Kränkningar och diskriminering i grundskola

Transkript

1 Revisionsrapport Kränkningar och diskriminering i grundskola Båstad kommun Jean Odgaard Cert. kommunal revisor

2 Kränkningar och diskriminering i grundskola Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Metod och genomförande 4 2 Utgångspunkter 5 3 Granskningsresultat Skolinspektionens tillsyn Ledning, styrning och uppföljning Mål och styrdokument KS arbete med likabehandling Uppföljning Strandängsskolan Likabehandlingsarbetet Likabehandlingsplanen Kommentar Östra Karup Likabehandlingsarbetet Likabehandlingsplanen Kommentar 10 4 Analys och revisionell bedömning Analys Revisionsfrågorna 11 Båstad kommun

3 Sammanfattning Revisorerna i Båstad kommun har uppdragit åt att bedöma om kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning säkerställer att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagens 6 kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen. Uppdraget har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Granskningen har omfattat Strandängsskolan och Östra Karup. Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen styrning och uppföljning är bristfällig och kan utvecklas. Det finns inga mål eller servicedeklarationer med bäring på granskningsområdet. Det finns en styrning över att likabehandlingsplaner upprättas genom delegationsbestämmelser. Styrningen kan förbättras genom att se till att allmänna råd följs och nationella mallar tillämpas. Uppföljningen är också ett förbättringsområde. Det sker ingen systematisk kontroll över planernas kvalitet. Av granskningen framgår att enheterna inte följer Skolverkets allmänna råd fullt ut. Det sker ingen rapportering av anmälan till huvudman som i det här fallet är kommunstyrelsen. Har styrelse fattat beslut om hur man i enlighet med skollagen 6:4 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter? Har styrelse fört ut ansvar till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut? Ja, av delegationsordningen framgår att rektor ansvarar för åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar? Respektive rektor ansvarar för att personalen har tillräcklig kunskap. En omfattande utbildningssatsning genomfördes efter skolinspektionens tillsyn Med fördel skulle detta område kunna fångas i medarbetarenkät för att bland annat uppmärksamma om kunskaperna är tillfredsställande och hur medarbetarna uppfattar arbetet. Vi konstaterar att ledningsgruppen diskuterar likabehandlingsarbetet. Det saknas dock ett sammanhållet system för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Båstad kommun 1 av 13

4 Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning och görs en systematisk uppföljning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Är barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) delaktiga i arbetet? Det finns en likabehandlingsplan för samtliga kommunala skolor i Båstads kommun. Likabehandlingsplanerna kan med fördel redovisas på respektive skolas hemsida så att dessa blir tillgängliga för allmänheten. Det genomförs ingen systematisk förvaltningsövergripande kvalitetssäkring av planerna utan respektive rektor är kvalitetsansvarig för sin likabehandlingsplan utifrån de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker ute på respektive enhet. Barn/elever är delaktiga i arbetet. Utifrån de likabehandlingsplaner som vi har tagit del av i denna granskning kan konstateras att skolverkets allmänna råd inte följs fullt ut. Det är därför angeläget att säkerställa att de nya reviderade råden kommer att tillämpas. Med fördel skulle ett sådant arbete kunna drivas verksamhetsområdesövergripande så att samtliga enheter har en gemensam mall att utgå ifrån. Kan kommunstyrelsen följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt? Vi konstaterar att det i dagsläget saknas förutsättningar för kommunstyrelsen att följa upp utveckling, omfattning och resultat av arbetet. Skolplanen innehåller inte heller några mål med bäring på granskningsområdet som ska återredovisas. Det är viktigt att kvalitetsredovisningen ersätts med ett väl fungerande instrument. Båstad kommun 2 av 13

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Från och med 1 januari 2009 finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagen samt diskrimineringslagen (2008:567). Den nya skollagen (SL 2010:800, 6 kap) innebär en betydande skärpning av huvudmannens ansvar. Anmälningsplikt gäller för all personal. Nya skollagen ska tillämpas fr o m 1 juli Vidare innebär lagstiftningen bl a att plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas årligen. Uppgifter från Skolinspektionen visar att många verksamheter har brister i sina planer. Vanligt är att dessa inte bygger på en kartläggning av verksamhetens behov samt att barnen/eleverna inte engageras i arbetet med planerna. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn och elever med anledning av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Under 2010 ökade antalet anmälningar till Barn- och elevombudsmannen och Skolinspektionen markant. Sammantaget ställs stora krav på verksamhetens förmåga att arbeta främjande, förebyggande och förhindrande samt att i förekommande fall utreda och åtgärda. Varje barns/elevs rätt till en skoltid fri från kränkningar och diskriminering måste kunna säkerställas. 1.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisionsfråga Säkerställer kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagens 6 kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen? Kontrollmål/granskningsmål - Har styrelse fattat beslut om hur man i enlighet med skollagen 6:4 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter? - Har styrelse fört ut ansvar till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut? - Säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar? Båstad kommun 3 av 13

6 - Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning och görs en systematisk uppföljning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Är barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) delaktiga i arbetet? - Kan kommunstyrelsen följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt? Granskningen har avgränsats till grundskoleverksamheten. 1.3 Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Intervjuer har genomförts med skolchef. Vidare har intervjuer genomförts med rektor och personal från Östra Karup samt rektor, personal och elevrepresentanter från Strandängsskolan. Dokumentgranskning har skett av budget, skolplan, delegationsbestämmelser och kvalitetsredovisning samt granskade skolors likabehandlingsplaner och kvalitetsredovisningar. Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. Båstad kommun 4 av 13

7 2 Utgångspunkter Av Skollag (2010:800) framgår bl a följande: - Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. - Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. - Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. - En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Av Diskrimineringslag (2008:567) definieras begreppet diskriminering i form av direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. För att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har Skolverket tagit fram Allmänna råd. I de allmänna råden framhålls förekomst av främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. I arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling bör man: - Regelbundet genomföra en kartläggning av organisation och arbetssätt, barnens trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet. Båstad kommun 5 av 13

8 - Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen. Vidare framgår bl.a. följande: - Det bör finnas rutiner för hur informationen mellan huvudmannen, barn, elever och vårdnadshavare ska förmedlas vid kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. - Ansvarsfördelningen bör vara tydlig mellan huvudmannen och rektor. Utredningen bör ledas av rektorn eller någon motsvarande ledningsfunktion. - Det bör finnas rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Planerna mot diskriminering och kränkande behandling bör innehålla: - En beskrivning av verksamhetens långsiktiga mål och insatserna för det främjande arbetet. - De slutsatser som kan dras av kartläggningarna om situationen i verksamheten. - Konkreta mål för och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt en ansvarsfördelning för detta. - Tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar och hur dessa ska dokumenteras. - En beskrivning av hur barn och elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planerna. På grund av att skollagen och andra författningar som rör skolväsendet ändras eller upphävs kommer Skolverket att revidera de allmänna råden med kommentarer som Skolverket gett ut. Båstad kommun 6 av 13

9 3 Granskningsresultat 3.1 Skolinspektionens tillsyn Skolinspektionen genomförde en tillsyn av verksamheten i Båstads kommun hösten år Vid inspektionen konstaterades att verksamheternas värdegrundsarbete var aktivt och engagerat och att det fanns tydliga rutiner och system. Alla enheter hade likabehandlingsplaner, men huvuddelen av dessa behövde revideras för att uppfylla de krav som ställs på en sådan plan. Det framgick inte att det förebyggande värdegrundsarbetet även omfattar diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder). Likabehandlingsplanerna behövde konkretiseras ytterligare och redovisa vilka åtgärder som ska genomföras med utgångspunkt från en kartläggning kopplad till de olika diskrimineringsgrunderna. Mot bakgrund av tillsynen vidtogs en rad åtgärder enligt nedan 1 : - Hösten 2009 genomfördes föreläsning om diskrimineringsgrunder och likabehandlingsplaner. - Barn- och utbildningskontoret följer upp verksamheternas likabehandlingsplaner. - De olika verksamheterna vidtar specifika åtgärder mot bakgrund av tillsynen. Här kan bland annat nämnas att planerna har kompletterats med en kartläggning och nulägesanalys samt konkreta åtgärder att vidta vid kränkning eller diskriminering. Av kompetensutvecklingsplanen för år 2010 framgår att rektor har haft i uppdrag att arbeta med likabehandlingsarbetet. Av intervjuerna framgår att när det gäller skolinspektionens kritik av det förebyggande arbetet så har inga åtgärder vidtagits. 3.2 Ledning, styrning och uppföljning Mål och styrdokument Av nu gällande skolplan för Båstad kommun finns under visionen En skola för hälsa och miljö angivet att: - Alla barn, elever, studerande och personal ska behandla varandra med respekt. Den psykosociala arbetsmiljön ska präglas av omtanke om den enskilda och gruppen och umgänget ska utmärkas av arbetsro och hänsynstagande. Detta ska åstadkommas genom att all personal ska alltid agera föredömligt både sinsemellan och i förhållande till barn, elever, studerande och föräldrar. Likabehandlingsplanerna tillämpas och det förebyggande mobbningsarbetet aktualiseras ständigt. 1 Bildningsnämnden, Båstad kommun 7 av 13

10 Av budget för 2011 framgår att det finns inga mål eller servicedeklarationer med bäring på granskningsområdet. I den senast upprättade kvalitetsredovisningen (2010) framgår att alla verksamheter kontinuerligt reviderar sina planer och arbetar efter Skolverkets allmänna råd. Verksamheterna beskriver att incidenter ständigt uppstår. Oftast handlar det om muntliga kränkningar och man löser de flesta inom organisationen och i samverkan med vårdnadshavare, eventuellt med stöd från Stöd- och utvecklingsenheten. Båstad kommun genomförde i årskurserna 2,5 och 8 en enkät gällande ansvar, inflytande och trivsel. Sammantaget gav enkäten ett bra resultat. Av intervjuerna framgår att det pågår ett arbete med att revidera skolplanen. Avsaknaden av mål uppges inte påverka arbetet med likabehandling KS arbete med likabehandling Av delegationsbestämmelsernas för välfärdsutskottets verksamhetsområden framgår att rektor ansvarar för: - Beslut om genomförande av åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. - Beslut om upprättande och fastställande av plan mot diskriminerande och kränkande behandling. - Beslut om att utreda anmälda kränkningar och trakasserier mot en elev samt vidta eventuella åtgärder. Det finns ingen förvaltningsgemensam mall. Det finns däremot en gemensam incidentrapport. Rektorerna rekommenderas att följa Skolverkets allmänna råd samt den mall som är framtagen nationellt 2. Det förekommer att likabehandlingsarbetet diskuteras i ledningsgruppen. Av intervjuerna med rektorer och personal framgår att det saknas ett sammanhållet system i kommunen för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva i att motverka mobbning. Det saknas forum för lärande och best practice Uppföljning Skolchefen tar del av alla enheters likabehandlingsplaner i samband med kvalitetsredovisningen (senast år 2010). Enligt uppgift reviderar inte alla skolor dessa årligen. Någon kvalitetskontroll av likabehandlingsplanerna genomförs inte. Respektive rektor har ansvar för likabehandlingsplanen. Kommunstyrelsen följer inte upp arbetet med likabehandling. Tidigare nämnd samlade in planerna då lagstiftningen var ny (2006). Anmälan till skolinspektionen tas med som delgivning till välfärdsutskottet. Det går inte att följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt. De elevenkäter som genomförs kan redovisas på enhetsnivå. Båstad kommun kommer att 2 Sedan december 2010 finns planforskolan.se. Båstad kommun 8 av 13

11 fortsätta med någon form av kvalitetsredovisning. Det pågår ett arbete med att ta fram vilket verktyg som ska användas i kvalitetsarbetet. Av intervjuerna framgår att anmälningar inte når styrelsen utan stannar på respektive skolenhet. 3.3 Strandängsskolan Likabehandlingsarbetet Likabehandlingsplanen tas fram i samspel mellan skolans rektor och personal. Elevernas görs delaktiga genom trivselenkäter. Under en lektion i ämnet livskunskap går alla klasser igenom de otrygga platser som kan finnas på skolan samt lämnar förslag på åtgärder. Föräldrarna informeras på föräldramöten. Strandängsskolan har ett AMOR-råd 3 för arbetet med likabehandling. Skolan har inför detta läsår valt att ändra sin organisation och ta bort kamratstödjare. Detta mot bakgrund av kritik från Skolverkets rapport 4 vilken visar att de till och med kan vara kontraproduktivt med kamratstödjare. I de fall problemen inte kan lösas av berörd klassföreståndare hanteras ärendet av AMOR. Ärendet dokumenteras och föregående läsår fanns tio dokumenterade händelser. Skolan har också en blankett för dokumentation gällande utredning av ärenden som rör diskriminering och/eller kränkande behandling. Denna blankett har ännu inte tillämpats på skolan. Medlemmarna i AMOR ges kompetensutveckling med jämna mellanrum. För det förebyggande arbetet används lektioner i livskunskap där klassföreståndaren arbetar med material som utvecklar och stärker eleverna socialt och emotionellt. Skolans kvalitetsredovisning innehåller en uppföljning av likabehandlingsplanen. Av denna framgår att det förebyggande sociala arbetet med livskunskap bedöms ha inneburit att elevärendena som nått elevvårdsteamet och AMOR-rådet har halverats. Av intervjuerna med eleverna framgår att arbetsmiljön på skolan är relativt bra. Likabehandlingsarbetet har diskuterats på lektioner. Mobbningsärenden hanteras och skolan har även uppmärksammat kränkningar via sociala medier (Facebook). Under år 2011 har ett elevärende granskats av skolinspektionen. Anmälan gör gällande att elev utsatts för upprepade kränkningar i sin skolvardag. Ärendet har bedömts utifrån 1985 års skollag. Skolinspektionens utredning visar att skolan vidtagit åtgärder. Skolinspektionen bedömer att skolan utrett de signaler den fått samt vidtagit skäliga åtgärder för att motverka kränkande behandling Likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan för Strandängsskolan 7-9. Planen är reviderad under hösten Planen beskriver skolans mål och definition av diskriminering och annan kränkande behandling samt kartläggning och nulägesanalys. Till likabehandlingen hänvisas läsaren till elevhälsoplan, plan mot mobbning, rutiner vid misstänkta brottsliga handlingar i skolan och rutiner vid kränkande behandling i 3 AMOR-rådet består av pedagoger från olika arbetslag på skolan. 4 Utvärdering av metoder mot mobbning, Rapport , Skolverket. Båstad kommun 9 av 13

12 skolan. Det finns också en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering genomförs samt hur elever har varit delaktiga i arbetet med att ta fram planen Kommentar Skolan har valt att ange skolans mål för likabehandling utifrån läroplanen. Det innebär att målet blir mångordigt och svårt att kommunicera. Skolan motiverar valet med att det är pedagogens ansvar att levandegöra ordens innebörd. Likabehandlingsplanen kan med fördelas kompletteras med flera av de planer den hänvisar till. Det är olyckligt att likabehandlingsplanen inte innehåller tydliga rutiner för akuta och uppföljande åtgärder avseende inträffade kränkningar. Det framgår inte med tydlighet hur kränkande behandling ska dokumenteras. De åtgärder som skolan tillämpar återfinns i elevhälsoplan. Planen innehåller en tydlig beskrivning över vilka insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3.4 Östra Karup Likabehandlingsarbetet Efter skolinspektionens rapport år 2008 påbörjades ett förändringsarbete vad gäller skolans likabehandlingsplan. Planen revideras årligen av rektor tillsammans med personal. Eleverna är delaktiga i samband med nulägesanalysen. Rektor och personal beskriver att det är ett gott klimat på skolan. Skolan har vidtagit vissa fortbildningsinsatser. Skolan har utgått från Farsta-modellen i sitt arbete med mobbningssamtal. Det finns en trygghetsgrupp på skolan bestående av personal som hanterar ärenden. Även Östra Karup har ändrat organisation och tagit bort kamratstödjare i verksamheten. Någon incidentrapport har inte tillställts rektor. Av kvalitetsredovisningen för år 2010 framgår att det under läsåret inkommit två anmälningar till mobbningsteamet vilka åtgärdats. Inget av fallen har varit av sådan art att de har redovisats till nämnd Likabehandlingsplanen Det finns en gemensam likabehandlingsplan för Östra Karups skola och fritidshem. Planen är reviderad senast Planen innehåller en beskrivning av lagstiftning, begrepp och organisation inklusive ansvarsfördelning. Det finns en tydlig målsättning angiven för arbetet med likabehandling. Planen innehåller också en redogörelse för hur verksamheten utvärderas samt resultatet av kartläggningen för år 2011 och angivna åtgärder för hur verksamheten ska förbättras innevarande läsår. Det finns rutiner för hur akuta händelser ska hanteras Kommentar Planen innehåller en tydlig redogörelse över vilka slutsatser som kan dras av den kartläggning och utvärdering som har genomförts. De åtgärder som ska vidtas under läsåret kan med fördel konkretiseras ytterligare. Östra Karups mål med likabehandlingsarbetet kan förtydligas. Planen kan också utvecklas vad gäller beskrivning Båstad kommun 10 av 13

13 av det förebyggande arbetet för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt Skolverket allmänna råd bör det finnas en likabehandlingsplan för all skollagsreglerad verksamhet. Därför bör det även upprättas en plan för skolans fritidshem. 4 Analys och revisionell bedömning 4.1 Analys Inledningsvis är det angeläget att framhålla att år 2011 har präglats av implementering av ny skollag, ny läroplan och nytt betygssystem. Av intervjuer och dokumentation framgår att skolorna har väl fungerande system och metoder för att hantera kränkning och diskriminering ute på skolorna. Uppgifterna rapporteras dock inte vidare varför det är svårt att få en uppfattning om hur omfattande problemet är och hur det utvecklas över tid. Av förarbetena 5 till Skollagen framgår att För att säkerställa att bestämmelserna om skyldighet att utreda uppgifter om kränkande behandling och att vidta åtgärder blir tillräckligt effektiva behövs även bestämmelser om anmälningsplikt för rektorer, lärare och övrig personal. Huvudmannen måste få kännedom om uppgifterna för att utredning ska kunna inledas och eventuella åtgärder vidtas. Lärare och annan personal ska ha anmälningsplikt till rektor. Rektor ska ha anmälningsplikt till huvudmannen. Detta är också reglerat i lagen. Huvudmannen är i det här fallet Båstad kommun och dess kommunstyrelse. Den slutsats som kan dras är att kommunstyrelsen ska ha kännedom om anmälningarna. Så sker inte idag utan kunskapen stannar ute på respektive skola. 4.2 Revisionsfrågorna Har styrelse fattat beslut om hur man i enlighet med skollagen 6:5-7 ska ansvara för att personalen fullgör sina skyldigheter? Har styrelse fört ut ansvar till berörda chefer samt delegerat rätten att fatta beslut? Ja, av delegationsordningen framgår att rektor ansvarar för åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Säkerställs att berörd personal har tillräckliga kunskaper både om gällande lagstiftning och om metoder och arbetssätt som främjar, förebygger samt förhindrar? Respektive rektor ansvarar för att personalen har tillräcklig kunskap. En omfattande utbildningssatsning genomfördes efter skolinspektionens tillsyn. Med fördel 5 Prop. 2009/10:165. Båstad kommun 11 av 13

14 skulle detta område kunna fångas i medarbetarenkät för att bland annat uppmärksamma om kunskaperna är tillfredsställande och hur medarbetarna uppfattar arbetet. Vi konstaterar att ledningsgruppen diskuterar likabehandlingsarbetet. Det saknas dock ett sammanhållet system för att dra lärdomar om vilka insatser som är de mest effektiva för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Har varje enhet upprättat planer enligt gällande lagstiftning och görs en systematisk uppföljning? Hur säkerställs kvaliteten på dessa dokument? Är barn/elever (och vårdnadshavare i tillämpliga fall) delaktiga i arbetet? Det finns en likabehandlingsplan för samtliga kommunala skolor i Båstads kommun. Likabehandlingsplanerna kan med fördel redovisas på respektive skolas hemsida så att dessa blir tillgängliga för allmänheten. Det genomförs ingen systematisk förvaltningsövergripande kvalitetssäkring av planerna utan respektive rektor är kvalitetsansvarig för sin likabehandlingsplan utifrån de förutsättningar som råder på den enskilda skolan. Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker ute på respektive enhet. Barn/elever är delaktiga i arbetet. Utifrån de likabehandlingsplaner som vi har tagit del av i denna granskning kan konstateras att skolverkets allmänna råd inte följs fullt ut. Det är därför angeläget att säkerställa att de nya reviderade råden kommer att tillämpas. Med fördel skulle ett sådant arbete kunna drivas verksamhetsområdesövergripande så att samtliga enheter har en gemensam mall att utgå ifrån. Kan kommunstyrelsen följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt? Vi konstaterar att det i dagsläget saknas förutsättningar för kommunstyrelsen att följa upp utveckling, omfattning och resultat av arbetet. Skolplanen innehåller inte heller några mål med bäring på granskningsområdet som ska återredovisas. Det är viktigt att kvalitetsredovisningen ersätts med ett väl fungerande instrument. Säkerställer kommunstyrelsen genom styrning och uppföljning att berörda verksamheter bedrivs i enlighet med skollagens 6 kapitel om kränkande behandling och diskrimineringslagen? Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen styrning och uppföljning är bristfällig och kan utvecklas. Det finns inga mål eller servicedeklarationer med bäring på granskningsområdet. Det finns en styrning över att likabehandlingsplaner upprättas genom delegationsbestämmelser. Styrningen kan förbättras genom att se till att allmänna råd följs och nationella mallar tillämpas. Uppföljningen är också ett förbättringsområde. Det sker ingen systematisk kontroll över planernas kvalitet. Av granskningen framgår att enheterna inte följer Skolverkets allmänna råd fullt ut. Det sker ingen rapportering av anmälan till huvudman som i det här fallet är kommunstyrelsen. Båstad kommun 12 av 13

15 Jean Odgaard Uppdragsledare Båstad kommun 13 av 13