Institutet.

Transkript

1 Institutet Analytisk sociologi Nätverk Komplexa system Big Data Agentbaserad mikrosimulering Integration/Segregation Boende Skola - Arbete Fördelning/fattigdom Demografi Normförändring World Values Survey 1

2 Vad driver och formar framtidens (re)habilitering? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm vvd 2

3 LEV PROJEKTET Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler Mårten Lagergren, Drasko Markovic Bakgrund: en åldrande befolkning 600 Förändring av antal personer i olika åldrar jämfört med år 2005 (1000-tal) år år år

4 Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan Arbetsför ålder: Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder 4

5 Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder 5

6 Kostnad för hälso-och sjukvård och äldreomsorg, total kostnad och kostnad per person fördelat per åldersgrupp Källa: HEK 2006, Finansdepartementet ADL och/eller DEMENS (65 +) Sesim år 2010 Summa av Count % 90.00% 80.00% 70.00% 60.00% 50.00% 40.00% ADLDEM ADLberoende Demens 0 Nej Nej 1 Nej Ja 2 Ja Nej 3 Ja Ja Addem % 20.00% 10.00% 0.00% 65 till till till Agegroup2 6

7 Vi kommer leva längre -men blir det sjuka eller friska år? Återstående medellivslängd vid 65 års ålder samt schematisk uppdelning på friska och sjuka år enligt olika teorier Vad består de extra 2.5 åren av? Utgångsläge ,4 5 Tre scenarier: Ökad sjuklighet 2050 Uppskjuten ,4 17,9 7,5 5 Friska år Sjuka år Utökad sjuklighet Adderar sjuka år Uppskjuten Adderar friska år Komprimerad , Komprimerad Adderar fler friska år, tiden i sjukdom förkortas Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa 7

8 Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa 8

9 Livet 1845 Livet

10 Befolkningens äldreomsorgsbehov Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa Befolkningens äldreomsorgsbehov Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa 10

11 Befolkningens äldreomsorgsbehov Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa Vård och äldreomsorg inklusive ambitionshöjning/teknologieffekt. Sektorns andel av BNP. 17,0% 16,5% 16,0% 15,5% 15,0% 14,5% Utökad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Komprimerad sjuklighet En historisk kostnadsökning om 0,8 procent per år har lagts till den demografiskt betingade utvecklingen 14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 12,0%

12 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso-och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80% Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr 12

13 Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering? Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning 13

14 Effektiviseringar, bättre hälsa och fler arbetade timmar Simuleringarna visar att behoven av vård och äldreomsorg 2050 innebär en utmaning, men att det finns tid att förändra Det finns en stor potential i effektiviseringar i verksamheten; att göra rätt saker och göra dem på rätt sätt Det går att påverka sjuklighet och funktionsförmåga och minska dess hindrande verkan Det finns möjligheter att öka antalet arbetade timmar genom fler i arbete och längre tid på arbetsmarknaden Många bäckar små konkreta exempel på sätt att minska kostnaderna Förbättrad folkhälsa simuleringarna visar en potential på 16,3 miljarder kr Fallolyckor en halvering 4 miljarder kr Vårdskador undvikbara vårdskador inom slutenvård 5 miljarder kr Vårdrelaterade infektioner direkt vårdkostnad 3,7 miljarder kr Demenssjukdom skjuta upp insjuknandet 5 år halverar 12 miljarder kr Högt blodtryck sänkning av blodtryck -> mindre stroke 3 miljarder kr Effektiv vård och omsorg lika bra som effektivaste landstingen10 miljarder kr Totalt 54 av 110 miljarder 14

15 Årlig procentuell produktivitetsförändring / / / /1975 Jordbruk med binäringar 1,4 1,8 4,9 3,6 Industri 2,7 2,5 5,5 3,7 Byggnadsverks amhet 0,7 2,7 3,5 1,4 Transporter 0,9 3,1 4,4 2,9 Privata tjänster 0,9 2,1 1,4 1,9 Offentliga tjänster 0,5 1,3-0,2 0,2 1971/ /2005 Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård-och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet 15

16 Värderingar World value Survey World Values survey 16

17 Källa: World Value Survey Källa: World Value Survey 17

18 Källa: World Value Survey Källa: World Value Survey 18

19 Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 Slutsatser Ingen tydlig åldersdiskriminering Lite mer polariserade åsikter än tex Kina Annars rätt i mittenfåran internationellt sett. Teknik 26

27 Knowledge Doubling Curve Buckminster Fuller created the Knowledge Doubling Curve ; he noticed that until 1900 human knowledge doubled approximately every century. By the end of World War II knowledge was doubling every 25 years. Today things are not as simple as different types of knowledge have different rates of growth. For example, nanotechnology knowledge is doubling every two years and clinical knowledge every 18 months. But on average human knowledge is doubling every 13 months. According toibm, the build out of the internetof things will lead to the doubling of knowledge every 12 hours. IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter 27

28 Fokus på avvikelser/förändring Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö. Alla har accelerometrar på sig, upptäck förslitningar, yrsel innan personen själv lagt märke till det Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med per år 28

29 Vi fattar inte rationella beslut, Därför är det svårt att förbättra verksamheter Begränsad rationalitet Inkonsistenta tidspreferanser Imperfekt information Vi kan inte värdera vår kvalitet, vem är den sämste i rummet? Vi (många) är default emot förändringar, jmf bussar i London Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen. 29

30 Big data De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera Integritetsdiskussion Maskininteraktion Användarinteraktion Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information 30

31 Hög kompexitet och behov av koordinering -de 1% med högst vårdkonsumtion besöker minst 6 kliniker per år Besökta kliniker * per person, 2011 Antal 1 diagnos 2,5 6,1 2 diagnoser 3,3 7,4 >2 diagnoser 4,5 9,1 1% med högst vårdkonsumtion av personer med kronisk diagnos Samtliga personer med kronisk diagnos Inklusive vårdcentraler Källa: VIP i vården? -Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom 61 Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation Nattfrid Giraffe Bestic - Äthjälpmedel Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen 31

32 Vissa nya metoder kan vara en Bisak 32

33 Självtester -egenvård All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg LEV-II Ett scenario för hälso-och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition 33

34 Rapport 2 från LEV projektet Rapporten ska ses som ett tankeexperiment Iakttagelser från andra branscher som kan inspirera till nytänkande Leder förhoppningsvis till mer experiment med alternativa sätt att utföra hälso- och omsorgstjänster Framtiden är här nu, den är bara ojämnt fördelad Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga 34

35 Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel Drivkrafter / megatrender Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production 35

36 Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system Förväntningar Man förväntar sig att slippa träffa vården Man förväntar sig att direkt få träffa vården Vården är en app bland många hälsorelaterade 2,8 läkarbesök i Sverige mot 15 i japan 7 i tyskland. Man kan uppenbarligen välja Synen på personlig integritet är kraftigt förändrad. De allra flesta vill dela med sig av sin sjukdomshistorik för att bidra till forskning och utveckling Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk? 36

37 Telekom osannolik utveckling Fasta telefoner från en leverantör Mobiltelefoner Smart phones Statens roll är att bestämma standarder och dela ut licenser. Viktigt att tjänsterna/applikationerna får växa fram genom evolution Nya tjänster med befintlig hårdvara är revolutionärt Telekom har inte bara blomstrat, den har börjat tränga undan andra branscher med sämre utveckling av tjänster/applikationer (tv, radio, musik, spel, kameror etc) Sjukvården? Telekom allt är commodities Inte bara nya tjänster lägre priser Konkurrens och de väldefinierade gränssnitten har lett att alla komponenter är commodities Växlar, basstationer, debiteringssystem 37

38 Banksektorn osannolik utveckling Betala räkning på kontor dyrt och långsamt Betala räkning i datorn snabbare E-fakturor i mobilen ett klick Autogiro -inget arbete alls Enklare och säkrare Ingen vill någonsin ställa sig i kö på bank längre Musikbranschen LP och CD skivor Nerladdningsbar musik Kunderna vill betala fast avgift för obegränsad musik Större fokus på koncerter och andra tjänster 38

39 Hälsovård kan denna osannolika utveckling inträffa Diagnoser i hemmet med mikrolab och expertsystem Rätt dos vid rätt tidpunkt Hitta flesta sjukdomar i stage 0 Vem vill gå till ett ställe med köer och en massa smittsamma sjuka människor för att bli frisk?? Ensamhet/empati Ensamheten minskar enligt ULF, Men: Ensamhushållen ökar 70 % av omsorgen görs av anhöriga Empatin dåligt inbyggd i dagens system Hur mycket sällskap ska skattefinansieras? Finns andra sätt? 39

40 Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa Vi är i ett revolutionerande skifte IT DNA, epigenetik, proteom, konnektom Utbildningsnivå Komplexitetförståelse Fysik teori (molekylinterationer scanners osv, mikroskopi) Sensorer Nano lab Hårdvara, algoritmer och statistiska metoder Internet 2.0 semantic web HUGO, blue brain project Simuleringsmodeller av system och individer 40

41 Vi är i ett revolutionerande skifte Vi kan odla: Mushjärtan Hud Bronker Urinblåsor 3D-printa blodkärl, mm Det finns Regenerativa möss Proteser uppkopplade till hjärnan Genmanipulerande botemedel, osv Självdialys Det finns inga gränser för medicintekniken! Det tar bara tid. Framförallt för implementation Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos 20% helt fel sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut. 41

42 Människa eller maskin? All skatte och transfereringspolicybeslut simuleras noggrant som underlag Skatte, tull och transfereringar automatiska beslut Har vi lägre eller högre värde? Kapitalintensitet ger högre produktivitet = högre löner Isabel 500 kr per månad för en vårdcentral Beslutsfattare Produktivitet Resultat Nöjdhet Folkhälsa Ytterligare år i hälsa Ekonomi 42

43 En bild av framtiden Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt ökad riskaversion färre olyckor 43

44 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI-beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, 24-7 Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar 44

45 Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI-beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt 45

46 Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt Hemdiagnostik Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus -mer hembesök ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar Som profession Allt enkelt jobb bort, tidsbokning, påminnelser, nästa steg i processen De enkla självklara besluten bort Kompetensväxling till maskiner, andra professioner, till patienter, brukare, Subsidiaritetsprincipen Automatisk monitorering, larm vid avvikelser, automatiska sms osv Beslutsstöd, vad funkar, hitta tvilling patienter, experiment Kontinuerlig datamining och uppföljning Om empatisk, så motiverande samtal, stöd etc Om teknisk, så underliga diagnoser, knepiga fall osv 46

47 Förebyggande sjukvård DNA-analys tillgängligt för alla. Används vid val av mediciner och för när olika typer av screening ska göra. Upptäcker tidigt obalanser i kroppen och levnadsvanor Analyser av utandningsluft kan hitta många sjukdomar inklusive cancer, tex med hundar Motivera användare till sundare livsvanor genom två metoder: åldersspegling (scared straight) och aktivitsloggning (utnyttjar tävlingsinstinkt) samt aktiva mentorer Screeningfrekvens baseras på individuell risk Vårdpersonalens roll Många patienter är pålästa om sina åkommor. Vårdpersonalen har mer tid för att stötta patienterna då de endast träffar rejält sjuka och processerna optimerats De flesta diagnoser ställs av expertsystem Specialisterna mer specialiserade, vanligt med gränsöverskridande konsultationer Läkare träffar enbart intressant sjuka Mentorer är primärkontakten 47

48 Medicinering -fixa det som inte fungerar idag med enkel teknik Rätt doser -dynamisk doseringenberoende på gener, exakt vikt, aktuella symptom, klockslag Rätt tidpunkt -unika id i varje tablett gör det möjligt att hålla reda på medicineringen exakt. Inga interaktioner -mycket precisare kontroll av interaktioner. De flesta äldre får färre mediciner. Nästan hela befolkningen får mediciner, som förbygger och kompenserar individuella risker I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin Hälsa för mig En helt avgörande del i Big Data För att bygga besluts/simuleringmodeller för varje individ För att styra och administrera vårdinsatser För att ge tidiga insatser För att snabbt byta strategi om det inte fungerar För att utveckla citizen science För att hitta statistika tvillingar 48

49 Hälsa för mig Utvecklingen sker när teknologier kombineras 23andme är intressant men inte så användbart. 23andme+curetogether ger dig bästa sättet att bota dina åkommor för dina DNA för vissa personer 23andme+curetogether+nano-lab eller 23andme+curetogether+expertsystem eller 23andme+curetogether+mentorssystem kan leda till kraftigt förändrade processer i sjukvården 49

50 Vanliga mediciner förbättras Genom att ta hänsyn till, vikt, aktuell hälsostatus, genome, konnektome och proteome kan doseringen göras mycket mer effektiv. Medicinerna är mer riktade så att de lämnar färre biverkningar. Rutinmässig DNA-profilering ger rekommendationer om vilka preparat som är lämpliga och lämpliga för patienten. Nya typer av mediciner Regenerativ medicin har gjort stora framsteg men är fortfarande dyrt och komplicerat Nanopartiklar används som contrast agents för att kunna fokusera strålbehandling på extremt effektivt sätt och behandla många typer av cancer innan de knappt är synliga i screeningar År 2050 finns fortfarande bara exprimentella specialiserade molekylära maskiner. De har möjlighet att ta sig genom cellmembran och reparera skador i DNA eller enzymbrist 50

51 Allt är uppkopplat Sensorer i äldre varnar för fall och skickar automatisk position till sjukvårdssystemet. Det går enkelt att dela ut sin position till vänner och föräldrar. Äldre kan också välja att dela med sig av sin position och vitala värden till e-hälsan om något skulle hända. Alla data paketeras med meta-data som identifierar och beskriver datat. Dessutom kan denna typ av utfall används för att utvärdera mediciners effektivitet för olika patientprofiler. Vårdsystemet Alla patientflöden är automatiserade På mikronivån har inspirationen för de rutinmässiga processerna hämtats från snabbmatsrestauranger. Dessa är mästare på att skripta processer och se till att skripten följs. Navigering inomhus finns tillgängligt för dem som är nya/förvirrade/robotar. Augmented reality används för instruktioner av utrustning och behandlingar. Expertsystemen bygger i huvudsak på statistiska metoder. Datamängden som ligger till grund för systemen är faldigt större än dagens expertsystem. Det går att se att den vård och omsorg som ska levereras har levererats och vilken kvalitet den håller mot tidigare och mot andra vårdenheter. 51

52 Minimera suboptimering Med ett integrerat system för stora delar av av hälsovården finns det möjligheter att räkna fram externa effekter för olika typer av åtgärder. En del av de positiva externa effekterna kommer att kunna att användas monetärt incitament för att uppmuntra dessa insatser. Ta fram incitament för bättre fördelning av vården mellan olika vårdformer. När det lämpar sig för en patient att övergå från medicinering till en mentor som dagligen hjälper honom ändra kost och motion. Ett kraftfullt verktyg för en sån komplex struktur är att ha största möjliga transparens. Konstanta utvärderingar Mobila enheter används för autenticering och utvärdering. Programvaran i enheterna identifierar kontinuerligt sammanhanget, vad som just för tillfället kan vara intressant att utvärdera varför användarens insats minimeras. 1. Onödiga transporter av vårdpersonal, patienter och utrustning. 2. Brist eller överskott på personal eller utrustning. 3. Dålig utnyttjandegrad av kritisk utrustning eller personal. 4. Dåliga resultat av behandlingar. Inom mental/demensvården används biometriska mätare som komplimenterar patienternas utvärderingar då det ger ett mer objektivt resultat. 52

53 Lärande organisation Målet är att bygga upp en allt mer komplett bild av varje individuell patient Brukare - personliga simuleringsmodeller Ett parallellt mål är att bygga upp kunskap om behandlingars effektivitet på olika patientprofiler. Kombinera mätvärden med vårdgivares och patienters subjektiva värderingar. För varje ny undersökning får vården bättre kunskap om behandlingars effektivitet givet en patients genetik, sjukdomshistorik och en mängd andra faktorer. AI system som kontinuerligt förändrar råd, baserat på data just nu inga kliniska riktlinjer! Ögonblicklig feedback, SMS, mail och mer Rädsla för läkare/framtida sjukdomar Många får idag vård för sent eller fel vård för att de är rädda för sjukhus och är rädda för vad som kan komma upptäckas. Unintrusive checkups, mikrolab i hemmet, utandningsluft och blod. Ingen stress från sjukhus besök. Huvudsakliga interaktionen görs med mentorn vars personlighet är noga matchad. DNA analys görs men triggar endast screening i framtiden, patienten behöver ingenting veta om resultaten om den inte vill Labb finns i vardagsmiljön tex på tunnelbaneperronger eller köpcentra 53

54 Äldreomsorg Det mesta av städning, matlagning och personlig hygien sköts numera av robothjälpmedel. Resurser har används för att ordna verksamhet och en värdig vardag Istället för som för femtio år sedan då empatin var industrialiserad och allt som kunde vara mekaniserat var manuellt, är i stället empatin manuell och det andra arbetet industrialiserat Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta 54

55 UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter Individ och familj Risken för sociala problem ökar exponentiellt med antalet riskfaktorer Idag hanterar vi i bästa fall men det är sällsynt alla riskfaktorer. Men enbart en och en i taget. Information delas mellan skola, arbetsmarknadsaktörer, försäkringskassa och socialtjänst Tidiga, ie förskola eller tidigare, insatser Insatser till hela familjen det sociala nätverket -inte bara elev eller individ Långtidsuppföljning, hur gick just den åtgärden för just den individen? 55

56 Hjälpmedel blir husdjur Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta Empati Människans natur att må bra av uppmärksamhet och uppskattning. För många är det betydligt svårare att ge uppskattning än att ta emot. Dagens vårdsystem har incitament som motverkar givande av empati. Stor del av vårdprocesserna går åt till moment som inte ger patienten empati. Egenvård och sociala hälsonätverk har inte brist på tidsresuser. 56

57 Exempel på åtgärder för att underlätta/driva på utvecklingen Dataflöde Frivårdsreform Ta bort alla regler i experimentområden. Den enda regeln ska vara att man måste övervaka resultat och säkerhet i realtid, tex av tillsynen, som kan avbryta direkt SUB Simulerings-och utvecklingsbolaget, med SKL, experiment och utveckling tillsammans med alla, av välfärdsteknologi och datadrivet beslutsstöd Finansiera patientorganisationer Staten som systemintegratör Definiera gränssnitt för tekniska/administrativa system inom formella och informella vården. Gemensam säker infrastruktur Boknings, process och dataväxel Regelverksförenkling / experimentområden Kontinuerligt evidensbaserade processer inbyggda i systemen Automatisera allt! Å backa på det som inte funkar Expertsystem på webben Central webb Dr Google och telefonstöd 57

58 Var har förändringen börjat? Runkeeper Patients like me Cure together 23andme Självdialys Diabetesvården (Kapital + co-production) Isabel beslutsstöd Företagshälsovården I alla andra branscher Produktivitet Knut Wicksell 58

59 Exempel på vad morgondagens vinnare i sjukvården gör idag Mentorerna i USA - Healthways Diabetesvården patienterna har avancerad mätutrustning och de bestämmer själva dosering av livsfarliga mediciner Reumaregistret bygger ihop forskningsregister, beslutsstöd och vårdprocess Självdialys Aktiv hälsostyrning / profilering Distriktsköterskor skriver ut vissa läkemedel Watson, IBMs Jeopardy dator Vad gör system idag som kommer att vara ledande imorgon? Decentraliserad / automatiserad läkemedelsförskrivning Etablerings- och formfrihet Experimentlust misslyckandetolerans Frivård? Jmf friskolor Bygger simuleringsmodeller för system, flöden och individer Distribuerade labb funktion Öppna system Gödslar med sensorer / egenvårdsapparater Big Data genererade algoritmer Bra kontinuerlig personlig kontakt Påverkar livsstil Bygger nya integrerande IT-system (de finns inte att köpa) 59

60 Exportindustri Norden kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälso- och äldrevård Det nordisks välfärdssamhället lämpar sig väl för den nya typen av sjukvård pga registertradition och vilja att prova nytt Acceptansen för modern teknologi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting och expertsystem om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt välfärdsteknologi Morgondagens problem har vi haft länge 60

61 Dålig kvalitet och produktivitet Bostadsbyggande Trafiken 3000 personer dör i förtid skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Detta har hållit i sig i decennier Patienter-Brukare faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl. Barnadödligheten förklarar stor del av ökad medellivslängd Genomsnittlig livslängd i år Livslängd 0-99 år Livslängd år Medianåldern har varit minst ca 60 år sedan länge Percentiler livslängd ,25 0,1 0,5 0,75 0,9 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany). 61

62 Sverige har aldrig tidigare haft så jämn livslängdsfördelning mätt med Gini-koefficienten som idag. Gini ett mått på spridning av livslängd 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Gini livslängd år Om Gini är 0 så lever alla personer exakt lika länge. Om Gini är 1 så tar en person hand om alla levnadsår. 0, I verkligheten någonstans mellan 0 och 1, Sverige idag 0,08. Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany). Hälsoklyftor Förväntad återstående livslängd för 30-åringar. Kvinnor Antal år Män Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 från SoS och FHI: Dubbelt så hög dödlighet bland personer med kort utbildning. Skillnaderna i återstående livslängd vid 30 års ålder ökar mellan utbildningsgrupperna. 62

63 Dödsrisk efter utbildning Exempel, genomsnittlig dödsrisk för åringar Genomsnittlig dödsrisk Genomsnittlig dödsrisk, index 0,030 1,2 0,025 1,0 0,020 0,8 0, , , , ,005 0,2 0,000 0,0 Grundskola Gymnasium Högskola Grundskola Gymnasium Högskola Bredd på staplar proportionell mot antal. Källa: SCB:s LISA-databas. Egna beräkningar. Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat offentligt Statligt kommunalt Mer mindre resurser Fler färre landsting/kommuner Omorganisationer policys eller lagstiftning Större - mindre klasser Senare tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek liten storlek är bättre än stor 63

64 Varför är det så svårt att göra något åt vård, skola, omsorg? Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet. 64

65 Komplicerade system Komplexa självorganiserade system 65

66 Inte bara komplicerat utan komplext Mycket inom vård, skola, omsorg är komplicerade processer och flöden skapade av människor. Vissa saker är enkla Men det mesta är komplext. Vi har precis börjat förstå komplexiteten i vår biologi, ekonomi, sociala nätverk osv Om tio år kommer vi att inse att vi i själva verket förstår mindre än vad tror att vi förstår idag Dave Snowden s Cynefin framework 66

67 Determinism Enkla(uppenbara) system är deterministiska, (kliniska riktlinjer, modeller, regelverk, goda exempel, marknadsutsättning kan fungera) Komplicerade systemlikaså, men det krävs analys för att förstå hur (analytiker, Data) Komplexa system kan man inte veta determinismen förrän efteråt (Beslutstöd, maskininlärning, analytiker, experiment) Kaotiska system har inga deterministiska processer (usch! Prova sig fram i varje fall) Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla system/patienter - Digitalisera Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftsfördelar NPM, LoU fungerar Upphandla/utveckla icke-besöks-system 67

68 Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade system/patienter - Analysera Både i mikrosystem men även flöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara enkel Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, arbetsförmedlingen, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa system/patienter - Simulera Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats osv. Helt omöjligtatt hantera manuellt vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Stordriftsnackdelar, Självorganisation - Intraprenader Självlärande maskiner Självkoordinerande system Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! 68

69 Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system! 69

70 Patient/brukarcentrerad jämlik vård och omsorg på riktigt Egentligen är det först med den nya tekniken vi kan utgå från varje patient/brukare Det är först med den nya tekniken vi kan uppnå jämlikhet i hälsa och omsorg Vi måste inse att vi inte kan kunna manuellt, vård och omsorg är alltför komplext Jobba vidare med Samla livsstilsdata om hur man rör sig, äter mår etc, för att mäta förändring med vilka hjälpmedel, och prediktionsmodeller Kvalitetsregister över hjälpmedel med brukarbetyg mm Alternativkostnadsregister, vad kostar det att inte ha hjälpmedel? Biståndsbedömning Stödja i valet av självtestutrustning Utbilda patienter i självtestutrustningar Utveckla metoder för att lagra data i hjälpmedel tex rullator Utveckla standarder för kommunikation mellan hjälpmedel Utveckla nya hjälpmedel i samråd med brukarna Bygga hemsidor med stöd till val och användning av hjälpmedel Vardagsforskning kring biomekanik 70

71 ILD (Inner Leadership Development) Manifesto Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så Allting som kan mätas ska mätas Du och jag skulle vilja vara patienter/brukare där Du och jag skulle vilja arbeta där. Copyright Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB Hälsa är inte allt för att må bra, att må bra är viktigt för hälsa Musik ger liknande effekt neurologisk effekt som sex och mat Bejaka andlighet. Meditation och bön reducerar stress, ångest och spänning Hjälp någon annan. Låta de som orkar hjälpa andra få möjlighet att göra det Visualisera lycka och fokus på positiva tankar. Människor har en unik förmåga att kunna visualisera och dagdrömma. Visualisera positiva tankar istället för tänka negativt och få ångest. Berätta din livshistoria. Berätta historier. Dåliga minnen tynar bort snabbare om de återberättas. Aldrig för sent att prova nya saker. 71

72 Slutsatser för informationsförsörjning Det går inte att få säker effektiv och dynamiskt utvecklande vård och om sorg utan massiva datamängder. Realtid + massiva datamängder => samtycke går inte Data har egentligen tre ägare; Individen, producenten samt det allmänna (FoU samt utvärdering, planering mm) Alla system måste vara öppna för appar och apparater, Kanske ska individerna själva kunna bestämma autenticeringsnivå? Tack! När vården blir IT 72

73 Krav på Hälsosystem, utveckling och dess process I ett tioårsperspektiv Anders Ekholm, vvd 73

74 The wordsoflegendaryhockey playerwayne Gretzky'sdadarestill true: "Skate towherethe puck is going, not towhereit has been." Varför behöver man en vision? Computer Sweden: Sluta bygg system som alla hatar 74

75 Öppna jämförelser Norrbotten 34 Gröna 42 Gula 46 Röda Helrött på information/bemötande/förtroende för vårdcentral Höga kostnader för vårdcentral, samma som riket tidigt 2000-tal Ungefär samma medelålder som riket 43 vs 42 Fördelar i ett dynamiskt perspektiv Gleshet Långa avstånd Svårt anställa utbildad arbetskraft Åldrande befolkning Hög inkomst i mineraltrakter Låg inkomst i resten Liten befolkning IHI: invånare optimalt Öppenhet pragmatism 75

76 Teknologi är både resultatet av ett samhälles utveckling men även katalysatorn för dess utveckling Benjamin Barber Amerikansk sociolog IT-system en strategisk fråga ALL koordination är information ALLA beslut är baserade på information ALL utveckling av ny teknik/metoder måste följas upp med information ALL gammal teknik/processer måste utrangeras ngn gng, baserat på information Den IT-systemsutveckling som inte har helhjärtat stöd från högsta ledningen, eller som inte involverar patienter och slutanvändare kommer Att misslyckas 76

77 Institute for Healthcare Improvement: IHI Triple aim Maximera befolkningens hälsa Minimera kostnaden per capita Maximera patienternas nöjdhet Då har ni ett optimalt (vård)system Ett bra system märks inte, förrän det går ner (ett bra system(drift) går inte ner Fast alla system går ner ngn gng) När man har ett moget verksamhetsnära system, måste verksamheten också stänga då systemet går ner. Det innebär att ett moget verksamhetsstödjande system måste innehålla arbetsorganisation, värderingar och normer Synen på olika professioner tex då man utvecklar flödesstöd! Det innebär att man inte kan köpa ett system från USA och tro att man får samma resultat som dom. (om man inte byter organisation, normer och värderingar till deras) Jmf SAP 77

78 Ett bra system Gissar / vänjer sig vid vad just du behöver / vill ha Ger överblick men möjlighet att zooma in Uppmärksammar användaren på vad som är viktigt Ger förslag på nästa steg i behandlingskedjan Påminner professionen, patienten eller anhöriga om nästa steg i behandlingen Kopplar upp befolkningen Tar emot frågor, behov eller provsvar/data från omvärlden i realtid Uppdaterar process, beslutstöd och fokus automatiskt allt eftersom data och resultatdatabaser växer. Har därför en flexibel/dynamisk datamodell nosql? Neurala nätverk? Machine learning? Systemfilosofi Enkla rationella system är lätta att bygga och underhålla MEN svåra att använda Lättanvända/intuitiva system är svåra att bygga och underhålla MEN det är det som är det egentliga outtalade kravet System blir inte bra förrän i tredje/fjärde iterationen/versionen Iterera ofta! Användare vet inte vad de vill ha, det går inte att artikulera efterfrågan på saker som inte finns. Därför kommer de alltid att vara missnöjda med nya system. 78

79 Vad borde göras? Knyt ihop decentraliserade processer Citizen science Quantified self Fokusera på resultat Vård/omsorgsprocessID! Beslutstöd Textmining Poststrukturerade data i stället för prestrukturerade register Vi tror att vi har precision i prestrukturerade data tex patientregister, eller kvalitetsregister MEN i själva verket är det en optisk villa, Definitioner borde förändras med tiden Folk följer inte definitioner Tar lång (oändlig) tid att ta fram definitioner och utbilda användare Istället ska man samla rådata, och strukturera vid användandet Mindre krav på att föja definitioner Omstruktureringen kan ske på olika sätt i olika tider, med olika ändamål Jmf Google 79

80 Förutsättningar för att lyckas: Misslyckas men lär av det och reagera snabbt Kroka arm med lead users och vanliga patienter DesignLab Fokusera på nya processer som optimerar patientresultat Iterera Inse att systemet är begränsat/dåligt Gör inga specar Gör Prototyper Bjud in allmänheten Utlys tävlingar gör API:er modulärt system Kroniker Bakgrund: en åldrande befolkning Kroniker tar ca procent av vårdkostnaderna FCC avdelar frekvensband till Medical Body Area Network, or MBAN, devices ca hälften av monitorerade patienter överlever infarkt mot 6 % Kontinuerlig monitorering Automatiska bokningar/flöden baserade på data, tex arbetslöshet Larm uppmuntran tips, baserade på data Stöd till anhöriga Matvanor motionsvanor livsvanor kontroll över tillvaron? Stöd för tex aktivitetsmätning och matdagbok 80

81 Akutbesökare Bakgrund: en mer servicekrävande befolkning 3,8 % av befolkningen står för halva vårdbudgeten Mängdbesökare på akuten/vårdcentralen är en del av denna grupp Larm för mängdbesökare -ta tag i det problemet Aktiv hälsostyrning prediktionsmodeller för framtida konsumtion Koppla bemanningsplanering till bla väderprognoser, SMS till tex astmatiker Primärvård Bakgrund: en mer servicekrävande befolkning Glesbygdmedicin en specialitet jmf Storumans vårdcentral Subsidiaritetsprincipen utför vård på lägsta möjliga nivå, delegera till ssk, usk, patient, anhöriga, frivilliga Stöd med telemedicin - beslutsstöd Larm för mängdbesökare ta tag i det problemet Prediktionsmodeller Uppkopplade, monitorerade patienter Placera ut hjärtstartare, telemedicinsk utrustning etc hos intresserade patienter/medborgare, som kan vara nav. 81

82 Viktiga punkter Fokusera på patienten och dennes nytta Ta med slutanvändarna lead users Prototyping /iterationer/designprocess åk till dalarna Gör om vårdprocesserna samtidigt Koppla upp befolkningen och alla system API Dela data gör tävlingar - utmaningar Beslutstöd Processtöd även mot försäkringskassan, socialtjänst, äldreomsorg, kvalitetsregister VårdprocessID! Integritet Befolkningen vill vara med, Erbjud opt-out 82

83 Tack! Förebyggande diabetesvård Läkare som agerar mentorer för dem som är i riskzonen att få diabetes. Appar/Smartphones ger regelbunden info till mentorn Kräver inga stora investeringar kan ge stora besparingar i minskad framtida vård och lidande. 83

84 Nyasketism? Inspirerat av Apple En pryl gör många saker -färre saker Miljöhänsyn gör att färre har bil Mindre behov av att köpa saker -mobila enheten tar död på många hobbies Empatitrenden vänder? Föräldrar spenderar xx% mer tid med sina barn än för 30 år sedan. Svårt att tid över till de äldre (om de inte är med och hjälper till med barnen) Flergenerationsboende relativt ovanligt Ej samma tradition som I södra europa att ta hand om äldre. Fortfarande inte helt ovanligt att ett syskon ägnar sig åt föräldrarna på heltid. 84

85 Finansiering - skippa Allmän tillgång, gemensam finansiering Tillväxt löser inga problem, typ. Det är ett fördelningsproblem Avgifter kan inte finansiera, rik & frisk Konton (eget tvångssparande) kan inte finansiera, skeva risker Obligatoriska inkomstbaserade försäkringar har samma neg effekter, men är dyrare än skatter Utmaningar - skippa Finansiering Ensamhet/empati Ständigt lärande/organisation Teknikutveckling Förväntningar Hälsoutveckling Holism 85

86 Vikt-bort Tonåringar ser sig själva som överviktiga. Våra kroppar är programmerade att lagra upp fett. Det är lättare att äta för mycket än rätt. Men senare i livet är tendensen att allt mindre se sin egen övervikt. Neurologisk blockerad från att se sig själva på ett neutralt sätt, smitta Större portioner och förpackningar samt socker är ett hot mot hälsan. Vilka nya krav på verksamheten? Prevention Integrerad del omsorg re- och habiliteringsinsatser Kvalitetsregister, behov, insats, resultat Öppna jämförelser på personnivå X-price, innovationsfond? Co-production dvs en samproducerad tjänst Uppkoppling av hjälpmedel till register/journaler Pressbyrån och Travet Beslutstödssystem och ruttoptimering Simulering kontrafaktiska analyser Decision room Användarinvolvering för utveckling 86

87 Krav på professionsrollen Empati och High-Tec Patientcentrering vs producentcentrering Resultatfokusering; personens livskvalitét Co-Production vs ge vård Punktproduktivitet vs systemproduktivitet Big data profilering - simulering Systematiskt förbättringsarbete Träffa aldrig patienter! (i onödan) Krav på byggnader Färre sjukhussängar? Fler sjukhemssängar i anslutning? Mer seniorboende, kanske med mer sjukhusinfrastruktur, gaser, sensorer etc Inomhusnavigering jmf GPS Smart positionering av alla personer & objekt, kameror Flödesprocessoptimerade byggnader Mobila specialistenheter, tex tandvård på sängkanten, operationsrum Robotvänligt, tex städ- och sociala robotar 87

88 Den svåra konsten att styra Gävleborg Anders Ekholm 88

89 What s get measured gets done! Styrning Uppföljning Utvärdering Tillsyn 89

90 Ökade krav på styrning Snabbare omvärldsförändringar Globalisering Ökad individualisering Demografi Krav för ett styrt system 1. Det måste finnas möjligheter att påverka systemets tillstånd Handlingskriteriet. 2. Det måste finnas möjligheter att avgöra systemets aktuella tillstånd Observerbarhetskriteriet 3. Det måste finnas ett mål Målkriteriet 4. Det måste finnas en modell av systemet Modellkriteriet 90

91 Feedbackloop Information Aktuella läget Reaktion Kolla mot mål, jämför med modell Implementation ev Handling Frekvens Mätfrekvens Halvår 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling Halvår 91

92 Frekvens Mätfrekvens Kvartal 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Vecko r Verkligt fenomen Observerad utveckling kvartal Frekvens Mätfrekvens månad 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor Verkligt fenomen Observerad utveckling Månad 92

93 Frekvens Mätfrekvens Varannan vecka 3,5 3 2,5 2 1,5 Verkligt fenomen Observerad utveckling 1 0,5 0 Veckor Frekvens Om indikatorn ska användas för styrning eller om man vill följa utvecklingen noggrant av andra skäl, tex snabbt se trendbrott: Mätfrekvensen=dubbla förvåningsfrekvensen Dimensionering efter värsta scenariot 93

94 Aktualitet Hur länge får en oönskad utveckling pågå oupptäckt? Hur gammal får beskrivningen av det aktuella läget vara? Hur många obs för att se trendbrott? Hur lång tid tar en komplett feedbackloop? Information-reaktionimplementation Olika aktörer olika info Staten eu statistik och produktionsdata Kommuner och landsting indikatorer och produktion Anläggningsnivå produktionsdata frekvent Individnivå personal medborgare Forskare konsistenta data - statistik Taxonomi 94

95 Tillsyn Den lägsta accepterade nivån Uppfylls gällande lagar och regler? För att hålla sanitära olägenheter borta Odynamisk process Behöver inte vara del i en styrd process Uppföljning Vad får vi? Kontinuerlig ström av data Bör finnas mål Bör vara mätbara mål Måste designas innan Måste vara del i en styrd process 95

96 Utvärdering Tycker vi om det vi fick? Analys och resultatbedömning / betygsättning Måste inte ha fördefinierade mål, men det skadar inte Kvalitativt Subjektivt Komplext resonerande Behöver inte vara del i en styrd process Alternativ Feedbackloop Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering Expressen folkstorm Panikåtgärd Slarvig implementering 96