Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
|
|
- Frida Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
3 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
4 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
5 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder
6 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?
7 Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning
8 Värderingar
9 World Values survey
10 Källa: World Value Survey
11 Källa: World Value Survey
12 Källa: World Value Survey
13 Morgondagens problem har vi haft länge
14 Dålig kvalitet och produktivitet Bostadsbyggande Trafiken 3000 personer dör i förtid skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Detta har hållit i sig i decennier Patienter-Brukare faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl.
15 Barnadödligheten förklarar stor del av ökad medellivslängd Genomsnittlig livslängd i år Livslängd 0-99 år Livslängd år Medianåldern har varit minst ca 60 år sedan länge Percentiler livslängd ,25 0,1 0,5 0,75 0,9 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany).
16 Sverige har aldrig tidigare haft så jämn livslängdsfördelning mätt med Gini-koefficienten som idag. 0,7 0,6 Gini livslängd år ,5 0,4 Gini ett mått på spridning av livslängd 0,3 0,2 Om Gini är 0 så lever alla personer exakt lika länge. Om Gini är 1 så tar en person hand om alla levnadsår. 0, I verkligheten någonstans mellan 0 och 1, Sverige idag 0,08. Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany).
17 Hälsoklyftor Förväntad återstående livslängd för 30-åringar. Kvinnor Antal år Män Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 från SoS och FHI: Dubbelt så hög dödlighet bland personer med kort utbildning. Skillnaderna i återstående livslängd vid 30 års ålder ökar mellan utbildningsgrupperna.
18 Dödsrisk efter utbildning Exempel, genomsnittlig dödsrisk för åringar Genomsnittlig dödsrisk Genomsnittlig dödsrisk, index 0,030 1,2 0,025 1,0 0,020 0,8 0,015 0, ,6 0, ,005 0,2 0,000 Grundskola Gymnasium Högskola 0,0 Grundskola Gymnasium Högskola Bredd på staplar proportionell mot antal. Källa: SCB:s LISA-databas. Egna beräkningar.
19 Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat offentligt Statligt kommunalt Mer mindre resurser Fler färre landsting/kommuner Omorganisationer policys eller lagstiftning Större - mindre klasser Senare tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek liten storlek är bättre än stor
20 Varför är det så svårt att göra något åt vård, skola, omsorg?
21 Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet.
22 Komplicerade system
23 Komplexa självorganiserade system
24 Inte bara komplicerat utan komplext Mycket inom vård, skola, omsorg är komplicerade processer och flöden skapade av människor. Vissa saker är enkla Men det mesta är komplext. Vi har precis börjat förstå komplexiteten i vår biologi, ekonomi, sociala nätverk osv Om tio år kommer vi att inse att vi i själva verket förstår mindre än vad tror att vi förstår idag
25 Dave Snowden s Cynefin framework
26 Östermalms läroverk 1910
27 Vittras nya grundskola vid Telefonplan 2011
28 Determinism Enkla (uppenbara) system är deterministiska, (kliniska riktlinjer, modeller, regelverk, goda exempel, marknadsutsättning kan fungera) Komplicerade system likaså, men det krävs analys för att förstå hur (analytiker, Data) Komplexa system kan man inte veta determinismen förrän efteråt (Beslutstöd, maskininlärning, analytiker, experiment) Kaotiska system har inga deterministiska processer (usch! Prova sig fram i varje fall)
29 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla patienter Digitalisera! Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftsfördelar NPM och LoU fungerar Upphandla/utveckla icke-besöks-system
30 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade patienter Analysera! Både i mikrosystem men även flöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara enkel Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, arbetsförmedlingen, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden NPM och LoU kan fungera, under vissa förutsättningar Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt
31 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa patienter Simulera! Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats, anhöriga, vädret osv. Helt omöjligt att hantera manuellt vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående NPM och LoU fungerar inte, tvärtom! Stordriftsnackdelar Det finns ingen bästa organisation eller metod = självorganisering Självlärande maskiner Självkoordinerande system Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! (Det kan inte bli värre!)
32 Den svåra konsten att styra och förbättra
33 What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn
34 Ökade krav på styrning Snabbare omvärldsförändringar / Teknik Globalisering Ökad individualisering Demografi
35 Krav för ett styrt system enkelt eller komplicerat 1. Det måste finnas möjligheter att påverka systemets tillstånd Handlingskriteriet. 2. Det måste finnas möjligheter att avgöra systemets aktuella tillstånd Observerbarhetskriteriet 3. Det måste finnas ett mål Målkriteriet 4. Det måste finnas en modell av systemet Modellkriteriet
36 Feedbackloop Information Aktuella läget Reaktion Kolla mot mål, jämför med modell Implementation ev Handling
37 Frekvens Mätfrekvens Halvår 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling Halvår
38 Frekvens Mätfrekvens Kvartal 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling kvartal
39 Frekvens Mätfrekvens månad 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling Månad
40 Frekvens Mätfrekvens Varannan vecka 3,5 3 2,5 2 1,5 Verkligt fenomen Observerad utveckling 1 0,5 0 Veckor
41 Frekvens Om indikatorn ska användas för styrning eller om man vill följa utvecklingen noggrant av andra skäl, tex snabbt se trendbrott: Mätfrekvensen=dubbla förvåningsfrekvensen Dimensionering efter värsta scenariot
42 Aktualitet Hur länge får en oönskad utveckling pågå oupptäckt? Hur gammal får beskrivningen av det aktuella läget vara? Hur många obs för att se trendbrott? Hur lång tid tar en komplett feedbackloop? Information-reaktionimplementation
43 Olika aktörer olika info Staten eu statistik och produktionsdata Kommuner och landsting indikatorer och produktion Anläggningsnivå produktionsdata frekvent Individnivå personal medborgare Forskare konsistenta data - statistik Taxonomi
44 Tillsyn Den lägsta accepterade nivån Uppfylls gällande lagar och regler? För att hålla sanitära olägenheter borta Odynamisk process Behöver inte vara del i en styrd process
45 Uppföljning Vad får vi? Kontinuerlig ström av data Bör finnas mål Bör vara mätbara mål Måste designas innan Måste vara del i en styrd process
46 Utvärdering Tycker vi om det vi fick? Analys och resultatbedömning / betygsättning Måste inte ha fördefinierade mål, men det skadar inte Kvalitativt Subjektivt Komplext resonerande Behöver inte vara del i en styrd process
47 Alternativ Feedbackloop Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering
48 Vad fungerar?
49
50
51 Cochrane effective Practice and Organization of Care Review Group 7(8) in BMJ series:closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings Interventions that promote behavioural change among health professionals. Interventions that have no or little effect Educational materials (distribution of recommendations for clinical care, including clinical practice guidelines, audiovisual materials and electronic publications) Didactic educational meetings (such as lectures) Interventions of variable effects Audit & feedback (or any summary of clinical performance) Use of local opinionleaders Local consensus process Patient mediated interventions Consistently effective interventions Outreach visits, reminders, multifaced interventions combining one or two of following: audit and feedback, reminders, local consensus process, marketing
52 Mjuk normering/kunskapsstyrning à Driva utveckling Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet 4) Bibehålla förbättringar 1) Prioritera, skapa förändringstryck och sätt mål 3) Stimulera systematisk förbättring & spridning 2) Kunskap om handlingsalternativ 5) Stimulera ehälsa och ledarskap som stödjer utvecklingen Hård normering/säkerställa golvet Normering Tillsyn, patientsäkerhet Patientvalsinformation Utvärdera systemeffektivitet Säkra data kvalitet
53 Successful change for improvement Tension for change (21) Actionable Alternative (21) Knowledge, skills to do things differently (21) Support for new behaviors (21) Mess Benchmark Alternative recognizable Change aligned with organizational culture (or fail) Sufficient change reserve established Knowledge of improvement (7,16,17,24) Knowledge of people at work Plan for change management (23,37) Knowledge of subject, values, discipline Sponsors identified (22,23) Resistance anticipated Habits, traditions, activities & policies that support change known (3,4,5,6,11,23,27,28,32, 34,36,41) Costs of current practices projected forward (1,2,3) Identify current wastes (31) Identify current external threats (1,2,3) Identify, name gaps (23) Identify best anywhere (14) Allow people to see themselves in the new work (8,23,25,28,34,35,36) Make culture alignment explicit (4,6,15,18,25,28,36) Create space, resources for change (23,36,37) Use measures, feedback to learn, confirm that change is an improvement (16,17,24,27) Foster design & tests of rapid cycles, pilots of change (24,27) Build process, system pictures of work (16,27) Create customer, beneficiary knowledge (27) Understand variation, sources within processes (7,9,16,17,38) Discover the simple rules (41) Encourage personal vision, mastery (29,31,34,35) Identify sources of pride, joy in work well done (10,16,28,34) Clarify aim, plan and build coalitions (8,10,22,23,34) Assess resources & formulate agenda (23,37) Know what not to change (18) Review, refine & consolidate to sustain aim (23) Act, dates certain (37) Identify past success as a sponsor Align change with sponsor s values Identify logic of failure (18) Rehearse countermeasures (15) 1. Ackoff, R. L. (1981). Creating the Corporate Future. New York, John Wiley & Sons. 2. Ackoff, R. L. (1994). The Democratic Corporation. New York, Oxford University Press. 3. Ackoff, R. L. (1999). Re-Creating the Corporation: A Design of Organizations for the 21st entury. New York, Oxford University Press. 4. Argyris, C. (1990). Overcoming Organizational Defenses: Facilitating Organizational Learning. Boston, Allyn & Bacon. 5. Argyris, C. (1993). Knowledge For Action: A Guide to Overcoming Barriers to Organizational Change. San Francisco, Jossey- Bass. 6. Argyris, C., D. A. Schön (1996). Organizational Learning II:Theory, Method, & Practice. Reading, Addison Wesley. 7. Batalden, P. B., P. Stoltz. (1993). "A Framework for the Continual Improvement of Health Care" Joint Commission Journal on Quality Improvement 19(10) Bennis, W.G., K.D. Benne, et al. (1985). The Planning of Change. Fort Worth, Harcourt, Brace, Jovanovich. 9. Berwick, D. M. (1991). Controlling Variation in Health Care: A Consultation from Walter Shewhart. Medical Care 29(12): Block, P. (2000). Flawless Consulting: A Guide to Getting Your Expertise Used. San Francisco, Jossey-Bass. 11. Bloom, S. (1989). The Medical School as a Social Organization: The Sources of Resistance to Change. Medical Education 23: Bridges, W. (1991). Managing Transitions: Making the Most of Change. Reading, Addison-Wesley. 13. Bussigel, M., B. Barzansky, et al. (1986). Goal Coupling and Innovation in Medical Schools. Journal of Applied Behavioral Science 22: Camp, R. C. (1995) Business Process Benchmarking: Finding and Implementing Best Practices. Milwaukee, ASQC Press. 15. degeus, A. (1997). The Living Company. Boston, Harvard Business School. 16. Deming, W. E. (1994). The New Economics For Industry, Government, Education. Cambridge, MIT CAES. 17. Deming, W. E. (1986). Out of the Crisis. Cambridge, MIT CAES. 18. Dörner, D. (1989). The Logic of Failure. Reading, Addison-Wesley. 19. Fisher, R., E. Kopelman, et al. (1994). Beyond Machiavelli: Tools for Coping with Conflict. Cambridge, Harvard. 20. Greer, A. (1995). The Shape of Resistance...The Shapers of Change. Joint Commission Journal on Quality Improvement 21: Gustafson, D. H., W. L. Cats-Baril, et al. (1992). Systems to Support Health Policy Analysis - Theory, Models, and Uses. Ann Arbor, Michigan, Health Administration Press. 22. Kanter, R. M. (1983). The Change Masters: Innovation For Productivity in the American Corporation. New York, Simon and Schuster. 23. Kotter, J. P. (1996). Leading Change. Boston, Harvard Business School. 24. Langley, G.J., K. M. Nolan, et al. (1996). The Improvement Guide: A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. San Francisco, Jossey-Bass. 25. Nadler, D. A., R. B. Shaw, et al. (1995). Discontinuous Change: Leading Organizational Transformation. San Francisco, Jossey- Bass. 26. Nadler, G., S. Hibino, et al. (1995). Creative Solution Finding: The Triumph of Full-Spectrum Creativity over Conventional Thinking. Rocklin,CA, Prima. 27. Nelson, E. C., P. Batalden, J. Ryer.(eds.) (1998). Clinical Improvement Action Guide. Chicago, Joint Commission on Accreditation of Health Care Organizations. 28. O'Toole, J. (1995). Leading Change: Overcoming the Ideology of Comfort and the Tyranny of Custom. San Francisco, Jossey- Bass. 29. Palmer, P. J. (1983). To Know As We Are Known: A Spirituality of Education. San Francisco, Harper & Row. 30. Revans, R. W. (1966). Standards for Morale: Cause & Effect in Hospitals. London, Oxford. 31. Roberts, H. V., B.F. Sergesketter (1993) Quality is Personal. New York, Free Press. 32. Rogers, E. M. (1995). Diffusion of Innovations. New York, The Free Press. 33. Rogers, R. (1995). Lessons for Guidelines from the Diffusion of Innovations. Joint Commission Journal on Quality Improvement 21: Senge, P., C. Roberts, et al. (1994). The Fifth Discipline Fieldbook: Strategies and Tools for Building a Learning Organization. New York, Currency Doubleday. 35. Senge, P. M. (1990). The Fifth Discipline: The Art & Practice of the Learning Organization. New York, Currency Doubleday. 36. Senge, P.M., A. Kleiner, et al. (1999). The Dance of Change: The Challenges to Sustaining Momentum in Learning Organizations. New York, Currency Doubleday. 37. Team, Price Waterhouse Change Integration. (1995). Better Change. Burr Ridge, IL, Irwin. 38. Watzlawick, P., J. Weakland, et al. (1974). Change: Principles of Problem Formation & Problem Resolution. New York, W.W. Norton. 39. Wheeler, D. J. (1993). Understanding Variation: The Key to Managing Chaos. Knoxville, SPC Press. 40. Whitney, J. O. (1996). The Economics of Trust: Liberating Profits & Restoring Corporate Vitality. New York, McGraw-Hill, Inc. 41. Zimmerman, B., C.Lindberg, P.Plsek. (1999). Edgeware: Insights from Complexity Science for Health Care Leaders. Irving, TX, VHA Inc.
54 Har storleken betydelse?
55 4 4,1 Mean of Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt 3,8 3,6 3,4 3,2 3 2, Antal årsarbetare i verksamheten >500 Mean of Medarbetarnas goda idéer 4 3,9 3,8 3, Antal årsarbetare i verksamheten > ,4 Mean of Problem med ekonomin 3,5 3 2,5 Mean of Beslut från högre chefer 3,2 3 2,8 2,6 2,4 2 Socialdepartementet LEV Antal årsarbetare i verksamheten > Antal årsarbetare i verksamheten >500
56 4 3,5 Mean of Personal/arbetsmiljö problem 3,5 3 2,5 Mean of Problem med vårdens kvalitet 3,25 3 2,75 2, > >500 Antal årsarbetare i verksamheten Antal årsarbetare i verksamheten
57 Vad har mätning och styrning gemensamt? Den svåra konsten att mäta Observationskriteriet
58 1 Deskriptiv Statistik På den mest övergripande nivån, den strikt statistiska, kan man övergripande följa basala förhållanden som vissa volymer, totala kostnader osv, ofta på aggregerade nivåer med årsdata med ganska låg aktualitet. Det mesta vad gäller flöden, effekter, effektivitet, kvalitet osv är i princip okänt annat än i vissa lokala öar. Det går inte heller att jämföra olika producenter eller anläggningar. Informationen används för lägesbeskrivning men i princip inte för styrning eller kvalitetsförbättring Detta är i princip dagens situation.
59 2 Producentstödjande Stöd till producenterna för utvärdering av olika metoder Möjliggör jämförelser mellan olika anläggningar och producenter Bra stöd på den lokala producerande nivån att följa upp sin egen verksamhet och kunna jämföra sig Gör det möjligt att följa upp verksamheten Det krävs automatisk datainsamling på minst månadsnivå, men hellre på veckobasis. Eller realtid Att alla strukturrelaterade data finns tillgängliga, givet att behov och metoder finns som gemensam terminologi och används. Data bör vara händelseorienterad, tex datum tidpunkt för besök av vilken vårdare med vilken kompetens som utför vilken insats, dvs strukturerade journalanteckningar. Tillsammans med forskning med experimentell ansats ger goda möjligheter att evidensbasera verksamheten Med resultat från brukarens perspektiv finns då möjligheter till breda kvalitetsregister för att utvärdera metoder och producenter.
60 3 Processtödjande Den mest ambitiösa nivån stödjer den direkta produktionen i det att den kopplar samman de olika producenternas informationsflöden i realtid. Det gör det möjligt att direkt ge IT stöd för att ta helhetsansvar för kunden/brukaren/patienten. I princip gäller det samma typ av information som i nivå två, men med mer av gemensam journal, dvs med mer löptext, tidbokning, flöden Systemet stödjer även processinformation i vårdkedjor som går över producentgränser som tidsbokning ansvarsförhållanden, vårdplaner etc. Expertsystem som ger beslutstöd till ansvariga vårdare / sjukhuspersonal, eller larmar vid olämpliga läkemedelkombinationer, Riktlinjer
61 4 Big data Data från alla olika delar av hela vårdapparaten i realtid Data från befolkningen, livsstil, inkomst, nätverk, mätvärden Data om klimat, trafik, konjunktur etc
62 Slutsatser Holism vs sektorisering Taxonomi Statistik vs produktion Integritet vs koll Analys vs presentation Indikatorer vs register Medborgare vs producentperspektiv Anläggningsnivå vs huvudmännen Kundval/privatisering vs resultatkontroll Flöden vs statik, risker och simulering Frekvens / aktualitet Mål vs ständiga förbättringar
63 Slutsatser för eget arbete Vet man inte vad man gör, kan man inte förbättra sig! All koordination är information! Ska ni ha bästa och mest kompletta informationen? Satsa på analyskapacitet, centralt och lokalt Simuleringsmodeller Integritet Big Data!
64 Inre effektivitet (Produktivitet) Gör vi saker rätt Minska slack i organisationen Fokus på detta i offentlig verksamhet Minska styckpriser
65 Yttre effektivitet (Efficacy) Gör vi rätt saker? Nödvändigt med slack i organisationen Öka effekten av samma resurser Experiment och innovationer
66 Vad driver innovation? Till skillnad från utveckling? Lust Eldsjälar Experiment Tillåtet att misslyckas Problemlösning Användarna lead users 1,5 % av befolkningen kreativa Hur locka dem? Hur stödja dem?
67 Vad gör innovativa organisationer? Inre effektivitet, yttre effektivitet Google, kickstarter Tid för egna godtyckliga projekt Shell, ge tid/resurser till proof of concept
68 Innovationstruktur Experimentera med algoritmbaserad vård,skola, omsorg Öppna system för API:er (kräv?) appstore, tävling i skolor Infrastruktur för algorithmstore i hälsokonton? SM i välfärdsrobotik DARPA X-price
69 Att göra en helt och hållet individualiserad vård är markant nytt, för många situationer; Diagnos JAG vill ha max en kontakt. Gärna noll kontakter för diagnosticering. Tills behandling startar då vill jag antagligen träffa någon. Det finns ca sällsynta diagnoser, antag att kunskapen är jämnt spridd över alla läkare, vilket den givetvis inte är Sannolikheten att den första Dr kan något om din Diagnos är 0,0005 Om du har två sällsynta diagnoser är sannolikheten 0, Lägg därtill geografi Idag: många träffar, jag bollas runt i systemet, och får ofta göra grovjobbet med navigationen själv
70 Att göra en helt och hållet individualiserad vård är markant nytt, för många situationer: Behandling Om det finns diagnoser Om vi har 2,6 diagnoser per person teoretiska kombinationer Dvs ganska precis 1 miljon kombinationer per läkare i Sverige Lägg därtill levnadsvanor, kön, ålder, anhöriga, historik, gener osv Svårt med kombinationsbehandling, men framförallt vilken process i vilken takt ska jag göra vad och med vilka? Mötesbokning, ruttoptimering.
71 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen Avsett 1-2% av budgeten till experiment och utveckling Dataflöde Frivårdsreform SUB Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt Simulerings- och utvecklingsbolag experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer
72 Bestäm er! Ett system som är bra i genomsnitt bra, eller Ett system som är bra för varje individ? Stor skillnad! Måste antagligen ha beslutstöd I Diagnos men även för Behandlingsprocessen Studier N=1 Fokus på mikrosystemen, på användarnytta, på patienten, både som servicemottagare, vårdproducent och som innovatör. Öppna + Big data! + analytiker.
73 Integritet Varför är de dom mest ängsliga som får bestämma takten? Samkör alla data automatisera alla flöden så långt det går. Men glöm aldrig: Du och jag ska vilja jobba där Du och jag ska vilja vårdas - skolas där OPT-out. Låt de som inte vill få manuell välfärd.
74 ILD (Inner Leadership Development) Manifesto Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så Allting som kan mätas ska mätas Du och jag skulle vilja vara patienter där Du och jag skulle vilja arbeta där. Copyright Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB
75 Tack!
76
Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärdssamhälle? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merVad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa:
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merFramtidens styrning och lärande
www.iffs.se Framtidens styrning och lärande Ökade krav på styrning och ökad kvalitet/effektivitet Snabbare omvärldsförändringar Globalisering Ökad individualisering Demografi Invandringen På väg mot den
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merVad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens sjukvård? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal
Läs merVad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtiden? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Morgondagens problem har vi haft länge Dålig kvalitet och
Läs merLEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd
www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,
Läs merLEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV. LEV II Empati och High-tech. Institutet. World values survey
Institutet www.iffs.se Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World
Läs merLEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd
www.iffs.se LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE/LEV Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm,
Läs merAnders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens Välfärd Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merAnders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens Välfärd Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merNär vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se
www.iffs.se När vården blir IT Ny rapport: Ladda ner på www.iffs.se Framtidens förutsättningar Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database.
Läs merAnders Ekholm vvd www.iffs.se
Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research
Läs merEn inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården
En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården Anders Ekholm, vice VD, Institutet för Framtidsstudier LEV LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm
Läs merFörbättringsarbete Framgångsfaktorer?
Förbättringsarbete Framgångsfaktorer? Michael Bergström Senior rådgivare, Handläggare Ledamot i Nationella ST-rådet Barnläkare Avdelningen för vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merVad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merSpridning och implementering
Spridning och implementering Spridning och implementering Spridningsprocessen Nyckelbegrepp Diskussion Exempel Professionell kunskap Att förbättra system! Förbättringskunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter
Läs merOmvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier
Omvärldsförändringar som driver på välfärdens utveckling Anders Ekholm, vice VD för Institutet för Framtidsstudier www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan
Läs merLEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE SÖK PÅ LEV
LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd www.iffs.se Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja LEV PROJEKTET WWW.REGERINGEN.SE
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merÄr det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik
www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality
Läs merBortom IT Om hälsa i en digital tid
www.iffs.se Bortom IT Om hälsa i en digital tid Vinnova finansierat Institutet koordinator Rapport Film Kortlek: Förändringsleken Skicka efter, andra upplagan har precis kommit från trycket!! Institutet
Läs merVad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merwww.iffs.se Anders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens lärande Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merDen svåra konsten att styra
Den svåra konsten att styra Anders Ekholm Analyschef Vad har mätning och styrning gemensamt? Den svåra konsten att mäta What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn Statistik
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merNationell konferens i Logopedi Jönköping
Nationell konferens i Logopedi Jönköping 121115 Boel Andersson Gäre Professor, Futurum Landstinget i Jönköpings län och Jönköping Academy, Högskolan, Jönköping Futurum the Academy for Health and care Det
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merAnders Ekholm vvd
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Tekniknologi Antal Antal döda i olika åldrar,
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs merSmart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson
Smart specialisation in Sweden Cecilia Johansson 2018-06-11 Smart specialisering i Sveriges regioner uppdateras löpande Norrbotten Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Test- och övningsverksamhet
Läs merMedicinteknik och hälsoekonomi Petrus Laestadius 6 februari, 2018
Medicinteknik och hälsoekonomi Petrus Laestadius 6 februari, 2018 Vilka är vi? Branschorganisationen för medicinteknik - sedan 1970 Har idag över 180 medlemsföretag och 23 nätverkspartner Tillverkande-,
Läs merVåra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved
Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merBilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.
Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merFörbättringskunskap i Västernorrland
Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes
Läs merSara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park
Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Vad är innovation? På Wikipedia hittar man: En innovation är en ny idé, till exempel i form av en produkt, lösning, affärsidé,
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSmåföretagare får låg pension
Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr
Läs merThe Swedish system of Contract Archaeology
The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on
Läs merKömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684
Läs merRangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011
Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido
Läs merPUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2018 Exkl. rättspsykiatrisk vård Data från vissa lokala mätningar som genomförts i egen regi ingår Endast patienter 18 år och äldre ingår Andel riskpatienter Riket (14302)
Läs merDen ljusnande framtid är vård
Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merDrivkrafter för hemtagning av produktion till Sverige
Drivkrafter för hemtagning av produktion till Sverige Per Hilletofth, PhD Professor i Logistik Högskolan i Gävle Tekniska Högskolan i Jönköping per.hilletofth@ju.se 2017-10-04 Prof. P. Hilletofth 1 Forskningsprofil
Läs merVad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik
www.iffs.se Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten
Läs merVarför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:
Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt
Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9
Läs merKlicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Läs merFramtidens pensioner
www.iffs.se Anders Ekholm vvd Framtidens pensioner Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt? 1 Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merGÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07
GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merForskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten?
Forskningsfrågan besvarad men sen då? Hur nyttiggörs resultaten? Bättre kvalitetsregisterforskning 2014-05-21: Workshop III & IV Johan Thor, specialist i socialmedicin, MPH, Med.dr. Vinnvård Fellow of
Läs merHR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10
HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design
Läs merImplementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Läs merIndividuell löneutveckling landsting
Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt
Läs merSjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3
Sjuklöneperioden år 2005 kvartal 1 3 Statistiken över sjuklöneperioden bygger på ett urval av arbetsgivare och deras utbetalningar av sjuklön till sina anställda under sjuklöneperioden. Insamlig sker kvartalsvis
Läs merACG Case-Mix System. Användarmöte 2012. Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se
ACG Case-Mix System Användarmöte 2012 Ensolution AB, +46 (0) 8-640 70 00, www.ensolution.se Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-10.10 Inledning av Andreas Johansson, Ensolution AB 10.10-10.30
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merHur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys
Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merSocialt engagemang och entreprenörskap för gemensamma värden
Socialt engagemang och entreprenörskap för gemensamma värden Boel Andersson Gäre, Landstinget i Jönköpings län Thomas Schneider, Famna Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter
Läs merUtvecklingen på arbetsmarknaden
Utvecklingen på arbetsmarknaden Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Gustavsson Analysavdelningen -10-23 Procent 8 Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, konstanta priser kv 1 -
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merTransportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik
Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merArbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Läs merDemings Profound knowledge del II: Kunskap om variation samt Demings syn på kunskap
Demings Profound knowledge del II: Kunskap om variation samt Demings syn på kunskap I Tankar om styrning i mars tog vi upp vad Deming kallade Profound knowledge, dvs. vad han ansåg vara nödvändig kunskap
Läs merAktuella frågor för skolan Anna Ekström
Stockholm den 19 oktober Aktuella frågor för skolan Anna Ekström Utbildningsdepartementet 1 Kunskaperna vänder åt rätt håll Sveriges resultat i PISA Sveriges matematikresultat i TIMSS 520 550 Åk 8 510
Läs merKällsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merPM Vårdköerna i Sverige
PM Vårdköerna i Sverige Sammanfattning: Vårdköerna har ökat dramatiskt sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 214. Att rekrytera och behålla kvalificerad personal, att driva digitalisering med
Läs merSupplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor
Läs merAllt färre drömmer om tidig pension
Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra
Läs merLean i offentlig verksamhet
Lean i offentlig verksamhet Erfarenheter och tankar med utgångspunkt i Länsstyrelsen utvecklingsarbete Kontaktuppgifter: Magnus Langendoen Tfn 090-10 82 69 magnus.langendoen@lansstyrelse.se Vad ska jag
Läs merDe längsta resorna görs i vårt eget inre
Kvalitetsarbete i ST Kompetenser för den framtida barnsjukvården 20 april 2010 Barnveckan i Jönköping Michael Bergström Projektledare, Läkare Michael.bergstrom@skl.se, Sektionen för hälso- och sjukvård
Läs mer