Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering

Transkript

1 1 (14) Årlig plan Lärande Smörblommans förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och diskriminering LERUM100, v 1.0, Hästhagen-Uddaredsenheten Smörblommans förskola

2 2 (14) Innehåll 1. Inledning Definitioner 3 Kränkande behandling och diskriminering 4 Övergripande mål 4 Viktigt för alla på förskolan att känna till 4 Förskolans uppdrag 4 Rättigheter och skyldigheter 5 2. Utvärdering och kartläggning - årliga planen Förändringar/Förbättringar årliga planen Upptäcka identifierande arbete att uppfatta diskriminering eller kränkande behandling 7 Identifierande arbete 9 5. Utreda åtgärda ansvar 9 6. Uppföljning och utvärdering av den årliga planen Kvalitetssäkring Kompetensutveckling 11 Rättigheter och skyldigheter i samhället 11

3 3 (14) 1. Inledning Den årliga likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling. Planen ska förebygga samt motverka diskriminering och kränkande behandling. Vi tar avstånd från diskriminering och alla former av kränkande behandling. All personal på förskolan har ett gemensamt ansvar i detta arbete. Varje upplevelse av kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i förskolan. En viktig utgångspunkt är det enskilda barnets upplevelse. Den som uppger att han eller hon har blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Den årliga likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument genom att vara åtgärdsinriktad och ständigt aktuell. Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två olika lagar. Förskolan och skolan ska beakta bestämmelserna i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap I skollagen har också skrivelsen att en årlig plan skall upprättas skärpts. Det är inte tillräckligt att den gamla planen ses över och revideras utan en plan för det kommande året med planerade åtgärder och uppföljning av föregående år krävs. En sådan plan förutsätter att en kartläggning av den egna verksamheten först görs. Definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ särbehandling av individer utifrån olika grunder som leder till att de missgynnas. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder

4 4 (14) Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Diskrimineringslagens 1 kap 4 ) Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering. Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. I skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling som: ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet. Uppträdandet ska således inte ha samband med någon diskrimineringspunkt. Istället avses mobbning och liknande beteende som kan utgöras till exempel av tillmälen om övervikt, hårfärg eller att någon råkar vara en "plugghäst". Kränkande behandling kan även anses ha förekommit utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos det barn eller den elev som utsätts för kränkningar. Att man utan verbala nedsättande omdömen om exempelvis någons hårfärg eller klädsel genom att till exempel knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också anses utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom till exempel utfrysning omfattas av uttrycket kränkande behandling. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Viktigt för alla på förskolan att känna till Det är olagligt att diskriminera, trakassera eller kränka någon. Den elev som känner sig utsatt på något sätt ska omedelbart berätta detta för en vuxen. Den elev som känner sig utsatt kan även berätta för en kamrat som för det vidare till en vuxen. Alla elever ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man uppfattar som diskriminering, trakasseri eller kränkning. Alla tendenser till diskriminering, trakasserier eller kränkningar skall åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller hör detta. Vi tar alla barns upplevelse på allvar.

5 5 (14) Förskolans uppdrag Det ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling av barn. Det ska genomföras åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan. Rättigheter och skyldigheter Varje barn har rätt att: Känna sig trygg både i och utanför förskolan. Bli respekterad av andra barn och vuxna. Få vara med i gemenskapen. Få hjälp med att hantera och reda ut konflikter. Varje barn skall: Verka för gott kamratskap. Alltid ta kontakt med någon vuxen när man upplever att en kamrat far illa. Varje vårdnadshavares har rätt att: få information inom 24 timmar, om det egna barnet blivit utsatt eller utsatt andra barn för diskriminering eller kränkning. Känna till olika alternativ att kunna larma förskolan. Varje vårdnadshavare skall: Ge sitt barn grundläggande värderingar kring människors lika värde. alltid kontakta förskolan när kännedom om diskriminering eller kränkning uppstår. Varje vuxen skall: Sätta gränser och ingripa vid olika typer av diskriminering eller kränkningar. Göra en bedömning och vidta nödvändiga åtgärder. i vissa fall kontakta sociala myndigheter. 2. Utvärdering och kartläggning av likabehandlingsarbetet Den årliga planen upprättades av samordnarna. Storarbetslagen lämnade synpunkter och beslut om den årliga planen fattades på ett av höstens APT. Likabehandlingsplanen presenterades för vårdnadshavarna på läsårets första föräldramöte och man berättade då att den kommer att publiceras på förskolans

6 6 (14) hemsida. Mail går hem till samtliga vårdnadshavare då den nya planen publiceras på hemsidan. På varje avdelning upprättades trivselregler tillsammans med barnen. Trivselreglerna anslogs på respektive avdelning. Vi har varit noggranna med vuxennärvaro vid barnens lek. Men vi kan göra det tydligare i utemiljön/uteleken. Vi har under året arbetat med attityder och värderingar via samtal, aktiviteter och lekar. Under året har vi haft två arbetsenhetsråd och fem enhetsråd då vi tagit emot synpunkter från vårdnadshavarna. Vi har under läsåret genomfört två föräldramöten. Vi har under läsåret genomfört ett utvecklingssamtal med varje vårdnadshavare då vi pratat om barnets utveckling och lärande. Utifrån detta har det upprättats en plan för verksamheten, så att barnet haft möjlighet att utvecklas utifrån sina behov. Vi har inte genomfört att när barnen vistas utomhus ska vi dela upp gården i ansvarsområden. Varje pedagog ska veta sitt ansvarsområde. Detta system ändrar vi nu till Förändringar/förbättringar i den årliga likabehandlingsplanen utifrån de resultat vi har sett Utifrån ovanstående kartläggning av likabehandlingsarbetet gör vi följande främjande och förebyggande arbete: Vi har sett att den årliga planen inte används som ett aktivt verktyg i vårt arbete med att kartlägga, analysera och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att göra den årliga planen mer levande och aktuell kommer en likabehandlingsgrupp sammansättas för att fokusera på, bevaka och arbeta med likabehandling samt sprida det i arbetslagen. För att den årliga planen ska bli ett verktyg för alla pedagoger behöver den också upprättas av samtliga pedagoger i storarbetslagen och beslut om den årliga planen ska fattas på ett APT. Arbetet med den årliga planen kommer även att vara en stående punkt på förskolans Hus-APT. Vårt arbete med att ta fram trivselregler tillsammans med barnen behöver få med barnens delaktighet och inflytande på ett tydligare och mer konkret sätt. Trivselregler upprättas på varje avdelning. Trivselreglerna anslås i lekrum, förskolans entré samt på bloggen för vårdnadshavarna att ta del av och kunna samtala med sina barn om. Utifrån föregående år ser vi att avdelningarna/storarbetslagen på ett mer strukturerat sätt behöver kartlägga och identifiera barnen i relation till diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Detta kommer vi att stämma av. Dialog och avstämning kommer att ske på arbetslagsmötena under punkten barnprat. Från tidigare års resultat ser vi ett behov av att på ett mer fokuserat och systematiskt sätt organisera och strukturera vår verksamhet så att vi

7 7 (14) tillvaratar barns åsikter, tankar och funderingar. Ett ökat inflytande leder till att vi ser och får fatt i barnens trivsel, trygghet, önskningar och behov. För att öka barnens delaktighet och inflytande läser och arbetar vi med Skolverkets bok Uppföljning, Utvärdering och utveckling av förskolan pedagogisk dokumentation. Vi har inlett detta arbete under hösten, tagit en paus, men kommer att börja igen under våren. Från föregående års resultat ser vi att vi behöver arbeta med värdegrunds- och likabehandlingsfrågorna i vår dagliga verksamhets alla delar och pedagogiska miljöer på ett mer strukturerat sätt. Likabehandlingsplanen behöver integreras i vårt dagliga systematiska kvalitetsarbete och våra fokusområden kulturell mångfald/interkulturellt förhållningssätt, språket och barns delaktighet och inflytande. Vi ser ett fortsatt behov av att personalen arbetar medvetet med att göra verksamheten könsneutral och icke könsbunden. Vi prioriterar det främjande och förebyggande arbetet. Ett bra arbetsklimat utgör grunden för allas trygghet, trivsel och utveckling. Vi har delat in den årliga planens aktiviteter i en främjande och en förebyggande del. Ett antal av de främjande åtgärderna kvarstår från föregående år, det på grund av att vi annars ser en risk i att aktiviteterna inte följs och det därmed kan uppstå situationer där barnen kan uppleva sig trakasserade eller kränkta. De förebyggande aktiviteterna är insatser vi ser att vi behöver göra utifrån föregående års resultat. Främjande aktiviteter Aktivitet Så här gör vi Ansvar En årlig plan Trivselregler En årlig plan upprättas av samtliga pedagoger men en likabehandlingsgrupp kommer att upprättas för att fokusera på, bevaka och arbeta med likabehandlingsfrågor. Beslut om ny årlig plan fattas på APT. På läsårets första föräldramöte får föräldrarna information om funktionen av likabehandlingsplanen och den årliga planen. Här tas vårdnadshavarnas synpunkter tillvara. Planen publiceras sen på förskolans hemsida. Mail går hem till alla vårdnadshavare med information om när denna publiceras. Uppföljning av arbetet enligt den årliga likabehandlingsplanen sker vid likabehandlingsgruppens möten, arbetslagsmöten samt ett flertal APT:n under läsåret. Utvärdering av den årliga planen sker i september, innan läsårets första föräldramöte. På varje avdelning upprättas trivselregler senast oktober. Barnen är delaktiga i detta arbete. Trivselreglerna anslås på respektive avdelning. Förskolechef

8 8 (14) Arbete med attityder och värderingar. Gemensamt förhållningssätt Inbjudningskort Inskolning Viktigt att trivselreglerna är levande och att man återkommer till detta i sitt arbete. På så sätt utvärderas de tillsammans med barnen. Vi synliggör och samtalar kring aktuella upplevelser och problem. Vi lyfter fram barnens tankar och handleder dem fram till bra lösningar vid konfliktsituationer. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor Vi arbetar via: Gruppstärkande aktiviteter och lekar. Samtal i små och stora grupper om hur man uppträder mot varandra. Aktiv vuxennärvaro i barnens lek. Genom att konkret visa barnen hur man uppträder mot varandra - Vi ger barnen verktyg. T.ex. genom att personalen föregår med gott exempel. Personalen tar upp barnets/barnens perspektiv, det vill säga, frågar och undersöker vad barnen verkligen vill, funderar över och behöver. Personalen är aktivt närvarande i alla delar av verksamheten och i alla pedagogiska miljöer. Personalen hjälper barnen att lösa konflikter direkt. Små barn lever här och nu. Personalen måste stärka alla barns självförtroende så att barnen vågar vara sig själva - unika. Vi markerar alltid nedsättande kommentarer och ett felaktigt uppträdande. Personalen ska ge akt på sitt eget kroppsspråk och tilltal till barn och vuxna. Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn såväl som mot vuxna. Personalen arbetar för att agera könsneutralt i sitt förhållningssätt till barnen och gör ingen skillnad i tilltal eller sätt gentemot flickor och pojkar. Analys av förhållningssätt genom skattning samt utvärdering i maj 2015 Barnen får inte dela ut inbjudningskort till fester om inte alla barn i gruppen är bjudna. Barnens behov styr inskolningens omfattning och inriktning. Barn och vårdnadshavare lär känna varandra, pedagogerna, verksamheten och förskolans rutiner. Utvecklingssamtal Vårdnadshavarna erbjuds minst ett utvecklingssamtal under läsåret. Dokumentation sker i Unikum. All personal på förskolan Ansvarig pedagog Ansvarig pedagog

9 9 (14) Förebyggande aktiviteter: Aktivitet Så här gör vi Ansvar Vuxennärvaro där barnen vistas. Vi är alltid en vuxen med i barnens lek under hela dagen. Rutiner för vuxennärvaro finns genom att minst en pedagog alltid är närvarande i barnens aktiviteter. Vi är aktiva och utmanar barnen i deras lek och observerar dem på olika sätt. Alla avdelningar har ett fungerande system för när barnen går ut/utslussningen. Vi släpper aldrig ut barnen på gården om det inte finns en vuxen där. Vi sprider ut oss och är aktivt närvarande på hela gården. Vi är med barnen, är lyhörda och utmanar deras lek och samtal. som vistas ute ska kommunicera med varandra Då vi har en vikarie finns alltid en ordinarie pedagog på avdelningen för barnens trygghet. Skulle det vara många vikarier samarbetar vi över avdelningarna och i storarbetslagen på hela förskolan. Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationer vid organiserade lekar och rutiner. Utvärdering av vuxennärvaro sker i maj 2015 Tal- och kommunikationsutrymme Vi placerar barnen vid borden på ett strukturerat sätt för att skapa förutsättningar för givande samtal där alla barn får talutrymme och har en aktiv pedagog närvarande. Även om det är få barn sitter vi vid flera bord. En pedagog sitter vid matbordet och ansvara för att alla barnen vid bordet kommer till tals under måltiderna. Vi ser även till att alla barn kommer till tals i tvärgruppernas alla aktiviteter samt i övriga delar av verksamheten varje dag. Utvärdering sker i maj 2015

10 10 (14) Att se alla barnen Barngenomgång Enhetsråd/Öppet forum Föräldramöten kartlägger sig själva för att se att alla barn får uppmärksamhet, kommer till tals och får det stöd det behöver av oss pedagoger. Det är av stor vikt att alla barn känner sig sedda, omtyckta och viktiga hos oss. Vi gör en självskattning och samtalar om vår gemensamma bild och de insatser som behövs göras för varje barn. Självskattning september och februari Genomgång i arbetslaget med tidsangivna åtgärder i oktober och mars. Regelbundet på planeringar/tvärgruppsplaneringar har vi barnprat där vi tar upp barnens olika utvecklingsområden, om de är trygga, glada och har någon/några kompis/ kompisar att leka med. Vi ser varje barn och ägnar tid åt varje individ. Syftet är att strukturera upp verksamheten efter både gruppen och individernas behov. Månadsvis kort avstämning samt åtgärder på arbetslagsnivå Enhetsrådet är ett öppet forum dit alla vårdnadshavare är välkomna. Där diskuteras aktuella frågeställningar och föreläsare bjuds in på aktuella ämnen. Där har vårdnadshavarna även möjlighet att ställa frågor gällande förskolans verksamhet. Vi har föräldramöten två gånger under läsåret. Vi informerar och vårdnadshavarna har även möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter gällande verksamheten. Förskolechef, förskolechef

11 11 (14) 4. Upptäcka - Identifierande arbete/att upptäcka diskriminering eller kränkande behandling Aktivitet Personalen ska vara lyhörd och observant på barnens tilltal, ordval och blickar gentemot andra barn. lyssnar på barnens "skvaller" och gör en bedömning om det ligger något bakom. Utvecklingssamtal Samtal om barnen på arbetslagsmöten. Information från vårdnadshavare. Information inom elevhälsoteamet. Föräldra- och barnenkät en gång vartannat läsår. Ansvarig All personal på förskolan Ansvarig pedagog Vårdnadshavare Förskolechef Centralt ansvar (SCB) 5. Utreda Åtgärda - Ansvar Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling, enligt skollagen 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Alla samtal och överenskommelser dokumenteras. När ett barn blir diskriminerat eller kränkt Aktivitet Den som uppmärksammar en kränkning eller en diskriminering anmäler detta till förskolechefen. Förskolechefen gör en anmälan till huvudmannen. Samtal med det barn som utsatts för kränkande behandling och med övriga inblandade utifrån givna frågeställningar. Vad har hänt? Var hände det? När hände det? Hur gick det till? Vilka var inblandade? De inblandade kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra. Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men senast inom 24 timmar. Ansvarig Förskolechefen Ansvarig pedagog

12 12 (14) Arbetslaget och annan personal som behöver information informeras. Om diskrimineringen eller kränkningarna fortsätter Aktivitet Vårdnadshavare informeras. Samtal förs med inblandade barn och vårdnadshavare. Åtgärdsplan upprättas. Uppföljning sker inom två veckor. Ansvarig Ansvarig pedagog Om diskrimineringen eller kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter Beroende på händelsens art görs anmälan till social myndighet. Förskolechef ansvarar När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig ha blivit kränkt Barnen tar kontakt med en pedagog. Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en vårdnadshavare uppmärksammar en kränkande behandling Vårdnadshavaren kontaktar barnets pedagog, förskolechefen eller någon annan vuxen på förskolan. Efter detta vidtas samma utredningsprocedur som ovan beskrivits. När en personal på förskolan diskriminerar eller kränker ett barn Förskolechefen kontaktas av den som uppmärksammat diskrimineringen eller kränkningen. Förskolechefen utreder via samtal med de inblandade. Överenskommelse om framtida förhållningssätt mellan inblandade parter. Förskolechefen kontaktar vårdnadshavarna och gör en anmälan till huvudmannen. Förskolechefen beslutar om åtgärder. Uppföljning sker inom två veckor. Om kränkningarna inte upphört tar förskolechefen återigen kontakt med verksamhetschef.

13 13 (14) 6. Uppföljning och utvärdering av den årliga likabehandlingsplanen Uppföljning av arbetet utifrån den årliga likabehandlingsplanen görs på APT minst en gång under läsåret. I slutet av läsåret görs en kartläggning av hur läsårets åtgärder har genomförts. Förändringar/förbättringar preciseras i nästkommande årliga likabehandlingsplan. Frågor som vi måste ställa oss är: Vilka faktorer på organisations-, grupp, och individnivå påverkar uppkomsten av kränkningar? Varför blev det som det blev? Ska pågående insatser fortsätta? Ska insatserna kompletteras eller förändras? Vem gör vad och när? 7. Kvalitetssäkring Storarbetslagen, samordnargruppen samt på verksamhetsmötena gör vid flera tillfällen under läsåret en utvärdering/kartläggning av hur arbetet mot kränkande behandling fungerar och fortlöper. I förskolans kvalitetsrapport beskrivs hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling bedrivs. 8. Kompetensutveckling Kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt på studiedagar och vid andra tillfällen i form av riktade föreläsningar, litteraturstudier och lärande samtal i storarbetslagen och på arbetsplatsträffar. Likabehandlingsplanen tas upp kontinuerligt i storarbetslagen och är en stående punkt på verksamhetsmötena. Rättigheter och skyldigheter i samhället Barnens och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen Socialtjänstlagen angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även förskolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot,

14 14 (14) olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande eller hets mot folkgrupp. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och barn i förskolan m.m.