Hur har det gått för de ensamkommande barnen? En uppföljning av ensamkommande barn som anvisats till Västerbottens län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur har det gått för de ensamkommande barnen? En uppföljning av ensamkommande barn som anvisats till Västerbottens län 2006-2009"

Transkript

1 Hur har det gått för de ensamkommande barnen? En uppföljning av ensamkommande barn som anvisats till Västerbottens län

2 Förord De ensamkommande barnen utgör en betydande andel av de nyanlända som kommer till Västerbotten. Kommunerna i länet har byggt upp mottagningssystem kring barnen och ungdomarna för att främja hälsa, skolgång, en rik fritid och förberedelser för ett självständigt liv. Uppföljningar är grunden för att hitta styrkor och utmaningar i integrationsarbetet och kunna planera vidare utvecklingsinsatser. Det är därför angeläget att i olika avseenden följa de ensamkommande barnens etablering och livsvillkor i Sverige för att kunna möta behov och förutsättningar på bästa sätt. Denna kartläggning är ett litet nedslag och bidrag till kunskap om de ensamkommande barnens etablering som vi hoppas ska kunna inspirera till vidare studier på området. Kartläggningen bygger på inhämtad data och underlag från kommuner och myndigheter. Vi vill rikta vårt varmaste tack till er som bidragit med information och värdefulla synpunkter under arbetets gång. Umeå, juni 2014 Ida Andersson, Praktikant från masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet Gabriella Strååt, Integrationsutvecklare på Länsstyrelsen Västerbotten 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Inledning och syfte... 3 Syfte Metod och avgränsningar... 4 Urval... 4 Bortfall... 4 Avgränsningar... 4 Kommuner i Västerbottens län med ett organiserat mottagande av ensamkommande barn mellan år Dataunderlag... 6 Registerdata... 6 Kompletterande frågor och intervjuer... 6 Jämförande data... 6 Begränsningar Bakgrund... 8 Definition av ensamkommande barn... 8 Asylsökande ensamkommande barn i Sverige... 8 Om mottagandesystemet... 8 Överenskommelser om mottagande... 8 Ankomstkommun och anvisningskommun... 9 Kommunens ansvar... 9 Boende och stöd... 9 God man Skola Ett mottagandesystem i förändring Vårdbeslut, stöd i boendet/utslussningsverksamheter Placering i andra kommuner Skolan Kunskap och kompetens Anvisningssystemet Handläggningstider för asylärenden Andelen bifall i asylärenden Resultat Könsfördelning och ålder Flyttmönster Var bor de ensamkommande barnen idag? Hur ser ut flyttmönstret ut för ungdomar i små respektive stora kommuner? Inkomst och studier Inkomst och studier Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor avseende studier och inkomst?

4 Taxerad inkomst Hur skiljer sig den taxerade inkomsten mellan kvinnor och män? Inkomstskillnader Studienivå Studerande år Bidrag och studielån från CSN Skulder hos Kronofogdemyndigheten Fordringarnas omfattning Skuldsättning hos kvinnor och män Körkortsinnehav Brottsbelastning Brottsbelastning och sysselsättning Dödsfall, äktenskap och barn Sammanfattning av resultatet Slutsatser Referenser Lästips övrig litteratur

5 1. Inledning Inledning och syfte De tio senaste åren har Migrationsverket tagit emot allt fler asylansökningar från ensamkommande barn som befinner sig på flykt från sina hemländer. År 2004 sökte knappt 400 ensamkommande barn asyl i Sverige. 1 I år väntas barn söka asyl, det betyder en tiodubbling av asylsökande ensamkommande barn på tio år. 2 Samtidigt med en ökande andel ensamkommande barn i Sverige minskar antalet ensamkommande barn i andra europeiska länder. Sverige är idag största mottagarland för ensamkommande barn i Europa. 3 Mottagande av ensamkommande barn innebär både möjligheter och utmaningar för det mottagande samhället. De ensamkommande barnen befinner i en utsatt situation som minderåriga med flyktingbakgrund utan föräldrar i landet. 4 Samtidigt har många ensamkommande barn ofta en stor inneboende kapacitet i likhet med andra ungdomar. 5 Få studier gjorts om hur det har gått för ensamkommande barn som lämnat kommunens omsorg och idag står på egna ben. Flertalet studier har istället fokuserat på ankomsten till Sverige, barnens hälsotillstånd samt de orsaker som föranlett flykten till Sverige. 6 Det är ett angeläget område att följa upp mottagandet av ensamkommande barn för att ge underlag att utveckla mottagandet och ge bästa möjliga förutsättningar för barnen att må bra, bli vuxna och etablera sig i Sverige. Dagens Nyheter genomförde i september 2012 en kartläggning av de 316 ensamkommande barn som fick uppehållstillstånd i Sverige år Denna uppföljning bygger i delar på samma dataunderlag som DN:s kartläggning. Syfte Denna kartläggning syftar till att följa upp de ensamkommande barn som anvisades till Västerbottens län perioden Uppföljningen undersöker parametrar som rör studier, inkomst, skuldsättning, brottsbelastning, körkort, flyttmönster och familjeförhållanden. Kartläggningens syfte är även att ge underlag för att utveckla mottagandet utifrån uppföljningens resultat. 1 Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn april Migrationsverkets verksamhets- och kostnadsprognos 30 april Migrationsverket nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn december Fälldin, Kerstin., Strand, Görel. (2010) Ensamkommande barn och ungdomar en praktisk handbok om flyktingbarn, Stockholm, Natur & kultur, s Brunnberg, Ellinor., Borg, Rose-Marie., Fridström, Camilla. (2011) Ensamkommande barn- en forskningsöversikt, Lund, Studentlitteratur, s. 104,109 6 Ibid. s Persson, Ann., Lisinski, Stefan., Carlsson, Mattias. Så gick det för flyktingbarnen Dagens Nyheter,

6 Denna uppföljning utförs som ett led i Länsstyrelsens uppföljningsuppdrag 8 och ska bidra med kunskap om etableringen av ensamkommande barn. Undersökningen ger dock vare sig en heltäckande eller kvalitativ bild av hur ensamkommande barn själva upplever mottagandet och sin tillvaro i stort. De slutsatser som kan dras utifrån denna kartläggnings resultat är därför begränsade. 2. Metod och avgränsningar Urval Kartläggningen omfattar de individer som anvisades till någon av kommunerna i Västerbottens län mellan åren och senare fick uppehållstillstånd. Då ett fullständigt personnummer har varit en försättning för att kunna inhämta data från berörda myndigheter ingår således inte alla asylsökande ensamkommande barn således i urvalet. Uppgifter om personnummer har inhämtats från berörda kommuner. Totalt omfattar kartläggningen 309 individer. Bortfall Kartläggningens urvalsgrupp består av de individer som kommunerna lämnat uppgifter om. Kommunernas och myndigheternas hantering av personuppgifterna kan ha renderat bortfall av individer, men påverkar urvalsgruppens storlek endast i liten grad. Två individer har bortfallit på grund av skyddad identitet, en man och en kvinna. Detta har gett visst bortfall då det inte varit möjligt att få tillgång till viss data på grund av sekretessbestämmelser. Sex personer har utvandrat, vilket ger visst bortfall i kartläggningen beroende på när de utvandrat. En individ är avliden. En individ är minderårig (17 år) och där saknas således uppgifter om körkort. Det totala bortfallet varierar mellan 4 och 7 individer av totalt 309 som ingår i kartläggningen och torde därför inte påverka resultatet nämnvärt. Bortfallet är jämnt fördelat mellan de åtta kommunerna i kartläggningen och mellan kön. Avgränsningar Kartläggningen fokuserar på de barn som mottogs (fick uppehållstillstånd) i länet Medianåldern för de personer som ingår i undersökningen idag är 23 år (medelålder 22 år). Det valda tidsspannet innebär således att de flesta individer som ingår i kartläggningen har lämnat mottagningssystemet. Under det valda tidspannet hade åtta kommuner i Västerbotten ett organiserat mottagande av ensamkommande barn. 8 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 63 4

7 Kommuner i Västerbottens län med ett organiserat mottagande av ensamkommande barn mellan år Storuman Sorsele Lycksele Norsjö Skellefteå Åsele Nordmaling Umeå Tabell över kommuner med mottagande Antal mottagna barn med uppehållstillstånd fördelat per år. Kommun År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Totalt Storuman Sorsele Åsele Lycksele Norsjö Nordmaling Skellefteå Umeå Totalt

8 Dataunderlag Registerdata Som underlag för uppföljningen används offentlig data från olika myndigheter. Registerutdrag har hämtats från följande myndigheter: Skatteverket Kronofogdemyndigheten Transportstyrelsen Centrala studiestödsnämnden (CSN) Tingsrätterna i Lycksele, Skellefteå och Umeå Parametrar som undersökts i registerdata: Flyttmönster Inkomst och studier Studielån Skulder hos Kronofogdemyndigheten Körkortsinnehav Lagförd för brott i tingsrätterna i Västerbotten Äktenskap och skilsmässa Dödsfall Vårdnadshavare för barn Kompletterande frågor och intervjuer För att få underlag till bakgrundskapitlet i kartläggningen 9 har skriftligt material inhämtats och/eller intervjuer genomförts med representanter från de kommuner som ingår i kartläggningen. Respondenterna har ombetts kommentera utvecklingen av mottagandet av ensamkommande barn i kommunen utifrån boende och stöd, skola, vårdbeslut, kunskap och kompetens samt övrigt som har upplevts angeläget att kommentera. Avseende utvecklingen kring anvisningssystemet, handläggningstider för asylärenden och andelen bifall för asylsökande ensamkommande barn har Migrationsverket bistått med underlag. Jämförande data Till varje parameter som presenteras i resultatdelen redovisas, i den mån det är möjligt, jämförande statistik för unga vuxna i samma ålder på regional och/eller nationell nivå. Denna typ av jämförelser kan vara en hjälp för att tolka resultat, men i vissa fall även vara missvisande på grund av svårigheter att jämföra statistik för olika grupper och från olika myndigheter och tidsintervall. Det är därför viktigt att vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser i jämförelserna. 9 se kapitel 3 Ett mottagandesystem i förändring 6

9 Begränsningar Alla resultat i studien redovisas på länsnivå eller delregional nivå då underlaget i enskilda kommuner i några fall är för litet för att inte riskera att röja personuppgifter för enskilda individer. Det begränsade underlaget avseende tidsperiod, antal individer och dataunderlag medger dock inga långtgående slutsatser om de ensamkommande barnens etablering i Sverige eller om mottagningssystemet. Kartläggningen ger heller ingen heltäckande bild då exempelvis aspekter om hälsa och fritid och andra kvalitativa parametrar inte ingår i uppföljningen. 7

10 3. Bakgrund Definition av ensamkommande barn Begreppet ensamkommande barn definieras i 1 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. som: en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare 10 Asylsökande ensamkommande barn i Sverige Antalet ensamkommande asylsökande barn i Sverige har tiodubblats under en tioårsperiod. 11 Källa: Migrationsverket Faktorer som påverkar inströmningen av asylsökande är bland annat konflikter, krig, naturkatastrofer, gränsbevakning inom Schengen och EU samt rättspraxis och mottagningsvillkor i både Sverige och andra länder. Majoriteten av de ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är pojkar i åldern år. Andelen flickor varierar, för närvarande utgör flickorna 17 % av de asylsökande barnen. 12 Även barn yngre än 15 år söker asyl ensamma i Sverige. Om mottagandesystemet Överenskommelser om mottagande Sedan december 2013 har samtliga femton kommuner i Västerbottens län en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Tillsammans tillhandahåller kommunerna i länet drygt 390 boendeplatser varav 89 av 10 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl Migrationsverkets nyhetsbrev Aktuellt om ensamkommande barn april Ibid. 8

11 platserna är vikta för asylsökande barn. 13 Länsstyrelserna har sedan 2011 uppdraget att förhandla med kommunerna om platser för mottagande. 14 De överenskommelser som förhandlas fram innehåller, utöver information om hur många platser kommunen ska tillhandhålla, även regleringar kring ålder och kön på de barn som anvisas till kommunen. Ankomstkommun och anvisningskommun När ett barn ger sig till känna för myndigheterna, vanligen hos någon av Migrationsverkets kontor som hanterar asylansökningar, blir kommunen ytterst ansvarig enligt vistelsebegreppet i socialtjänstlagen och därmed en så kallad ankomstkommun. Ankomstkommunen ansvarar för det ensamkommande barnet i avvaktan på Migrationsverkets beslut om avisning till en anvisningskommun som fortsättningsvis ska ansvara över barnets omsorg och boende. 15 Ensamkommande barn ska anvisas till en kommun inom 48 timmar. I första hand sker anvisning till en kommun dit barnet har en anknytning (till exempel en anhörig), i andra hand till en kommun som har en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande och har en ledig plats tillgänglig. 16 Från och med den 1 januari 2014 har Migrationsverket, efter en lagändring, utökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till samtliga kommuner i Sverige, oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagade eller inte. Bakgrunden till lagändringen är den svåra platsbristen sedan flera år som inneburit stora påfrestningar för både barnen men också för de största ankomstkommunerna. Syftet med lagändringen har varit sprida ansvaret för mottagande över alla kommuner i landet och därmed ge bättre förutsättningar för ett mottagande som främjar barnens hälsa, utveckling och etablering. 17 Kommunens ansvar Boende och stöd År 2006 övertog kommunerna ansvaret från staten avseende asylsökande ensamkommande barn. 18 Den nya ansvarsfördelningen innebär att kommunerna ska sörja för omsorg och boende för de ensamkommande barnen, både under asyltiden och när barnen har beviljats uppehållstillstånd. Det finns olika boendeformer för ensamkommande barn. Kommunens socialtjänst ansvarar för att utreda varje barns individuella behov och besluta om en lämplig boendeplacering. Den vanligaste formen av boende för ensamkommande barn är HVB-hem (hem för vård och boende) vilket innebär att barnen bor på ett gruppboende som bemannas dygnet runt. De barn som bor på HVB-hem slussas vanligen successivt ut till andra boenden med mindre personaltäthet och stöd (benämns olika i kommunerna: stödboende, träningslägenhet, 18+-boende med mera) innan de är redo för ett eget boende utan stöd Länsstyrelsen i Västerbotten 14 Länsstyrelsernas regleringsbrev 2014, uppdrag Migrationsverket.se, se kommuner och ankomst/anvisningskommun 16 Ibid. 17 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., SOU 2011:64 Asylsökande ensamkommande barn: en översyn av mottagandet 18 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 19 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, s 43ff. Fälldin, Kerstin. a.a. s.100 9

12 Utöver HVB-hem placeras vissa ensamkommande barn i familjehem eller hos släkt och anhöriga. Kommunens omsorg över barnen upphör vid 18 års ålder. För de som har fortsatt behov av stöd och omsorg finns dock möjlighet för socialtjänsten att i samråd med den unge besluta om fortsatta vårdinsatser upp till 21 år. 20 God man Kommunen har ansvar för att alla asylsökande ensamkommande barn under 18 år får en god man förordnad så snart som möjligt (vilket innebär inom någon dag). En god man träder i såväl förmyndarens som vårdnadshavarens ställe och fattar beslut i både ekonomiska och personliga frågor som rör det ensamkommande barnet. En god man ansvarar dock inte för dagliga omvårdand eller boende och har heller inget försörjningsansvar för den unge. Barnet får vanligen även ett offentligt biträde som stödjer barnet i juridiska frågor kring asylprocessen. 21 Skola Ensamkommande barn har samma rätt till skolgång som andra barn i Sverige. Denna rätt omfattar såväl asylsökande barn som barn med uppehållstillstånd. När det gäller ungdomar i gymnasieålder kan nyanlända elever läsa in behörighet för ett nationellt gymnasieprogram på något av de så kallade introduktionsprogrammen, vanligen språkintroduktionsprogrammet. Utbildningen på ett nationellt gymnasieprogram måste senast påbörjas det första kalenderhalvåret det år då eleven fyller 20. Om eleven inte hinner påbörja studier på ett nationellt program innan fyllda 20 år finns möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på Komvux eller folkhögskola. 22 Ett mottagandesystem i förändring Mottagandesystemet av ensamkommande barn har förändrats både nationellt och lokalt från 2006 fram till idag. Denna kartläggning syftar inte till att utvärdera kommunernas mottagande och det går inte att dra slutsatser kring hur stöd, boende och andra mottagningsvillkor har påverkat livssituationen för de ensamkommande barnen. Dock är det värt att påpeka att mottagandesystemets omfattande förändringar från 2006 och framåt delvis innebär att de ensamkommande barn som kommer till Västerbotten idag erbjuds ett annat mottagande och andra förutsättningar än tidigare. Nedan redogörs några av de förändringar som kan vara relevanta att beakta. Vårdbeslut, stöd i boendet/utslussningsverksamheter Majoriteten av kommunerna i kartläggningen uppger att deras verksamheter genomgått stora omstruktureringar sedan startåren Initialalt hade få kommuner utbyggda stödboenden/utslussningsverksamheter efter HVB-tiden och det stöd som kunde erbjudas ungdomar efter flytt från HVB-hemmet var ytterst begränsat. Det var en annan syn då. Vi var alla av uppfattningen att ungdomarna mådde bäst av att undvika institutionalisering och kontakter med socialtjänsten så när ungdomarna fyllde 18 år var det liksom självklart att man omgående skulle ut i egen lägenhet och att 20 Socialstyrelsen (2013) Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar, s. 65f 21 Ibid. s. 80f 22 Skolverket.se, se skolutveckling och nyanländas lärande, Fälldin, Kerstin. a.a. s. 101f 10

13 vården skulle avslutas. Idag när vi har facit vet vi att man inte kan lämna ungdomar som fyllt 18 vind för våg. Det skulle vi ju aldrig göra med våra egna barn så det måste ju vara samma princip som gäller även för de ensamkommande barnen. Nu har vi en utslussningsverksamhet som ger stöd upp till 21 år och även efter det om det behövs. Förhoppningsvis känner sig ungdomarna idag mycket bättre rustade för självständigt boende och liv. (boendechef) Ärligt talat hade ingen i kommunen tänkt längre än till 18 års ålder när vi startade boendet. Jag tror att det förutsattes att många skulle lämna kommunen och flytta söderut när de blev 18 år, vilket de också gjorde till viss del men inte alla. Det blev därför panik när flera började fylla 18 år och det fanns ingen plan för var de skulle bo och inte heller någon organisation för stöd. Allt var nytt så det blev learning by doing och ibland blev det bra och ibland dåligt. Det var trots allt minderåriga barn som vi experimenterade med så jag är kritisk till att kommunen inte skötte förberedelserna bättre. Idag har vi en bättre organiserad verksamhet som jag är stolt över och våra ungdomar får med sig mycket mer än när vi startade. (boendechef) Sju av åtta kommuner uppger också att vårdbesluten idag nästan uteslutande förlängs efter 18 års ålder, vilket inte var fallet de första åren av mottagandet. Erfarenheten under de här åren är att ungdomarna behöver stöd längre än till 18 år, precis som svenska ungdomar. Det finns de 18-åringar som är helt självständiga men enligt min erfarenhet, som har jobbat med ungdomar i snart 20 år, är de väldigt få. I vår kommun har nästan alla ensamkommande barn stödinsatser upp till 21 år numera, men det har tagit tid att få chefer och andra att förstå att det behövs. Det har funnits en krass attityd på sina håll att om man har tagit sig från andra sidan jordklotet och hit så klarar man sig nog själv. Så är det i de flesta fall inte anser jag, även om det finns undantag. Sedan beror det förstås på vad man lägger in i att klara sig själv. Det är klart att de klarar sig själv i bemärkelsen att de har tak över huvudet och mat på bordet, men tänker man på hälsa, kontakter och det vuxenstöd som kan behövas för alla ungdomar eller unga vuxna i den åldern så behöver vi höja ambitionen för vårt stöd. (socialsekreterare) Den 1 juli 2007 infördes en möjlighet för kommunerna att återsöka medel från Migrationsverket för fortsatta placeringar från år 23 vilket kan vara en delförklaring till den förlängda vårdtiden. Vårdbesluten för ungdomarna idag sträcker över betydligt längre tid än när vi startade mottagandet, de flesta är upp till år idag innan de lämnar vår omsorg så att säga. Dels för att vi har märkt att det går betydligt bättre för de ungdomar som stannar hos oss längre, dels för att vi idag faktiskt också har något vettigt stöd att erbjuda efter 18 årsdagen. Det ska också sägas att möjligheten att återsöka medel från Migrationsverket spelar in. Jag tycker det är fel att det är pengar och inte behoven av stöd som styr men jag kan säga att innan vi hade möjligheten att åter söka medel för placeringarna så var chefen väldigt restriktiv med att godkänna längre vårdbeslut, av ekonomiska skäl. (socialsekreterare) 23 Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m

14 Placering i andra kommuner I fråga om bland annat flyttmönster kan de externa placeringarna (det vill säga när kommunen placerar ett barn på ett HVB-hem, familjehem eller annan institution i andra kommuner eller på andra boenden än kommunens egna) spela roll. Kartläggningen visar att andelen externa placeringar har minskat i flera av de mindre kommunerna. Vår kommun var alldeles för dåligt förberedd när vi startade mottagandet och tyvärr räcker ju inte enbart god vilja. Man hade inte löst vare sig skolgång eller boende på ett bra sätt så vi fick placera många barn på privata HVB-hem i andra kommuner. Idag har man löst många av de frågorna så nu behöver vi sällan göra externa placeringar. Jag ser att de kommuner som startar idag har gjort mycket bättre förberedelser och lärt sig av de misstag som vi som var tidigt ute gjorde. Det finns en helt annan kunskap och kompetens idag än det gjorde då. (socialsekreterare) Tidigare gjorde vi flera omplaceringar till andra kommuner på väldigt lösa grunder p.g.a. att personal på boendet i vår kommun inte var rustade för att hantera olika sorts kriser eller konflikter, och inte vi på socialtjänsten heller för den delen. Nu upplever jag att boendepersonalen har en mycket bättre kompentens för uppdraget. Både på det sätt att de som har jobbat sedan start nu har skaffat sig lång erfarenhet men också att man har skärpt kraven vid rekryteringen. Idag har vi ytterst få externa placeringar jämfört med startåren. (socialsekreterare) Skolan Från år 2011 måste elever, för att vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, ha godkänt i minst 8 ämnen från grundskolan för att studera på ett yrkesprogram och 12 godkända ämnen för ett högskoleförberedande program. 24 Innan 2011 behövde eleverna endast ha godkänt i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska för att ges behörighet till gymnasieskolans nationella program. Denna förändring tar flera kommuner upp som ett hinder för de ensamkommande barnen att kunna slutföra gymnasiestudierna: Skolsystemet, som det ser ut både idag och 2006, är ett hinder och ett problem för de ensamkommande barnen. De har tiden emot sig när de kommer till Sverige i sena tonåren och ska försöka läsa ikapp det som andra barn har haft nio år på sig att klara av. När sedan kravet infördes på godkänt i åtta eller 12 ämnen blev det ännu svårare så det jag ser är att vi får fler och fler som ställs utanför och lämnar oss utan en avslutad utbildning. Det som återstår är att fortsätta vägen via grundvux och Komvux men det är ofta ett betydligt sämre alternativ än gymnasiet av flera anledningar. Dels måste man ta studielån, dels får man inte alls så mycket lärarledd undervisning och stöd som på gymnasiet. (rektor) Några kommuner tar upp att möjligheterna till studiehandledning på modersmål samt modersmålsundervisning förbättrats: Mycket har förändrats sedan 2006, både till det bättre och till det sämre. Då hade vi ingen studiehandledning på modersmål och erbjöd knappt någon modersmålsundervisning. Det gör vi idag och det har gjort att flera klarar studierna och på kortare tid. Vi har också betydligt fler behöriga lärare idag inom svenska som andra språk och överhuvudtaget bättre kompetens att möta nyanlända elever. (skolchef) 24 Skolverket.se, se skolformer, gymnasieskola och behörighetskrav 12

15 En kommun tar upp den speciella situationen kring skolgång i inlandet då flera kommuner inte har egna gymnasieskolor på orten och att några av de gymnasieskolor som finns är under avveckling: Skolan är den enskilt viktigaste delen i mottagandet tycker jag. På sikt är det skolan som kommer spela roll för hur det går för barnen. Jag är bekymrad över hur skolorna försvinner i inlandet och hur de generella nedskärningarna i skolan kommer påverka kvaliteten. Som det är nu får vi försöka så mycket det går att kompensera brister i skolsystemet med i princip studier på boendet, läxstöd och även modersmålsundervisning från de i personalen som också pratar något av flyktingspråken. Det är inte så det borde vara, att vi ska bedriva någon slags skolverksamhet, men det är verkligheten. (boendechef) Kunskap och kompetens Samtliga av de intervjuade kommunerna menar att kunskapen kring ensamkommande barn och vad ett mottagande innebär har ökat väsentligt sedan startåren Flera kommuner uppger att det är lättare att rekrytera erfaren personal idag och att tillgången till personal generellt är bättre: Då visste ingen knappt vad ett ensamkommande barn var, än mindre vad det innebar att ordna ett mottagande. Vi klagar ofta idag på att gode män, socialsekreterare, boendepersonal och skola inte kan och vet tillräckligt och så kan det nog vara, ingen är fullärd. Men jämför man med när vi startade mottagandet och idag så är det en enorm skillnad. Jag upplever att kompetensen är god idag och jag märker när vi annonserar efter personal till boendet att vi idag ofta får sökanden som har erfarenhet av att ha arbetat med de här frågorna. Kompetensen hos personalen är jätteviktig för mottagandet och där vet jag att vi har bättrat oss rejält och jag hoppas att det kommer märkas för barnen, att de kommer ges bättre förutsättningar idag. (boendechef) En kommun tar upp vikten av uppföljningar och evidens som grund för arbetet: Jag upplever att kompetensen blir bättre och bättre och vi får fortbildning varje år i olika frågor. Det som vi fortfarande är dåliga på är att utgå från vetenskap i det vi gör. Det behöver bli ett slut på allt löst tyckande om vad som fungerar och inte. Fram med forskning, evidens och uppföljning och använd det som grund istället. (boendehandledare) En socialsekreterare vill belysa vikten av att möjligheterna till handledning förbättras: Kompetensläget är definitivt bättre idag överlag, men det finns vissa grupper som jag tycker att man inte har prioriterat alls, däribland min egen yrkesgrupp. Vi har haft en stor personalomsättning bland socialsekreterarna och jag vet att det ser likadant ut i många andra kommuner. Under de år jag har jobbat så har jag aldrig blivit erbjuden handledning trots att jag jobbar med svåra ärenden och bland annat med de barn som ska utvisas. De som jobbar på boendet har i alla fall stöd av varandra, men det stödet saknar jag. (socialsekreterare) 25 se även stycket om skola, vårdbeslut och stöd i boende samt placering i andra kommuner. 13

16 Anvisningssystemet Anvisningssystemet har förändrats över tid. Fram till februari 2011 kunde barn som sökt asyl i ankomstkommunerna få vänta många månader på en ledig plats i en anvisningskommun till följd av platsbristen. En konsekvens av platsbristen blev således att många barn hann rota sig i en ankomstkommun innan de, flera månader senare, anvisades till en annan kommun där en plats blivit ledig. Från och med mars 2011 infördes, utifrån tanken om barnens bästa, nya rutiner som innebar att ensamkommande barn som sökt asyl i en ankomstkommun anvisades direkt till en anvisningskommun som hade en ledig plats. Fanns ingen plats tillgänglig blev barnet istället kvar i ankomstkommunen. 26 Flera av kommunerna i kartläggningen uppger att de nya anvisningsrutinerna fungerade bättre: Det var ett vansinnigt system som innebar problem för både barnen och oss. Barnen hade redan hunnit börja skolan, skaffat kompisar och nätverk i Malmö eller i vilken annan ankomstkommun de befann sig. Självklart var de ju inte intresserade av att flytta till vår kommun då, och det förstår man ju till hundra procent. Det här systemet gjorde att det blev oändliga turer med flyttsamtal. Så fort de fyllde 18 lämnade de oss och for tillbaka, ibland redan tidigare. Det spelade liksom ingen roll hur vi försökte få dem att trivas, de var redan rotade någon annanstans. Sedan systemet ändrades blev det genast bättre. Ungdomarna stannar i högre grad här och trivs och vi har betydligt färre diskussioner om flyttar. (god man) Handläggningstider för asylärenden De genomsnittliga handläggningstiderna hos Migrationsverket gällande asylprövning har varierat över tid, bland annat beroende på den totala mängden ansökningar att hantera för myndigheten. Genomsnittlig handläggningstid för asylärenden hos Migrationsverket år ensamkommande barn Antal dagar Källa: Migrationsverket 26 Migrationsverket aktuellt om ensamkommande barn, april

17 Den första mars 2011 implementerades kortare väntan som innebar att Migrationsverket, med stöd av LEAN-metodik, skulle verka för att korta väntetiderna för handläggning med bibehållen eller ökad rättsäkerhet. Målet för asylhandläggningen är att sökanden ska kunna få ett beslut inom tre månader. 27 Andelen bifall i asylärenden Andelen barn som får bifall på sin asylansökan, det vill säga, får uppehållstillstånd, varierar över tid utifrån flera faktorer som till exempel bedömningar av säkerhetsläget i de länder barn flytt ifrån och rättspraxis. Bifall asylansökningar i första instans hos Migrationsverket % 80% 54% 63% 66% 74% 65% 67% Källa: Migrationsverket Den redovisade bifallsprocenten för ensamkommande barn gäller beslut i första instans hos Migrationsverket. Bifallsstatistiken ovan inkluderar de barn som omfattas av Dublinförordningen 28 och de barn som fått sitt ärende avskrivet. Exkluderas dessa grupper blir bifallsprocenten högre. 27 Migrationsverket aktuellt om ensamkommande barn, april Migrationsverket.se, se privatpersoner, asylregler och Dublinförordningen 15

18 4. Resultat Könsfördelning och ålder I urvalet ingår 309 individer, 233 (75 %) män och 76 kvinnor (25 %). När de ensamkommande barnen mottogs i länets kommuner år 2006 till 2009 var cirka 70 % i åldrarna år. Individerna i urvalet är idag mellan år, medianålder och medelålder är 23 respektive 22 år. Mottagningsår och födelseår vid mottagandet* Födelseår År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Totalt Totalt *Mottagande i detta fall avser när personen fick upphållstillstånd och folkbokfördes. 73 ungdomar i urvalsgruppen är idag i åldern år. Av dessa har 13 personer ett beslut om fortsatta vårdinsatser från socialtjänsten. En person i urvalet är 17 år och har därmed också fortfarande vårdinsatser. Sammanfattningsvis innebär det att 295 personer lämnat kommunens omsorg och 14 personer befinner sig fortfarande i mottagandesystemet. Flyttmönster De ensamkommande barnen i urvalet fördelar sig jämnt mellan länets större och mindre kommuner. 51 % av barnen blev mottagna i Skellefteå eller Umeå, 49 % i de mindre kommunerna (Storuman, Sorsele, Åsele, Lycksele, Norsjö, och Nordmaling). Var bor de ensamkommande barnen idag? Som framgår i figur nedan har drygt hälften av individerna i urvalet flyttat från Västerbottens län. 40 % av de som flyttat utanför länet har bosatt sig i Stockholm, Göteborg eller Malmö. 35 % av urvalsgruppen bor kvar i kommunen de anvisades till. 13 % av har flyttat inom länet till andra kommuner. 2 % av har utvandrat från Sverige (en person till följd av utvisning efter dom i brottmål). 16

19 Var bor de ensamkommande barnen idag? 50% 35% 13% 2% Bor kvar i Har flyttat inom länet Bor utanför länet Har utvandrat anvisningskommunen Källa: Skatteverket Det finns vissa könsskillnader i flyttmönstret. 65 % av alla kvinnor har flyttat från länet, motsvarande siffra för männen är 46 %. Flyttmönstret kan delvis förklaras av att några av kommunerna, initialt i sitt mottagande, placerade många barn i andra kommuner än anvisningskommunen. 29 Hur ser ut flyttmönstret ut för ungdomar i små respektive stora kommuner? Utflyttningsmönstret ser olika ut för barn som anvisats till Umeå/Skellefteå eller länets mindre kommuner. Andelen utflyttare är högre bland små kommuner än stora, både gällande flytt inom och utanför länet. Flyttmönster Umeå och Skellefteå 1% Flyttmönster övriga kommuner 2,5% 16% 45% 53% Bor kvar i anvisningskommunen Har flyttat inom länet Bor utanför länet 58% 23,5% Har utvandrat 1% Källa: Skatteverket I Umeå och Skellefteå bor 53 % fortfarande kvar den kommun de anvisades till medan endast 16 % av de barn som anvisats till någon av de mindre kommunerna bor kvar. De som flyttat från de små kommunerna inom länet är, inte särskilt överraskande, bosatta i Umeå eller 29 se kapitel 3, Placering i andra kommuner 17

20 Skellefteå. Som påpekas ovan, är flyttmönstret delvis ett resultat av externa placeringar som gjorts av kommunerna själva. 30 Inkomst och studier Inkomst och studier 2012 Nedan redovisas inkomst och studieförhållanden inom urvalsgruppen år , byggd på analys av taxerad inkomst 32, respektive studiestöd. 33 År 2012 Taxerad inkomst Studerade med taxerad inkomst 23% 25% Enbart studerande 40% Ingen taxerad inkomst eller studerande 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Källa: Skatteverket och CSN Sammanfattningsvis studerade 65 % av kohorten år 2012, varav en betydande andel hade taxerad inkomst. 12 % hade varken en taxerad inkomst eller studerade. I intervjuer med kommunerna i kartläggningen framkommer att vissa av kommunerna valt att betala ut ersättning för feriearbete i form av ekonomisk bistånd istället för lön. Detta kan påverka resultatet för taxerad/ingen taxerad inkomst. 30 se kapitel 3, Placering i andra kommuner 31 Senast tillgängliga uppgifter om taxerad inkomst är från I den taxerade inkomsten inräknas inkomst från förvärvsarbete, a-kassaersättning, sjukpenning, föräldrapenning och aktivitetsersättning. I den taxerade inkomsten räknas inte bidrag/ lån från CSN eller försörjningsstöd in. 33 Uppgifterna om studier bygger på de som registrerats för studiemedel (bidrag/lån) hos CSN. Det kan inte uteslutats att bland de som taxerade inkomst även fanns personer som studerade parallellt men inte erhöll studiestöd. 18

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn

Överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn SIGNERAD 2014-01-29 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-01-27 Vår referens Gunnar Bergström Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse gunnar.bergstrom@malmo.se Överenskommelse om mottagande av ensamkommande

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Gällivare kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Kommunrevisorerna granskar

Kommunrevisorerna granskar Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av verksamheten för 2013-11-06 ABCD Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...3 1 Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.1.1 Definition... 5 1.2 Syfte...5

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten

Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Migrationsverket Bosättning och statsbidragsenheten Anvisning av ensamkommande asylsökande barn Vidarebosättning av kvotflyktingar och bosättning av personer med särskilda behov Statliga ersättningar till

Läs mer

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn Materialet är framtaget av Harry Lindberg, god man i Mjölby kommun, tillsammans med det regionala nätverket för gode män inom Regionförbundet Östsam, juni 2014. Färg & form: hillevi@kreatens.se 2 Innehåll

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279

Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 202 Nytt avtal barn utan vårdnadshavare som söker asyl i Sverige. KS 2014-279 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15

Förändringar Asylersättningsförordningen 2014-01-15 Förändringar Asylersättningsförordningen Förändrad ersättning för asylsökande ensamkommande barn Avser barn som efter att kommun anvisats, vårdas i ett hem för vård och boende (HVB) med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2013-02-15 Diariernummer: Af- 2013/066505 Till Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Det osäkra politiska och ekonomiska läget i omvärlden

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp.

Implementeringen av de åtgärder som nu överenskommits ska gemensamt följas upp. Sverige och Europa står mitt i en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. Mot bakgrund av att antalet personer som sökt asyl i Sverige ökat kraftigt

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Maj 2015 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Maj 2015 Årligen kommer ett stort antal minderåriga utan medföljande förälder

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Informations- och prognosbrev

Informations- och prognosbrev Sida: 1 av 5 Datum: 2015-08-03 Diarienummer: Af-2013/066505 Till: Kommunstyrelsen samt integrationsansvarig i kommun Informations- och prognosbrev Många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

KS Ärende 3. Nytt boende för ensamkommande barn

KS Ärende 3. Nytt boende för ensamkommande barn KS Ärende 3 Nytt boende för ensamkommande barn Tjänsteskrivelse 2014-10-20 KS 2014.0303 Handläggare: Sandra A Karlsson Ny överenskommelse avseende kommunens mottagande av ensamkommande barn Sammanfattning

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn

Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande barn SIGNERAD 2014-10-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-10-27 Vår referens Gunnar Bergström Enhetschef gunnar.bergstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Överenskommelse om anordnande av boende för asylsökande

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 7 Allmänna utgångspunkter...7 Våra förslag i korthet...8

Innehåll. Sammanfattning... 7 Allmänna utgångspunkter...7 Våra förslag i korthet...8 Innehåll Sammanfattning... 7 Allmänna utgångspunkter...7 Våra förslag i korthet...8 1 Uppdraget... 13 1.1 Behov av översyn...14 1.2 Uppdragets omfattning...14 1.3 Arbetets bedrivande...17 1.3.1 Definitioner...18

Läs mer

Tjänsteskrivelse Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Tjänsteskrivelse Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-11-18 DNR KS 2014.466 EMELIE HALLIN SID 1/5 T.F FÖRVALTNINGSCHEF KAI 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet

Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet 2007-02-01 Vårt diarienummer: KS-INAR-2006-01104 Regeringen Ökat statligt ansvarstagande för flyktingmottagandet Inledning Malmö stad ser etnisk mångfald som en tillgång och en möjlighet. Mötet med andra

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Du får information

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn

Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn 14 15 16 Förslag till överenskommelse med Migrationsverket gällande mottagande av asylsökande ensamkommande barn Antalet ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige ökar för varje år och har

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Pajala kommun December 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Pajala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE

CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE checklista komma igång nytt ekb.doc Malmö stad Sociala resursförvaltningen CHECKLISTA FÖR ATT KOMMA IGÅNG MED UPPDRAGET SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN; NYTT ÄRENDE Här är en lista på åtgärder som är

Läs mer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen III KARLSKOGA KOMMUN ~ Revisionen 2013-02-18 Diariem ~~.Dc'J6 Kopia Han?I" s~.rm... '''~s.:''''...,,\.c.r ~. 2013-02- 2 6 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar En skrivelse från överförmyndarenheterna i Gävleborgs län 2011-02-08 Innehållsförteckning Förtydligande av förkortningar i texten...

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av hanteringen av ensamkommande flyktingbarn Habo kommun Johan Bokinge 2012-02-2 Johan Bokinge Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen

Rapport 2013:6. Här bor de ensamkommande barnen Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0 Rapport 03:6 Här bor de ensamkommande barnen En kartläggning i Stockholms län 0 Författare: Siri Andersson Utgivningsår:

Läs mer

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar

Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Egnell Eva Datum 2015-03-30 Diarienummer AMN-2015-0227 Arbetsmarknadsnämnden Behovsplan för bostäder till nyanlända flyktingar Förslag till beslut Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-11-18

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET. Sammanträdesdatum 2014-11-18 M sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET Sammanträdesdatum 2014-11-18 s (2.4) 237 Nytt avtal om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Sala kommun 2015; information Dnr 2011+/ 1185

Läs mer

KS 14 10 SEPTEMBER 2014

KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KS 14 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2014-08-29 Diarienummer KSN-2014-1045 Kommunstyrelsen Mottagande av vissa nyanlända och ensamkommande barn 2014 Förslag

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar

Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg 25 frågor och svar 1 Det här är tredje upplagan (redigerad mars 2014) av vägledningen Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg. 25 frågor och svar. Vägledningen

Läs mer

Välkommen som god man till ensamkommande barn

Välkommen som god man till ensamkommande barn Välkommen som god man till ensamkommande barn Överförmyndare i samverkan hälsar dig välkommen till ditt uppdrag som ställföreträdare. I de ensamkommande barnens situation ligger att de vid sin ankomst

Läs mer

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013

TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 TILLÄGG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDE 10 DECEMBER 2013 Nr. Ärende Nya ärenden 16 Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare från 2014-01-01 17 Överenskommelse om mottagande

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar

Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Bra för kommunen och bra för 30 ensamkommande ungdomar Vi, samtliga 8 partier i kommunfullmäktige, anser att satsningar på barn och ungdom är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhället.

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Barnets/ungdomens kön? Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Födelseår 1979-1984 61 13,6 1985-1988 168 37,7 1989-1992 139 31,2 1992-1995 78 17,4 Total 446 100 Obesvarade 3 0,71

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-01-30 VÄLKOMMEN Kommunstyrelsen i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2014-01-30, kl 17:45 Plats: Stadshuset, Sessionssalen Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-03-14 Dnr 8.7.4-44536/2013 1(4) Avdelning mitt Solveig Segerholm SoIveig.Segerholm@ivo.se Sökande Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 205 80 Malmö Motpart Trelleborgs

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Anna Carlénius Kiruna kommun Mars 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering och ansökning av statsbidrag inom flyktingmottagandet Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Redogörelse Ensamkommande barn

Redogörelse Ensamkommande barn Exempel på vad som ingår i uppdraget och berättigar till arvode. Redogörelse Ensamkommande barn Avser kvartal 1 1 jan 31 mars 2 1 april 30 juni 3 1 juli 30 september 4 1 okt 31 dec (en redogörelse för

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer