Kränkningar och diskriminering i skolan

Transkript

1 Revisionsrapport Kränkningar och diskriminering i skolan Åre kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor

2 Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund och revisionskriterier Metod och avgränsning 4 3 Lagstiftning 5 4 Granskningsresultat Planer enligt lagstiftning? Förebyggande arbete mot kränkningar och mobbing Mål och måluppfyllelse Ansvar Tillräcklig kunskap? Uppföljning 9 Åre kommun

3 1 Sammanfattning Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagens samt diskrimineringslagen. Lagstiftningen innebär bl a att plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas. Uppgifter från Skolinspektionen visar att 9 av 10 skolor i Sverige saknar eller har brister i sina likabehandlingsplaner. Vanligt är att planerna inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att eleverna inte engageras i arbetet med planerna. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Skolinspektionen har vid inspektioner i Åre kommun tidigare bl a konstaterat behov av att utveckla det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet. Åre kommuns förtroendevalda revisorer har uppdragit till Kommunal Sektor att granska arbetet mot kränkande behandlingar och diskriminering i skolan. Granskningsprojektet har identifierats i genomförd väsentlighets- och riskanalys. Granskningen, som avser barn- och utbildningsnämnden (avgränsning till Mörsils skola) ingår i 2011 års revisionsplan. Följande revisionsfråga är aktuell: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att nämndens verksamheter bedrivs i enlighet med dels skollagens bestämmelser om kränkande behandling, dels diskrimineringslagens bestämmelser? Efter genomförd granskning lämnar vi följande bedömning: Vid Mörsils skola förekommer kränkningar och diskriminering i olika former huvudsakligen i fysisk och verbal form. Nämnden har beslutat om O-tolerans mot kränkande behandling och mobbning. På Mörsils skola arbetar man brett med att förebygga kränkningar och mobbing. Skolan har ett antimobbingsteam som är utbildat i Farstamodellen som är ett åtgärdande program som syftar till att upptäcka och behandla akuta mobbingsituationer i skolan. Därutöver har skolan bland annat även arbetat med värdegrundssamtal, planer enligt lagstiftning, livskunskap i undervisningen, samarbete polis, fältassistent, svenska kyrkan, Fryshuset m fl, kontinuerliga träffar fritidsledare och fältassistent, centrala resursteamets stöd vid behov samt lokala ordningsföreskrifter. Mörsils skola har upprättat planer enligt gällande lagstiftning. Elever och vårdnadshavare har hittills i huvudsak endast indirekt gjorts delaktiga i arbetet om de besvarat den årliga elev- respektive föräldraenkäten och om resultatet tagits till vara vid omarbetning/uppdatering av planerna. Ansvaret för att motverka kränkande behandling och mobbning är tydligt beskrivet i skolans styrdokument. Åre kommun 1 av 10

4 Utbildning har genomförts för att öka kunskapen om gällande lagstiftning, metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar kränkande behandling och mobbning. Genomförda intervjuer indikerar att ytterligare utbildning kan behöva ske samtidigt som tillgänglig tid begränsar möjligheterna att delta. Uppföljning och dokumentering lokalt sker kontinuerligt av incidenter och åtgärder mot kränkande behandling och mobbning. Förvaltningen, genom verksamhetschef och skolchef, följer upp vid rektorskonferenser. Någon särskild uppföljning av kränkande behandling och mobbning har inte redovisats till nämnden årets första åtta månader. Nämnden har inte heller begärt någon särskild redovisning under denna tid av hur målet O-tolerans vad gäller diskriminering och kränkande behandling uppnåtts. Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämnden ytterligare kan säkerställa att nämndens verksamheter bedrivs i enlighet med dels skollagens bestämmelser om kränkande behandling, dels diskrimineringslagens bestämmelser. Vi lämnar följande förslag till vidare utveckling: Tydliggör hur arbetet med åtgärder för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och annan kränkande behandling ska rapporteras till nämnden. Åtgärda elevers och föräldrars låga kännedom om likabehandlingsplanen. Detta kan t ex ske genom att stärka elev- och föräldramedverkan i likabehandlings- och handlingsplanearbetet. Vidta åtgärder för att komma till rätta med den brist på delaktighet/inflytande på verksamheten i skolan som föräldrar i åk 8 i Mörsil anser finns. Hemsidan kan ytterligare utvecklas som informationskälla till elever och vårdnadshavare. Åre kommun 2 av 10

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionskriterier Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagens kapitel 6 samt diskrimineringslagen. Lagstiftningen innebär bl a att plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas. Uppgifter från Skolinspektionen visar att 9 av 10 skolor i Sverige saknar eller har brister i sina likabehandlingsplaner. Vanligt är att planerna inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att eleverna inte engageras i arbetet med planerna. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Skolinspektionen har vid inspektioner i Åre kommun tidigare bl a konstaterat att De skolor som inte har rutiner för hur det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet ska bedrivas omedelbart behöver upprätta sådana. De skolor som har rutiner måste förvissa sig om att dessa rutiner följs. Vuxennärvaro vid elevernas lektionsfria tid behöver säkerställas. Skolorna bör också undersöka om elever har förtroende för vuxnas förmåga att hantera utsatthet och arbeta medvetet för att höja förtroendet. Eleverna rekommenderas i högre utsträckning involveras i värdegrundsarbetet så att den kunskap och de erfarenheter de har tas till vara. Det är viktigt att skolorna reflekterar över vilka förhållningssätt som råder och genomför uppföljningar av arbetet i syfte att utveckla det. För de skolor som använder kamratstödjare är det av vikt att deras roll tydligt klargörs. Granskningsprojektet har identifierats i genomförd väsentlighets- och riskanalys. Granskad nämnd är barn- och utbildningsnämnden. Granskningen ingår i 2011 års revisionsplan. Följande revisionsfråga är aktuell: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att nämndens verksamheter bedrivs i enlighet med dels skollagens bestämmelser om kränkande behandling, dels diskrimineringslagen? Åre kommun 3 av 10

6 Aktuella kontrollmål är: 1. Vilka former av kränkningar och diskriminering förekommer? 2. Hur arbetar skolan förebyggande mot kränkningar och mobbing? 3. Har skolan upprättat planer enligt gällande lagstiftning? Hur säkerställer nämnden kvaliteten på dessa dokument? 4. Hur görs elever och vårdnadshavare delaktiga i arbetet? 5. Har huvudmannen fört ut ansvaret till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta de beslut som krävs? 6. Hur säkerställer nämnden att berörd personal har tillräcklig kunskap dels om gällande lagstiftning, dels om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar? 7. Hur följer rektor, förvaltning och nämnd upp arbetet enligt fastställda planer t ex vad gäller främjande, förebyggande och förhindrande insatser samt utredning och åtgärder vid fall av kränkning? Hur kan nämnden följa utvecklingen över tid? 2.2 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom intervjuer med verksamhetschef och skolchef, rektorer, specialpedagog och arbetslagsledare samt representanter för elevråd. Vidare har nämndens övergripande mål, planer, riktlinjer samt uppföljningar och redovisningar granskats. Lokal likabehandlingsplan och handlingsplan för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbing och annan kränkande behandling har granskas likaså tillgängliga resultat från relevanta enkätundersökningar bland elever och vårdnadshavare. Granskningen har avgränsats till högstadiet vid Mörsils skola. Åre kommun 4 av 10

7 3 Lagstiftning Det finns två lagar som skyddar barn och elever från diskriminering och kränkningar; Skollagen och Diskrimineringslagen. Skollagens bestämmelser avseende åtgärder mot kränkande behandling är tvingande. Lagen reglerar bl a följande: Ansvar för personalen Målinriktat arbete Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Förbud mot kränkande behandling Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Förbud mot repressalier Skadestånd Rätt att föra talan Även diskrimineringslagen är tvingande. Lagen reglerar bl a följande: Förbud mot diskriminering och repressalier Aktiva åtgärder Tillsyn Ersättning och ogiltighet Rätt att föra talan Preskription 4 Granskningsresultat 4.1 Planer enligt lagstiftning? Mörsils skola har upprättat handlingsplan för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och annan kränkande behandling. Planen är daterad Det finns även en likabehandlingsplan för Mörsils skola läsåret Båda planerna håller på att omarbetas/uppdateras. Grund för omarbetningen utgörs av problem som identifierats genom lärare samt enkäter till elever och vårdnadshavare. Uppdateringen av planerna redovisar även kompetensbehov för personal. Revisionell bedömning Handlingsplanens och likabehandlingsplanens innehåll följer i allt väsentligt gällande lagstiftning och är lokalt anpassade. Planerna är levande dokument. Åre kommun 5 av 10

8 4.2 Förebyggande arbete mot kränkningar och mobbing Av genomförda intervjuer framkommer att bland annat följande former av kränkningar och diskriminering förekommer: - Gängbildning - Verbala kränkningar, språkbruk - Förtal, ryktesspridning - Utfrysning, utanförskap - Smygmobbning - Knuffar och slagsmål - Störande av lektioner Kränkningar och diskriminering uppges ha ökat efter omstruktureringen av skolor, men har förekommit även dessförinnan. Kränkningar och mobbning uppges förekomma i hög grad även utanför skolan. Skolan har ett antimobbningsteam med namngivna personer. Antimobbningsteamet är utbildat i Farstamodellen som är ett åtgärdande program som syftar till att upptäcka och behandla akuta mobbningssituationer i skolan. Därutöver har skolan även arbetat med följande - Värdegrundssamtal - Föreläsningar, studiedagar skaffat kunskap - Mobbninggrupp finns, rutiner finns för att prata elevvård - Planer enligt lagstiftning (se avsnitt 4.1) - O-tolerans, omedelbar information till vårdnadshavare - Kännedom att man kan vända sig till vuxen man litar på - Föräldramöten/-råd, planerar föräldrautbildning - Livskunskap i undervisningen - Samarbete polis, fältassistent, svenska kyrkan, Fryshuset m fl, kontinuerliga träffar fritidsledare +fältassistent, centrala resursteamet stöd vid behov - Skolvärdinnor (2 st 50%), + 75% fritidsledare från våren Samtal med berörda parter vid behov, utvecklingssamtal - All personal engagerade, rastvakter, bussvakter - Lokala ordningsföreskrifter - På hemsidan (utvecklingsområde) - Årliga enkäter till elever, vårdnadshavare, lärare Revisionell bedömning Skolan är väl medveten om förekomsten av kränkningar och mobbning och bedriver ett aktivt förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet har intensifierats sedan senhösten Åre kommun 6 av 10

9 4.3 Mål och måluppfyllelse För 2011 gäller nedan redovisade mål för grundskolan som kan kopplas till elevernas trygghet och trivsel samt delaktighet och inflytande över verksamheten. Nämndens bedömning av måluppfyllelse grundas huvudsakligen på resultat av elevoch föräldraenkät våren Mål 75 % av elever och föräldrar till elever i obligatorisk skola, ska uppleva att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. 80 % av eleverna (föräldrarna) ska genom delaktighet och inflytande uppleva positiv kunskapsutveckling. Alla elever (föräldrar till elever) i obligatorisk skola, förskoleklass och fritidshem ska uppleva trygghet och trivsel i skolan respektive på fritidshem el dyl. Nämndens bedömning per augusti 2011 av måluppfyllelse Kommer troligen inte att uppfyllas. Se även avsnitt nedan. Kommer troligen att uppfyllas. Kommer troligen inte att uppfyllas. Barn- och utbildningsnämnden har även uttalat en O-tolerans mot kränkande behandling. Därutöver saknas konkreta lokala politiska mål avseende kränkande behandling. I läroplanen anges strävansmål och riktlinjer till vilka handlingsplanen för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och annan kränkande behandling hänvisar. Elevers och vårdnadshavares delaktighet Enligt handlingsplanen ska ordningsregler upprättas med barnen, regler mot kränkande behandling är inte förhandlingsbara. Läroplanens värdegrund och samhällets normer diskuteras med barnen för att införliva dessa i elevernas vardag och för att ta vara på deras erfarenheter och kunskaper inom området. Vid Mörsils skola sker elevers och vårdnadshavares delaktighet huvudsakligen genom enkäter och vid föräldramöten/-råd. Åre kommun 7 av 10

10 Elevundersökning i grundskolan maj 2011 Enkätundersökning har skett genom SKOP-research bland elever i årskurserna 2, 4, 6, 8 och 9. Av resultatet avseende åk 8 och 9 kan bland annat följande utläsas: Nästan alla elever i årskurs 8 och 9 känner hög trygghet i skolan. Detsamma gäller för Mörsils skola. Ca 70 % av eleverna i åk 8 och 9 känner hög grad av trivsel i skolan. Åk 8 i Mörsil ligger på knappt 60 % och åk 9 på drygt 80 %. Kännedom om innehållet i skolans Likabehandlingsplan är lågt, särskilt lågt är det för Mörsil åk 8. Undersökning bland föräldrar i grundskolan 2011 SKOP har även gjort en undersökning bland föräldrar i motsvarande årskurser. Av undersökningen framgår bland annat följande: 80 % anger att deras barn känner hög trygghet i skolan. Motsvarande uppgift för åk 8 i Mörsils skola ligger ca 15 % lägre. Två av fem föräldrar känner till innehållet i skolans Likabehandlingsplan, en av tre har ingen eller liten kännedom om planen. För Mörsils skola åk 8 uppger bara en av fyra föräldrar att de känner till innehållet. Föräldrar i åk 8 i Mörsil uppfattar, jämfört med genomsnittet, överlag att deras barn har mindre möjligheter till delaktighet/inflytande på verksamheten i skolan. Detta gäller bland annat genom utvecklingssamtal, spontana kontakter med lärare, föräldramöten, kontakter med rektor, kontakter med annan personal och kontakter med nämndspolitiker. Revisionell bedömning Nämnden har inte följt upp målet O-tolerans. Elevers och föräldrars kännedom om likabehandlingsplanen är låg. Åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med den brist på delaktighet/inflytande på verksamheten i skolan som föräldrar i åk 8 i Mörsil anser finns. 4.4 Ansvar Enligt skollagen är det huvudmannen (kommunen) som ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges avseende kränkande behandling när den handlar i tjänster eller inom ramen för uppdraget. Enligt diskrimineringslagen gäller: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Åre kommun 8 av 10

11 I handlingsplanen för Mörsils skola beskrivs personalens ansvar för att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen för Mörsils skola beskriver tydligt ansvarsfördelning för rektor, lärare och annan skolpersonal och elever. Revisionell bedömning Ansvaret för att motverka kränkande behandling och mobbning är tydligt beskrivet i skolans styrdokument. 4.5 Tillräcklig kunskap? Skolan har genomfört olika utbildningar för att öka kunskapen om kränkande behandling. Utbildningen har skett över tid. Bland annat har man jobbat med ordningsfrågor, utbildat rektorer och specialpedagoger med anledning av ny lagstiftning (skollag och diskrimineringslag), personalrepresentanter har fått utbildning om sekretesslagen. Nämndens ordförande har fått utbildning avseende diskriminerings- och jämställdhetslagstiftning. Rektor och specialpedagoger har, med utgångspunkt från de utbildningar de genomgått lämnat information till lärare. Revisionell bedömning Utbildning har genomförts för att öka kunskapen om gällande lagstiftning, metoder och arbetssätt som främjar, förebygger och förhindrar kränkande behandling och mobbning. Genomförda intervjuer indikerar att ytterligare utbildning kan behöva ske men att tillgänglig tid begränsar möjligheterna att delta. 4.6 Uppföljning Mörsils skola följer upp och dokumenterar incidenter och aktiviteter mot kränkande behandling och mobbning samt uppdaterar fastställda planer. Rektor genomför arbetsplatsbesök och bedömer bland annat lärarnas arbete mot diskriminering och kränkande behandling utifrån ett ledarskapsperspektiv. Specialpedagoger deltar ibland i lektionssalar för att göra bedömningar av hur frågor kring diskriminering och kränkande behandling hanteras utifrån ett elevperspektiv. Rektor får regelbunden information i elevvårdskonferenser (mentorer, skolsköterska, specialpedagog och rektor), i elevhälsoteamet (skolsköterska, syo-konsulent, specialpedagog, rektor och ev ytterligare adjungerade), via specialpedagog, från mobbinggruppen och från elever. Årliga enkäter har ställts till elever, vårdnadshavare, och lärare. Förvaltningen, genom verksamhetschef och skolchef, följer upp vid rektorskonferenser. Nämndens uppföljning av verksamhet sker i ordinarie uppföljningar, kvartals- och årsvis. I dessa uppföljningar kommenteras även måluppfyllelse. Åre kommun 9 av 10

12 Revisionell bedömning Kränkningar och diskriminering i skolan Uppföljning och dokumentering lokalt sker kontinuerligt av incidenter och åtgärder mot kränkande behandling och mobbning. Förvaltningen, genom verksamhetschef och skolchef, följer upp vid rektorskonferenser. Genomgång av nämndsprotokoll januari augusti 2011 visar att någon särskild uppföljning av kränkande behandling och mobbning inte har redovisats till nämnden under denna tid. Nämnden har inte heller begärt någon särskild redovisning under denna tid av hur målet O-tolerans vad gäller diskriminering och kränkande behandling uppnåtts. Maj-Britt Åkerström Projekt- och uppdragsledare Åre kommun 10 av 10