Hur har det gått för de ensamkommande barnen? En uppföljning av ensamkommande barn som anvisats till Västerbottens län
|
|
- Christoffer Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur har det gått för de ensamkommande barnen? En uppföljning av ensamkommande barn som anvisats till Västerbottens län
2 Förord De ensamkommande barnen utgör en betydande andel av de nyanlända som kommer till Västerbotten. Kommunerna i länet har byggt upp mottagningssystem kring barnen och ungdomarna för att främja hälsa, skolgång, en rik fritid och förberedelser för ett självständigt liv. Uppföljningar är grunden för att hitta styrkor och utmaningar i integrationsarbetet och kunna planera vidare utvecklingsinsatser. Det är därför angeläget att i olika avseenden följa de ensamkommande barnens etablering och livsvillkor i Sverige för att kunna möta behov och förutsättningar på bästa sätt. Denna kartläggning är ett litet nedslag och bidrag till kunskap om de ensamkommande barnens etablering som vi hoppas ska kunna inspirera till vidare studier på området. Kartläggningen bygger på inhämtad data och underlag från kommuner och myndigheter. Vi vill rikta vårt varmaste tack till er som bidragit med information och värdefulla synpunkter under arbetets gång. Umeå, juni 2014 Ida Andersson, Praktikant från masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet Gabriella Strååt, Integrationsutvecklare på Länsstyrelsen Västerbotten 1
3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Inledning och syfte... 3 Syfte Metod och avgränsningar... 4 Urval... 4 Bortfall... 4 Avgränsningar... 4 Kommuner i Västerbottens län med ett organiserat mottagande av ensamkommande barn mellan år Dataunderlag... 6 Registerdata... 6 Kompletterande frågor och intervjuer... 6 Jämförande data... 6 Begränsningar Bakgrund... 8 Definition av ensamkommande barn... 8 Asylsökande ensamkommande barn i Sverige... 8 Om mottagandesystemet... 8 Överenskommelser om mottagande... 8 Ankomstkommun och anvisningskommun... 9 Kommunens ansvar... 9 Boende och stöd... 9 God man Skola Ett mottagandesystem i förändring Vårdbeslut, stöd i boendet/utslussningsverksamheter Placering i andra kommuner Skolan Kunskap och kompetens Anvisningssystemet Handläggningstider för asylärenden Andelen bifall i asylärenden Resultat Könsfördelning och ålder Flyttmönster Var bor de ensamkommande barnen idag? Hur ser ut flyttmönstret ut för ungdomar i små respektive stora kommuner? Inkomst och studier Inkomst och studier Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor avseende studier och inkomst?
4 Taxerad inkomst Hur skiljer sig den taxerade inkomsten mellan kvinnor och män? Inkomstskillnader Studienivå Studerande år Bidrag och studielån från CSN Skulder hos Kronofogdemyndigheten Fordringarnas omfattning Skuldsättning hos kvinnor och män Körkortsinnehav Brottsbelastning Brottsbelastning och sysselsättning Dödsfall, äktenskap och barn Sammanfattning av resultatet Slutsatser Referenser Lästips övrig litteratur
5 1. Inledning Inledning och syfte De tio senaste åren har Migrationsverket tagit emot allt fler asylansökningar från ensamkommande barn som befinner sig på flykt från sina hemländer. År 2004 sökte knappt 400 ensamkommande barn asyl i Sverige. 1 I år väntas barn söka asyl, det betyder en tiodubbling av asylsökande ensamkommande barn på tio år. 2 Samtidigt med en ökande andel ensamkommande barn i Sverige minskar antalet ensamkommande barn i andra europeiska länder. Sverige är idag största mottagarland för ensamkommande barn i Europa. 3 Mottagande av ensamkommande barn innebär både möjligheter och utmaningar för det mottagande samhället. De ensamkommande barnen befinner i en utsatt situation som minderåriga med flyktingbakgrund utan föräldrar i landet. 4 Samtidigt har många ensamkommande barn ofta en stor inneboende kapacitet i likhet med andra ungdomar. 5 Få studier gjorts om hur det har gått för ensamkommande barn som lämnat kommunens omsorg och idag står på egna ben. Flertalet studier har istället fokuserat på ankomsten till Sverige, barnens hälsotillstånd samt de orsaker som föranlett flykten till Sverige. 6 Det är ett angeläget område att följa upp mottagandet av ensamkommande barn för att ge underlag att utveckla mottagandet och ge bästa möjliga förutsättningar för barnen att må bra, bli vuxna och etablera sig i Sverige. Dagens Nyheter genomförde i september 2012 en kartläggning av de 316 ensamkommande barn som fick uppehållstillstånd i Sverige år Denna uppföljning bygger i delar på samma dataunderlag som DN:s kartläggning. Syfte Denna kartläggning syftar till att följa upp de ensamkommande barn som anvisades till Västerbottens län perioden Uppföljningen undersöker parametrar som rör studier, inkomst, skuldsättning, brottsbelastning, körkort, flyttmönster och familjeförhållanden. Kartläggningens syfte är även att ge underlag för att utveckla mottagandet utifrån uppföljningens resultat. 1 Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn april Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos 30 april Migrationsverket nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn december Fälldin, Kerstin., Strand, Görel. (2010) Ensamkommande barn och ungdomar en praktisk handbok om flyktingbarn, Stockholm, Natur & kultur, s Brunnberg, Ellinor., Borg, Rose-Marie., Fridström, Camilla. (2011) Ensamkommande barn- en forskningsöversikt, Lund, Studentlitteratur, s. 104,109 6 Ibid. s Persson, Ann., Lisinski, Stefan., Carlsson, Mattias. Så gick det för flyktingbarnen Dagens Nyheter,
6 Denna uppföljning utförs som ett led i Länsstyrelsens uppföljningsuppdrag 8 och ska bidra med kunskap om etableringen av ensamkommande barn. Undersökningen ger dock vare sig en heltäckande eller kvalitativ bild av hur ensamkommande barn själva upplever mottagandet och sin tillvaro i stort. De slutsatser som kan dras utifrån denna kartläggnings resultat är därför begränsade. 2. Metod och avgränsningar Urval Kartläggningen omfattar de individer som anvisades till någon av kommunerna i Västerbottens län mellan åren och senare fick uppehållstillstånd. Då ett fullständigt personnummer har varit en försättning för att kunna inhämta data från berörda myndigheter ingår således inte alla asylsökande ensamkommande barn således i urvalet. Uppgifter om personnummer har inhämtats från berörda kommuner. Totalt omfattar kartläggningen 309 individer. Bortfall Kartläggningens urvalsgrupp består av de individer som kommunerna lämnat uppgifter om. Kommunernas och myndigheternas hantering av personuppgifterna kan ha renderat bortfall av individer, men påverkar urvalsgruppens storlek endast i liten grad. Två individer har bortfallit på grund av skyddad identitet, en man och en kvinna. Detta har gett visst bortfall då det inte varit möjligt att få tillgång till viss data på grund av sekretessbestämmelser. Sex personer har utvandrat, vilket ger visst bortfall i kartläggningen beroende på när de utvandrat. En individ är avliden. En individ är minderårig (17 år) och där saknas således uppgifter om körkort. Det totala bortfallet varierar mellan 4 och 7 individer av totalt 309 som ingår i kartläggningen och torde därför inte påverka resultatet nämnvärt. Bortfallet är jämnt fördelat mellan de åtta kommunerna i kartläggningen och mellan kön. Avgränsningar Kartläggningen fokuserar på de barn som mottogs (fick uppehållstillstånd) i länet Medianåldern för de personer som ingår i undersökningen idag är 23 år (medelålder 22 år). Det valda tidsspannet innebär således att de flesta individer som ingår i kartläggningen har lämnat mottagningssystemet. Under det valda tidspannet hade åtta kommuner i Västerbotten ett organiserat mottagande av ensamkommande barn. 8 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 63 4
7 Kommuner i Västerbottens län med ett organiserat mottagande av ensamkommande barn mellan år Storuman Sorsele Lycksele Norsjö Skellefteå Åsele Nordmaling Umeå Tabell över kommuner med mottagande Antal mottagna barn med uppehållstillstånd fördelat per år. Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Totalt Storuman Sorsele Åsele Lycksele Norsjö Nordmaling Skellefteå Umeå Totalt
8 Dataunderlag Registerdata Som underlag för uppföljningen används offentlig data från olika myndigheter. Registerutdrag har hämtats från följande myndigheter: Skatteverket Kronofogdemyndigheten Transportstyrelsen Centrala studiestödsnämnden (CSN) Tingsrätterna i Lycksele, Skellefteå och Umeå Parametrar som undersökts i registerdata: Flyttmönster Inkomst och studier Studielån Skulder hos Kronofogdemyndigheten Körkortsinnehav Lagförd för brott i tingsrätterna i Västerbotten Äktenskap och skilsmässa Dödsfall Vårdnadshavare för barn Kompletterande frågor och intervjuer För att få underlag till bakgrundskapitlet i kartläggningen 9 har skriftligt material inhämtats och/eller intervjuer genomförts med representanter från de kommuner som ingår i kartläggningen. Respondenterna har ombetts kommentera utvecklingen av mottagandet av ensamkommande barn i kommunen utifrån boende och stöd, skola, vårdbeslut, kunskap och kompetens samt övrigt som har upplevts angeläget att kommentera. Avseende utvecklingen kring anvisningssystemet, handläggningstider för asylärenden och andelen bifall för asylsökande ensamkommande barn har Migrationsverket bistått med underlag. Jämförande data Till varje parameter som presenteras i resultatdelen redovisas, i den mån det är möjligt, jämförande statistik för unga vuxna i samma ålder på regional och/eller nationell nivå. Denna typ av jämförelser kan vara en hjälp för att tolka resultat, men i vissa fall även vara missvisande på grund av svårigheter att jämföra statistik för olika grupper och från olika myndigheter och tidsintervall. Det är därför viktigt att vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser i jämförelserna. 9 se kapitel 3 Ett mottagandesystem i förändring 6
9 Begränsningar Alla resultat i studien redovisas på länsnivå eller delregional nivå då underlaget i enskilda kommuner i några fall är för litet för att inte riskera att röja personuppgifter för enskilda individer. Det begränsade underlaget avseende tidsperiod, antal individer och dataunderlag medger dock inga långtgående slutsatser om de ensamkommande barnens etablering i Sverige eller om mottagningssystemet. Kartläggningen ger heller ingen heltäckande bild då exempelvis aspekter om hälsa och fritid och andra kvalitativa parametrar inte ingår i uppföljningen. 7
10 3. Bakgrund Definition av ensamkommande barn Begreppet ensamkommande barn definieras i 1 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. som: en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare 10 Asylsökande ensamkommande barn i Sverige Antalet ensamkommande asylsökande barn i Sverige har tiodubblats under en tioårsperiod. 11 Källa: Migrationsverket Faktorer som påverkar inströmningen av asylsökande är bland annat konflikter, krig, naturkatastrofer, gränsbevakning inom Schengen och EU samt rättspraxis och mottagningsvillkor i både Sverige och andra länder. Majoriteten av de ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är pojkar i åldern år. Andelen flickor varierar, för närvarande utgör flickorna 17 % av de asylsökande barnen. 12 Även barn yngre än 15 år söker asyl ensamma i Sverige. Om mottagandesystemet Överenskommelser om mottagande Sedan december 2013 har samtliga femton kommuner i Västerbottens län en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Tillsammans tillhandahåller kommunerna i länet drygt 390 boendeplatser varav 89 av 10 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn april Ibid. 8
11 platserna är vikta för asylsökande barn. 13 Länsstyrelserna har sedan 2011 uppdraget att förhandla med kommunerna om platser för mottagande. 14 De överenskommelser som förhandlas fram innehåller, utöver information om hur många platser kommunen ska tillhandhålla, även regleringar kring ålder och kön på de barn som anvisas till kommunen. Ankomstkommun och anvisningskommun När ett barn ger sig till känna för myndigheterna, vanligen hos någon av Migrationsverkets kontor som hanterar asylansökningar, blir kommunen ytterst ansvarig enligt vistelsebegreppet i socialtjänstlagen och därmed en så kallad ankomstkommun. Ankomstkommunen ansvarar för det ensamkommande barnet i avvaktan på Migrationsverkets beslut om avisning till en anvisningskommun som fortsättningsvis ska ansvara över barnets omsorg och boende. 15 Ensamkommande barn ska anvisas till en kommun inom 48 timmar. I första hand sker anvisning till en kommun dit barnet har en anknytning (till exempel en anhörig), i andra hand till en kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande och har en ledig plats tillgänglig. 16 Från och med den 1 januari 2014 har Migrationsverket, efter en lagändring, utökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner i Sverige, oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagade eller inte. Bakgrunden till lagändringen är den svåra platsbristen sedan flera år som inneburit stora påfrestningar för både barnen men också för de största ankomstkommunerna. Syftet med lagändringen har varit sprida ansvaret för mottagande över alla kommuner i landet och därmed ge bättre förutsättningar för ett mottagande som främjar barnens hälsa, utveckling och etablering. 17 Kommunens ansvar Boende och stöd År 2006 övertog kommunerna ansvaret från staten avseende asylsökande ensamkommande barn. 18 Den nya ansvarsfördelningen innebär att kommunerna ska sörja för omsorg och boende för de ensamkommande barnen, både under asyltiden och när barnen har beviljats uppehållstillstånd. Det finns olika boendeformer för ensamkommande barn. Kommunens socialtjänst ansvarar för att utreda varje barns individuella behov och besluta om en lämplig boendeplacering. Den vanligaste formen av boende för ensamkommande barn är HVB-hem (hem för vård och boende) vilket innebär att barnen bor på ett gruppboende som bemannas dygnet runt. De barn som bor på HVB-hem slussas vanligen successivt ut till andra boenden med mindre personaltäthet och stöd (benämns olika i kommunerna: stödboende, träningslägenhet, 18+-boende med mera) innan de är redo för ett eget boende utan stöd Länsstyrelsen i Västerbotten 14 Länsstyrelsernas regleringsbrev 2014, uppdrag Migrationsverket.se, se kommuner och ankomst/anvisningskommun 16 Ibid. 17 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., SOU 2011:64 Asylsökande ensamkommande barn: en översyn av mottagandet 18 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 19 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, s 43ff. Fälldin, Kerstin. a.a. s.100 9
12 Utöver HVB-hem placeras vissa ensamkommande barn i familjehem eller hos släkt och anhöriga. Kommunens omsorg över barnen upphör vid 18 års ålder. För de som har fortsatt behov av stöd och omsorg finns dock möjlighet för socialtjänsten att i samråd med den unge besluta om fortsatta vårdinsatser upp till 21 år. 20 God man Kommunen har ansvar för att alla asylsökande ensamkommande barn under 18 år får en god man förordnad så snart som möjligt (vilket innebär inom någon dag). En god man träder i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe och fattar beslut i både ekonomiska och personliga frågor som rör det ensamkommande barnet. En god man ansvarar dock inte för dagliga omvårdand eller boende och har heller inget försörjningsansvar för den unge. Barnet får vanligen även ett offentligt biträde som stödjer barnet i juridiska frågor kring asylprocessen. 21 Skola Ensamkommande barn har samma rätt till skolgång som andra barn i Sverige. Denna rätt omfattar såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd. När det gäller ungdomar i gymnasieålder kan nyanlända elever läsa in behörighet för ett nationellt gymnasieprogram på något av de så kallade introduktionsprogrammen, vanligen språkintroduktionsprogrammet. Utbildningen på ett nationellt gymnasieprogram måste senast påbörjas det första kalenderhalvåret det år då eleven fyller 20. Om eleven inte hinner påbörja studier på ett nationellt program innan fyllda 20 år finns möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på Komvux eller folkhögskola. 22 Ett mottagandesystem i förändring Mottagandesystemet av ensamkommande barn har förändrats både nationellt och lokalt från 2006 fram till idag. Denna kartläggning syftar inte till att utvärdera kommunernas mottagande och det går inte att dra slutsatser kring hur stöd, boende och andra mottagningsvillkor har påverkat livssituationen för de ensamkommande barnen. Dock är det värt att påpeka att mottagandesystemets omfattande förändringar från 2006 och framåt delvis innebär att de ensamkommande barn som kommer till Västerbotten idag erbjuds ett annat mottagande och andra förutsättningar än tidigare. Nedan redogörs några av de förändringar som kan vara relevanta att beakta. Vårdbeslut, stöd i boendet/utslussningsverksamheter Majoriteten av kommunerna i kartläggningen uppger att deras verksamheter genomgått stora omstruktureringar sedan startåren Initialalt hade få kommuner utbyggda stödboenden/utslussningsverksamheter efter HVB-tiden och det stöd som kunde erbjudas ungdomar efter flytt från HVB-hemmet var ytterst begränsat. Det var en annan syn då. Vi var alla av uppfattningen att ungdomarna mådde bäst av att undvika institutionalisering och kontakter med socialtjänsten så när ungdomarna fyllde 18 år var det liksom självklart att man omgående skulle ut i egen lägenhet och att 20 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, s. 65f 21 Ibid. s. 80f 22 Skolverket.se, se skolutveckling och nyanländas lärande, Fälldin, Kerstin. a.a. s. 101f 10
13 vården skulle avslutas. Idag när vi har facit vet vi att man inte kan lämna ungdomar som fyllt 18 vind för våg. Det skulle vi ju aldrig göra med våra egna barn så det måste ju vara samma princip som gäller även för de ensamkommande barnen. Nu har vi en utslussningsverksamhet som ger stöd upp till 21 år och även efter det om det behövs. Förhoppningsvis känner sig ungdomarna idag mycket bättre rustade för självständigt boende och liv. (boendechef) Ärligt talat hade ingen i kommunen tänkt längre än till 18 års ålder när vi startade boendet. Jag tror att det förutsattes att många skulle lämna kommunen och flytta söderut när de blev 18 år, vilket de också gjorde till viss del men inte alla. Det blev därför panik när flera började fylla 18 år och det fanns ingen plan för var de skulle bo och inte heller någon organisation för stöd. Allt var nytt så det blev learning by doing och ibland blev det bra och ibland dåligt. Det var trots allt minderåriga barn som vi experimenterade med så jag är kritisk till att kommunen inte skötte förberedelserna bättre. Idag har vi en bättre organiserad verksamhet som jag är stolt över och våra ungdomar får med sig mycket mer än när vi startade. (boendechef) Sju av åtta kommuner uppger också att vårdbesluten idag nästan uteslutande förlängs efter 18 års ålder, vilket inte var fallet de första åren av mottagandet. Erfarenheten under de här åren är att ungdomarna behöver stöd längre än till 18 år, precis som svenska ungdomar. Det finns de 18-åringar som är helt självständiga men enligt min erfarenhet, som har jobbat med ungdomar i snart 20 år, är de väldigt få. I vår kommun har nästan alla ensamkommande barn stödinsatser upp till 21 år numera, men det har tagit tid att få chefer och andra att förstå att det behövs. Det har funnits en krass attityd på sina håll att om man har tagit sig från andra sidan jordklotet och hit så klarar man sig nog själv. Så är det i de flesta fall inte anser jag, även om det finns undantag. Sedan beror det förstås på vad man lägger in i att klara sig själv. Det är klart att de klarar sig själv i bemärkelsen att de har tak över huvudet och mat på bordet, men tänker man på hälsa, kontakter och det vuxenstöd som kan behövas för alla ungdomar eller unga vuxna i den åldern så behöver vi höja ambitionen för vårt stöd. (socialsekreterare) Den 1 juli 2007 infördes en möjlighet för kommunerna att återsöka medel från Migrationsverket för fortsatta placeringar från år 23 vilket kan vara en delförklaring till den förlängda vårdtiden. Vårdbesluten för ungdomarna idag sträcker över betydligt längre tid än när vi startade mottagandet, de flesta är upp till år idag innan de lämnar vår omsorg så att säga. Dels för att vi har märkt att det går betydligt bättre för de ungdomar som stannar hos oss längre, dels för att vi idag faktiskt också har något vettigt stöd att erbjuda efter 18 årsdagen. Det ska också sägas att möjligheten att återsöka medel från Migrationsverket spelar in. Jag tycker det är fel att det är pengar och inte behoven av stöd som styr men jag kan säga att innan vi hade möjligheten att åter söka medel för placeringarna så var chefen väldigt restriktiv med att godkänna längre vårdbeslut, av ekonomiska skäl. (socialsekreterare) 23 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m
14 Placering i andra kommuner I fråga om bland annat flyttmönster kan de externa placeringarna (det vill säga när kommunen placerar ett barn på ett HVB-hem, familjehem eller annan institution i andra kommuner eller på andra boenden än kommunens egna) spela roll. Kartläggningen visar att andelen externa placeringar har minskat i flera av de mindre kommunerna. Vår kommun var alldeles för dåligt förberedd när vi startade mottagandet och tyvärr räcker ju inte enbart god vilja. Man hade inte löst vare sig skolgång eller boende på ett bra sätt så vi fick placera många barn på privata HVB-hem i andra kommuner. Idag har man löst många av de frågorna så nu behöver vi sällan göra externa placeringar. Jag ser att de kommuner som startar idag har gjort mycket bättre förberedelser och lärt sig av de misstag som vi som var tidigt ute gjorde. Det finns en helt annan kunskap och kompetens idag än det gjorde då. (socialsekreterare) Tidigare gjorde vi flera omplaceringar till andra kommuner på väldigt lösa grunder p.g.a. att personal på boendet i vår kommun inte var rustade för att hantera olika sorts kriser eller konflikter, och inte vi på socialtjänsten heller för den delen. Nu upplever jag att boendepersonalen har en mycket bättre kompentens för uppdraget. Både på det sätt att de som har jobbat sedan start nu har skaffat sig lång erfarenhet men också att man har skärpt kraven vid rekryteringen. Idag har vi ytterst få externa placeringar jämfört med startåren. (socialsekreterare) Skolan Från år 2011 måste elever, för att vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, ha godkänt i minst 8 ämnen från grundskolan för att studera på ett yrkesprogram och 12 godkända ämnen för ett högskoleförberedande program. 24 Innan 2011 behövde eleverna endast ha godkänt i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska för att ges behörighet till gymnasieskolans nationella program. Denna förändring tar flera kommuner upp som ett hinder för de ensamkommande barnen att kunna slutföra gymnasiestudierna: Skolsystemet, som det ser ut både idag och 2006, är ett hinder och ett problem för de ensamkommande barnen. De har tiden emot sig när de kommer till Sverige i sena tonåren och ska försöka läsa ikapp det som andra barn har haft nio år på sig att klara av. När sedan kravet infördes på godkänt i åtta eller 12 ämnen blev det ännu svårare så det jag ser är att vi får fler och fler som ställs utanför och lämnar oss utan en avslutad utbildning. Det som återstår är att fortsätta vägen via grundvux och Komvux men det är ofta ett betydligt sämre alternativ än gymnasiet av flera anledningar. Dels måste man ta studielån, dels får man inte alls så mycket lärarledd undervisning och stöd som på gymnasiet. (rektor) Några kommuner tar upp att möjligheterna till studiehandledning på modersmål samt modersmålsundervisning förbättrats: Mycket har förändrats sedan 2006, både till det bättre och till det sämre. Då hade vi ingen studiehandledning på modersmål och erbjöd knappt någon modersmålsundervisning. Det gör vi idag och det har gjort att flera klarar studierna och på kortare tid. Vi har också betydligt fler behöriga lärare idag inom svenska som andra språk och överhuvudtaget bättre kompetens att möta nyanlända elever. (skolchef) 24 Skolverket.se, se skolformer, gymnasieskola och behörighetskrav 12
15 En kommun tar upp den speciella situationen kring skolgång i inlandet då flera kommuner inte har egna gymnasieskolor på orten och att några av de gymnasieskolor som finns är under avveckling: Skolan är den enskilt viktigaste delen i mottagandet tycker jag. På sikt är det skolan som kommer spela roll för hur det går för barnen. Jag är bekymrad över hur skolorna försvinner i inlandet och hur de generella nedskärningarna i skolan kommer påverka kvaliteten. Som det är nu får vi försöka så mycket det går att kompensera brister i skolsystemet med i princip studier på boendet, läxstöd och även modersmålsundervisning från de i personalen som också pratar något av flyktingspråken. Det är inte så det borde vara, att vi ska bedriva någon slags skolverksamhet, men det är verkligheten. (boendechef) Kunskap och kompetens Samtliga av de intervjuade kommunerna menar att kunskapen kring ensamkommande barn och vad ett mottagande innebär har ökat väsentligt sedan startåren Flera kommuner uppger att det är lättare att rekrytera erfaren personal idag och att tillgången till personal generellt är bättre: Då visste ingen knappt vad ett ensamkommande barn var, än mindre vad det innebar att ordna ett mottagande. Vi klagar ofta idag på att gode män, socialsekreterare, boendepersonal och skola inte kan och vet tillräckligt och så kan det nog vara, ingen är fullärd. Men jämför man med när vi startade mottagandet och idag så är det en enorm skillnad. Jag upplever att kompetensen är god idag och jag märker när vi annonserar efter personal till boendet att vi idag ofta får sökanden som har erfarenhet av att ha arbetat med de här frågorna. Kompetensen hos personalen är jätteviktig för mottagandet och där vet jag att vi har bättrat oss rejält och jag hoppas att det kommer märkas för barnen, att de kommer ges bättre förutsättningar idag. (boendechef) En kommun tar upp vikten av uppföljningar och evidens som grund för arbetet: Jag upplever att kompetensen blir bättre och bättre och vi får fortbildning varje år i olika frågor. Det som vi fortfarande är dåliga på är att utgå från vetenskap i det vi gör. Det behöver bli ett slut på allt löst tyckande om vad som fungerar och inte. Fram med forskning, evidens och uppföljning och använd det som grund istället. (boendehandledare) En socialsekreterare vill belysa vikten av att möjligheterna till handledning förbättras: Kompetensläget är definitivt bättre idag överlag, men det finns vissa grupper som jag tycker att man inte har prioriterat alls, däribland min egen yrkesgrupp. Vi har haft en stor personalomsättning bland socialsekreterarna och jag vet att det ser likadant ut i många andra kommuner. Under de år jag har jobbat så har jag aldrig blivit erbjuden handledning trots att jag jobbar med svåra ärenden och bland annat med de barn som ska utvisas. De som jobbar på boendet har i alla fall stöd av varandra, men det stödet saknar jag. (socialsekreterare) 25 se även stycket om skola, vårdbeslut och stöd i boende samt placering i andra kommuner. 13
16 Anvisningssystemet Anvisningssystemet har förändrats över tid. Fram till februari 2011 kunde barn som sökt asyl i ankomstkommunerna få vänta många månader på en ledig plats i en anvisningskommun till följd av platsbristen. En konsekvens av platsbristen blev således att många barn hann rota sig i en ankomstkommun innan de, flera månader senare, anvisades till en annan kommun där en plats blivit ledig. Från och med mars 2011 infördes, utifrån tanken om barnens bästa, nya rutiner som innebar att ensamkommande barn som sökt asyl i en ankomstkommun anvisades direkt till en anvisningskommun som hade en ledig plats. Fanns ingen plats tillgänglig blev barnet istället kvar i ankomstkommunen. 26 Flera av kommunerna i kartläggningen uppger att de nya anvisningsrutinerna fungerade bättre: Det var ett vansinnigt system som innebar problem för både barnen och oss. Barnen hade redan hunnit börja skolan, skaffat kompisar och nätverk i Malmö eller i vilken annan ankomstkommun de befann sig. Självklart var de ju inte intresserade av att flytta till vår kommun då, och det förstår man ju till hundra procent. Det här systemet gjorde att det blev oändliga turer med flyttsamtal. Så fort de fyllde 18 lämnade de oss och for tillbaka, ibland redan tidigare. Det spelade liksom ingen roll hur vi försökte få dem att trivas, de var redan rotade någon annanstans. Sedan systemet ändrades blev det genast bättre. Ungdomarna stannar i högre grad här och trivs och vi har betydligt färre diskussioner om flyttar. (god man) Handläggningstider för asylärenden De genomsnittliga handläggningstiderna hos Migrationsverket gällande asylprövning har varierat över tid, bland annat beroende på den totala mängden ansökningar att hantera för myndigheten. Genomsnittlig handläggningstid för asylärenden hos Migrationsverket år ensamkommande barn Antal dagar Källa: Migrationsverket 26 Migrationsverket aktuellt om ensamkommande barn, april
17 Den första mars 2011 implementerades kortare väntan som innebar att Migrationsverket, med stöd av LEAN-metodik, skulle verka för att korta väntetiderna för handläggning med bibehållen eller ökad rättsäkerhet. Målet för asylhandläggningen är att sökanden ska kunna få ett beslut inom tre månader. 27 Andelen bifall i asylärenden Andelen barn som får bifall på sin asylansökan, det vill säga, får uppehållstillstånd, varierar över tid utifrån flera faktorer som till exempel bedömningar av säkerhetsläget i de länder barn flytt ifrån och rättspraxis. Bifall asylansökningar i första instans hos Migrationsverket % 80% 54% 63% 66% 74% 65% 67% Källa: Migrationsverket Den redovisade bifallsprocenten för ensamkommande barn gäller beslut i första instans hos Migrationsverket. Bifallsstatistiken ovan inkluderar de barn som omfattas av Dublinförordningen 28 och de barn som fått sitt ärende avskrivet. Exkluderas dessa grupper blir bifallsprocenten högre. 27 Migrationsverket aktuellt om ensamkommande barn, april Migrationsverket.se, se privatpersoner, asylregler och Dublinförordningen 15
18 4. Resultat Könsfördelning och ålder I urvalet ingår 309 individer, 233 (75 %) män och 76 kvinnor (25 %). När de ensamkommande barnen mottogs i länets kommuner år 2006 till 2009 var cirka 70 % i åldrarna år. Individerna i urvalet är idag mellan år, medianålder och medelålder är 23 respektive 22 år. Mottagningsår och födelseår vid mottagandet* Födelseår År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Totalt Totalt *Mottagande i detta fall avser när personen fick upphållstillstånd och folkbokfördes. 73 ungdomar i urvalsgruppen är idag i åldern år. Av dessa har 13 personer ett beslut om fortsatta vårdinsatser från socialtjänsten. En person i urvalet är 17 år och har därmed också fortfarande vårdinsatser. Sammanfattningsvis innebär det att 295 personer lämnat kommunens omsorg och 14 personer befinner sig fortfarande i mottagandesystemet. Flyttmönster De ensamkommande barnen i urvalet fördelar sig jämnt mellan länets större och mindre kommuner. 51 % av barnen blev mottagna i Skellefteå eller Umeå, 49 % i de mindre kommunerna (Storuman, Sorsele, Åsele, Lycksele, Norsjö, och Nordmaling). Var bor de ensamkommande barnen idag? Som framgår i figur nedan har drygt hälften av individerna i urvalet flyttat från Västerbottens län. 40 % av de som flyttat utanför länet har bosatt sig i Stockholm, Göteborg eller Malmö. 35 % av urvalsgruppen bor kvar i kommunen de anvisades till. 13 % av har flyttat inom länet till andra kommuner. 2 % av har utvandrat från Sverige (en person till följd av utvisning efter dom i brottmål). 16
19 Var bor de ensamkommande barnen idag? 50% 35% 13% 2% Bor kvar i Har flyttat inom länet Bor utanför länet Har utvandrat anvisningskommunen Källa: Skatteverket Det finns vissa könsskillnader i flyttmönstret. 65 % av alla kvinnor har flyttat från länet, motsvarande siffra för männen är 46 %. Flyttmönstret kan delvis förklaras av att några av kommunerna, initialt i sitt mottagande, placerade många barn i andra kommuner än anvisningskommunen. 29 Hur ser ut flyttmönstret ut för ungdomar i små respektive stora kommuner? Utflyttningsmönstret ser olika ut för barn som anvisats till Umeå/Skellefteå eller länets mindre kommuner. Andelen utflyttare är högre bland små kommuner än stora, både gällande flytt inom och utanför länet. Flyttmönster Umeå och Skellefteå 1% Flyttmönster övriga kommuner 2,5% 16% 45% 53% Bor kvar i anvisningskommunen Har flyttat inom länet Bor utanför länet 58% 23,5% Har utvandrat 1% Källa: Skatteverket I Umeå och Skellefteå bor 53 % fortfarande kvar den kommun de anvisades till medan endast 16 % av de barn som anvisats till någon av de mindre kommunerna bor kvar. De som flyttat från de små kommunerna inom länet är, inte särskilt överraskande, bosatta i Umeå eller 29 se kapitel 3, Placering i andra kommuner 17
20 Skellefteå. Som påpekas ovan, är flyttmönstret delvis ett resultat av externa placeringar som gjorts av kommunerna själva. 30 Inkomst och studier Inkomst och studier 2012 Nedan redovisas inkomst och studieförhållanden inom urvalsgruppen år , byggd på analys av taxerad inkomst 32, respektive studiestöd. 33 År 2012 Taxerad inkomst Studerade med taxerad inkomst 23% 25% Enbart studerande 40% Ingen taxerad inkomst eller studerande 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Skatteverket och CSN Sammanfattningsvis studerade 65 % av kohorten år 2012, varav en betydande andel hade taxerad inkomst. 12 % hade varken en taxerad inkomst eller studerade. I intervjuer med kommunerna i kartläggningen framkommer att vissa av kommunerna valt att betala ut ersättning för feriearbete i form av ekonomisk bistånd istället för lön. Detta kan påverka resultatet för taxerad/ingen taxerad inkomst. 30 se kapitel 3, Placering i andra kommuner 31 Senast tillgängliga uppgifter om taxerad inkomst är från I den taxerade inkomsten inräknas inkomst från förvärvsarbete, a-kassaersättning, sjukpenning, föräldrapenning och aktivitetsersättning. I den taxerade inkomsten räknas inte bidrag/ lån från CSN eller försörjningsstöd in. 33 Uppgifterna om studier bygger på de som registrerats för studiemedel (bidrag/lån) hos CSN. Det kan inte uteslutats att bland de som taxerade inkomst även fanns personer som studerade parallellt men inte erhöll studiestöd. 18
Uppföljning av ensamkommande ungdomar i Tierp
Tierps Kommun HVB Bergis Januari 07 Uppföljning av ensamkommande ungdomar i Tierp Kartläggning av ungdomar placerade på HVB Bergis år 007-06 På uppdrag av områdeschef Matthew McNeill Sammanfattning Studien
Läs merKommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011
Kommittédirektiv Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn Dir. 2011:9 Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelsen
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Samtliga kvartal 2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 1 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 2 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3:2016 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merMeddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn
Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar
Läs merÖverförmyndarens roll och god mans uppdrag
Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten
Läs merEnsamkommande barn och ungdomars försörjning
PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal Inledning
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Kvartal 3 2017 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merVem gör vad i kommunen? Socialtjänsten
Vem gör vad i kommunen? Socialtjänsten Olika myndigheters ansvar Kommunen Förhandla med kommunerna om mottagande Teckna överenskommelser Anvisa kommuner Pröva asylansökan och ersättning till kommuner Ansvar
Läs merför Ensamkommande barn
Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare
Läs merPresentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson
Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter
Läs merKvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 2017 Inledning
1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända Helår 217 Inledning Kvartalsrapport Asylsökande och nyanlända innehåller redovisning av antal asylsökande, antal personer inskrivna
Läs merLägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015
Lägesbild, prognos och åtgärder för hantering av flyktingsituationen 30 nov 2015 Nuläge Nationellt Fler evakueringsplatser behövs! Förfrågan från Migrationsverket om att driftsätta fler evakueringsplatser
Läs merStatsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning
Tjänsteskrivelse 1 (8) Kommunledningsförvaltningen Åsa Lindell 2018-09-21 Dnr KS 2018-375 Kommunstyrelsen Statsbidrag för flyktingmottagande i Linköpings kommun år januari till augusti 2018, redovisning
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så
Läs merIntegrationsenheten Haparanda Stad
Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration
Läs merÖverförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll
Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar
Läs merUppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen
Läs merAsylsökande ensamkommande barn som fyller 18 år
Social- och omsorgskontoret PM 2017-11-29 Asylsökande ensamkommande barn som fyller 18 år Lisa Mattsson Strateg Stab Telefon (direkt): 08-5230 3422 E-post: lisa.mattsson@sodertalje.se 2 (9) Innehållsförteckning
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka
Läs merEnsamkommande barn och ungdomar
Cirkulärnr: 09:67 Diarienr: 09/5056 Handläggare: Ellinor Englund Eva von Schéele Avdelning: Avdelningen för juridik Datum: 2009-11-06 Rubrik: Ensamkommande barn och ungdomar 2009-11-06 1 (8) CIRKULÄR 09:67
Läs merChecklista ensamkommande barn
Checklista ensamkommande barn Du bevakar barnets rätt mot myndigheter, förvaltar dess tillgångar och ser till att barnet får den dagliga vård och omsorg som det behöver under asylprocessen. Sammanfattningsvis
Läs merInformation om ensamkommande barn
Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare
Läs merSkarpnäcks stadsdelsförvaltning. 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt invånare
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning 1 av 14 stadsdelar i Stockholm. Närförort Segregerad Drygt 46 000 invånare Ensamkommande flyktingbarn Med ensamkommande flyktingbarn menas en person under 18 år och som
Läs merVägledning och checklista God man för ensamkommande barn
2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka
Läs merSocialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning Ensamkommande barn och ungdomar olika aktörers ansvar och uppdrag Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen
Läs merKompletterande information om godkända deltagare i Svenska från dag ett på folkhögskola
2019-01-23 1 (5) Kompletterande information om godkända deltagare i Svenska från dag ett på folkhögskola I Förordning 2015:521 om statsbidrag för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
Remissvar från #vistårinteut Umeå på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut
Läs mer21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar
HFD 2016 ref. 31 En kommuns rätt till statlig ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn upphör när barnet tagits om hand av en förälder eller den rättsliga vårdnaden överförts till
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade
Läs merSvar på remiss angående utkast till lagrådsremiss om Ny möjlighet till uppehållstillstånd Dnr:KS2018/167
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-40/2018 Sida 1 (5) 2018-02-05 Handläggare Gunilla Olofsson Veronica Wolgast 08-50825605, 50825081 Till Kommunstyrelsen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 29 april 2016 KLAGANDE Migrationsverket 601 70 Norrköping MOTPART Göteborgs kommun Box 7010 402 31 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande
Läs merEnsamkommande men inte ensamma
Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30
Läs merSvar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande barn som försvinner
Socialförvaltningen Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2015-07-09 Handläggare Nina Mörman Aldunge Telefon: 08 50825006 Till Socialnämnden Svar på skrivelse gällande ensamkommande asylsökande
Läs merBoende med anledning av nya gymnasielagen
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-06-27 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00422-1.2.3 Individ- och familjeförvaltningen Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden
Läs merNyanlända elevers rätt till utbildning m.m.
Nyanlända elevers rätt till utbildning m.m. Mia Hemmestad Kristina Söderberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting Elevers olika status Asylsökande och tillståndssökande Tidsbegränsat
Läs merInformation till nya goda män för ensamkommande barn.
Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man
Läs merEtt gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända
Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. Prop. 2015:16:54 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Nuläge Majoriteten av de nyanlända
Läs merDepartementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn (Ds 2016:21)
Dnr 851-4734-2016 1 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM a.registrator@regeringskansliet.se Departementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande
Läs merEtablering av verksamhet för ensamkommande barn
Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket
Läs merEtt gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar
Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka
Läs merUtökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-04-22 1 (5) Catarina Stavenberg stabschef Sara Sjögren avdelningschef Dnr: 0078/10-61 Socialnämnden Utökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn Förslag till beslut
Läs merOm ensamkommande barn
Om ensamkommande barn April 2016 Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare före eller efter ankomsten
Läs merMigrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten
Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Anvisning av ensamkommande asylsökande barn Vidarebosättning av kvotflyktingar och bosättning av personer med särskilda behov Statliga ersättningar till
Läs merGode mannens uppgifter:
2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.
Läs merBeredskap för mottagande av ensamkommande asylsökande barn och ungdomar lägesrapport.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 4.0-0170/2010 SID 1 (7) 2010-03-29 Handläggare: Gunilla Olofsson Telefon: 08-598 25
Läs merRättsavdelningen SR 63/2016
Bfd22 141107 1 (10) Rättsavdelningen 2016-12-29 SR 63/2016 Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar
Läs merAtt komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?
Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,
Läs merKommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5)
Konsekvensutredning 2015-11-04 Dnr 27207/2015 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Socialstyrelsens föreskrifter om undantag från vissa
Läs merSocialkontoret. Tjänsteutlåtande
Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2016-08-02 Avdelningen för stöd och utveckling Sida 1 av 5 Annika Lindholm Utredare 08-579 212 31 Arbetsmarknadsdepartementet A2016/01307/I A2016/01333/I Remissvar ang.
Läs merFörslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria
2016-08-15 Till Allmänna Utskottet Ljusnarsberg Förslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria 2016-06-21. Ärendebeskrivning.
Läs mer"Aktiv väntan - asylsökande i Sverige" remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-16 SDN 2009-04-16 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merProjekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-19 Handläggare Veronica Wolgast Karlberg Telefon: 08-508 25 081 Till Socialnämnden 2017-09-19 Projekt
Läs merRegeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att
Regeringsbeslut II:4 2017-02-16 S2017/01011/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och
Läs merMALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARN SOM FYLLER 18 ÅR
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR HANTERING AV ENSAMKOMMANDE ASYLSÖKANDE BARN SOM FYLLER 18 ÅR ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 276 GÄLLER FRÅN OCH
Läs merEtablering av verksamhet för ensamkommande barn
Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,
Läs merGöteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn
Rapportsammandrag Stadsrevisionen 7 oktober 2015 Göteborgs Stads mottagande av ensamkommande barn Bakgrund Ensamkommande barn är personer under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Under
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består
Läs merInformations- och prognosbrev
Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden
Läs merGranskning av handläggning och boendelösningar avseende asylsökande barn
Granskning av handläggning och boendelösningar avseende asylsökande barn Enhetschef för verksamheten: Eva Tullander Granskningen är en del av den uppföljande granskning som genomförts av hela barn- och
Läs merStudiestödsnyttjande 2015 Kommenterad statistik
15-1-9484 Studiestödsnyttjande 15 Kommenterad statistik CSN, rapport 17:1 Innehåll Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Studiestödsnyttjande inom olika utbildningsformer... 4 2.1 Kommunal vuxenutbildning...
Läs merÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.
SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-10-01 PM Slutbetyg i grundskolans årskurs 9 2018 Följande redovisning avser slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2018. Uppgifterna har hämtats ur Skolverkets databas
Läs merRutiner för asylsökande i Sunne kommun som uppnår myndighetsålder KS2017/669/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2018-06-12 1 (2) Kommunstyrelsen Rutiner för asylsökande i Sunne kommun som uppnår myndighetsålder KS2017/669/03 Förslag till beslut Sunne kommun beslutar att förlänga den tidsbegränsade
Läs merUtökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-05-16 1 (8) Mia Ledwith Socialnämnden Utökat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att besluta
Läs merVi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:
Remissvar från #vistårinteut varberg på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består
Läs merLathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017
1 Lathund om asylregler för ensamkommande barn mars 2017 Många av RFS medlemmar hör av sig till kansliet för att få hjälp med att ge bra stöd till de ensamkommande barn som de är gode män och särskilt
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs merLag (1994:137) om mottagande av asylsökande
SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser
Läs merYttrande över promemoria "Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga"
YTTRANDE 1(5) Kontaktperson Samhällsbyggnadsavdelningen Linda Jönsson 010-224 14 19 linda.s.jonsson@lansstyrelsen.se Yttrande över promemoria "Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...
Läs merInformation om ensamkommande barn
Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets
Läs merRemissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7).
Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen
Läs merPromemoria om ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga
2016-08-15 Dnr 851-4552-2016 1 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM a.registrator@regeringskansliet.se Promemoria om ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga (dnr
Läs merHandlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar
Handlingsplan för Strömstads kommuns mottagande och integrationsarbete av nyanlända/flyktingar 2017 2019 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Lagstiftning regler begrepp 3 3. Vision och Mål 2030: Det goda livet hela
Läs merFlyk%ngmo*agande i Västerbo*en
Flyk%ngmo*agande i Västerbo*en O Grundkurs om mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända O Lokal och regional samverkan Invandring till Sverige. 81 301 Personer utan %llstånd / rä* a*
Läs merRiktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn
Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...
Läs mer1. Socialtjänstnämnden ger förvaltningen uppdraget att organisera boende för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar.
Kundorienterade HVB B ARN OCH U NGDOM Handläggare: Anette Necander Tfn: 508 25251 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-08-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-09-26 DNR 441-0441/2006 Till Socialtjänstnämnden Asylsökande ensamkommande
Läs merEnsamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016
Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den Aycan Çelikaksoy och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera
Läs merMottagandet under asylprocessen
Mottagandet under asylprocessen För många asylsökande som lyckas ta sig till Sverige innebär det slutmålet på en vanligtvis lång och svår resa. Samtidigt är det början på något nytt, på det liv man bestämt
Läs merRutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden
2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar
Läs merFörbättra situationen för ensamkommande ungdomar
Enskild motion MP1603 Motion till riksdagen 2018/19:2300 av Maria Ferm m.fl. (MP) Förbättra situationen för ensamkommande ungdomar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merEnsamkommande unga maj Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg
Ensamkommande unga maj 2018 Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg ove.ledin@skl.se, 08-452 77 66 Vart är vi på väg? En ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande unga vuxna Ansökan
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
1 Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består
Läs merArvode och omkostnadsersättning för förordnande som god man för ensamkommande barn beslutade eller senare
Överförmyndarnämnden Socialförvaltningen Överförmyndarkontoret Namn Anders Hagander Tnr: 016-710 20 74 2017-06-12 Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Arvode och omkostnadsersättning för förordnande
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
Remissvar från #vistårinteut Uddevalla på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut
Läs merUNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
Läs merBilaga 1. Redogörelse
Bilaga 1 Redogörelse Ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har begärt stadsdelsnämndens yttrande över placeringar av ensamkommande barn på Positivum AB och Caremore Migration AB. IVO vill veta
Läs merEnsamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn
Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige
Läs merRiktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever
Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15
Läs merUppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning
Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7) Dnr 3.9:0847/16 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen
Läs merEnsamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016
Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016 Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
Läs merJustitiedepartementet Stockholm
Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Dnr Ju2016/08546/L7 2017-01-08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Inledning Rörelsen #vistårinteut består
Läs mer