Remissen har annonserats på Länsstyrelsens webbplats samt skickats till:

Transkript

1 BILAGA 2 1 (17) Redogörelse för inkomna synpunkter under remissen av regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har under perioden 7 mars 16 maj 2014 haft förslag till regional handlingsplan för klimatanpassning i Hallands län på remiss till länets kommuner samt andra berörda aktörer. Handlingsplanen har tagits fram inom ramen för regeringsuppdrag nr 39 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år Remissen har annonserats på Länsstyrelsens webbplats samt skickats till: Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Hylte kommun, Laholms kommun, Region Halland, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Skåne län, Vatten och miljö i Väst AB (VIVAB), Laholmsbuktens VA (LBVA), Hushållningssällskapet, Länsförsäkringar Halland, Kulturmiljö Halland, Hallands hamnar, Falkenbergs hamn, Högskolan i Halmstad, Campus Varberg, Svenska kyrkan Göteborgs stift, Vattenfall Ringhals kärnkraftverk, Södra Cell Värö Bruk, Varbergs Energi AB, Södra Hallands kraft, Falkenbergs energi AB, Halmstad energi och miljö (HEM), E.ON Elnät Sverige AB, Fortum Distribution AB, Varbergsortens elkraft, Statkraft, Energi- och miljöcentrum (EMC), Teknik och kompetenscentrum (TEK) samt Hallands Naturskyddsförening. Nedan listas och kommenteras de synpunkter som inkommit under remissen. 1. Kungsbacka kommun Sammanställningen av klimatanpassningsarbetet som Länsstyrelsen gjort visar på att det finns flertalet åtgärder som Kungsbacka kommun på lokal nivå måste arbeta vidare med: Den tvärsektoriella samordningen, god kunskap kan finnas i respektive förvaltning eller hos enskilda handläggare men samordning och samarbete kan saknas. Värmeböljor, ökade nederbördsmängder och översvämningsrisker är tre återkommande farhågor bland kommunerna. En mera omfattande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är något som hallandskommunerna vore betjänta av, och det finns vinster med att samordna kriterierna och värderingsparametrarna mellan kommunerna. Sammanställningen som länsstyrelsen gjort visar på att det arbete som genomförts i kommunerna avseende klimatanpassning i största utstäckning rört sig kring utredningar, här kommer det att bli nödvändigt att övergå till konkret handling och aktiva åtgärder. Postadress Besöksadress E-post Telefon HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se

2 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 2(17) Det är nödvändigt att diskutera klimatanpassningsfrågorna i befintliga nätverk på regional nivå, här ankommer det på samtliga organisationer att bära med sig frågan in i relevanta områden. Handlingsplanen bör uppdateras om senast fem år och Länsstyrelsen tar på sig att löpande rapportera om åtgärderna i sin årsredovisning, för att detta ska bli bra krävs såklart att kommunerna informerar ordentligt om sina respektive åtgärder. av redaktionell karaktär avser vi lämna på enklaste vis till ansvarig tjänsteman vid Länsstyrelsen. Kommunens remissvar har beslutats av Kommunsstyrelsen den 20 maj 2014, 124. Synpunkterna noteras. 2. Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun välkomnar att Länsstyrelsen tar fram en samlad klimatanpassningsstrategi för länet. Det är värdefullt för en kommun att få den översynen om både vad som har gjorts och kan göras i den egna och i andra kommuner. För att inte varje kommun ska behöva göra allt på egen hand och för att kunna dra nytta av goda exempel från andra kommuner vill Falkenbergs kommun i det här sammanhanget betona vikten av regionalt samarbete. För många av åtgärderna är problembilden lika mellan kommunerna och strategierna/åtgärderna bör därför kunna arbetas fram tillsammans. När det gäller avsnittet om utmaningar konstaterar Falkenbergs kommun att huvuddelen av de utmaningar, och till följd av detta även de listade åtgärderna, som tas upp i handlingsplanen är frågor som för den fysiska planeringen. Enstaka andra frågor tas upp som t.ex. vård- och omsorgssektorns behov av beredskap för värmeböljor. Det finns anledning att besluta sig för om handlingsplanen är inriktad på den fysiska planeringen eller på de kommunala och regionala verksamheterna i sin helhet. Falkenbergs kommun anser att klimatanpassningsplanen bör omfatta även andra kommunala och regionala sektorer än den fysiska planeringen. Ett sätt att utveckla handlingsplanen inom andra sektorer än den fysiska planeringen är att lägga större fokus på behovet av tvärsektoriell hantering av klimatanpassningsfrågorna. Här har länsstyrelsen en viktig roll att fylla som motor för ett regionalt samarbete för att ytterligare belysa möjligheter och svårigheter för ett tvärsektoriellt samarbete och att undersöka behovet samt utveckla metoder för klimatanpassning både inom den fysiska planeringen och inom andra sektorer. Under remisstiden har FN:s klimatpanel, IPCC, presenterat den femte rapporten från arbetsgrupp 2 som behandlar klimatanpassningsfrågor. En skillnad från tidigare rapporter är att mängden vetenskapliga publikationer om anpassning ökat

3 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 3(17) kraftigt från tidigare rapporter. Det finns också en mer omfattande publikation som rör sociala effekter, vilket avspeglas i slutsatserna. Falkenbergs kommun vill peka lite extra på några av slutsatserna i rapporten. Negativa effekter på matproduktion överstiger de positiva effekterna globalt. De totala skördarna förväntas minska globalt och det finns risk för negativa effekter på matförsörjningen globalt. I huvudsak är detta ett problem som diskuteras i fattiga regioner och i regioner närmare ekvatorn. Matförsörjningen i Sverige förändras dock snabbt med en kraftigt ökad import, vilket gör att globala förändringar även påverkar Sverige. Halland har mycket goda förutsättningar för att producera mat och lokalt producerad mat innebär flera positiva klimatförändringsrelaterade effekter, dels den direkta anpassningen som ger minskad sårbarhet för globala förändringar, dels en minskad konkurrens om resurserna i mer utsatta regioner. Det är också en möjlig väg att minska klimatpåverkade utsläpp globalt. Det finns anledning att följa utvecklingen av matproduktion och matimport i Halland och föra en diskussion om det är en utveckling som vi vill ha. Ett första steg för anpassning till klimatförändringar är att hantera effekterna av dagens klimatvariation. I åtgärdslistan i handlingsplanen finns en prioritering av åtgärderna. Det finns anledning att skilja på akuta åtgärder och långsiktiga åtgärder. Åtgärderna har olika tidshorisont och behoven av åtgärder kan vara olika, även om de ofta samverkar. De mer långsiktiga åtgärderna kräver också en större variabilitet och öppenhet för kontinerliga anpassningar då de är mer påverkbara av även andra, icke-klimatrelaterade, förändringar. När det gäller åtgärderna som är listade med kommunerna som aktör har Falkenbergs kommun tagit upp Klimatanpassningsstrategi för kommunen samt en översyn av delöversiktsplanerna för Norra respektive Södra kusten som fortsatt arbete i översiktsplanen som ska beslutas under våren Kommunens remissvar har beslutats av Kommunsstyrelsen den 6 maj 2014, 116. Länsstyrelsens uppdrag om klimatanpassning är inte avgränsat till att endast behandla fysik planering. Detta gäller även för den regionala handlingsplanen som har för avsikt att behandla bredden i klimatanpassningsarbetet. Avgränsningen ligger i de utmaningar som pekats ut i planen och kommande arbete föreslås inriktas med särskild fokus på dessa. Handlingsplanen kompletteras med resultat från IPCC:s femte utvärdering, bl.a. gällande livsmedelsförsörjningen och betydelsen för länet.

4 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 4(17) 3. Halmstads kommun Vikten av samverkan för klimatanpassning är stor och i handlingsplanen belyser man detta i ett flertal kapitel. Samverkan om klimatanpassningsfrågan ska enligt handlingsplanen ske inom redan befintliga forum och nätverk. Då klimatanpassning spänner över så många olika områdesfält anser Halmstads kommun att detta är ett bra sätt att hantera frågan, dvs. att man behandlar den inom redan befintliga grupper. Dock kvarstår behovet av samordning mellan, samt ansvaret för att lyfta klimatanpassningsfrågor i dessa grupper. Halmstads kommun anser att Länsstyrelsen bör konkretisera samverkan med berörda aktörer, grupper och nätverk mer strategiskt. Det ska vara klart och tydligt att Länsstyrelsen har samverkansansvaret för klimatanpassning och hur länsstyrelsen ska arbeta för att hålla ämnet aktuellt i de olika grupperna och nätverken. Samverkan med regionala aktörer bör även innefatta flertalet beröringspunkter inom Region Halland. Klimatförändringarna förväntas leda till ett mer extremt klimat som kommunernas samhällsstruktur i dagsläget inte är förberedda för. I begreppsförklaringen för klimatanpassning nämns även möjligheten att anpassa sig till framtida möjligheter för nya näringar eller förändrade förutsättningar som kan gynna befintliga näringar. Under kapitel 8 belyser handlingsplanen utmaningar för sektorer i regionen men det vore också intressant att belysa eventuella positiva effekter förväntade av klimatförändringar eller positiva möjligheter inom sin näringsgren i samband med klimatanpassningsarbetet. Klimatanpassning ställer nya krav på material, tekniska lösningar, byggkonstruktioner osv. vilket kan gynna olika delar av näringslivet. Handlingsplanen belyser det faktum att turism och attraktivitet är ledord och stora varumärkesbyggare för alla Hallands kommuner. Turismen är en stor inkomstkälla och kan drabbas mycket hårt av klimatförändringar. I handlingsplanen finns dock inget djupare resonemang om hur klimatförändringarna mer specifikt kommer att påverka turismnäringen. Samverkan med lokala turistföretag och destinationsbolag är viktigt för att få en mer nyanserad bild av problematiken samt identifiera klimatanpassnings-åtgärder inom turismsektorn. I handlingsplanen finns som åtgärdsförslag utredningar om hur ett förändrat klimat kan påverka naturvärden längs kusten. Halmstads kommun anser att det även är viktigt att se till naturvärdena i vattnet. Vad händer med det marina kustekosystemet och vilka konsekvenser får det för ekosystemets produktivitet, friluftsliv, fiske, turism osv? Räddningstjänsten i Halmstad kommun vill framföra synpunkten att handlingsplanen även bör innefatta utredningar om sårbarhet och behov av anpassning för samhällsviktiga funktioner. Lokalt sker detta till viss del i risk och

5 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 5(17) sårbarhetsanalysen men vissa funktioner har även stor regional betydelse. Behovet av en samsyn och kartläggning av sådana funktioner är därför stort. I handlingsplanen nämns ett antal nätverk där klimatanpassning kan utgöra en naturlig del. Länsstyrelsen har med anledning av sitt uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet i länet i uppgift att bevaka och belysa frågan i olika sammanhang. Länsstyrelsen bedömer det dock inte som sin uppgift att i detalj reglera hur respektive nätverk ska hantera anpassningsfrågan. Länsstyrelsen kommer även fortsättningsvis att medverkan och belysa anpassningsfrågorna i de sammanhang där det anses motiverat och som Länsstyrelsen har kännedom om. Det ankommer även på samtliga organisationer att bära med sig frågan inom relevanta områden. Handlingsplanen kompletteras med beskrivning av positiva effekter. Handlingsplanens syfte är att vara en vägledning för det fortsatta arbetet med klimatanpassning i länet på en strategisk nivå. Planen har inte till syfte att redovisa detaljerade faktauppgifter gällande t.ex. påverkan på turismen. Handlingsplanen hänvisar istället till information hos andra källor och behov av ytterligare kunskap. Det finns behov av att utreda hur besöksnäringen i länet kan komma att påverkas då det är en viktig näring. Handlingsplanen kompletteras med en åtgärd om att sprida kunskap om klimatförändringarnas effekter inom näringslivet, t.ex. besöksnäringen m.fl. Det pågående arbetet med att studera vilka områden som kan komma att påverkas av stigande havsnivåer är en översiktlig riskanalys för de statligt skyddade områdena som finns längs kusten, t.ex. riksintressen, naturreservat m.fl. Åtgärd nr 7 syftar till att utreda hur samhällsviktig verksamhet kan påverkas av stigande havsnivå. 4. Hylte kommun Kommunstyrelsen beslutar att Hylte kommuns arbete med klimatanpassning samordnas med kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och arbetet med åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LHE). Kommunstyrelsen anser att man nationellt bör se över reglering av vattendrag vid både låg- och högvatten. Kommunens remissvar har beslutats av Kommunsstyrelsen den 27 maj 2014, 76.

6 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 6(17) Många av de nu gällande vattendomarna är gamla och meddelade innan miljöbalken trädde ikraft och är därför inte anpassade till dagens miljökrav. Därför arbetar Vattenverksamhetsutredningen för närvarande med en översyn av bestämmelserna om vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken och annan följdlagstiftning (lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet). Frågan om vattendomar kommer därför inte att behandlar i den aktuella versionen av handlingsplanen. 5. Laholms kommun Laholms kommun anser att handlingsplanen ger en bra grund för klimatanpassningsarbetet i länet. Handlingsplanen ligger väl i linje med klimatanpassningsplanen för Laholms kommun och kan användas som ett underlag för planeringen. Åtgärderna som föreslås är relevanta och många faller inom det pågående arbetet med klimatanpassningsplanen. Även övriga åtgärder är viktiga att prioritera i det fortsatta planeringsarbetet på kommunal nivå. Det är dock viktigt att Länsstyrelsen betonar att det behövs tydliga nationella riktlinjer gällande klimatanpassning för kommunerna att använda i planarbetet. Vilka nivåer och utsläppsscenarier som kommunerna ska räkna efter. Länsstyrelsen bör även betona att det behövs finansiellt stöd för att kunna utföra planerade anpassningsåtgärder. Kommunens remissvar har beslutats av Kommunsstyrelsen den 13 maj 2014, 102. Åtgärd 1-4 syftar till att uppmärksamma behovet av nationella riktlinjer och finansiellt stöd. 6. Trafikverket I kapitel 9, Regional och lokal samverkan, beskrivs en regional referensgrupp för klimatanpassning. Trafikverket förespråkar att klimatanpassningsfrågorna i så stor utsträckning som möjligt integreras i lämpliga existerande samverkansforum. Trafikverket ser positivt på Länsstyrelsens arbete med att samordna klimatanpassningsarbetet i länet och har inget övrigt att erinra. Trafikverket är och kommer fortsättningsvis att vara inbjudna till den regionala referensgruppen för klimatanpassning. Deltagandet i gruppen är frivilligt.

7 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 7(17) 7. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen uppskattar Länsstyrelsens arbete med samordning av konkret klimatanpassning. Skogsstyrelsen gör sitt bästa för att ta sitt delansvar i detta arbete, dvs. att förmedla information om klimatproblemet och möjliga anpassningsåtgärder till skogsägare och skogstjänstemän och följa upp hur skogstillståndet utvecklar sig i relation till nuvarande och kommande klimatrelaterade problem. Skogsstyrelsen samverkar med Länsstyrelsen och andra myndigheter kring de olika aspekter som berörs av klimatanpassningen, såsom biologisk mångfald, viltförvaltning, mark- och vattenvård, kultur- och fornlämningar, naturolycksberedskap, vägar och annan infrastruktur. Skogsstyrelsen har gärna direkt kontakt kring klimataspekter av dessa frågor i det fortsatta arbetet vid behov. Skogsstyrelsen vill härmed förmedla information som kompletterar och på lämpligt sätt kan arbetas in i bakgrundsbeskrivning och handlingsplaner, i den mån den inte redan finns där. Skogen i Halland har höga produktions- och miljövärden. Den är också viktig för rekreation och friluftsliv. Skogen brukas aktivt. Den bidrar med virkesförsörjning till bl.a. sågverk, pappers- och massabruk samt med bioenergi i olika former. Skogsstyrelsen tog fram en klimatpolicy år Policyn ger en översiktlig beskrivning av klimatrelaterade hot och möjliga anpassningsåtgärder. Skogsstyrelsen har en rutin för att fånga upp tendenser på skadeutveckling på skog. Det finns skogsskadesamordnare på Skogsstyrelsen i Halland som samordnar detta intern t.ex. vid stormskador och insektsskador. Informationsarbetet kring klimatfrågan kommer att fortsätta under kommande år. Skogsstyrelsen bedömer för södra Sveriges del att det är olämpligt att andelen gran fortsätter att öka jämfört med dagsläget. I strakt grandominerade områden bör den istället minska på sikt, och alltså delvis ersättas med lövskog, blandskog eller tallskog vid föryngringen. Denna ambition försvåras påtagligt i större delen av landet i allmänhet och i södra Sverige i synnerhet eftersom klövviltstammarna är stora relativt födotillgången och att det då blir stora betesskador på plantor av nästan alla trädslag utom gran. Det pågår också arbete för att bättre undvika körskador i skogen, främst genom förbättrad körplanering. Med ökad frekvens av varma (tjälfria) och blöta vintrar har detta problem redan förvärrats under senare decennier och problemen skulle kunna bli än värre i det kommande klimatet om inte sektorn tar tag i problemet. Stora delar av skogssektorn har emellertid på senare år samverkat kring att ta fram

8 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 8(17) en körskadepolicy och nu pågår utbildning i nya förbättrade system för körplanering på många fronter. Vidaretransporten från skog till industri påverkas av långa regnperioder och perioder med tjällossning som medför sämre bärighet. Problemen blir störst på skogsbilvägar och andra vägar utanför det allmänna vägnätet. Men även bärigheten på vissa mindre vägar i det allmänna vägnätet är otillräckligt. Synpunkterna noteras och handlingsplanen kompletteras med uppgifter om hur Skogsstyrelsen arbetar med klimatanpassning. 8. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har inga synpunkter på remitterad handlingsplan men vill informera om att Sjöfartsverket har lämnat uppgifter till SMHI om klimatanpassning inom deras verksamhetsområde. Sjöfartsverket har vidtagit flera åtgarder för att minska riskerna för skred eller andra effekter av ändrade floden i Göta älv Trollhätte kanal. Följande utredningar och rapporter som vi känner till rör klimatanpassning i samma område: Fördjupad studie rörande översvämningsriskerna för Vänern slutrapport (SMHI Rapport nr ), Göta Älv-utredningen slutrapport (2012 SGI), Hydrologiska och meteorologiska förhållanden i Göta älvdalen slutrapport (SMHI rapport nr ), Risk och sårbarhetsanalys 2009 (Sjöfartsverket, dnr ), Underlag för gemensam beredskapsplanering for dammbrott i Göta Älv (2009) översvämningskartor, tabeller mm vid olika flödesscenarier och dammbrott. Sjöfartsverket har tillsammans med motsvarande myndigheter i övriga länder kring Östersjön skapat en harmoniserad djupmodell över Östersjön kallad Baltic Sea Bathymetry Database (BSBD). Djupmodellen, som innehåller en kartvisningstjänst och en nedladdningstjänst, finns sedan år 2013 publicerad på webbplatsen, Sjöfartsverket leder ett nationellt projekt som genomförs i samverkan med bland andra SGU, SGI och Lantmäteriet. Projektet är en metodstudie i syfte att identifiera kostnadseffektiva metoder att mäta djup i grunda vatten, ner till 10 meters djup, i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Högupplösta djupdata behövs bland annat för att skapa tillförlitliga översvämnings- och spridningsmodeller, detektera och beräkna erosionsskador samt göra analyser av klimatets påverkan på havsnivån. Projektresultaten är tänkta att vara ett viktigt underlag för kommuner, myndigheter och organisationer när kostandseffektiviteten av tekniker för att samla högupplösta djupdata ska bedömas.

9 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 9(17) Synpunkterna noteras. 9. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att handlingsplanen är bra skriven och strukturerad. Åtgärderna är relevanta och stämmer i stora delar överens med de åtgärder som också har identifierats i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Västra Götalands län. 10. Länsstyrelsen i Skåne län Ingen erinran. 11. Länsstyrelsen i Jönköpings län Ingen erinran. 12. Laholmsbuktens VA I stycke 2 på kaptitel 8 nämns att det inte framkommit konkreta och förebyggande exempel i arbetet med handlingsplanen. Vid planering i Halmstads och Laholms kommuner tas hänsyn till klimatanpassning (översvämningsrisk) vad gäller till exempel höjdsättning av bostäder och områden. I detta sammanhang tas också hänsyn till behovet av dagvattenavledning, så att gata/va ska fungera integrerat. I kapitel 8.1.2, första stycket på sidan 19, bör det förtydligas att det inte är mängden (volymen) dagvatten som ökar vid exploatering. Det är avrinningshastigheten och därmed dimensionerade flöden som ökar vid exploatering och ökad andel hårdgjord yta. Ökad exploatering och ökad andel hårdjord ställer krav på att man antingen vidtar fördröjande åtgärder eller ökar avbördningskapaciteten i dagvattensystemet. Det är ytterst viktigt att dagvattenhanteringen kommer in tidigt i planprocessen. I samma stycke bör också förtydligas avseende underdimensionerade system, systemen är inte dimensionerade utifrån dagens krav. Dimensioneringskraven har succesivt ökat, från att man tidigare dimensionerade för 1-2 årsregn till att man idag dimensionerar för årsregn. I kap 7.1 om klimatanpassningsarbetet i länet på kommunal nivå samt i delrapporten av uppdraget finns förebyggande åtgärder såsom höjdsättning av bebyggelse beskrivna. Synpunkterna notteras och handlingsplanen justeras gällande dagvattenhantering. 13. Vatten och miljö i väst AB (VIVAB) I Varberg pågår ett stort arbete i samband med tunnelprojektet. Som en del i detta har VIVAB tittat på hur ett regn där dagvattenledningarna är fulla och vattnet avleds ytligt skulle se ut. I detta har de erhållit ett första grovt instrument för

10 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 10(17) stadens fortsatta planering. Översvämningsriskerna vid höga vattenstånd kombinerat med 100-årsregn har också modellerats. I Falkenberg och Varberg arbetar VIVAB aktivt med klimatfrågan i exploateringsprojekt och i den kommunala va-planeringen tillsammans med miljö- och hälsoskyddskontor, samhällsbyggnadskontor och planeringskontor. I Varberg pågår ständigt arbete med dagvattenhantering i nya och befintliga områden med att tydliggöra ansvarsförhållanden i hela processen. Synpunkterna notteras 14. Varbergs energi AB Ingen erinran. 15. Halmstad energi och miljö (HEM) Ingen erinran. 16. Kulturmiljö Halland Att på ett så tidigt plan som möjligt möta klimatförändringarna genom minskad sårbarhet är ur många perspektiv bra och viktigt. Kulturmiljö Halland noterar att klimatförändringens påverkan på kulturarvet inte behandlas, vare sig i själva remissen eller i de underlag som tecknats och utgör underlaget. Kulturmiljö Halland noterar att prognosen med ökade nederbörd och höjd medeltemperatur kommer att påverka kulturarvet, inte minst äldre byggnader vilka är byggda för ett helt annat klimat och andra påfrestningar. Vilka processer detta kommer att skapa i jorden och hur det kommer att påverka de delar av fornlämningarna som ej är synliga ovan mark är okänt. Ökad erosion kan förväntas inom vissa lämningar. Skogligt belägna lämningar riskerar ytterligare stormskador, likt de omfattande skador som uppstod i samband med stormarna Gudrun och Per. Kulturmiljö Halland vet av erfarenhet att små klimatförändringar kan få stora effekter på äldre byggnader, därför är de kommande årens förändringar relevanta att möta upp utifrån ett kulturarvsperspektiv. En riskanalys avseende kulturarvet på regional nivå vore önskvärt om sådan inte redan finns. Ett kulturarvsperspektiv innefattar såväl händelser som storskaliga förändringar. För att anlägga ett kulturarvsperspektiv kan man med fördel utgå ifrån norska Riksantikvariens nordiska projekt Klima og kulturarv. En engelskspråkig rapport har publicerats, Climate Change and the Cultural Heritage in the Nordic Countries ( Kortfattat beskriver rapporten problematiken på följande vis:

11 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 11(17) Klimatets påverkan på byggd miljö, inomhusmiljöer och kulturhistoriska samlingar Gamla byggnader av trä, tegel, sten och murbruk har ofta redan motstått århundraden av väderpåverkan. Vissa byggnader har uppförts under knappa förhållanden eller som del av en tradition med kontinuerligt underhåll och förnyelse och är beroende av en aktiv kulturmiljövård. Allt byggmaterial är utsatt för nedbrytning och slitage över tid och ett förändrat klimat kan påverka hur snabbt och under vilka former detta sker. Det är viktigt att komma ihåg att kulturarv inte behöver vara väldigt gammalt. Mer moderna byggnader som är viktiga för kulturarvet kommer också påverkas av ett förändrat klimat. Även byggnaders inomhusmiljö, inventarier och kulturhistoriska samlingar väntas påverkas genom förändrade förutsättningar för inomhusklimat och skadeverkare samt anpassningsåtgärder rörande reglering av dessa. Ökande temperaturer väntas påverka inomhusklimatet i olika byggnader vilket då dels kan ha direkt inverkan på inventarier, objekt och samlingar men även leda till påverkan på kulturmiljöer i stort i de fall anpassningsåtgärder inom exempelvis ventilation eller kylning blir nödvändiga att genomföra. Ett varmare klimat med mildare vintrar väntas kunna gynna skadeinsekter vilket kan medföra problem för kulturvården t.ex. då det gäller kulturhistoriskt värdefulla inomhusmiljöer, inventarier och samlingar. Högre temperaturer väntas tillsammans med ökad nederbörd medföra ökad luftfuktighet vilket exempelvis kan leda till att träkonstruktioner utsättas för en ökad risk för rötangrepp eller problem med mögel. Ökad nederbörd kan även medföra ökat slitage på stenkonstruktioner genom vittring och blandkonstruktioner kan utsättas för risker där använda material reagerar olika på exempelvis fukt. Eventuellt ökad frekvens eller styrka av extrema vindar kan medföra ökat underhållsbehov av kulturhistoriska byggnader. Klimatets påverkan på det arkeologiska kulturarvet När det gäller det arkeologiska kulturarvet avgör objektets omgivning mer än materialet hur detta kan påverkas av klimatförändringen. Arkeologiskt kulturarv i vatten kan påverkas av förändrad vattenkemi och vattenrörelser genom översvämningar. Kulturarv i jord påverkas direkt av ras, skred och erosion men även förändringar i vattenbalans och grundvattennivåer. Begravda objekt klarar sig i regel bäst i jordar med högt vatteninnehåll eller under grundvattennivån vilket har lett till att det idag finns många objekt bevarade i sådana miljöer.

12 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 12(17) För ruiner, hällristningar och andra exponerade arkeologiska kulturminnen är klimatriskerna istället kopplade till extrema väder, frostsprängningar och luftfuktighet samt påverkan från mänskliga anpassningsåtgärder som förändrad markanvändning. Frostsprängningar uppstår när vatten rinner in i material för att sedan frysa och utvidgas. Problemet med frostsprängningar hänger samman med perioder då temperaturen varierar mellan att ligga både över och under nollstrecket. Ökad luftfuktighet kan leda till skador kopplade till bakterier och svampangrepp eller korrosion på arkeologiska metallföremål. Ökad nederbörd med medföljande förändringar i avrinning kan leda till förändringar i vattenkemi vilka kan medföra ökad vittring eller korrosion. Extrem nederbörd medför ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion vilket kan skada objekt direkt eller genom förändringar i vattenkemi. Klimatets påverkan på kulturmiljö och landskap Förutom att enskilda kulturminnen i ett landskap förväntas påverkas av klimatförändringen kommer också kulturlandskapet som helhet påverkas. En förväntad nederbördsökning tillsammans med högre temperaturer innebär förändrade förutsättningar för både naturmiljö och samhälle. Även klimatanpassningen som sådan innebär förändringar i vårt samhälle och vår kulturmiljö. Kulturmiljön och kulturlandskapet bör finnas med som viktiga aspekter när övergripande klimatanpassningsåtgärder planeras och genomförs. Klimatanpassningsåtgärder I första steget behövs mer forskning om hur klimatet påverkar kulturarvet. För regioner kan inventeringar av objekt jämföras med flödeskarteringar för att identifiera speciellt utsatta objekt. När det gäller specifika objekt kan övervakningsåtgärder vara ett sätt att följa klimatpåverkan. Vid införande av tekniska anpassningsåtgärder i kulturmiljöer, exempelvis ventilationssystem, dagvattensystem eller skyddsåtgärder mot översvämningar eller ras är det viktigt att man inte bara ser till funktion utan också beaktar hur åtgärden påverkar kulturmiljön i ett vidare perspektiv, inklusive dess estetiska värden. Handlingsplanens utmaningar kompletteras med beskrivning av att även kulturarvet kan påverkas av klimatförändringarna. Åtgärd nr 18 har tillkommit sedan remissen och syftar till att studera hur kulturarvet påverkas av klimatförändringar

13 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 13(17) 17. Länsförsäkringar Halland Klimatanpassningsfrågor är av stort intresse för Länsförsäkringar Halland. Som ett lokalt och kundägt bolag ser de direkta konsekvenser av klimatförändringar genom de skador och olyckor som förorsakas. De senaste årens stormar har inneburit kännbara konsekvenser för bolaget. Bolaget vet att dagens naturfenomen dels kommer att bli värre på grund av den pågående klimatförändringen, dels få större effekter på grund av det allt mer skadekänsliga samhället. Halland är utsatt för storm/storflod, som drabbar både kustnära bebyggelse och själva kusten och vårt län är även drabbat av översvämningar från vattendrag till följd av skyfall, särskilt i tätorterna. Länsförsäkringar Halland har intresse av att bidra till att göra det lokala samhället mer motståndskraftigt mot naturskador. Det finns mycket kunskap om klimatförändringens effekter och anpassningsbehovet det medför. Bedömningen är att den offentliga sektorn redan idag vet tillräckligt mycket för att anpassa samhället till det nya klimatet. Utmaningen är istället att gå från ord till handling och i samverkan med andra aktörer, t.ex. från det privata näringslivet åstadkomma betydelsefulla insatser för att minimera konsekvenserna av det vi står inför. I de flesta sammanhang är det en klar övervikt av deltagare från offentlig sektor när det kommer till klimatförändringens effekter. Andra viktiga aktörer från näringslivet saknas ofta. Här kan Länsförsäkringar genom sina nätverk inom den privata sektorn spela en roll som inspiratör och entusiasmera fler att aktivt engagera sig i frågan. Utvecklingen till följd av klimatförändringarna kommer att ställa allt högre krav på olika samhällsaktörer i framtiden. En intressant frågeställning är vem som ytterst bär ansvaret för konsekvenserna klimatförändringarna skapar och vart går gränsdragningen för de olika aktörernas ansvar? Som försäkringsbolag ser Länsförsäkringar Halland risker med eventuella begränsningar i försäkringsskyddet i framtiden. En försäkring är till för att täcka oförutsedda händelser. Frågan är hur länge skador och olyckor till följd av klimatförändringar är att beteckna som oförutsedda? Den regionala handlingsplanen är viktig då Länsförsäkringar Halland ser att det råder regionala och, i viss mån, lokala skillnader och behov. Samhället behöver anpassa sina åtgärder därefter. Klimatanpassningsarbetet behöver ständigt utvecklas och spridas inom de nätverk och sektorer som kan komma att drabbas av effekterna av ett förändrat klimat. Länsstyrelsen och kommunerna behöver framöver att fokusera på att nå grupper som inte tidigare prioriterats i arbetet, t.ex. näringslivet. Samverkan inom den

14 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 14(17) regionala referensgruppen för klimatanpassning utgör en viktig grupp för tvärsektoriell hantering av anpassningsfrågan och då näringsliv är en viktig del i arbetet är även de inbjudna att delta, däribland Länsförsäkringar Halland. Fler företag eller företrädare för näringslivet kan behöva bjudas in framöver. Handlingsplanen kompletteras med en åtgärd om att Länsstyrelsen ska lyfta anpassningsfrågorna inom näringslivet eller till de aktörer med större kontaktnät inom näringslivet. 18. LRF Halland LRF Halland anser att det är bra men en handlingsplan för dessa frågor för att de ska komma upp på bordet. Lantbruket har länge sett översvämningarna som ett problem och det finns flera delar som är påverkningsbara. En god dränering av mark är viktigt samt att samhället tar sitt ansvar redan vid planering av vägar och andra hårdgjorda ytor. I dokumentet har det tagits upp vikten av planering vid nyexploatering vilket är mycket bra. Även anslutningen till befintliga vattendrag är en viktig fråga som LRF Halland allt ofta möts av oförstående från samhället när markägare har synpunkter på vilka mängder vatten som ska släppas, om det överhuvudtaget tas kontakt med dikningsföretag och markägare. Texter som tar upp vikten av att värna åkermark tycket LRF Halland självklart är bra och det är en viktig fråga för framtiden. På sidan 23 finns det att stycke ang. hur jordbruket bör agera vid översvämning. Det nämns att det kan vara aktuellt att reglera vilka marker som får användas till bete för att det inte ska ske smittspridning. Detta vänder sig LRF Halland oss kraftfullt emot. Det finns flera undersökningar om hur begränsad smittspridningen är mellan människa och djur, vilket tar emot att detta ens ska vara med i utredningen. På samma sida står det med att det kan bli aktuellt att lägga blöta marker i träda för att inte få negativa följder vid översvämning. Detta tycker LRF Halland inte är ett bra sätt att hantera livsmedels- och energiproduktion för framtiden. Att sedan ta med att det kan ge områden med stora naturvärden så borde det vara känt att det är betande djur och skötsel av marker som ger biologisk mångfald. LRF Halland är också frågande till om det är ett skäl för att göra klimatanpassningar. I det fortsatta arbetet hoppas LRF Halland att de tas med som en kompetensresurs i de frågor som berör lantbruket och den mark som deras medlemmar förfogar över. Handlingsplanen justeras i de delar som behandlar jord- och skogsbrukets frågor. LRF Halland kommer även fortsättningsvis att bjudas in till deltagande i den regionala referensgruppen för klimatanpassning.

15 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 15(17) 19. Ringhals AB Ringhals AB ser positivt på det arbete som bedrivs gällande klimatanpassning. Bolaget arbetar själva aktivt med att bedöma behovet av och att genomföra klimatanpassning ur säkerhetssynpunkt. Ringhals AB har inga synpunkter på den föreslagna handlingsplanen. 20. E.ON Sverige AB E.ON äger och driver elnät i Hallands län genom sitt dotterbolag E.ON Elnät Sverige AB. E.ON Elnät är positiva till att Länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för att hantera förväntade framtida klimatförändringar. Bolaget uppmärksammar framförallt avsnitt 6, Riskbild, där elbolaget omnämns. E.ON Elnät har under senare år tvingats arbeta aktivt med risk- och sårbarhetsanalyser samt beredskapsåtgärder och informationsflöde till följd av extremväder. Inom stora delar av Hallands län har E.ON Elnät nätkoncession och enligt ellagen är bolaget skyldiga att ansluta nya elanläggningar. E.ON Elnät har inom länet ett regionalt ledningsnät för elförsörjning. Detta ledningsnät består huvudsakligen av 50 och 130 kv ledningar samt ett flertal fördelningsstationer. Därutöver finns ett förgrenat distributionsnät för den lokala elförsörjningens behov så kallat lokalnät. Då fungerande strömförsörjning är av avgörande betydelse för hur ett samhälle hanterar extremväder yrkar E.ON Elnät på att regionnätsledningarna samt fördelningsstationer redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel. Handlingsplanens syfte är att vara en vägledning för det fortsatta arbetet med klimatanpassning i länet på en strategisk nivå. Planen har inte till syfte att redovisa detaljerade faktauppgifter gällande t.ex. samhällsviktig verksamhet. Handlingsplanen hänvisar istället till information hos andra källor. Handlingsplanen innehåller inte heller någon redovisning i karta. Informationen om regionnätsledningarna och fördelningsstationernas läge är dock användbar information för det fortsatta klimatanpassningsarbetet och de åtgärder som görs inom uppdraget. Synpunkterna noteras. 21. Energi- och miljöcentrum (EMC) EMC noterar den stora bristen att två kommuner inte finns med i bedömningen i avsnitt 7.1.2, Risk- och sårberhetsanalys, Falkenberg och Kungsbacka. I vilken mån de kommer att kompletteras under 2014 känner EMC inte till men bara genom att läsa dagstidningar noterar de att t.ex. Kungsbacka redan idag har återkomande problem med översvämningar i centralorten.

16 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 16(17) Många relevanta delar beskrivs i avsnitt 7.3, Lagstadgade åtgärder. Dock är de för företag så viktiga effekterna av klimatförändringar då inte minst översvämningar kan hindra företag från att verka med stora ekonomiska effekter för ägare, kunder och anställda. Dessa delar nämns med två halva meningar i detta stycke. Här saknas lite proportionalitet mellan andra effekter med blygsammare effekter för samhället. En bra katalog av utmaningar och beredskap för klimatförändringar beskrivs i avsnitt 8, Behov av klimatanpassning. Det är dock främst i som näringslivets effekter närmare berörs ur ett ekonomiskt perspektiv: trafik, vattendragen och besöksnäring som påverkas noteras. Här bör effekter och katalogen av faktorer som påverkar näringslivet breddas. Rent vatten är för många näringsidkare kritiskt vilket vid översvämningar från land och hav kan bli periodvis påverkat. Flera klimatförändringar påverkar elförsörjningen. Detta nämns flyktigt men är enligt EMC en större faktor för inte bara näringslivet när flera nätstrukturer som transformatorer och kraftledningar slås ut. Åtgärd nr 4, Referensgrupp, här tror EMC att de större företagen och branschförbund skulle vara intresserade av att delta i denna referensgrupp. De har ekonomiska intressen som kan vara högre än de kommunala samt tillsammans kan sannolikt mer förebyggande arbete genomföras än bara i kommunal/regional regi. Åtgärd nr. 7, Stigande havsnivå, här har näringsliv och boende jämte infrastruktur inte beaktats. Enligt SMHI finns det flera områden även i Halland som kommer att vara under vatten återkommande under de kommande 100 åren p.g.a. höjd havsnivå i kombination med västliga vinda och/eller höga grundvattennivåer. Här kommer mer än naturreservat att påverkas kraftigt som texten beskriver. Åtgärd nr 7 beskriver ett arbete där Länsstyrelen utifrån genomför översvämningskartering längs kusten ska göra en analys av andel skyddade områden som påverkas, dvs. områden som staten har att förvalta och där Länsstyrelen har särskilt uppdrag att bevaka och i viss mån sköta dessa intressen. Beskrivningen av åtgärden förtydligas. Det pågående arbetet med att studera vilka områden som kan komma att påverkas av stigande havsnivåer är en översiktlig riskanalys för de statligt skyddade områdena som finns längs kusten, t.ex. riksintressen, naturreservat m.fl. Åtgärd nr 13 syftar till att Länsstyrelsen ska infoga klimataspekten i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Åtgärd nr 16 syftar till att Länsstyrelsen och alla kommuner ska bedöma risken för naturolyckor i risk- och sårberhetsanalyserna.

17 LÄNSSTYRELSEN BILAGA 2 17(17) Klimatanpassningsarbetet behöver ständigt utvecklas och spridas inom de nätverk och sektorer som kan komma att drabbas av effekterna av ett förändrat klimat. Länsstyrelsens behöver framöver att fokusera på att nå grupper som inte tidigare prioriterats i arbetet, t.ex. näringslivet. Handlingsplanen kompletteras med en åtgärd om att sprida kunskap inom näringslivet. 22. Högskolan i Halmstad Ingen erinran. Justeringar Utöver redaktionella ändringar har följande justeringar gjorts efter remissen: Komplettering av resultaten från IPCC:s femte utvärdering, bl.a. gällande livsmedelsförsörjningen och dess betydelse för länet. Komplettering med beskrivning av positiva effekter av klimatförändringarna. Förtydligande av utmaningen om dagvattenhantering. Handlingsplanen kompletteras med en åtgärd om att sprida kunskap om klimatförändringarnas effekter inom näringslivet, t.ex. besöksnäringen m.fl. Justering av beskrivningen för utmaningen gällande jord- och skogsbrukets frågor. Åtgärd gällande översvämning och jordbruk har tagits bort då behov och ansvar för utförande av åtgärden behöver klargöras ytterligare. Komplettering med en åtgärd gällande klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet. Komplettering med beskrivning av hur Skogsstyrelsen arbetar med klimatanpassning. Beskrivningen av åtgärden om stigande havsnivå och skyddade områden förtydligas. Cecilia Engström Länsarkitekt Anna Modigh Samordnare klimatanpassning