Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Transkript

1 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den Aycan Çelikaksoy och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

2 Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial än hittills för undersöka arbete, utbildning, hälsa mm 2. Att undersöka vilka det är som kommer som ensamkommande barn 3. Försöka förklara villkor och utfall för de ensamkommande barn i Sverige 4. Vi redovisar här resultat från de första tre rapporterna; fler kommer.

3 Hur många kommer? I År 2015 sökte ensamkommande barn asyl i EU28 länder enligt Eurostat. Fler sökte asyl i Sverige jämfört med till andra europeiska länder, barn. Därnäst flest till Tyskland (14 440), Ungern (8805), Österike (8275), Italien (4070), Nederländerna (3855) och Storbritannien (3045) enligt Eurostat. 3

4 Hur många kommer? II Mellan 2008 och 2013, sökte ungefär samma antal ensamkommande barn asyl i EU. Antalet har ökat markant från och med Fördelningen efter vilka länder barnen kommer till har förändras mellan åren. Antalet som söker asyl i Sverige och Tyskland ökar medan antalet som söker asyl i Storbritannien och Nederländerna minskar.

5 Hur är den administrativa processen? Ska inte ta mer än 3 månader men tar i genomsnitt betydligt längre (för många betydligt längre tid) Att dokument saknas är en förklaring Ålder? (under 18?); olika testmetoder Från vilket land? Från vilken del av ett land? Språktester 2014: 3,269 ja; 509 nej; 83 nej enligt Dublinkonventionen; 473 återtagna ansökningar/ej längre kvar

6 Våra data SCB (STATIV databasen) Migrationsverket (beslutsprocessen) Socialstyrelsen (data om öppen och sluten sjukvård)

7 Grupper som undersökningen omfattar Vi undersöker följande grupper under perioden Ensamkommande flyktingbarn som blivit folkbokförda i Sverige. Jämförs med andra som kommit som barn från samma länder. Jämförs med de i samma ålder som är födda i Sverige och med föräldrar födda i Sverige

8 De flesta är pojkar De flesta är pojkar (75 procent); varierar efter vilket land barnen kommer från (och därför mycket mellan olika år) Stor övervikt av pojkar bland dem som kommer från Afghanistan och Irak Ungefär lika många pojkar och flickor bland dem som kommer från Eritrea och Somalia

9 Ländersammansättning De flesta ensamkommande kommer från några få länder. Varierar över tiden (var är krisen mest akut) Afghanistan, Somalia, Irak, Eritrea, Syrien Men mindre grupper kommer från andra länder

10 Ålderssammansättning De flesta är 16 eller 17 år det år de folkbokförs En del är 18 år och några 19 år det år de folkbokförs (men har sökt asyl innan de fyllt 18 år) Pojkar är i genomsnitt äldre än flickor när de folkbokförs De mycket unga barnen?

11 Föräldrar som förenas med barnen 27 % har minst en förälder här (21% av pojkarna och 44 % av flickorna) 9 % har båda sina föräldrar i Sverige 13% av dem från Afghanistan har minst en förälder här, 31% av dem från Somalia, 28% av dem från Irak och 32% av dem från Övriga Afrika

12 Utbildning i Sverige -15 grundskola 16 grundskola, gymnasieskola gymnasieskola, komvux 22- komvux, folkhögskola, högskoleutbildning, andra former av utbildning

13 Tabell. Andel (procent) i utbildning i olika årsklasser av dem som är år Ålder Kvinnor Män

14 Arbete Låg andel sysselsatta bland tonåringar; högre bland dem som är 20 år och äldre Högre andel sysselsatta bland män än bland kvinnor (större skillnad än bland dem med svensk bakgrund) Koncentration till vissa arbeten med relativt låga kvalifikationskrav (olika för män och kvinnor) Löneinkomsterna stiger med ålder NEET-andelen (andelen varken i arbete eller utbildning) högre bland kvinnor än bland män

15 Tabell. Andel (procent) sysselsatta av ensamkommande barn när de är år Ålder Kvinnor Män

16 Faktorer som påverkar sannolikheten att vara sysselsatt för ensamkommande barn Kön, ålder, utbildning, under utbildning, civilstånd Tid som folkbokförd i Sverige (+) Återförenade med föräldrar (-) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +)

17 Sysselsättningen för ensamkommande barn jämfört med andra barn från samma länder Kön, ålder, utbildning, vara under utbildning, civilstånd Ensamkommande barn (+ för män) Tid som folkbokförd i Sverige (+) Region i Sverige (Stockholm +) Födelseland (Afghanistan +)

18 Några slutsatser I Ensamkommande och andra barn från samma länder har mindre ofta arbete än de med svensk bakgrund. Skillnaden är störst för flickor. Flickorna som kommit som ensamkommande barn har en klart lägre andel sysselsatta än pojkarna.

19 Några slutsatser II Ju längre tid ensamkommande barn givet ålder har varit folkförda desto högre är sysselsättningen. Ensamkommande barn är givet tid som folkbokförd och ålder oftare sysselsatta än barn som kommit med sina föräldrar.

20 Några slutsatser III De som är bosatta i Stockholms län är oftare sysselsatta än de som bor i andra delar landet. Ensamkommande barn från Afghanistan (största gruppen) klarar sig bra jämfört med andra ensamkommande barn.

21 En fråga Varför klarar sig de ensamkommande barnen väl så bra som de som kommer med föräldrar från samma länder? Selekterad grupp (hög kapacitet)? Mer stöd för att komma in i det svenska samhället? Mindre krav på att utföra arbete i hushållet (speciellt för flickor)? Hårdare krav på sig att prestera (att hjälpa anhöriga i hemlandet)? Hårdare krav på att försörja sig själv?

22 Områden att beakta: Ankomsten I Snabbhet i vidareplaceringen. Det är viktigt att vistelsen i ankomstboendet blir så kort som möjligt. Bedöma åldern för dem som kommer som asylsökande barn och att det görs med respekt för dem. Vilka har allvarliga problem? Viktigt att redan på ankomstboendet se vilka som har allvarliga medicinska (psykiatriska) problem och att de snabbt får adekvat behandling.

23 Områden att beakta: Ankomsten II Uppmärksamma de spänningar som finns mellan olika grupper. Det är viktigt att placeringen görs så att grupper av individer som har inbördes konflikter av etnisk, religiös eller politisk art eller är i olika ålder och av olika kön inte blir placerade på samma boende eller att det finns personal som har kompetens att hantera uppkommande konflikter och andra problem. Ankomstboendet. Viktigt med strukturerade aktiviteter för de placerade redan då och att de får kontaktpersoner.

24 Områden att beakta: Första placering I God man/särskild vårdnadshavare. Det är viktigt att alla får en god man och efter att tillstånd beviljats en särskild vårdnadshavare. Den som blir förordnad ska adekvat utbildning, inte ha ansvar för många barn och helst kunskaper i det ensamkommande barnets modermål (eller en skicklig tolk). Eftersom en kontaktperson från det svenska samhället är avgörande för dessa barn ska kunna navigera i det svenska samhället och här bygga en framtid kan förlusten av stödet av när de fyller 18 år bromsa deras integration. Fortsatt stöd till 21 år.

25 Områden att beakta: Första placering II Kvalificerade tolkar. Det är viktigt att tolkarna är kvalificerade och att de tolkar det språk som är barnets. Prövning av asylskäl. Det är viktigt att prövningen av asylskälen görs rättssäkert och så snart som möjligt för att göra perioden av osäkerhet så kort som möjligt.

26 Områden att beakta: Boende I Stödboende/HVB. Viktigt att boendet är avpassat efter barnets behov. Viktigt att personal kan hjälpa barnen med läxor och i övrigt vid deras studier. Fosterfamilj/familjehem. En fosterfamiljs lämplighet måste prövas noggrant innan den får ta ansvar för ett ensamkommande barn. Släktboende/anknytningsboende (EBO). Samma krav vad gäller lämplighet bör gälla vid placering hos släkting eller annan anknytning.

27 Områden att beakta: Boende II Oavsett typ av boende är det viktigt att det vid tillfälle av olika typer av dålig behandling ska kunna söka hjälp vid en av boendet oberoende inrättning. Det är viktigt med nätverk och därmed är det viktigt att boendet på olika sätt kan hjälpa barnen att etablera kontakter. Uppmärksamma risker för olika typer av diskriminering även inom boendet.

28 Områden att beakta: Utbildning I Svenska. Det är mycket viktigt för barnets integration att snarast få undervisning i svenska på en nivå lämpad för barnet. Introduktionsundervisning. På samma sätt är det viktigt med en samtidig undervisning som ger en introduktion i det svenska samhället. Placering på rätt nivå. Det krävs en noggrann kartläggning av barnets kunskapsnivå vid ankomsten för att kunna placera in det på rätt nivå i skolsystemet. Då de flesta barnen kommer i 16 och 17 års ålder är det svårt för dem att bli klara med sin utbildning på gymnasienivå i vanlig ålder.

29 Områden att beakta: Utbildning II Barnen ska ha möjlighet att tidigt få råd om möjligheterna att kombinera arbete och utbildning. Barnen har bristande kunskaper om hur det svenska arbetslivet fungerar. Studie- och yrkesvägledning är därför speciellt viktig för ensamkommande barn. Kamratkontakt, både med andra barn som har kommit som flyktingar och andra barn, är viktigt för integrationen.

30 Områden att beakta: Arbete I Det är viktigt att informera barnen om hur man söker arbete, hur man skriver ett cv, hur man gör under en anställningsintervju och också om möjligheterna att kombinera studier och arbete. Praktik. Olika typer av praktik under skoltiden kan ge ökad kunskap om den svenska arbetsmarknaden.

31 Områden att beakta: Arbete II Olika typer av arbeten är lämpliga för barn med olika förutsättningar. Speciellt viktigt är det att hjälpa dem som kommit sent i tonåren till ett första arbete. Ungdomsarbeten dead end jobs. Det första arbetet kan om det är okvalificerat vara en återvändsgränd. Det är väsentligt att hjälpa barnen vidare från denna typ av arbeten

32 Några avslutande frågor Hur går det för dem som har kommit de senaste åren? Vad händer med de ensamkommande när de blir äldre? Varför går det olika för pojkar och flickor? Varför går det olika bra i olika delar av landet?

33