abc om hbt till sfi 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "abc om hbt till sfi 1"

Transkript

1 abc om hbt till sfi 1

2 Inledning Vad är heteronormen? A Idag talar man ofta om heteronormen. Det är ett sätt att flytta fokus från det som avviker homosexualitet till exempel till att istället titta på normen, det som skapar det avvikande. Heteronormen går ut på att män ska se ut som och bete sig som riktiga män, kvinnor ska se ut som och bete sig som riktiga kvinnor och dessutom ska män och kvinnor dras till varandra. Allt som inte följer detta mönster avviker från heteronormen och det som avviker är sådant som ofta diskuteras, ifrågasätts eller förklaras. Det är inte ovanligt att frågan om varför vissa blir homosexuella diskuteras. Mer sällan hör man någon prata om varför folk blir heterosexuella det bara antas vara det normala. Även om svensk lagstiftning accepterar homosexuella relationer och erkänner transpersoner och deras rättigheter, präglas samhället starkt av heteronormen. I kultur och media är det heterosexuella relationer som speglas mest nyanserat och som syns mest. När samkönad kärlek visas upp är det inte sällan för att ämnet är just homosexualitet. Många hbtq-personer upplever osäkerhet när de söker vård eller ska handla saker. Till exempel vid tecknandet av försäkringar och banklån kan samkönade par uppleva oro, på grund av risken för att säljaren ska bete sig illa eller behandla dem annorlunda än heterosexuella par. Det kan även hända att ett homosexuellt par blir behandlade som syskon istället för som ett par, och att man tilldelas enkelsängar på hotell när man har bokat dubbelrum. Bisexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer oavsett kön. Heterosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av ett annat kön. Homosexuella Personer som förälskar sig i och attraheras av personer av samma kön. abc om hbt till sfi 2 abc om hbt till sfi 3

3 Att brottas med normer Heteronormen handlar också om att hålla isär manligt och kvinnligt. Det visar sig till exempel på klädbutikernas barnavdel ning där flickkläder och pojkkläder hålls åtskilda och det är otänkbart för många föräldrar att köpa en rosa tröja till sin son. Pojkar som sedan växer upp och ändå väljer rosa kläder, klänningar eller högklackade skor betraktas som onormala. Transpersoner som bryter mot heteronormativa föreställningar om hur män och kvinnor ska få se ut och uppträda, drabbas av just de normer som reglerar vad som uppfattas som normalt och "förväntat hos kvinnor respektive män. Detta är vardagliga exempel på heteronormen, som får folk att utgå från att andra människor är heterosexuella utan att egentligen ha något stöd för det antagandet, utöver det faktum att det är vanligt att folk är heterosexuella. Heteronormen tvingar oss alla att anpassa oss efter de två könskategorierna, som till stor del styr hur vi ska se ut och bete oss. Heteronormen har sin utgångspunkt i queerteorin. Queer är ett engelskt ord som från början användes nedsättande om homosexuella. Under 1990-talet började ordet användas av hbt-personer om en livsstil, attityd eller uppsättning värderingar som står i strid mot heteronormen. Queer är också ett teoretiskt förhållningssätt inom vetenskapen som fokuserar på normer; vad som skapar och upprätt håller dem. Hbtq Förkortning som står för homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter. B Som sfi-lärare har du säkert många gånger fått anledning att fundera över vilken bild av Sverige och svenskhet som du förmedlar. Finns typiskt svenska värderingar? Vad betyder svenskhet? Vilka problem kan uppstå om man generaliserar kring nationalitet och etnicitet? Att tänka normkritiskt är att flytta fokus från avvikelsen till normen. Genom att diskutera och bryta upp det som antas vara svenskt kan man komma till slutsatsen att denna, liksom andra generella antaganden om olika grupper, är ganska bräckliga konstruktioner. Samma sak gäller med heteronormen. Om man pratar om traditioner till exempel, kan det visa sig att det som många uppfattar som traditionell svensk julmat egentligen inte har mer än ett drygt halvsekel på nacken. Ofta hör man, att svenskar som folk är reserverade och inte gärna pratar med främlingar. Man kan undra om detta stämmer på alla svenskar. Vilka räknas in i den gruppen? Unga, gamla, innerstadsbor, rörmokare eller varietéartister? Vi har ofta ganska bestämda föreställningar som skapar normer om vilka som tillhör och inte tillhör olika grupper. Kan det vara svenskt att gå runt på bussen och med hög röst prata med sina medpassagerare? På samma sätt behöver man brottas med heteronormen. Varför är det så mycket mer accepterat att vara kär i någon av det motsatta könet än av samma? Har det alltid varit så? Finns det skillnad i hur vi uppfattar personers sexuella läggning homo, hetero eller bi - utifrån om de gillar att klä sig i lack och läder, bor i radhus, sitter i Riksdagen, är flyktingar eller militärer? Varför är vissa mer okej än andra? Vad är kvinnligt respektive manligt beteende och utseende? Är det viktigt att "se ut som en kvinna om man är kvinna? abc om hbt till sfi 4 abc om hbt till sfi 5

4 Situationen i Sverige Exempel på heteronormen: En ny kvinnlig kollega på jobbet får frågan: har du någon kille? Blanketter och formulär har rutor för kvinna och man, men inga andra alternativ. En tjej och en kille som reser ihop får en king size dubbelsäng medans ett samkönat par tilldelas två enkelrum. I väntrummet på mödravårdscentralen hänger bara bilder på heterosexuella par och deras små barn. Enda gången hbt-frågor nämns för en högstadieklass är i samband med ett besök från RFSL. Kvällstidningarna slår upp det stort när en mördare inte är heterosexuell eller på andra sätt bryter mot könsnormer, trots att personens läggning eller könsuttryck inte har något att göra med brottet: Homosexuellt svartsjukedrama bakom dubbelmord Mördaren hade transvestit-garderob. Transperson Paraplybegrepp som innefattar olika typer av transidentiteter. Person som genom sitt utseende eller identitet uttrycker ett annat kön än det som de registrerades som vid födseln. Ordet transperson är ett samlingsbegrepp som är menat att inkludera t ex transvestiter och transsexuella samt dem som inte vill sorteras in varken som kvinnor eller män. C I Sverige finns skydd i lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), för den som blivit diskriminerad på grund av sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Två personer av samma kön kan ingå äktenskap på lika villkor som par av olika kön. D.v.s. Äktenskapsbalken (1987:230) och andra lagar som angår makar är könsneutrala. Samkönade par har möjlighet att prövas för att bli adoptivföräldrar, kvinnor som lever i en parrelation har rätt till assisterad befruktning och brott som begås mot homo- och bisexuella på grund av deras sexuella läggning betraktas som hatbrott och leder till skarpare straff. Tyvärr finns idag (2013) ingen särskilt formulering när det gäller brott som begås mot transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter, och därför arbetar RFSL för att hatbrott mot transpersoner SFI skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt Skollagen (2010:800). Heteronormativitet handlar om makt. Den som tillhör den heterosexuella normen har privilegiet att vara något mer än sin sexuella läggning och könsidentitet och har även makten att bedöma vad som är annorlunda och icke önskvärt. Många gånger kan det ske omedvetet. De som överskrider gränser för heterosexualitet uppfattas som avvikande och risken är större att de blir diskriminerade. Detta innebär i praktiken att alla SFI skolor måste ha ett målinriktat arbete för att aktivt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. SFI skolorna bör arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Enligt rekommendation från DO ska skolan ha ett förebyggande arbete även på dessa områden. abc om hbt till sfi 6 abc om hbt till sfi 7

5 I Sverige kan flyktingar enligt Utlänningslagen (2005:716) få stanna om de riskerar att bli förföljda i sina hemländer på grund av sin kön eller sexuella läggning. Många som migrerar till Sverige eller söker asyl i Sverige kommer från länder där transpersoner blir förföljda och där homosexualitet och samkönade sexuella relationer är kriminaliserade ibland till och med belagda med dödsstraff. och andra personer med queera uttryck och identiteter inkluderas i lagen. Många offentliga personer är själva hbt-personer eller uttalar sig positivt om hbtfrågor. Detta betyder inte att det inte finns homofobi eller att hbt-personer i Sverige lever liv helt fria från våld, hot och diskriminering. Det finns många hbt-personer som reagerar negativt på att höra saker som här i Sverige har vi inget emot homosexuella eller i Sverige gör vi inte skillnad på folk utifrån deras sexuella läggning. Verkligheten för hbt-personer i Sverige kan också beskrivas så här: Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. ( Hon hen han, Ungdomsstyrelsen 2010a) På en undersökning riktad till unga hbt-personer svarade 57 % att de någon gång har utsattsför sexuella övergrepp. 32 % har avstått från att gå ut av rädsla att bli illa behandlad pga. sin sexuella läggning och/eller könsidentitet. Totalt 13 % har utsatts för hot om våld under det senaste året. ( Effekter av heteronormen, 2010) Hälften av alla homosexuella och bisexuella är inte öppna på sin arbetsplats. (Arbetslivsinstitutet 2004) Sexuell läggning I svensk lagstiftning definieras tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Sexuell läggning utgår från en persons kön samt könet på den eller dem som personen förälskar sig i och känner sig attraherad av. I Sverige använder vi begreppen homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer de ord som tillsammans bildar förkortningen hbtq. Dessa termer är inte lika gångbara eller relevanta överallt. På vissa håll i världen finns egna, lokala begrepp som kanske har funnits längre än den västerländska uppdelningen i sexuella identiteter, som endast har ett drygt sekel på nacken. I somliga sammanhang kan det vara så att den sexuella praktiken inte kopplas ihop med någon speciell identitet. Att orden vi använder härstammar från en västerländsk kontext betyder dock inte att de sexuella relationer som orden beskriver är något som är typiskt västerländskt. På alla kontinenter och i alla tider har människor haft samkönade sexuella relationer och den tvåkönsmodell vi är vana vid i Europa, har inte alltid sett likadan ut och ser heller inte likadan ut över hela jorden. Att som hbtq-person vara öppen innebär att på samma villkor som andra kunna vara sig själv i vardagen och i det sociala samspelet med andra. Det handlar helt enkelt om att slippa dölja viktiga delar av sitt liv. Rätten att kunna vara öppen är inte förhandlingsbar den är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är alltid upp till individen att bedöma om man vill vara öppen eller inte, men det är ett samhälleligt ansvar att skapa förutsättningar för att alla som vill ska kunna vara öppna utan att riskera att utsättas för diskriminering, hot eller våld. Idag är många hbt-personer tvingade att dölja delar av sin identitet och sitt liv, vilket innebär ojämlika villkor i förutsättningarna att kunna leva ett gott liv. Argumentet att det är tillräckligt bra att kunna leva som hbt-person bara man är lite diskret, är inte acceptabelt. abc om hbt till sfi 8 abc om hbt till sfi 9

6 Att svensk lagstiftning talar om att det finns tre sexuella läggningar: homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet, betyder inte att alla människor kan sorteras in i någon av dessa kategorier. En del personer väljer att använda sig av de kategorierna, andra kanske inte vill definiera sig alls eller glider mellan olika identiteter. De kanske väljer egna begrepp för att beskriva vilka de attraheras av och blir förälskade i. Sexuell läggning förväxlas ofta med begreppet sexuellt beteende och det är ett misstag. Sexuell läggning har kön som markör (vem eller vilka någon blir kär eller känner sig attraherad av) medan sexuellt beteende har mer med praktik att göra (hur någon tycker om att ha sex). Konkreta tips och råd Könsuttryck Sättet människor väljer att visa sin könstillhörighet på. Könsidentitet Det kön man själv väljer att identifiera sig som. Läraren har ett ansvar för att alla studenter ska kunna delta i undervisningen på samma villkor. De studenter som inte kan tala öppet om sin familj, sitt liv, sina planer för helgen eller sina drömmar om framtiden på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet deltar inte på samma villkor som andra. Att arbeta med svenska för invandrare innebär ett dubbelt uppdrag; dels att lära ut svenska språket och dels att förmedla kunskap om det svenska samhället. En vanlig metod för att lära ut språkkunskaper är att låta studenterna utgå ifrån sig själva, sin vardag, sin bakgrund och i tankar om framtiden. När familjen kommer på tal är det naturligt att var och en berättar om sin egen familj och vilka som ingår i den. Se upp! Här finns risk att vissa studenter kan prata obehindrat om hur de lever, medan hbt-personer och andra som av olika skäl inte upplever att de kan vara öppna med sin livssituation, inte kan delta på samma villkor. Tips När man frågar om familj och relationer bör man hålla frågorna så öppna som möjligt och gärna ta hjälp av ett könsneutralt språk. Istället för att uteslutande prata om fru, man, flickvän eller pojkvän använd gärna andra uttryck, t ex partner. Undvik att utgå ifrån att alla i rummet lever i eller önskar leva i heterosexuella relationer. Ett bra sätt att inleda samtal om familj kan vara: Hur ser din familj ut? En lärare som tydligt markerar att öppenhet råder, kan med enkla medel skapa en hbtq-inkluderande miljö. När familjelagstiftning diskuteras kan man lyfta fram att både Sambolagen (2003:376) och Äktenskapsbalken (1987:230) gäller lika oavsett om det är ett samkönat eller olikkönat par, att kvinnor som lever i en parrelation har tillgång till assisterad befruktning, att samkönade par har rätt att prövas som adoptivföräldrar och att transpersoner har rätt att genomgå en könskorrigering enligt Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall vilket också gör det möjligt för alla som vill byta juridiskt kön att både behålla sin fortplantningsförmåga och spara könsceller om en så vill. abc om hbt till sfi 10 abc om hbt till sfi 11

7 Sara Lövestam, skribent och lärare, har skrivit ett examensarbete 1 om sfi-lärares inställning till att tala om homosexualitet. Hennes undersökning visar att sfi-lärare kan dra sig för att tala om homosexualitet av rädsla för att möta motstånd hos studenterna. Se upp! Ett förmodat motstånd från en eller flera studenter ska inte få diktera villkoren för undervisningen för hela gruppen. Om läraren väljer att undvika att tala om hbt-frågor på grund av (ett förmodat) motstånd, innebär det att alla andra studenters rätt till en öppen skolmiljö får stå tillbaka för en oemotsagd heteronormativitet. I arbetsmarknadsstudien Det trodde jag inte om Sverige, 2006 berättar Clara, en 33-årig transsexuell kvinna, om hur hon blev diskriminerad och behandlad oförskämt av en klasskamrat inför läraren och resten av klassen. Varken läraren eller någon av klasskamraterna reagerade och Clara gick aldrig tillbaka till sfi-undervisningen efter den incidenten. Ingen från skolan hörde av sig till Clara efter detta. Tips Vem har rätten att bestämma vad som får sägas i klassrummet? Är det läraren eller den som gör starkast motstånd? Vad händer om du som lärare tar stark ställning för hbtq-personers rättigheter, på samma sätt som man kan ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter i stort? En liten grupp studenter kan motsätta sig ditt ställningstagande, men för resten av gruppen skapas möjligheter att kunna vara öppna, något som är en förutsättning för ett likvärdigt deltagande i undervisningen. Dessutom behöver motstånd inte ses som ett misslyckande, istället kan man ta det som ett kvitto på att man dragit igång en process som kan leda till ändrade attityder. Titta på vad som finns bakom motståndet. Är det bara en jargong? Eller finns det en generellt negativ attityd gentemot hbtq-personer? När du pratar om sexualitet och relationer, ha i åtanke att precis som i resten av samhället kan det finnas hbt-personer i klassrummet och 1 Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, Sara Lövestam, Södertörns Högskola 2006 därför är det viktigt att du inte gör hbt till en fråga för diskussion som kretsar kring vad folk tycker om hbt. Hbt-personer eller anhöriga till hbt-personer som sitter i klassrummet har små möjligheter att värja sig för vad andra personer tycker om hbt-personers sexuella läggning eller könsuttryck. Vad studenterna tycker om hbt är alltså ingen fråga som ska tas upp men självklart ska hbt-frågor diskuteras! Du som lärare måste vara tydlig med att skilja mellan vad som är generella fakta och vad som är åsikter som kan kränka människor. Föreställningar och attityder i samhället får diskuteras, medan hbt-personers vara eller icke vara inte är något diskussionsämne. Om motstånd uppstår, se till att inte ge motståndet mer utrymme än nödvändigt. Fokusera inte heller på enskilda personer, eftersom ingen vill tappa ansiktet. Var medveten om att den som gör motstånd eller uttrycker sig negativt ofta redan har tagit ställning och de personer som eventuellt håller med också har tagit ställning. En dynamisk grupp i en diskussion kan bestå av tre enheter: de som gör motstånd, de som håller med och de som ännu inte har tagit ställning. Det är den sista gruppen du måste fokusera på. Det viktigaste är att inte överdimensionera motståndet eller ge det orimliga proportioner. Försök att avdramatisera situationen samtidigt som du gör en tydlig markering för att undvika förekomsten av kränkningar. Fundera själv kring vilka dokument du kan stödja dig mot: läroplanen, skolans likabehandlingsplan, diskrimineringslagstiftningen, deklarationen om mänskliga rättigheter osv. abc om hbt till sfi 12 abc om hbt till sfi 13

8 Diskussionsövningar kan vara bra när man vill få igång samtal och för att få alla i en grupp att reflektera över normer i klassrummet och i samhället. Dessa övningar utgår ofta från påståenden som deltagarna ombeds ta ställning till. En metod är att dela in rummet i zoner, där en del av rummet representerar ja, en annan nej och en tredje vet ej/mittemellan ja och nej. Läraren kommer med påståenden som deltagarna får ta ställning till genom att ställa sig i någon av zonerna. Utifrån gruppens ställningstaganden förs sedan diskussionen. Se upp! Det finns en stor risk att en del påståenden kan upplevas som kränkande eller sårande, t ex om påståendena ifrågasätter redan existerande rättigheter för olika grupper i samhället. Ingen skulle idag komma på tanken att i en diskussionsövning t ex fr.ga om kvinnor bör få möjlighet att rösta i allmänna val. Det är inte lämpligt att använda sig av påståenden i stil med: Homosexuella bör få möjlighet att adoptera barn. Tips Värderingsövningar fungerar bäst när påståendena är öppna och när det är klart från början att det inte finns rätt eller fel. Påståendena bör vara formulerade så att ställningstagandet inte måste göras för eller emot hbt-personer och deras rättigheter. Det bör inte vara tillåtet att uttrycka sig nedlåtande eller kränkande om hbt-personer i klassrummet därför bör den typen av övningar inte användas. Istället för att fokusera diskussionen på hbt-personer, kan man rikta den mot normen och använda påståenden om heterosexuella. Förslag på lämpliga påståenden som handlar om hbt-frågor är: I klassrummet kan alla komma till tals. I klassrummet är det ointressant vilken sexuell läggning folk har. Några av lärarna i Sara Lövestams studie, Jag inriktar mig inte på sexualundervisning, menade att det inte fanns någon anledning att göra någon stor sak av homosexualitet. Då är det viktigt att tänka på att ett hbt-inkluderande perspektiv inte är detsamma som att man jämt och ständigt talar om just homosexualitet eller transpersoner. I själva verket är just det fokus som hamnar på sexuell läggning ett hinder på vägen för att uppnå en miljö som inte är heteronormativ. Om John i klassrummet säger: I helgen ska jag och min fru ut och plocka svamp skulle ingen drömma om att John var ute efter att tala om sin sexuella läggning. Om John inte hade någon fru, utan istället sa: I helgen ska jag och min nya pojkvän ut och fiska finns risken att Johns kollegor tycker att han tjatar om det där med homosexualitet. För att alla i klassrummet eller på arbetsplatsen ska kunna ha samma möjlighet att uttrycka sig och prata om sitt liv, krävs en öppenhet kring hbt-frågor. Detta innebär inte nödvändigtvis att man diskuterar t ex bisexualitet eller transsexualism. Istället handlar det om att låta hbt-personers perspektiv, erfarenheter och vardagsliv få ta plats på samma självklara sätt som heterosexuellas. Se upp! Ett sätt att lyfta hbt-frågor kan vara att anordna ett speciellt undervisningspass om hbt, med t ex filmvisning och diskussioner. Detta är helt i sin ordning, men bara så länge detta specialtillfälle inte är det enda sammanhang där hbt-frågor nämns. Risken finns att hbtfrågor blir till något som kan avhandlas på en eftermiddag, medan resten av veckan (eller terminen) tillåts vara heteronormativ utan att det ifrågasätts. Tips För att en miljö ska kunna kännas trygg och säker för hbtpersoner, och för att andra som inte identifierar sig som hbt ska kunna tillägna sig en öppen attityd, krävs att hbt-personers perspektiv finns med lite överallt. Gå igenom de böcker du vill använda och titta på hur hbt-personer skildras i dem. Om du inte hittar några exempel där, kan du alltid försöka hitta material i tidningar eller andra böcker. Undervisningsmaterialet kan till exempel innehålla bilder och exempel på flera olika familjer och relationer. Se till att materialet och exemplen du använder inte förstärker stereotypa könsroller. Var kreativ och glöm inte att ta hjälp av studenternas egna erfarenheter. abc om hbt till sfi 14 abc om hbt till sfi 15

9 Övrigt material En handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan, RFSU En bok på lättläst svenska om homosexuella, bisexuella och transpersoner, LL-förlaget Om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan, RFSL Om lärarens arbete kring sexuell läggning, RFSL Hemsida innehållande filmscener, diskussionsfrågor och annat material som kan användas för att göra skolan till en bättre arbetsmiljö, RFSL Adress: RFSL 2008, reviderad 2013 Box 350, Stockholm. Projektledare: Carlos Diaz Redaktör: Karin Lenke Layout: Peter Roth Illustration: Carlos Diaz Korrektur: Malin Bäckstrand och Karol Vieker I projektgruppen har även ingått: Anette Sjödin, Hedvig Nathorst-Böös och Sara Lövestam. abc om hbt till sfi 16

abc om hbt till sfi 1

abc om hbt till sfi 1 abc om hbt till sfi 1 Inledning Den här broschyren är till för dig som är sfi-lärare och vill ha redskap för att tala om sexuell läggning och hbt-frågor med dina studenter. En del sfi-lärare drar sig för

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET

Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET Hbtq-perspektiv PÅ FÖREBYGGANDE ARBETE I FÖRENINGSLIVET 1 (8) Inledning En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all

Läs mer

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter,

RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, Välkommen RFSL verkar för att homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra personer med queera uttryck och identiteter ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som alla andra. FRÅGOR?

Läs mer

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer

Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp. Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Det är svårt att prata om något som någon aldrig tar upp Sex mot ersättning bland unga hbtq-personer Den här broschyren riktar sig till dig som möter personer i åldern 15-25 år i ditt arbete. Du arbetar

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsombudsmannen, DO DO Tryck Tabergs tryckeri, Taberg, 2012 Kunskapsbakgrund Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan

Handledning Under ytan utbildning. 1. Utbildningsmaterialet. Under ytan. - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Handledning Under ytan utbildning Under ytan - Om att förstå och förändra normer och värderingar i skolan Den här handledningen beskriver Under ytan-materialet och hur du kan använda det i ett utbildningssammanhang.

Läs mer

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-09-22 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-08-04 HSN 1107-0685 Handläggare: Gunilla Neves Ekman Förslag till Hbt-policy för Stockholms

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt

Läs mer

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många

Läs mer

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna.

Bisexuell Person som kan bli kär, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av en person oavsett om denne är man eller kvinna. Skapat den Stockholm, 2007-07-20 Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights

Läs mer

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning Vierge Hård RFSL Ungdom vierge@rfslungdom.se Transformering.se Normer Vad är en norm? osynlig regel, förväntningar på hur det ska vara

Läs mer

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG

Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG Kompetenta personer som bemöter en på ett kompetent sätt, helt enkelt - Om unga transpersoner och sexuell hälsa GÖTEBORG 161102 Malin Lindroth Skolsköterska och Fil.dr i Hälsa och samhälle Lektor på Hälsohögskolan

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer. Antagen av kultur- och turismnämnden 2015-04-28 19 Kultur- och turismnämndens handling nr 6/2015. Begreppslista Att själv identifiera och definiera sig Var och en har rätt att själv bestämma hur man vill

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE ORDLISTA 4R Ett verktyg för att uppnå jämställdhet inom en organisation Feminism Det finns många definitioner av feminism men en allmän definition är strävande efter jämställdhet

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då?

INNEHÅLL. Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4. Om det uppstår diskriminering 6. Vikten av arbetsmiljöarbete 9 Jaha. Hur gör man då? 1 INNEHÅLL Vad är det där HBT? 3 Öppenhet på jobbet 4 - Tänkvärt inför intervjuer - Hur vi kommunicerar Om det uppstår diskriminering 6 - Vad säger lagen? - Hur tolkar vi det som står i? Vikten av arbetsmiljöarbete

Läs mer

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Gör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Hbtq-personers rättigheter i Sverige Hbtq-personers rättigheter i Sverige Den här broschyren är till för dig som är ung hbtq-person och som nyligen har kommit till Sverige. Hbtq-personer är homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING

IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING IDROTT OCH HBTQ LÄRARHANDLEDNING TILL UTSTÄLLNINGEN ATT TVÄTTA SIN SMUTSIGA BYK ÅRSKURS 7 9 OCH GYMNASIET FÖRDJUPNING INLEDNING Välkommen till utställningen Att tvätta sin smutsiga byk. Här får du tips

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Ordlista jämställdhet och mångfald

Ordlista jämställdhet och mångfald Ordlista jämställdhet och mångfald Jämställdhet Jämlikhet Ett begrepp som betonar relationen mellan kvinnor och män och att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner

Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Hälso- och sjukvårdens bemötande av hbtqpersoner som varit utsatta för våld i en nära relation Emilia

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland

Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter. Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Sexuella rättigheter som mänskliga rättigheter Lennie Hammarstedt Hivprevention i Västra Götaland Vad är sexuella rättigheter? Regeringskansliets definition av SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor.

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor. Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling 2013-2014. Svenska kyrkans förskolor. Likabehandlingsplan 2013. Ansvariga: Förskolechefen och likabehandlingsgruppen. Vision: På våra förskolor ska

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

TACK till alla elever som bidragit med kunskap, upplevelser och framförallt inspirationen och idéen till denna fickhandbok.

TACK till alla elever som bidragit med kunskap, upplevelser och framförallt inspirationen och idéen till denna fickhandbok. RFSL Ungdom och RFSL Stockholm Fickhandboken #tryggskola är framtagen inom projektet Nätverket för normkritiska skolgrupper (NNSG). Projektet drivs av RFSL Ungdom och RFSL Stockholm och finansieras av

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gamlebygårdens förskola 20150201-20160131 2(11 Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Tio vanliga frågor från lärare

Tio vanliga frågor från lärare Tio vanliga frågor från lärare 1) Ska man dela in killar och tjejer i olika grupper? Det finns inget givet svar det är både och. Det beror på gruppen och vad man tar upp. Det beror också på hur man själv

Läs mer

Laxå september 2016

Laxå september 2016 Laxå september 2016 Innehållsförteckning Förskolan Saltängens plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Grunduppgifter... 3 Lagtext... 4 Begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2011 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldsmedens Förskola Planen antogs 2011-01-01 Gäller till och med 2012-01-01 2 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västerhaninge förskoleenhet 2013/2014 Inledning Västerhaninges förskolors vision Västerhaninge förskolor är mötesplatser för lek, lärande

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer