abc om hbt till sfi 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "abc om hbt till sfi 1"

Transkript

1 abc om hbt till sfi 1

2 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på normen, det som skapar det avvikande. Heteronormen går ut på att män ska se ut som och bete sig som riktiga män, kvinnor ska se ut som och bete sig som riktiga kvinnor och dessutom ska män och kvinnor dras till varandra. Allt som inte följer detta mönster avviker från heteronormen och det som avviker är sådant som ofta diskuteras, ifrågasätts eller förklaras. Det är inte ovanligt att frågan om varför vissa blir homosexuella diskuteras. Mer sällan hör man någon prata om varför folk blir heterosexuella det bara antas vara det normala. Även om svensk lagstiftning accepterar homosexuella relationer och erkänner transpersoner och deras rättigheter, präglas samhället starkt av heteronormen. I kultur och media är det heterosexuella relationer som speglas mest nyanserat och som syns mest. När samkönad kärlek visas upp är det inte sällan för att ämnet är just homosexualitet. Många hbtq-personer upplever osäkerhet när de söker vård eller ska handla saker. Till exempel vid tecknandet av försäkringar och banklån kan samkönade par uppleva oro, på grund av risken för att säljaren ska bete sig illa eller behandla dem annorlunda än heterosexuella par. Det kan även hända att ett homosexuellt par blir behandlade som syskon istället för som ett par, och att man tilldelas enkelsängar på hotell när man har bokat dubbelrum. Bisexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer oavsett kön. Heterosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av ett annat kön. Homosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av samma kön. abc om hbt till sfi 2 abc om hbt till sfi 3

3 Att brottas med normer Heteronormen handlar också om att hålla isär manligt och kvinnligt. Det visar sig till exempel på klädbutikernas barnavdel ning där flickkläder och pojkkläder hålls åtskilda och det är otänkbart för många föräldrar att köpa en rosa tröja till sin son. Pojkar som sedan växer upp och ändå väljer rosa kläder, klänningar eller högklackade skor betraktas som onormala. Transpersoner som bryter mot heteronormativa föreställningar om hur män och kvinnor ska få se ut och uppträda, drabbas av just de normer som reglerar vad som uppfattas som normalt och "förväntat hos kvinnor respektive män. Detta är vardagliga exempel på heteronormen, som får folk att utgå från att andra människor är heterosexuella utan att egentligen ha något stöd för det antagandet, utöver det faktum att det är vanligt att folk är heterosexuella. Heteronormen tvingar oss alla att anpassa oss efter de två könskategorierna, som till stor del styr hur vi ska se ut och bete oss. Heteronormen har sin utgångspunkt i queerteorin. Queer är ett engelskt ord som från början användes nedsättande om homosexuella. Under 1990-talet började ordet användas av hbt-personer om en livsstil, attityd eller uppsättning värderingar som står i strid mot heteronormen. Queer är också ett teoretiskt förhållningssätt inom vetenskapen som fokuserar på normer; vad som skapar och upprätt håller dem. Hbtq Förkortning som står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter. B Som sfi-lärare har du säkert många gånger fått anledning att fundera över vilken bild av Sverige och svenskhet som du förmedlar. Finns typiskt svenska värderingar? Vad betyder svenskhet? Vilka problem kan uppstå om man generaliserar kring nationalitet och etnicitet? Att tänka normkritiskt är att flytta fokus från avvikelsen till normen. Genom att diskutera och bryta upp det som antas vara svenskt kan man komma till slutsatsen att denna, liksom andra generella antaganden om olika grupper, är ganska bräckliga konstruktioner. Samma sak gäller med heteronormen. Om man pratar om traditioner till exempel, kan det visa sig att det som många uppfattar som traditionell svensk julmat egentligen inte har mer än ett drygt halvsekel på nacken. Ofta hör man, att svenskar som folk är reserverade och inte gärna pratar med främlingar. Man kan undra om detta stämmer på alla svenskar. Vilka räknas in i den gruppen? Unga, gamla, innerstadsbor, rörmokare eller varietéartister? Vi har ofta ganska bestämda föreställningar som skapar normer om vilka som tillhör och inte tillhör olika grupper. Kan det vara svenskt att gå runt på bussen och med hög röst prata med sina medpassagerare? På samma sätt behöver man brottas med heteronormen. Varför är det så mycket mer accepterat att vara kär i någon av det motsatta könet än av samma? Har det alltid varit så? Finns det skillnad i hur vi uppfattar personers sexuella läggning homo, hetero eller bi - utifrån om de gillar att klä sig i lack och läder, bor i radhus, sitter i Riksdagen, är flyktingar eller militärer? Varför är vissa mer okej än andra? Vad är kvinnligt respektive manligt beteende och utseende? Är det viktigt att "se ut som en kvinna om man är kvinna? abc om hbt till sfi 4 abc om hbt till sfi 5

4 Situationen i Sverige Exempel på heteronormen: En ny kvinnlig kollega på jobbet får frågan: har du någon kille? Blanketter och formulär har rutor för kvinna och man, men inga andra alternativ. En tjej och en kille som reser ihop får en king size dubbelsäng medans ett samkönat par tilldelas två enkelrum. I väntrummet på mödravårdscentralen hänger bara bilder på heterosexuella par och deras små barn. Enda gången hbt-frågor nämns för en högstadieklass är i samband med ett besök från RFSL. Kvällstidningarna slår upp det stort när en mördare inte är heterosexuell eller på andra sätt bryter mot könsnormer, trots att personens läggning eller könsuttryck inte har något att göra med brottet: Homosexuellt svartsjukedrama bakom dubbelmord Mördaren hade transvestit-garderob. Transperson Paraplybegrepp som innefattar olika typer av transidentiteter. Person som genom sitt utseende eller identitet uttrycker ett annat kön än det som de registrerades som vid födseln. Ordet transperson är ett samlingsbegrepp som är menat att inkludera t ex transvestiter och transsexuella samt dem som inte vill sorteras in varken som kvinnor eller män. C I Sverige finns skydd i lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), för den som blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Två personer av samma kön kan ingå äktenskap på lika villkor som par av olika kön. D.v.s. Äktenskapsbalken (1987:230) och andra lagar som angår makar är könsneutrala. Samkönade par har möjlighet att prövas för att bli adoptivföräldrar, kvinnor som lever i en parrelation har rätt till assisterad befruktning och brott som begås mot homo- och bisexuella på grund av deras sexuella läggning betraktas som hatbrott och leder till skarpare straff. Tyvärr finns idag (2013) ingen särskilt formulering när det gäller brott som begås mot transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter, och därför arbetar RFSL för att hatbrott mot transpersoner SFI skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800). Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och könsidentitet och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. Många gånger kan det ske omedvetet. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande och risken är större att de blir diskriminerade. Detta innebär i praktiken att alla SFI skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. SFI skolorna bör arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Enligt rekommendation från DO ska skolan ha ett förebyggande arbete även på dessa områden. abc om hbt till sfi 6 abc om hbt till sfi 7

5 I Sverige kan flyktingar enligt Utlänningslagen (2005:716) få stanna om de riskerar att bli förföljda i sina hemländer på grund av sin kön eller sexuella läggning. Många som migrerar till Sverige eller söker asyl i Sverige kommer från länder där transpersoner blir förföljda och där homosexualitet och samkönade sexuella relationer är kriminaliserade ibland till och med belagda med dödsstraff. och andra personer med queera uttryck och identiteter inkluderas i lagen. Många offentliga personer är själva hbt-personer eller uttalar sig positivt om hbtfrågor. Detta betyder inte att det inte finns homofobi eller att hbt-personer i Sverige lever liv helt fria från våld, hot och diskriminering. Det finns många hbt-personer som reagerar negativt på att höra saker som här i Sverige har vi inget emot homosexuella eller i Sverige gör vi inte skillnad på folk utifrån deras sexuella läggning. Verkligheten för hbt-personer i Sverige kan också beskrivas så här: Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. ( Hon hen han, Ungdomsstyrelsen 2010a) På en undersökning riktad till unga hbt-personer svarade 57 % att de någon gång har utsattsför sexuella övergrepp. 32 % har avstått från att gå ut av rädsla att bli illa behandlad pga. sin sexuella läggning och/eller könsidentitet. Totalt 13 % har utsatts för hot om våld under det senaste året. ( Effekter av heteronormen, 2010) Hälften av alla homosexuella och bisexuella är inte öppna på sin arbetsplats. (Arbetslivsinstitutet 2004) Sexuell läggning I svensk lagstiftning definieras tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Sexuell läggning utgår från en persons kön samt könet på den eller dem som personen förälskar sig i och känner sig attraherad av. I Sverige använder vi begreppen homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer de ord som tillsammans bildar förkortningen hbtq. Dessa termer är inte lika gångbara eller relevanta överallt. På vissa håll i världen finns egna, lokala begrepp som kanske har funnits längre än den västerländska uppdelningen i sexuella identiteter, som endast har ett drygt sekel på nacken. I somliga sammanhang kan det vara så att den sexuella praktiken inte kopplas ihop med någon speciell identitet. Att orden vi använder härstammar från en västerländsk kontext betyder dock inte att de sexuella relationer som orden beskriver är något som är typiskt västerländskt. På alla kontinenter och i alla tider har människor haft samkönade sexuella relationer och den tvåkönsmodell vi är vana vid i Europa, har inte alltid sett likadan ut och ser heller inte likadan ut över hela jorden. Att som hbtq-person vara öppen innebär att på samma villkor som andra kunna vara sig själv i vardagen och i det sociala samspelet med andra. Det handlar helt enkelt om att slippa dölja viktiga delar av sitt liv. Rätten att kunna vara öppen är inte förhandlingsbar den är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är alltid upp till individen att bedöma om man vill vara öppen eller inte, men det är ett samhälleligt ansvar att skapa förutsättningar för att alla som vill ska kunna vara öppna utan att riskera att utsättas för diskriminering, hot eller våld. Idag är många hbt-personer tvingade att dölja delar av sin identitet och sitt liv, vilket innebär ojämlika villkor i förutsättningarna att kunna leva ett gott liv. Argumentet att det är tillräckligt bra att kunna leva som hbt-person bara man är lite diskret, är inte acceptabelt. abc om hbt till sfi 8 abc om hbt till sfi 9

6 Att svensk lagstiftning talar om att det finns tre sexuella läggningar: homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet, betyder inte att alla människor kan sorteras in i någon av dessa kategorier. En del personer väljer att använda sig av de kategorierna, andra kanske inte vill definiera sig alls eller glider mellan olika identiteter. De kanske väljer egna begrepp för att beskriva vilka de attraheras av och blir förälskade i. Sexuell läggning förväxlas ofta med begreppet sexuellt beteende och det är ett misstag. Sexuell läggning har kön som markör (vem eller vilka någon blir kär eller känner sig attraherad av) medan sexuellt beteende har mer med praktik att göra (hur någon tycker om att ha sex). Konkreta tips och råd Könsuttryck Sättet människor väljer att visa sin könstillhörighet på. Könsidentitet Det kön man själv väljer att identifiera sig som. Läraren har ett ansvar för att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på samma villkor. De studenter som inte kan tala öppet om sin familj, sitt liv, sina planer för helgen eller sina drömmar om framtiden på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet deltar inte på samma villkor som andra. Att arbeta med svenska för invandrare innebär ett dubbelt uppdrag; dels att lära ut svenska språket och dels att förmedla kunskap om det svenska samhället. En vanlig metod för att lära ut språkkunskaper är att låta studenterna utgå ifrån sig själva, sin vardag, sin bakgrund och i tankar om framtiden. När familjen kommer på tal är det naturligt att var och en berättar om sin egen familj och vilka som ingår i den. Se upp! Här finns risk att vissa studenter kan prata obehindrat om hur de lever, medan hbt-personer och andra som av olika skäl inte upplever att de kan vara öppna med sin livssituation, inte kan delta på samma villkor. Tips När man frågar om familj och relationer bör man hålla frågorna så öppna som möjligt och gärna ta hjälp av ett könsneutralt språk. Istället för att uteslutande prata om fru, man, flickvän eller pojkvän använd gärna andra uttryck, t ex partner. Undvik att utgå ifrån att alla i rummet lever i eller önskar leva i heterosexuella relationer. Ett bra sätt att inleda samtal om familj kan vara: Hur ser din familj ut? En lärare som tydligt markerar att öppenhet råder, kan med enkla medel skapa en hbtq-inkluderande miljö. När familjelagstiftning diskuteras kan man lyfta fram att både Sambolagen (2003:376) och Äktenskapsbalken (1987:230) gäller lika oavsett om det är ett samkönat eller olikkönat par, att kvinnor som lever i en parrelation har tillgång till assisterad befruktning, att samkönade par har rätt att prövas som adoptivföräldrar och att transpersoner har rätt att genomgå en könskorrigering enligt Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall vilket också gör det möjligt för alla som vill byta juridiskt kön att både behålla sin fortplantningsförmåga och spara könsceller om en så vill. abc om hbt till sfi 10 abc om hbt till sfi 11

7 Sara Lövestam, skribent och lärare, har skrivit ett examensarbete 1 om sfi-lärares inställning till att tala om homosexualitet. Hennes undersökning visar att sfi-lärare kan dra sig för att tala om homosexualitet av rädsla för att möta motstånd hos studenterna. Se upp! Ett förmodat motstånd från en eller flera studenter ska inte få diktera villkoren för undervisningen för hela gruppen. Om läraren väljer att undvika att tala om hbt-frågor på grund av (ett förmodat) motstånd, innebär det att alla andra studenters rätt till en öppen skolmiljö får stå tillbaka för en oemotsagd heteronormativitet. I arbetsmarknadsstudien Det trodde jag inte om Sverige, 2006 berättar Clara, en 33-årig transsexuell kvinna, om hur hon blev diskriminerad och behandlad oförskämt av en klasskamrat inför läraren och resten av klassen. Varken läraren eller någon av klasskamraterna reagerade och Clara gick aldrig tillbaka till sfi-undervisningen efter den incidenten. Ingen från skolan hörde av sig till Clara efter detta. Tips Vem har rätten att bestämma vad som får sägas i klassrummet? Är det läraren eller den som gör starkast motstånd? Vad händer om du som lärare tar stark ställning för hbtq-personers rättigheter, på samma sätt som man kan ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter i stort? En liten grupp studenter kan motsätta sig ditt ställningstagande, men för resten av gruppen skapas möjligheter att kunna vara öppna, något som är en förutsättning för ett likvärdigt deltagande i undervisningen. Dessutom behöver motstånd inte ses som ett misslyckande, istället kan man ta det som ett kvitto på att man dragit igång en process som kan leda till ändrade attityder. Titta på vad som finns bakom motståndet. Är det bara en jargong? Eller finns det en generellt negativ attityd gentemot hbtq-personer? När du pratar om sexualitet och relationer, ha i åtanke att precis som i resten av samhället kan det finnas hbt-personer i klassrummet och 1 Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, Sara Lövestam, Södertörns Högskola 2006 därför är det viktigt att du inte gör hbt till en fråga för diskussion som kretsar kring vad folk tycker om hbt. Hbt-personer eller anhöriga till hbt-personer som sitter i klassrummet har små möjligheter att värja sig för vad andra personer tycker om hbt-personers sexuella läggning eller könsuttryck. Vad studenterna tycker om hbt är alltså ingen fråga som ska tas upp men självklart ska hbt-frågor diskuteras! Du som lärare måste vara tydlig med att skilja mellan vad som är generella fakta och vad som är åsikter som kan kränka människor. Föreställningar och attityder i samhället får diskuteras, medan hbt-personers vara eller icke vara inte är något diskussionsämne. Om motstånd uppstår, se till att inte ge motståndet mer utrymme än nödvändigt. Fokusera inte heller på enskilda personer, eftersom ingen vill tappa ansiktet. Var medveten om att den som gör motstånd eller uttrycker sig negativt ofta redan har tagit ställning och de personer som eventuellt håller med också har tagit ställning. En dynamisk grupp i en diskussion kan bestå av tre enheter: de som gör motstånd, de som håller med och de som ännu inte har tagit ställning. Det är den sista gruppen du måste fokusera på. Det viktigaste är att inte överdimensionera motståndet eller ge det orimliga proportioner. Försök att avdramatisera situationen samtidigt som du gör en tydlig markering för att undvika förekomsten av kränkningar. Fundera själv kring vilka dokument du kan stödja dig mot: läroplanen, skolans likabehandlingsplan, diskrimineringslagstiftningen, deklarationen om mänskliga rättigheter osv. abc om hbt till sfi 12 abc om hbt till sfi 13

8 Diskussionsövningar kan vara bra när man vill få igång samtal och för att få alla i en grupp att reflektera över normer i klassrummet och i samhället. Dessa övningar utgår ofta från påståenden som deltagarna ombeds ta ställning till. En metod är att dela in rummet i zoner, där en del av rummet representerar ja, en annan nej och en tredje vet ej/mittemellan ja och nej. Läraren kommer med påståenden som deltagarna får ta ställning till genom att ställa sig i någon av zonerna. Utifrån gruppens ställningstaganden förs sedan diskussionen. Se upp! Det finns en stor risk att en del påståenden kan upplevas som kränkande eller sårande, t ex om påståendena ifrågasätter redan existerande rättigheter för olika grupper i samhället. Ingen skulle idag komma på tanken att i en diskussionsövning t ex fr.ga om kvinnor bör få möjlighet att rösta i allmänna val. Det är inte lämpligt att använda sig av påståenden i stil med: Homosexuella bör få möjlighet att adoptera barn. Tips Värderingsövningar fungerar bäst när påståendena är öppna och när det är klart från början att det inte finns rätt eller fel. Påståendena bör vara formulerade så att ställningstagandet inte måste göras för eller emot hbt-personer och deras rättigheter. Det bör inte vara tillåtet att uttrycka sig nedlåtande eller kränkande om hbt-personer i klassrummet därför bör den typen av övningar inte användas. Istället för att fokusera diskussionen på hbt-personer, kan man rikta den mot normen och använda påståenden om heterosexuella. Förslag på lämpliga påståenden som handlar om hbt-frågor är: I klassrummet kan alla komma till tals. I klassrummet är det ointressant vilken sexuell läggning folk har. Några av lärarna i Sara Lövestams studie, Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, menade att det inte fanns någon anledning att göra någon stor sak av homosexualitet. Då är det viktigt att tänka på att ett hbt-inkluderande perspektiv inte är detsamma som att man jämt och ständigt talar om just homosexualitet eller transpersoner. I själva verket är just det fokus som hamnar på sexuell läggning ett hinder på vägen för att uppnå en miljö som inte är heteronormativ. Om John i klassrummet säger: I helgen ska jag och min fru ut och plocka svamp skulle ingen drömma om att John var ute efter att tala om sin sexuella läggning. Om John inte hade någon fru, utan istället sa: I helgen ska jag och min nya pojkvän ut och fiska finns risken att Johns kollegor tycker att han tjatar om det där med homosexualitet. För att alla i klassrummet eller på arbetsplatsen ska kunna ha samma möjlighet att uttrycka sig och prata om sitt liv, krävs en öppenhet kring hbt-frågor. Detta innebär inte nödvändigtvis att man diskuterar t ex bisexualitet eller transsexualism. Istället handlar det om att låta hbt-personers perspektiv, erfarenheter och vardagsliv få ta plats på samma självklara sätt som heterosexuellas. Se upp! Ett sätt att lyfta hbt-frågor kan vara att anordna ett speciellt undervisningspass om hbt, med t ex filmvisning och diskussioner. Detta är helt i sin ordning, men bara så länge detta specialtillfälle inte är det enda sammanhang där hbt-frågor nämns. Risken finns att hbtfrågor blir till något som kan avhandlas på en eftermiddag, medan resten av veckan (eller terminen) tillåts vara heteronormativ utan att det ifrågasätts. Tips För att en miljö ska kunna kännas trygg och säker för hbtpersoner, och för att andra som inte identifierar sig som hbt ska kunna tillägna sig en öppen attityd, krävs att hbt-personers perspektiv finns med lite överallt. Gå igenom de böcker du vill använda och titta på hur hbt-personer skildras i dem. Om du inte hittar några exempel där, kan du alltid försöka hitta material i tidningar eller andra böcker. Undervisningsmaterialet kan till exempel innehålla bilder och exempel på flera olika familjer och relationer. Se till att materialet och exemplen du använder inte förstärker stereotypa könsroller. Var kreativ och glöm inte att ta hjälp av studenternas egna erfarenheter. abc om hbt till sfi 14 abc om hbt till sfi 15

9 Övrigt material En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan, RFSU En bok på lättläst svenska om homosexuella, bisexuella och transpersoner, LL-förlaget Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan, RFSL Om lärarens arbete kring sexuell läggning, RFSL Hemsida innehållande filmscener, diskussionsfrågor och annat material som kan användas för att göra skolan till en bättre arbetsmiljö, RFSL Adress: RFSL 2008, reviderad 2013 Box 350, Stockholm. Projektledare: Carlos Diaz Redaktör: Karin Lenke Layout: Peter Roth Illustration: Carlos Diaz Korrektur: Malin Bäckstrand och Karol Vieker I projektgruppen har även ingått: Anette Sjödin, Hedvig Nathorst-Böös och Sara Lövestam. abc om hbt till sfi 16

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 Förord Landstinget ska inom ramen

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Verksamhetsområde: Norr PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Hovgårdsskolan År 2011 2012 Ansvarig rektor: Annika Rylander PLANENS SYFTE: Förbud mot diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet »Det måste bli lika naturligt för våra fackligt förtroendevalda att ta strid för medlemmar som blivit diskriminerade

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 TRYGGHET- OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN GÄLLER FÖR ALLA ELEVER INOM GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Läs mer

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1

Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Skyddsbehov p g a kön, utdrag ur utlänningshandboken kap 40.1 Definitioner Kön I svensk lagstiftning används begreppet kön för att beteckna inte bara biologiskt kön utan även i vissa sammanhang s.k. socialt

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Begrepp. Diskriminering

Begrepp. Diskriminering Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,

Läs mer

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning

Betänkandet SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen

Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen Krock eller möte? Om professionellt bemötande och heteronormen Handledning för dig som vill arbeta med boken i studiegrupp Många yrkeskårer och branscher har etiska riktlinjer som slår fast att alla människor

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014

Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014 Likabehandlingsplan Montessoriförskolan Tigerungen ek.för. Sundbyberg den 16/9 2014 Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever är ersatt av Diskrimineringslagen

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Molidens förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision Inflytande och delaktighet Kartläggning, uppföljning

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2014-09-18. Upprättande och utvärdering likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling TINGVALLAGYMNASIET Solveig Dille Rektor 054 540 1709 Solveig.dille@karlstad.se 2014-09-18 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Grundläggande vuxenutbildning, Utbildning i svenska för invandrare

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Toftagårdens Naturförskola 20150201-20160131 2(13 Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...6

Läs mer

Fikarasten kan bli en plåga

Fikarasten kan bli en plåga Det är lätt att tro att det numera är problemfritt, ja till och med populärt att vara homo- eller bisexuell i Sverige idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Sverige ska vara världens bästa hbt-land

Sverige ska vara världens bästa hbt-land Folkpartiet Liberalerna 1 Hbt-rapport 2014-07-29 Sverige ska vara världens bästa hbt-land Förord I Sverige har rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) stärkts avsevärt

Läs mer

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet

Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet 1 av 13 Projektets hemsida: http://www.ungarorelsehindrade.se/hemlighet Boken finns som pdf-fil: http://www.ungarorelsehindrade.se/images/stories/hemlighet/boken/boken.pdf Du kan fylla i och spara dina

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se)

Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Transpersoner - en del av HBT-familjen! Alexandra Milton (alexandra@rfsl.se) Alexandra Milton, 29 Bor i Stockholm Yrkesofficer i Flygvapnet sedan 1996 Lunds universitet - statskunskap 2 år i RFSL:s förbundsstyrelse

Läs mer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer

Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Motion Friskis&Svettis Göteborg. 2014 Ett Friskis för alla är ett Friskis för HBTQI-personer Begrepp Trans* är ett samlingsbegrepp för en grupp människor som på olika vis inte passar in i dagens normsystem

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy

RFSL:s synpunkter på förslag till Sveriges SRHR policy Skapat den Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden

Att tolka HBT. Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk. Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka HBT Konkreta tips för att inkludera hbt-perspektivet i ditt dagliga arbete som tolk Europeiska unionen, Europeiska flyktingfonden Att tolka hbt framtogs inom ramen för projektet Hbt-kompetens

Läs mer

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013

Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå. Mars 2013 - augusti 2013 Likabehandlingsplan 1.5 för Vi Ungas förbundsnivå Mars 2013 - augusti 2013 INNEHÅLL sid LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG 2 ORDLISTA 3 SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED LIKABEHANDLING? 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7 9 och gymnasiet

Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7 9 och gymnasiet Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7 9 och gymnasiet 1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) 2015 ISBN 978-91-85933-88-4 projektledare Jonah Nylund text Rfsl och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer