Likabehandlingsplan. Handlingsplan för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Reviderad

Transkript

1 1 (12) Lärande Stenkulan - Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Reviderad Stenkulan F-9

2 2 (12) Innehåll Inledning 3 Huvudmannens och enheternas uppdrag 3 Mål med insatserna: 3 Definitioner 3 Viktiga definitioner 3 Vidare definitioner ur de allmänna råden: 4 De sju diskrimineringsgrunderna är: 4 Viktigt för alla på skolan att känna till 5 Rättigheter och skyldigheter 5 Årlig plan/ Förebyggande arbete 6 Upptäcka 8 Utreda 8 Arbetsgång vid utredning 8 Åtgärda 9 Arbetsgång vid planering av åtgärder 9 Om kränkningarna fortsätter 9 Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter 10 När en elev uppmärksammar en kränkning eller när en elev upplever sig ha blivit kränkt 10 När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling 10 När en vuxen på skolan kränker en elev 10 När en elev kränker en vuxen 10 Om kränkningarna fortsätter 11 Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter 11 Delaktighet och ansvar 11 Kompetensutveckling 11 Rättigheter och skyldigheter i samhället 11

3 3 (12) Inledning Huvudmannens och enheternas uppdrag Enligt 6 kap i Skollagen angående kränkande behandling samt 3 kap i Diskrimineringslagen ska huvudmannen se till att: Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och diskriminering (Skollagen 6 kap 6, Diskrimineringslagen 3 kap 14 ). Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering (Skollag 6 kap 7, Diskrimineringslagen 3 kap 15 ). Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8, Diskrimineringslagen 3 kap 16 ). För respektive enhets likabehandlingsarbete ansvarar rektor och förskolechef. Huvudmannen (Lerums kommun) fullgör ovanstående ansvar genom dessa riktlinjer. Riktlinjerna uppdateras årligen och delges alla ansvariga chefer. Uppföljning av enheternas likabehandlingsarbete och likabehandlingsplaner görs i form av internkontroll, årligen. Resultatet, analyser och strategier föranledda av denna ingår i de särskilda verksamhetsuppföljningar som upprättas årligen som en del i huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Stenkulans skola och fritidshem tar tydligt avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Mål med insatserna: På vår skola ska alla känna sig välkomna. Ingen ska känna olust eller rädsla för att gå till skolan. Eleverna ska känna sig trygga, respekterade och få uppleva gemenskap och arbetsglädje. Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling får inte förekomma på vår skola. Definitioner Likabehandlingsplanen gäller vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever. Trakasserier och kränkande behandling beskrivs i Skollagen 6kap 3 och i Skolverkets allmänna råd: som att de kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via t.ex. mobiltelefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även

4 4 (12) handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. I Skollagen 6 kap 3 och i skolverkets allmänna råd definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Vidare definitioner ur de allmänna råden: Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 1 kapitlet 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom till exempel strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån diskrimineringsgrunderna. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse utan då definieras det som trakasserier. Trakasserier definieras också i Diskrimineringslagens 1 kap 4 som: (..) ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (..) Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Annan kränkande behandling är ett uppträdande, som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen kränker ett barns, en elevs eller en vuxens värdighet. Kränkningen kan ges av en eller flera och gäller både barn och vuxna.

5 5 (12) Kränkningar kan vara: fysiska, t.ex. slag eller knuffar verbala, t.ex. ord som hora eller bög psykosociala, t ex utfrysning eller ryktesspridning text- eller bildburna, t ex klotter, Facebook, sms, mms, Snapchat, Instagram, blogg Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Viktigt för alla på skolan att känna till Det är olagligt att kränka någon. Den elev som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart berätta detta för en vuxen på skolan. Eleven ska uppmuntras att berätta om man ser eller hör något som man uppfattar som kränkningar. Varje incident av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling skall resultera i en reaktion av den vuxne som ser eller hör detta. Mentor informeras skyndsamt och har uppföljningsansvar. Det finns en trygghetsgrupp (THG) bestående av ett antal vuxna med olika yrkeskompetenser. Den har en representant från varje arbetslag samt kurator. Dit kan man också vända sig och få hjälp om man blivit kränkt eller misstänker att någon blivit kränkt. Alla barn/elevers upplevelse ska tas på allvar. Dokumentation sker vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor informeras. Ovanstående gäller såväl elever som vuxna på skolan. Rättigheter och skyldigheter Varje elev har rätt att: känna sig trygg både i och utanför skolan. bli respekterad av andra elever och vuxna. få vara med i gemenskapen. få hjälp med att reda ut konflikter. Varje elev ska: verka för gott kamratskap. alltid ta kontakt med någon vuxen när man upplever att en kamrat far illa.

6 6 (12) Varje vårdnadshavare har rätt att: få information skyndsamt, om det egna barnet blivit utsatt eller har utsatt andra elever för trakasserier eller kränkningar. få information om telefonnummer och mailadresser till personal för att kunna uppmärksamma skolan vid kränkningar. Dessa finns på skolans hemsida. Varje vårdnadshavare ska: alltid kontakta skolan vid kännedom om kränkning eller trakasserier. Varje vårdnadshavare bör enligt Barnkonventionen: ge sitt barn grundläggande värderingar kring människors lika värde. All personal har rätt att: känna sig trygg både i och utanför skolan. bli respekterad av elever och andra vuxna. få stöttning av rektor i händelse av kränkning. All personal i skolans verksamhet är skyldig att: var bra insatt i skolans likabehandlingsplan. sätta gränser och ingripa vid olika typer av kränkningar och trakasserier. göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med likabehandlingsplanen. Årlig plan/förebyggande arbete Metoder för kartläggning Enkäter såsom: Trivselenkät åk F-6 (1 gång/termin), Örebro-enkät åk 4-9 Skolinspektionens enkät F-9 Trygghetsvandring en gång per läsår med elevrepresentanter från varje årskurs. Trivsel är en punkt i utvecklingssamtalet Dialog med elever i respektive klass THG fångar upp tendenser genom möten med elever och personal. Information från klasskonferenser.

7 7 (12) Sammanställning och uppföljning av kränkningsärenden. Information från klass- och elevråd. Resultat av kartläggningarna Kartläggningen visar att vi har goda resultat i vad gäller elevernas trygghet i skolan. Det finns fortfarande otrygga platser i skolan såsom tex omklädningsrum. Eleverna ser inte värdegrundsarbetet eller det aktiva arbetet med att motverka kränkningar och trakasserier, lika tydligt som elever på andra skolor i Lerum. Eleverna behöver få möjlighet att förstå diskrimineringsgrunderna. Uppföljning av fjolårets insatser Föregående års insatser är genomförda. Analys av kartläggningarna Våra kartläggningar visar att vi har goda resultat i trygghet och trivsel. Det tror vi beror på att vi är en F-9-skola där eleverna går i många år, de har arbetslag som är organiserade tätt kring eleverna, personalen är snabb med att agera på signaler om kränkningar och följer likabehandlingsplanens rutiner. Vi har lägre resultat i delar som handlar om elevernas upplevelse av ett aktivt värdegrundsarbete i undervisningen. Det tror vi kan bero på att vi inte synliggör arbetet med värdegrund. Vi behöver framåt öka kunskapen hos elever om diskrimineringsgrunderna. Det märker vi tex i samtal med elever utifrån situationer som har uppstått. Vi ser att våra klassrum fortfarande behöver bli mer demokratiska och alla elever ska känna att de har utrymme i samtal och gemensamt lärande. Mål för årets insatser Fortsatt goda resultat vad gäller trivsel och trygghet. Synliggöra värdegrundsarbetet i undervisningen Ökad medvetenhet hos elever och personal vad gäller jämställdhet och diskrimineringsgrunder. En mer demokratisk miljö i klassrummet med ökat inflytande och delaktighet. Årets insatser, med ansvarsfördelning Strukturerad rastaktivitet Leksam för åk 2-3. Ansvariga är arbetslaget Stora Safiren. Ett tydligt rastvärdschema i varje arbetslag. Ansvariga är

8 8 (12) respektive arbetslag. Tydlig vuxennärvaro i foajén och andra uppehållsytor i samband med lunchrasten. Ansvariga respektive arbetslag. Medveten fördelning av elevskåp åk 7-9. Rutiner för frånvarouppföljning, tidiga reaktioner och insatser. Likabehandlingsplanen förankras i alla led genom kontinuerlig reflektion och återkoppling i arbetslag och på skolan som helhet. Ansvariga är THG-representanter. Stöd till personal att synliggöra värdegrundsarbetet i undervisningen. Ansvariga är rektorerna. Stöd till personal för ökad jämställdhet i lärmiljön. Ansvariga är rektorerna. Utbildning för personal kring delaktighet och inflytande. Ansvariga är rektorerna. Vi prioriterar det främjande och förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Upptäcka Arbetslag och skolvärdinna, finns kring eleverna under hela dagen och är tillgängliga för dialog med vårdnadshavare. Personal från elevhälsoteamet (EHT) träffar många elever och vårdnadshavare. Eleverna har själva möjlighet att vid behov söka upp t ex skolkurator och skolsköterska. Eleverna får information vid läsårsstart om likabehandlingsplanen av mentorerna. Information till vårdnadshavare om likabehandlingsplanen sker i samband med höstens föräldramöten. Trygghetsgruppen presenterar sig i årskurs 1, 4 och 7 varje nytt läsår. Utreda Ur Skollagen: Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de

9 9 (12) uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Arbetsgång vid utredning Aktivitet Rektor informeras omgående då man misstänker att en kränkning uppstått. Utredningssamtal inleds med inblandade elever. Rektor anmäler kränkningen till huvudman enligt rutin. Utredningssamtal ska ske skyndsamt efter att personal fått kännedom om en kränkning. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat. Samtalen dokumenteras och följs upp. Utifrån utredningssamtalen görs en analys av vad som skett. Ansvarig Mentor/ annan personal Vårdnadshavare till inblandade elever informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Arbetslaget och annan berörd personal som behöver information informeras. Åtgärda Arbetsgång vid planering av åtgärder Aktivitet I det akuta läget ska skolpersonal ingripa. Berörda mentorer och rektor informeras. Efter individuella utredningssamtal och analys beslutas om lämpliga åtgärder som ska få den kränkande behandlingen att upphöra. Åtgärderna ska riktas både till den som är utsatt och den som utsätter. Åtgärderna dokumenteras. Ansvarig Mentor/ annan personal

10 10 (12) Vårdnadshavare till inblandade elever informeras om de beslutade åtgärderna. Arbetslaget och annan berörd personal som behöver information informeras. Avstämning med den utsatte sker inom en vecka. Individuell uppföljning med alla berörda sker inom två veckor. Vårdnadshavare informeras. Utredning, planerade åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras. Om kränkningarna eller trakasserierna fortsätter Aktivitet Mentor informerar vårdnadshavare om att THG kopplas in. Två medlemmar från THG har enskilda, strukturerade samtal med berörda elever. Den utsatte eleven intervjuas först, därefter övriga inblandade elever. Vårdnadshavare till inblandade elever informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar efter genomförda samtal. Beslut om åtgärder meddelas. Rektor informeras av THG. Avstämning med den utsatte sker inom en vecka. Uppföljning med alla berörda sker inom två veckor. Vårdnadshavare informeras. Uppföljning kan ske under längre tid vid behov. Mentor Ansvarig Trygghetsgruppens medlemmar (THG) Trygghetsgruppens medlemmar Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art tas ärendet upp i elevhälsoteamet, där rektor beslutar om eventuell elevvårdskonferens eller om anmälan till verksamhets- /sektorschef, social myndighet och/eller polis ska göras. Handlingsplan kan upprättas för den som utsätter och för det utsatta barnet. Rektor Mentor/arbetslag När en elev uppmärksammar en kränkning eller när en elev upplever sig ha blivit kränkt Eleven tar kontakt med en vuxen på skolan som t ex rastvärd, mentor eller medlem i trygghetsgruppen.

11 11 (12) Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling Vårdnadshavaren kontaktar elevens mentor eller medlem i trygghetsgruppen. Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vuxen på skolan kränker eller diskriminerar en elev Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av den elev som upplever sig ha blivit kränkt. Rektor kontaktar berörd vuxen. Rektor anmäler till huvudman enligt rutin. Rektor utreder via samtal med berörda parter. Rektor kontaktar vårdnadshavare till den kränkta eleven. Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Vid behov medverkar elevens vårdnadshavare. Rektor beslutar om åtgärder. Uppföljning sker inom två veckor. När en elev kränker en vuxen Den kränkte ger sin version av händelsen till rektor. Eleven som kränkt ger sin version av vad som hänt till rektor. Elevens vårdnadshavare informeras om vad som hänt av rektor. Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Rektor leder mötet. Uppföljning sker inom två veckor. Om kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavarna informeras. Vårdnadshavare och inblandade parter kallas till ett möte. Handlingsplan upprättas. Uppföljning sker inom två veckor. Rektor Ansvarig Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till verksamhets-/sektorschef, social myndighet och/eller polis. Rektor

12 12 (12) Delaktighet och ansvar Likabehandlingsplanen delges i elevrådet, klasserna, APT och föräldramöte. Eventuella synpunkter och frågor tas emot i de olika forumen för vidare diskussion och reflektion. På höstens föräldramöte presenteras likabehandlingsplanen. Kompetensutveckling Implementering av boken Vilse i skolan och metoden Collaborative Problem Solving (CPS). Syftet med kompetensutvecklingen är att utveckla våra förhållningssätt i möten med elever. Implementering av boken Ledarskap i klassrummet är en kompetensutveckling som ska bidra till verksamhetens främjande arbete. Elevhälsoteamet påbörjar kompetensutveckling i syfte att stärka det främjande arbetet. Boken Att utveckla elevhälsa används i detta. Rättigheter och skyldigheter i samhället Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (SFS 2010:800) 6 kap Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänstlagen (14 kap 1 ) angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande eller hets mot folkgrupp.