TRYGGA OCH SÄKRA KORSNINGSPUNKTER MELLAN FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER. Annika Nilsson, Trivector Traffic AB

Transkript

1 TRYGGA OCH SÄKRA KORSNINGSPUNKTER MELLAN FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER Annika Nilsson, Trivector Traffic AB

2 DEFINITION AV KORSNINGSPUNKT Platser där fotgängare och cyklister korsar varandras vägar på gc-ytor, t ex vid gc-tunnlar, vid hållplatser, vid väntutrymmen vid gc-passager, trafiksignaler etc 2

3 BAKGRUND Konflikter mellan fotgängare och cyklister Säkerhet Trygghet Framkomlighet Resor till/från/inom Stockholm 29% 5% 34% 31% 1% Källa: Stockholm stad (2012). Cykelplan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Till fots Cykel Kollektivtrafik Bil/Mc/moped Annat Källa: RVU Sverige 2011/2012 3

4 PROJEKTUPPLÄGG Etapp 1: Förstudie och omvärldsanalys Litteraturgenomgång STRADA-analys Analys av utformningsprinciper Etapp 2: Fördjupad studie av Stockholm Analys av allmänhetens och intresseföreningars synpunkter Observationer på problemplatser Fältstudier på demonstrationsplatser Slutsatser om lämpliga utformningsprinciper och åtgärder Etapp 3: Förankring i ett nationellt perspektiv Inklusive referensgrupp 4

5 RESULTAT STRADA-ANALYS Olyckor mellan fotgängare och cyklister står för 1% av de skadade fotgängarna respektive cyklisterna Ca hälften av olyckorna sker på gång- och cykelbana/väg, oklar andel pga korsningspunkter Flest fotgängare skadas, men (fler) cyklister drabbas av allvarligare skador Cyklist 35% Fotgängare 65% Fotgängare (547 skadade) Invalidrisk 1% Invalidrisk 5% Invalidrisk 10% 64 (12 %) 24 (4 %) 8 (1 %) Cyklister (328 skadade) 70 (21 %) 29 (9 %) 12 (4 %) Källa: STRADA polis och sjukhus

6 DE SKADADES ÅLDER OCH KÖN 67 % av de skadade fotgängarna är kvinnor Källa: STRADA polis och sjukhus % av de skadade cyklisterna är män 6

7 FÖRDELNING ÖVER ÅRET Störst problem under maj-september, men ett ökande problem även under början av vintern Källa: STRADA polis och sjukhus

8 RESULTAT STRADA-ANALYS STOCKHOLM Främst längs huvudgator Koncentrationer vid bl a Slussen och Gamla stan Platserna stämmer väl överens med platser med många inkomna synpunkter Källa: STRADA polis och sjukhus

9 10 OBSERVERADE PROBLEMPLATSER Tegelbacken Strömbron/ Strömgatan Norr Mälarstrand Hantverkargatan vid Stadshuset Solna C Munkbroleden vid T-Gamla stan Munkbroleden vid Kornhamnstorg Mikrofonvägen vid tpl Västberga Södertäljevägen vid Marievik Ringvägen vid Skanstull Egenskaper: Höga gc-flöden ( /timme) Variation avseende lutning, utformning, reglering, korsningstyp, cykelbanetyp mm

10 SLUTSATSER FRÅN OBSERVATIONSSTUDIER VID PROBLEMPLATSER Oftast en grupp som dominerar platsen och samspelar i mindre utsträckning, flöde tycks ha avgörande betydelse Vid stora flöden av cyklister och fotgängare uppstår klungor med negativ inverkan på uppmärksamhet och samspel, de som är längre bak i klungan är mindre uppmärksamma och följer efter dem i täten Under rusningstrafik kan fotgängare få problem med framkomlighet Backar och dålig sikt försämrar cyklisters uppmärksamhet, medan busshållplatser och dubbelriktade cykelbanor försämrar fotgängares uppmärksamhet Utformningen bör uppmärksamma och skapa förståelse för korsningspunkten (sikt, belysning, markering, skyltning) Och möjliggöra önskvärt beteende (utrymme) 10

11 DEMONSTRATIONSPLATSER FÖR FÖRE- EFTERSTUDIER Tegelbacken Skeppsbron Hantverkargatan vid Stadshuset Munkbroleden vid T-Gamla stan Munkbroleden vid Kornhamnstorg Metod för fältstudie: - Flödesräkning - Beteendestudier - Intervju-/enkätstudie Ringvägen vid Skanstull

12 RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER FÖRE ÅTGÄRD UPPMÄRKSAMHET 100% Andel ouppmärksamma (oavsett interaktion) cyklister fotgängare 80% 60% 40% 20% 0% Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull MEDEL Plats Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull Typ Korsning Hållplats Korsning Hållplats Korsning Hållplats Flöde/h Andel cyklister 56% 79% 72% 76% 93% 18% Dubbelriktad cykelbana Enkelriktad cykelbana 12

13 RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER FÖRE ÅTGÄRD SAMSPEL 100% Andel som samspelar av dem i interaktion cyklister fotgängare 80% 60% 40% 20% 0% Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull MEDEL Plats Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull Typ Korsning Hållplats Korsning Hållplats Korsning Hållplats Flöde/h Andel cyklister 56% 79% 72% 76% 93% 18% Dubbelriktad cykelbana Enkelriktad cykelbana 13

14 RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD Majoriteten tycker det är otydligt vad som gäller UPPFATTAR DU DET SOM TYDLIGT VEM SOM SKA SLÄPPA FÖRBI VEM? Mycket tydligt Tydligt Mindre tydligt Inte alls tydligt CYKLIST 9% 9% 43% 40% FOTGÄNGARE 26% 32% 38% Knappt hälften uppger att den andra gruppen ska lämna företräde, ca 15 % anger att de ska samspela 14

15 RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD Fotgängare känner sig mera otrygga än cyklister KÄNNER DU DIG OTRYGG/OSÄKER VID KORSNINGEN? nej delvis mycket CYKLIST 66% 29% 6% FOTGÄNGARE 44% 44% 12% Fotgängare upplever i mindre grad att cyklister visar dem hänsyn än vice versa 15

16 ÅTGÄRDER I DEMONSTRATIONSLATSER Generella åtgärder Övergångställe, korrekt skyltat Vita kupolplattor på ömse sidor om övergångsstället Cykelsymboler med riktningspilar Åtgärder på vissa platser Vit heldragen linje mellan gång- och cykelyta Röd asfalt Bullerräfflor 16

17 EXEMPEL: SKANSTULL Trivector

18 Vid busshållplatsen: Vita plattor på ömse sidor cykelbanan. Ingen markering för övergångsställe. Vit linje mellan cykelbana och yta för fotgängare Markering för övergångställe Vita kupolplattor på ömse sidor om övergångsstället Nymålade cykelsymboler på båda sidor om övergångsstället Skylt B3, tillfällig anordning om permanent ej möjlig Röd asfalt på sträcka, start cirka 3m innan övergångsstället, avslut ca 3 m efter busshållplats

19 EXEMPEL PÅ FRÅGOR ATT STUDERA Om man jämför platsen före och efter åtgärd: Samlas fotgängare till huvudsaklig korsningspunkt i högre grad? Är fotgängare och cyklister mer uppmärksamma på korsningspunkten? Samspelar fotgängare och cyklister i högre grad? Känner sig fotgängare tryggare? Efterstudier pågår, resultat klara efter sommaren! 19

20 TACK! Annika Nilsson 20