Hemskrivning Grundläggande onkologisk vård, 7,5 hp. Höstterminen 2010

Transkript

1 Hemskrivning Grundläggande onkologisk vård, 7,5 hp. Höstterminen 2010 Lös uppgifterna med hjälp av böckerna Onkologisk omvårdnad (Reitan & Schölberg, 2003) och Onkologi (Ringborg, Dalianis & Henriksson 2008). Hänvisa till aktuell bok och aktuella kapitel i anslutning till varje besvarat ämnesområde. I tillägg kurslitteraturen går det bra att använda vetenskapliga publikationer. Ange i så fall full referens. Svaret för varje ämnesområde Cancerprevention, Utveckling av cancer, Strålbehandling och Cytostatikabehandling får vara max 500 ord långt. Varje huvudområde kan ge max 3 poäng (totalt 12 poäng). För betyget godkänd krävs minst 8 poäng (67 % rätt) och minst 1 poäng/fråga. Poängen fördelas efter följande princip. 3 poäng Fullständigt svar, vilket innebär att alla väsentliga uppgifter framkommer i svaret. Svaret skall dessutom i huvudsak vara formulerat med dina egna ord, och på ett sätt som innebär att det kan förstås av patienter och anhöriga utan någon sjukvårdsutbildning. 2 poäng Bra svar på frågan, vilket innebär att alla väsentliga uppgifter framkommer i svaret. Språket är inte anpassat till patienter och anhöriga utan någon sjukvårdsutbildning. Alternativt är svaret för långt (mer än 500 ord). 1 poäng Delvis besvarad fråga, vilket innebär att endast en del av väsentliga uppgifter framkommer i svaret. 0 poäng Olöst uppgift, vilket innebär att frågan är obesvarad, eller att väsentliga uppgifter helt saknas i svaret. Lämna in tentamen i Studentportalen i filarean Inlämning hemtentamen senast 22/10. Lycka till! Birgitta

2 1. Cancerprevention Peter 30 år är son till Erik som vårdas på din avdelning för nydiagnostiserad spridd prostatacancer. Peter undrar vad han kan göra för att minska risken att själv få cancer och varför man i inte har allmän screening för prostatacancer i Sverige. Vilka råd kan du ge Peter avseende livsstilförändringar han kan vidta för att motverka uppkomsten av cancer? Rök inte Undvik fetma Var fysiskt aktiv dagligen Ät en hälsosam kost - mycket grönsaker och frukt, begränsa intaget av fett, särskilt animaliskt Var måttlig med alkohol Undvik överdrivet solande sola sakta Följ och säkerhetsföreskrifter för att undvika att utsättas för cancerframkallande ämnen Förklara för Peter vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att screening skall vara meningsfullt och vilka fördelar och nackdelar screening för prostatacancer har, enligt dagens kunskapsläge. Vanlig sjukdom och en börda för individ eller samhälle Det skall finnas ett säkert och känsligt test Det skall finnas en adekvat (verksam med acceptabla biverkningar) behandling Tidig diagnos och tidig behandling skall leda till bättre prognos undersökningen skall vara acceptabel för de som skall genomgå den och kostnadseffektiv (Det skall vara känt hur sjukdomen utvecklas utan behandling) Den viktigaste fördelen med PSA-prov är tidig upptäckt och behandling av prostatacancer. Detta kan leda till en minskad dödlighet i sjukdomen. Den viktigaste nackdelen är att många får en cancerdiagnos och behandlas i onödan, eftersom deras prostatacancer aldrig hade utvecklats till en sjukdom som kräver behandling. Det är betydligt fler som behandlas i onödan än som botas från en livshotande cancer tack vare PSA-prov. Beskriv viktiga åtgärder som kan samhället kan vidta för att minska uppkomsten av cancersjukdomar i befolkningen. förbjuda/kontrollera användningen av cancerframkallande ämnen skyddsåtgärder i arbetsmiljön informationskampanjer om riskfaktorer (konsumtion, arbetsplatser, miljö) o kan riktas mot riskgrupper t.ex. rökavvänjning för rökare och promenadgrupper för överviktiga. Ofta inom sjukvården. o kan riktas mot hela befolkningen oberoende av den enskilde individens risk

3 screeningsprogram för allmänheten för att upptäcka tidiga cellförändringar som kan utvecklas till cancer t.ex. gynekologisk cancer vaccinationsprogram t.ex. mot HPV 2. Utveckling av cancer Erik har frågor om hur hans cancersjukdom kan ha uppkommit. Han har svårt att förstå att det är hans prostatacancer som har spridit sig till skelettet och säger ofta att han har två cancersjukdomar, dels prostatacancer och dels skelettcancer. Erik är trött och ledsen och ligger en stor del av dagarna. Förklara för Erik hur normala celler kan utvecklas till cancerceller, vilka egenskaper maligna celler har och hur en primärtumör kan sätta metastaser i andra delar av kroppen. Utvecklingen sker genom stegvisa förändringar i cellens arvsmassa som leder till nya egenskaper hos cellen så att den: - helt eller delvis undgår den celldöd som friska celler genomgår - får en uttalad förmåga att dela sig oändligt - blir oberoende av kroppens normala tillväxtsignaler /producerar egna signaler som stimulerar till celldelning - blir okänslig för kroppens normala signaler till minskad celldelning - Får förmåga att stimulera nybildning av blodkärl till tumören - Får förmåga att invadera omkringliggande vävnad - De nybildade blodkärlen ger cancercellerna möjligheter att komma ut i blodcirkulationen - Cancerceller från modertumören kan ta sig igenom blodkärls-/lymfkärlsväggar och komma in i den normala cirkulationen - Cancercellerna kan därigenom förflytta sig i kroppen - Cancercellerna kan lämna blodbanan igen genom att ta sig ut igenom blodkärlsväggen på ett nytt ställe - Cancercellerna kan börja dela sig på det nya stället och en därmed bilda en dottersvulst, metastas Det framkommer att Erik har fått en krisreaktion. Beskriv hur du kan ge Erik känslomässigt och praktiskt stöd under krisreaktionen. - Ta sig tid att stanna hos Erik när det är möjligt, vara närvarande och lättillgänglig - Lyssna Låt Erik ge uttryck för tankar och känslor - Bejaka/acceptera Eriks tankar och känslor normalisera det är normalt att man känna/tänka så här när man har fått veta att man har cancer. - Ge möjlighet till/ordna så att närstående kan vara närvarande t.ex. övernatta på avdelningen - Personlig omsorg i form av erbjudande om dryck och mat, ev. hjälp att duscha eller dylikt. - Avlasta Erik vid behov - ta reda på om Erik bekymrar sig för något, ekonomiska frågor etc. som man kan hjälpa till att ordna.

4 3. Strålbehandling Maria, 65 år, läggs in på din vårdavdelning för att få strålbehandling mot en Larynxcancer med lymfkörtelmetastaser (2 Gy per/dag upp till 70Gy). Vid inskrivningssamtalet har hon många frågor om hur strålbehandling verkar, hur behandlingen genomförs och om biverkningarna. Förklara för Maria hur strålbehandlingen påverkar cancercellerna, hur behandlingen planeras för att få bästa effekt och så få biverkningar som möjligt och hur lång tid behandlingen kommer att ta Berätta även om vilka biverkningar man kan få vid strålbehandling mot halsen. - Strålbehandlingen ger skadar på cellens arvsmassa vilket leder till att cancercellen slutar dela sig och dör - Den totala stråldosen delas upp i små stråldoser för att behandlingen skall ge bästa möjliga effekt samtigit som biverkningarna minimeras. För Marias del innebär detta att den totala dosen delas upp i 35 behandlingar som ges dagligen måndag till fredag. Behandlingen kommer därmed att ta totalt sju veckor. - Varje behandlingstillfälle tar ca minuter - Området där strålbehandlingen skall ges bestäms med hjälp av röntgenbilder som ger en exakt bild av tumörens utbredning, simulering av strålbehandlingen för att rita ut det som skall bestrålas. - Under strålbehandlingen kommer Maria att ha en ansiktsmask som håller huvudet i ett bestämt läge så att strålbehandlingen ges inom precis samma område varje gång - Vanliga biverkningar under och veckorna efter behandlingen är: - behandlingen påverkar spottkörtlarna vilket leder till muntorrhet som kan vara lindrig men även bli väldigt besvärande - påverkan på spottkörtlarna kan även ge besvär med segt slem - inflammation i slemhinnorna i mun och hals som kan medföra svullnad, smärta, sårigheter och infektioner i slemhinnan - svårigheter att äta p.g.a. slemhinnebesvär - nedsatt aptit p.g.a. att smaksinnet påverkas av behandlingen - huden i strålområdet kan bli påverkad som vid kraftig solbränna - trötthet är ett vanligt problem vid strålbehandling Beskriv vilka problem som kan uppstå i mun och svalg vid strålbehandlingen och hur problemen kan åtgärdas. - muntorrhet och segt slem p.g.a. påverkan på spottkörtlarna: - viktigt med god munhygien, borsta med mjuk tandborste, skölj munnen flera gånger dagligen och efter måltid - stimulera salivutsöndringen med tuggummi eller syrliga tabletter - saliversättningsmedel - smärtor, sårighet och infektioner p.g.a. slemhinnepåverkan: - smärtstillande före måltid. Lokal behandling ca 30 minuter före måltid - Per oral analgetika, opioider vid behov - Svårigheter att äta: - samarbete med dietist är viktigt

5 - kostanamnes för att kunna bedöma energiintaget - individuellt anpassad kost med avseende på smak och konsisten - Flytande energirik kost och näringsdrycker - Sond eller PEG vid behov 4. Cytostatikabehandling Anna 45 år kommer till onkologiklinikens dagvårdsavdelning för att påbörja adjuvant cytostatikabehandling efter att hon opererat bort en tumör i höger bröst. Behandlingen är en kombination av flera olika cytostatika och omfattar 6 behandlingar (kurer) med tre veckors mellanrum. Du har ansvar för att informera Anna om hur behandlingen kommer att gå till, om vanliga biverkningar och vad Anna själv kan göra för att må bra under behandlingen. Anna har inte förstått varför hon skall få cytostatikabehandling när hon har fått informationen att man tagit bort hela tumören och att det inte finns någon kvarvarande tumörväxt. Förklara för Anna vad adjuvant cytostatikabehandling innebär. Förklara även varför hon får en kombination av olika cytostatika och varför behandlingen ges uppdelad i sex behandlingar med 3 veckors mellanrum. Adjuvant cytostatika behandling ges efter operationen och för att få bort cancerceller som kan finnas kvar i kroppen men som inte går att upptäcka med de undersökningsmetoder som finns att tillgå idag. Behandlingen minskar risken för att få återfall i sjukdomen. När man kombinerar olika preparat är målsättningen att preparaten skall ha olika verkningsmekanismer och biverkningar. Syftet är att angripa de cancerceller som kan finnas kvar i kroppen på olika sätt, vilket innebär att behandlingen blir effektivare utan att biverkningarna blir för svåra. Friska celler t.ex. blodkropparna påverkas också negativt av cytostatikabehandlingen. De friska cellerna har dock bättre reparationsmekanismer och återhämtar sig därför snabbare än vad cancercellerna gör. Genom att dela upp behandlingen på sex behandlingar med tre veckors mellanrum räknar man med att kunna döda cancercellerna samtidigt som kroppens friska celler får tid att återhämta sig. Anna skall ta blodprov (Hb, Lpk och Trbc) två gånger mellan varje behandling. Förklara för Anna varför det viktigt att kontrollera blodvärdena, hur de påverkas av cytostatikabehandlingen och vad hon skall observant på med anledning av detta. Låga blodvärden är en mycket vanlig biverkan vid cytostatikabehandling eftersom behandlingen påverkar benmärgen. De vita blodkropparna påverkas nästan alltid i någon grad. Ett lågt antal vita blodkroppar medför ett sämre försvar mot infektioner som kroppen vanligtvis hanterar utan problem. De vita blodkropparna ligger oftast som lägst ungefär mitt emellan två behandlingar. Anna skall kontakta avdelningen om hon får över 38 graders feber, så att ansvarig läkare kan at ställning till om Anna behöver ha antibiotika. Det är å andra sidan viktigt att Anna inte isolerar sig p.g.a. rädsla för infektioner. Goda hygienrutiner med handtvätt med tvål och vatten, eller handsprit är ofta tillräckligt för att undvika smitta. Hon bör dock avstå från kontakter som kan

6 medföra en risk för svårbehandlade infektioner, t.ex. multiresistenta bakterier. Lågt Hb kan medföra behov av blodtransfusion men det är inte särskilt vanligt. Det finns även möjlighet att sätta in en medicin som stimulerar nybildningen av nya röda blodkroppar för de som lätt får lågt Hb. Trötthet är det vanligaste symtomet på lågt Hb. Yrsel, andfåddhet, hjärtklappning och huvudvärk kan också förekomma. Trombocyterna som är viktiga för blodets koagulationsförmåga kan också påverkas av behandlingen. Tecken på det kan vara lättblödande slemhinnor t.ex. i tandköttet och näsblod Beskriv illamåendet som kan uppkomma i samband med cytostatikabehandling, hur det behandlas och vilka råd du kan ge till patienten för att motverka illamåendet. Illamående kan uppkomma i samband med att cytostatikabehandlingen ges, men även dagarna efter behandlingen. Det finns effektiva läkemedel som motverkar illamåendet. Såna läkemedel ges alltid i samband men behandlingen på sjukhuset. Informera om att Anna att även kan få läkemedel mot illamående att ta hemma mellan behandlingarna och om möjligheten att ändra medicineringen om den inte är effektiv. Det är viktigt att hon får information om betydelsen av att hon kan dricka och äta tillräckligt mycket. Kostråd undvika stora måltider precis före behandlingen många små måltider dricka mycket kall mat kan vara lättare att äta näringsrika drycker