks amhet 0,7 2,7 3,5 1,4 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 0,9 2,1 1,4 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3-0,2 0,2 1971/ /2005

29 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/ eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

30

31 Värderingar World value Survey

32 World Values survey

33 Källa: World Value Survey

34 Källa: World Value Survey

35 Källa: World Value Survey

36 Källa: World Value Survey

37 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51 Slutsatser Ingen tydlig åldersdiskriminering Lite mer polariserade åsikter än tex Kina Annars rätt i mittenfåran internationellt sett.

52 Teknik

53 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information

54

55 IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

56 Hög kompexitet och behov av koordinering - de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2,5 6,1 2 diagnoser 3,3 7,4 >2 diagnoser 4,5 9,1 1% med högst vårdkonsum6on av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? - Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 56

57 Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen

58 Självtester -egenvård All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg

59 LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition

60 Rapport 2 från LEV projektet Rapporten ska ses som ett tankeexperiment Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster

61 Framtiden är här nu, den är bara ojämnt fördelad Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga

62 Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel

63 Drivkrafter / megatrender Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production

64 Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system

65 Förväntningar Man förväntar sig att slippa träffa vården Man förväntar sig att direkt få träffa vården Vården är en app bland många hälsorelaterade 2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?

66 Telekom osannolik utveckling Fasta telefoner från en leverantör Mobiltelefoner Smart phones Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården?

67 Telekom allt är commodities Inte bara nya tjänster lägre priser Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities Växlar, basstationer, debiteringssystem

68 Banksektorn osannolik utveckling Betala räkning på kontor dyrt och långsamt Betala räkning i datorn snabbare E-fakturor i mobilen ett klick Autogiro - inget arbete alls Enklare och säkrare Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre

69 Musikbranschen LP och CD skivor Nerladdningsbar musik Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik Större fokus på koncerter och andra tjänster

70 Hälsovård kan denna osannolika utveckling inträffa Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem Rätt dos vid rätt tidpunkt Hitta flesta sjukdomar i stage 0 Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk??

71 Ensamhet/empati Ensamheten minskar enligt ULF, Men: Ensamhushållen ökar 70 % av omsorgen görs av anhöriga Empatin dåligt inbyggd i dagens system Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? Finns andra sätt?

72 Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa

73 Vi är i ett revolutionerande skifte IT DNA, epigenetik, proteom, konnektom Utbildningsnivå Komplexitetförståelse Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) Sensorer Nano lab Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder Internet 2.0 semantic web HUGO, blue brain project Simuleringsmodeller av system och individer

74 Vi är i ett revolutionerande skifte Vi kan odla: Mushjärtan Hud Bronker Urinblåsor 3D-printa blodkärl, mm Det finns Regenerativa möss Proteser uppkopplade till hjärnan Genmanipulerande botemedel, osv Självdialys Det finns inga gränser för medicintekniken! Det tar bara tid. Framförallt för implementation

75 Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år

76 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London

77 Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

78 Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut.

79 Människa eller maskin? All skatte och transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral

80 Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa Ytterligare år i hälsa Ekonomi

81 En bild av framtiden

82 Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt ökad riskaversion färre olyckor

83 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra

84 Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, 24-7 Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

85 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

86 Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

87 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar

88 Som profession Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen De enkla självklara besluten bort Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment Kontinuerlig datamining och uppföljning Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv

89 Förebyggande sjukvård DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer Screeningfrekvens baseras på individuell risk

90 Vårdpersonalens roll Många patienter är pålästa om sina åkommor. Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats De flesta diagnoser ställs av expertsystem Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer Läkare träffar enbart intressant sjuka Mentorer är primärkontakten

91 Medicinering - fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik Rätt doser - dynamisk doseringen beroende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag Rätt tidpunkt - unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. Inga interaktioner - mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin

92 Hälsa för mig En helt avgörande del i Big Data För att bygga besluts/simuleringmodeller för varje individ För att styra och administrera vårdinsatser För att ge tidiga insatser För att snabbt byta strategi om det inte fungerar För att utveckla citizen science För att hitta statistika tvillingar

93 Hälsa för mig

94 Utvecklingen sker när teknologier kombineras 23andme är intressant men inte så användbart. 23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer 23andme+curetogether+nano-lab eller 23andme+curetogether+expertsystem eller 23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården

95 Vanliga mediciner förbättras Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten.

96 Nya typer av mediciner Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist

97 Fokus på avvikelser Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.

98 Allt är uppkopplat Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler.

99 Vårdsystemet Alla patientflöden är automatiserade På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter.

100 Minimera suboptimering Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens.

101 Konstanta utvärderingar Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimeras. 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. Inom mental/demensvården används biometriska mätare som komplimenterar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat.

102 Lärande organisation Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient Brukare - personliga simuleringsmodeller Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. AI system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu inga kliniska riktlinjer! Ögonblicklig feedback, SMS, mail och mer

103 Rädsla för läkare/framtida sjukdomar Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnelbaneperronger eller köpcentra

104 Äldreomsorg Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat

105 Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta

106 UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter

107 Individ och familj Risken för sociala problem ökar exponentiellt med antalet riskfaktorer Idag hanterar vi i bästa fall men det är sällsynt alla riskfaktorer. Men enbart en och en i taget. Information delas mellan skola, arbetsmarknadsaktörer, försäkringskassa och socialtjänst Tidiga, ie förskola eller tidigare, insatser Insatser till hela familjen det sociala nätverket -inte bara elev eller individ Långtidsuppföljning, hur gick just den åtgärden för just den individen?

108 Hjälpmedel blir husdjur Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta

109 Empati Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning. För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser.

110 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings- och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer

111 Staten som systemintegratör Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. Gemensam säker infrastruktur Boknings, process och dataväxel Regelverksförenkling / experimentområden Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar Expertsystem på webben Central webb Dr Google och telefonstöd

112 Var har förändringen börjat? Runkeeper Patients like me Cure together 23andme Självdialys Diabetesvården (Kapital + co-production) Isabel beslutsstöd Företagshälsovården I alla andra branscher

113 Produktivitet Knut Wicksell

114 Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag Mentorerna i USA - Healthways Diabetesvården patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess Självdialys Aktiv hälsostyrning / profilering Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel Watson, IBMs Jeopardy dator

115 Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon? Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning Etablerings- och formfrihet Experimentlust misslyckandetolerans Frivård? Jmf friskolor Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer Distribuerade labb funktion Öppna system Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater Big Data genererade algoritmer Bra kontinuerlig personlig kontakt Påverkar livsstil Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa)

116 Exportindustri Norden kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård Det nordisks välfärdssamhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition och vilja att prova nytt Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi

117 Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får

118 Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!

119 Patient/brukarcentrerad jämlik vård och omsorg på riktigt Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd www.iffs.se Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE

Läs mer

En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården

En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården Anders Ekholm, vice VD, Institutet för Framtidsstudier LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm

Läs mer

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, Socialdepartementet

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, Socialdepartementet LEV Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet

Läs mer

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

Innovation Erfarenheter från LEV projektet

Innovation Erfarenheter från LEV projektet Innovation Erfarenheter från LEV projektet Drasko Markovic LEV LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

När vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se

När vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se www.iffs.se När vården blir IT Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se Framtidens förutsättningar Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database.

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många

Läs mer

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey

LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey Institutet www.iffs.se Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige

Läs mer

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV LEV projektet www.regeringen.se Sök på LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders

Läs mer

Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik

Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik www.iffs.se Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten

Läs mer

Metoder för att skåda in i framtiden

Metoder för att skåda in i framtiden www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,

Läs mer

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110

Läs mer

Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal

Läs mer

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110

Läs mer

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110

Läs mer

Framtidens styrning och lärande

Framtidens styrning och lärande www.iffs.se Framtidens styrning och lärande Ökade krav på styrning och ökad kvalitet/effektivitet Snabbare omvärldsförändringar Globalisering Ökad individualisering Demografi Invandringen På väg mot den

Läs mer

Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier

Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan

Läs mer

www.iffs.se Anders Ekholm vvd

www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens lärande Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många

Läs mer

ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen www.r2m.se

ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen www.r2m.se ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen 2 Definitioner Hälsa ehälsa 3 Den som inte mäter vet inte vart han är på väg HISTORIA Demografisk försörjningskvot 4 Dödsfall 1751 5 14000

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Margit Håkansson Framtidens sjukvård

Margit Håkansson Framtidens sjukvård Framtidens sjukvård En spaning. Klimat Sjukdomspanorama Medicinsk-teknisk utveckling Demografi Ekonomi Patientmakt Hälsoutveckling e-hälsa Morgondagens sjukvård? Den bästa vården är den du inte behöver..

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Framtidens pensioner

Framtidens pensioner www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens pensioner Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? 1 Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige

Läs mer

Bättre välfärd. Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? Stefan Fölster

Bättre välfärd. Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? Stefan Fölster Stefan Fölster www.reforminstitutet.se info@reforminstitutet.se 2017-05-12 1 070-30 43 160 Box 3037, 103 61, Stockholm Bättre välfärd Många fler över 80. Samma budget. Går det ihop? www.reforminstitutet.se

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Institutet.

Institutet. www.iffs.se Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Den svåra konsten att styra

Den svåra konsten att styra Den svåra konsten att styra Anders Ekholm Analyschef Vad har mätning och styrning gemensamt? Den svåra konsten att mäta What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn Statistik

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010)

Bo Dahlbom. Professor och forskningschef. Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) Bo Dahlbom Professor och forskningschef Sveriges framtid (2007) Aktivera ditt varumärke (2010) www.aktivering.se www.sust.se Staying Alive De sista 5 åren med Internet Bloggar, Facebook, Twitter Google,

Läs mer

På jakt efter en smartare välfärd. Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting

På jakt efter en smartare välfärd. Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting På jakt efter en smartare välfärd Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa Sveriges Kommuner och Landsting 530 000 nya medarbetare behövs i kommuner och landsting fram till 2025 om inga förändringar

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Nordiska samarbetskommitténs seminarium Förebyggande av fallolyckor och välfärdsteknologi Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende Bengt Simonsson Teknisk samordning - Användarföreningen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården Sofia Kialt, Samordnare för verksamhetsutveckling Bodil Klintberg, samordnare för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008 Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Sverige år 1900 Bo Dahlbom Sverige år 2000 Bo Dahlbom Olja Samhället som maskin Funktionalism och systemtänkande

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

LEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015

LEAN som kompass. Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015 LEAN som kompass Vad är vägen mot en flödesorienterad vård? Anders Hugnell Oslo, 5. februari 2015 Foto: Stefan Holm Landstingen måste styra verksamheterna utifrån ett patientflöde Lösningen är sällan mer

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning 2011-2015 Måns Rosén (utredare) Hanna Sjöberg (huvudsekreterare) Sara Åström (jurist) Vår målsättning

Läs mer