Seminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014
|
|
- Ulrika Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014 Minnesanteckningar. Miljötillståndet i Östersjön, Jan Wärnbäck, WWF Vi har aldrig haft så mycket kväve i kretsloppet som idag. Östersjön ett ungt hav med stort avrinningsområde, delas av 90 miljoner människor. 14 länder i avrinningsområdet. Nio av dessa länder har kust vid Östersjön. Många intressen ska samsas, och det börjar bli trångt i Östersjön: Överfiske. 15 procent av världens sjöfart. Farliga ämnen. Övergödning. Klimatförändringar. Torsken i Östersjön på väg att utvecklas mot tusenbröder blir inte så stora som förr. De flesta problemen är landbaserade, övergödningen det största hotet. Halterna av kväve och fosfor har ökat med åtta respektive fyra gånger de senaste 100 åren. Polen har störst utsläpp, men Sverige har större utsläpp räknat per capita. Jordbruket ger det största bidraget till övergödningen. Stort motstånd från jordbrukets organisationer mot att minska utsläppen. Kostnaderna för överanvändningen av kväve är dubbelt så stor som den vinst jordbruket gör. Sverige har inte legat i framkant när det gäller att begränsa utsläppen. Ingen vågar säga vad jordbruket kan bidra med. Miljöministrarna kan inte lösa problemen. Men landöverskridande lösningar behövs. Det saknas politiskt ledarskap i hela regionen. Östersjön/miljön inte prioriterat på politisk nivå idag. Det nya landsbygdsprogrammet är ett exempel på hur fel det blir: Under hela 2015 går det inte att söka pengar till åtgärder. Dykändernas situation i Östersjön, Richard Ottvall, Lunds universitet Östersjön har i ganska sen tid förändrats från ett näringsfattigt till ett näringsrikt hav. Östersjön är ett av världens viktigaste områden när det gäller sjöfåglar. Fåglarna är mycket koncentrerade till vissa områden (främst utsjöbankar). I början av talet hade ejdern ökat med ca 40 % jämfört med 1985, idag är populationen nere på 60 % av 1985 års nivå. Från par till par. Övervintrande dykänder i Östersjön: Alla fyra (ejder, alfågel, svärta och sjöorre) har minskat markant sedan talet. Danska studier visar att ungproduktionen hos ejder har minskat. Sned könskvot med få honor. Samma förhållande hos alfågel, men den får inte samma uppmärksamhet som ejdern. Mycket vi inte vet: Blåmusslan
2 Predatorer Tiaminbrist Olja Klimat Bifångster vid fiske och jakt Mycket okänt även om den marina näringsväven. Klimatförändringar och avsaknad av lämmelcykler har påverkat prutgås negativt genom ökad predation. Kan även gälla alfågel fartyg passerar Hoburgs bank varje år. Ännu ingen stor fartygskatastrof, men många små utsläpp (hundratals). Viss minskning av utsläppen, men fortfarande dör tals alfåglar av oljeutsläpp. Klimatförändringar kan påverka planktonsamhället. En blomning av algen Prymnesium utanför Gotland 2008 ledde till en minskning av ejder i ett påverkat område med 74 %. Året efter, när algen minskat kraftigt, ökade antalet ejdrar på nytt. Det finns inte en faktor som kan förklara ejderns tillbakagång, utan det handlar om flera olika. Utsjöbankarnas betydelse och vindkraft till havs, Daniel Bengtsson, SOF BirdLife Det mesta vi känner till om utsjöbankarna kommer från stora inventeringar. De finns av lätt förståeliga skäl inga rapporter i Svalan från utsjöbankarna. Täcker kvadratkilometer, motsvarar ca tre procent av Sveriges havsyta. Utsjöbankarna - viktiga födosöksområden inför häckningen - födosöksområde för flera arter under häckningen - viktiga efter häckningen som ruggningsplatser - viktiga som rastplatser och övervintringsområden för lomma, alkor och havslevande dykänder alfåglar på Midsjöbankarna och på Hoburgs bank en mycket stor andel av det euroasiatiska beståndet. Alfågeln har minskat med nästan 70 % på 20 år. Även Hanöbukten och Finngrunden bedöms ha nationell betydelse för alfågeln. Barriäreffekter och kollisioner utgör små problem med vindkraft till havs, däremot förloras stora arealer med viktiga habitat. Planerad vindkraft på utsjöbankarna som vi i SOF ser med oro på: Södra Midsjöbanken, IBA men inget lagligt skydd, verk. Även Polen och Tyskland vill exploatera sina delar av banken. Bl.a. alfågel, men även alkor och lommar. Blekinge Offshore, Hanöbukten, verk. Bl.a. alfågel, men även svärta och bergand + att det går en viktig sträckled genom området. Kriegers flak, södra Östersjön, 128 verk. Alfågel, men även sträckande tranor och sjöfågel. Stora Middelgrund, Kattegatt. Natura 2000, 108 verk. Sjöorre, sillgrissla, tordmule. Finngrunden, Bottenhavet, 210 verk. Alfågel. Avslag MMÖD. Sjöfågelinventering längs Smålandskusten, Tommy Larsson, Thomas Johansson, Länsstyrelsen Kalmar län
3 Tommy Larsson har följt häckande sjöfågel i skärgården sedan talet, och från 1984 har han inventerat för länsstyrelsen, i standardiserad form sedan Thomas Johansson jobbar med miljöövervakning och med åtgärdsprogram för hotade arter på länsstyrelsen i Kalmar. Regional miljöövervakning ska följa upp regionala och nationella miljömål, beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder och ge underlag för åtgärder. Följer fåglar i ytterskärgården och fåglar på öländska strandängar samt medverkar i häckfågeltaxeringen. Hoppas kunna komplettera med en sexårig studie av miljötillståndet i skogslandskapet. Inventerar sjöfåglar i ett kärnområde från Mönsterås till Loftahammar varje år och hela fastlandsdelen av kusten vissa år. En stor andel av arternas bestånd finns inom kärnområdet. Totalt har 44 arter noterats som häckande på 80 öar. I medeltal 6970 par. Två besök görs: 15 april 20 maj respektive 25 maj 30 juni. För att ett skär eller ögrupp ska ingå i inventeringen krävs att den någon gång innehåller minst tre kustfågelarter varav minst en kolonihäckare. Åtta arter har minskat (bl.a. alla tre trutarna) och en har försvunnit. Tio arter har ökat. 13 arter har oförändrade bestånd. Gråtruten har minskat med 81 %, en genomsnittlig minskning med 4 % per år. I kolonierna är det många adulta fåglar som bara står i kolonin. Roskarl har minskat från drygt 60 par till ca 10 par. Även drillsnäppa har minskat markant. Ejderns tillbakagång inte lika dramatisk, 23 % Minskningen ser ut att fortsätta även i år. Svärta hade en kraftig nedgång runt millennieskiftet men har sedan återhämtat sig till samma nivå som i början av talet. Samma mönster går igen hos några andra arter. Storskarvbeståndet har varierat ganska kraftigt, men den långsiktiga trenden är nedåtgående, 28 % En övergång från trädhäckare till kolonier på klippan. Tommy Larsson har återfynd av ringmärkta skarvar från alla Europas länder utom Makedonien. Silvertärna har ökat efter en nedgång runt millennieskiftet, + 71 % Skräntärnan har ökat från ca 10 par 1990 till par under senare år. I stort sett endast en koloni. Småskrake har också ökat, + 67 % Två rapporter finns att ladda ner på Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård Silltrut, Ulrik Lötberg, SOF BirdLife Studerar silltrut tillsammans med Susanne Åkesson i Björns skärgård. Susanne följer även silltrut på Stora Karlsö. Följer bl.a. silltrutar med GPS- loggar för att kartlägga födosök och flyttning. Fåglarna gör ganska långa utflykter under häckningstid. Vuxna silltrutar har försetts med sändare i Björns skärgård. Använder ett stort område ut över Finngrunden och vidare österut för födosök. Fiskar sannolikt själva. I den MKB som gjordes inför vindkraftsplaner hade man sett att det fanns silltrutar på Finngrundet men tolkat det som att det var flyttande silltrutar.
4 På Gotland går silltrutarna på åkrar och äter mask under vårarna, men detta förekommer mycket sällan i Uppland. Det är Finngrunden som gäller under hela häckningssäsongen, men i slutet blir det även andra utflykter. Finngrunden är således mycket viktiga för silltrutarna. När häckningen misslyckas drar silltrutarna ofta iväg på långa resor och uppehåller sig på rika fiskeplatser, men de återvänder till kolonin innan höstflyttningen inleds. Östersjön är ingen stor pöl för silltrutarna att flyga över. Olika trender i olika delar av landet: södra Östersjön stor minskning Gotland dålig reproduktion Upplandskusten stor återhämtning runt millennieskiftet men åter en stor minskning. Flera kolonier % av vad de var tidigare. Predation från havsörn på silltrutsungar. Hälsingland, många dåliga häckningsår på talet. Norrbotten, stora minskningar. Mycket få ungar. Rödkallen från 500 par till 75 par. I Bottenhavet verkar mink och havsörn vara orsak till dålig häckningsframgång. Har försökt följa gråtrut och havstrut med sändare, men dessa trutar plockar av sig sändare och selar. En havstrut har kvar sin sändare. Födosöker uteslutande på Tiarps soptipp. Trutar har också visat sig födosöka på hyggen i skogen, troligen av döda djur. En havstruthona som återvänt denna vår håller sig strikt på sin ö har börjat ruva. Skräntärna, Ulrik Lötberg, SOF BirdLife Projektet startades 2010 av Ulrik och Roland Staav för att understödja åtgärdsprogrammet. Populationen svagt ökande från 1990 fram till nu. På talet fanns det nästan 1000 par, men populationen nästan halverades till God reproduktion under talet, men denna sjönk markant från mitten av talet. Dålig reproduktion orsakas av predation av mink, trutar och havsörn. Jakt på trutar fungerar inte, däremot borttagande av trutägg. Då upphör trutarna med att ta skräntärneungar. Inte värt att strida med skräntärnor om trutarna inte har ungar. Har även observerat trutar som stjäl mat från skräntärnor och även hittat döda vuxna skräntärnor. Havsörnspredation: 2013 plundrade två havsörnar 25 % av bona i kolonin på Stenarna i norra Uppland. Havsörnarna verkade i första hand ta ägg med långt gångna foster. Färgmärkning av skräntärnor resulterar i många återfynd, bl.a. från norra Tyskland men även ner genom Europa samt på en plats i Tunisien, som verkar vara en viktig rastplats inför passagen söderut ner till vinterkvarteren i bl.a. Mali. Ca 10 % av de färgmärkta fåglarna blir avlästa. Har börjat följa skräntärnor med satellitsändare. Varje tärna har sina favoritplatser för fiske, framför allt i grunda insjöar och längs kusten. Fiskemönstret förändras under säsongen och åter när ungen är flygfärdig och följer med. Matar ungarna med i huvudsak abborre och mört. En tärna som fick sitt bo plundrat gav sig ut på en lång resa (återgiven på SOF- net). Passerade då flera både aktiva och gamla kolonier. Verkar ha bra koll på var andra skräntärnor häckar. Hjälmaren viktig rastplats under sensommar/tidig höst. Skräntärnor kan visa var viktiga reproduktionsplatser för fisk finns.
5 Ökande antal skräntärnor övervintrar i södra Spanien. Vill starta Life- projekt som ska syfta till trygga boplatser och kartlägga goda fiskeplatser. Bra lekplatser för fisk minskar i Stockholms skärgård med i genomsnitt 1 % om året. Betydande andel av både svenska och finska skräntärneungar ringmärks, och avläsningar visar att det förekommer utbyte mellan länderna. Skräntärnan är traditionsbunden vilket innebär att återkommande bopredation kan bli ett hot. Nästan 50 % av landets kolonier har reproduktionsstörningar på grund av predation. Storskarv, Henri Engström, SOF BirdLife Storskarv och flera andra fiskätande arter har gynnats av övergödning (jämför med grisslorna, storskrake, gråhäger och kanske även havsörn). Storskarven välstuderad jämfört med andra fågelarter. Regelbundna workshops där forskare träffas och diskuterar skarvfrågor. Den mesta forskningen visar att skarven är ett litet problem när det gäller fisk och fiske. Kalmarsund historisk mark för storskarv i Sverige. Det var hit de kom tillbaka under talet. Etablerade sig på Svartö i södra Kalmarsund. Under 1992 häckade 3530 par, 2012 bara 14 par och i år 6 par. I Kalmarsund totalt: 8500 par 1999, 3200 par Sverige har flest par i norra Europa, men Danmark har betydligt tätare population. Där har populationen minskat från ca par vid millennieskiftet till ca par Expansionen har brutits och ersatts av tillbakagång i många områden. I Sverige finns merparten av skarvarna i egentliga Östersjön. Osäkert med utvecklingen i Norrland eftersom vi inte vet hur klimatet kommer att förändras och hur skarvarna påverkas av detta. I Nederländerna har populationen minskat med 51 % utan jakt, i Danmark med 41 % med ganska omfattande jakt (ca 5000 bon behandlas varje år). I Sverige syns inte heller någon skillnad mellan län som tillåter omfattande jakt och län med lite jakt. Orsaken till minskningen är inte jakt utan snarare tillgången på fisk. Både skarvtätheter och yrkesfiskets fångster står i tydlig relation till mängden fosfor i vattnet. Finns inte på EU:s bilaga 2 (jaktbara arter), utan den jakt som äger rum är skyddsjakt. Inom EU har även projektet CorMan startats, organiserar bl.a. inventeringar. Ny förvaltningsplan har kommit: Slår fast att mellanskarv har naturlig hemvist i Europa. Jakt ska vara kopplad till skadebild Skada ska vara allvarlig och dokumenterad Finns ej behov av höjda skyddsjaktskvoter Adaptiv förvaltning Rapporteringen måste förbättras Ökad tydlighet från myndigheter av gällande regelverk kan bidra till minskade konflikter. Idag är jaktkvoterna oftast generösa, men i de flesta fall utnyttjas inte kvoterna mer än ungefär till hälften. Jakt har tidigare haft stark effekt på skarvpopulationer, och skarven utrotades i många länder genom jakt. Därför vill inte EU öppna för allmän jakt utan valt att tolka artikel 9 i fågeldirektivet så att skyddsjakt kan tillämpas generöst.
6 Under flyttningen koncentreras skarvarna till vissa områden, bl.a. med fiskodlingar, och kan där göra ganska omfattande skada. Skyddsjakt avtagande i flera svenska län, i vissa län (t.ex. Gotland med Sveriges största bestånd) förekommer ingen skyddsjakt alls. Skyddsjakten kan vara etiskt problematisk och kan även påverka andra arter negativt. Bifångster av fåglar i fiskeredskap, Henri Engström, SOF BirdLife Fåglar fångas i flera olika typer av fiskeredskap: Långlinor Drivgarn Bottengarn Fiskeriverket gjorde en undersökning i början av talet. 220 yrkesfiskare intervjuades, och 2/3 uppgav bifångst av fågel. En extrapolering av materialet visade att minst fåglar dödas varje år. Troligen är bifångsten större vid fritidsfiske. Hög återfyndsfrekvens av vissa fåglar från fiskeredskap: bl.a. smålom 42,7 %, sillgrissla 51,9 % och tordmule 47 %. Det saknas krav att rapportera bifångster i Östersjön (egenrapportering ofullständig) Från 2008 förbud mot drivgarnfiske i Östersjön. Viktigt införa restriktioner i vissa områden och vid vissa tidpunkter då dödligheten är hög. Vilka möjligheter har SOF att agera? Fiskelagstiftningen är i betydande avseende internationell. Förbjudet att döda fåglar, men undantag finns. Alfågelns alarmerande minskning borde rimligen göra det möjligt att införa begränsningar i berörda fisken. Frivilliga åtaganden kan göra stor skillnad. BirdLifes arbete med att minska bifångsterna av albatrosserna i de södra oceanerna har haft framgång i stora områden. Bifångsten av albatrosser har i några fall minskat med mer än 90 %. BirdLife har också lyckats få EU att anta en aktionsplan för att minska bifångsterna av fågel. Inga juridiskt bindande krav, men det har såtts ett frö till förändring. Vid pennan: Anders Wirdheim
Projekt skräntärna
Projekt skräntärna 2010-2013 Projektet startas upp av Ulrik Lötberg och Roland Staav Projektet fanns tidigare, från 1970-talet fram till 2000-talet, och drevs då av Roland Staav. Det avslutades inför starten
Läs merSkräntärna predation och migration vad GPS data kan visa
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar
Läs merSkräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Läs merSveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Havs- och vattenmyndigheten Datum Havsplanering och maritima frågor 2017-05-03 Att. Jan Schmidtbauer Crona jan.schmidtbauer.crona@havochvatten.se Synpunkter
Läs mer36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merRAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merTillstånd att fånga sjöfågel för märkning med GPS-loggar
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Edgren, Jen Tel: 010-698 11 56 jen.edgren @naturvardsverket.se BESLUT 2016-07-04 Ärendenr: NV-03567-16 Sveriges Ornitologiska Förening
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merSjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd
Miljö- och vattenenheten Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:2 Titel: Sjöfåglars utnyttjande av
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merDokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merKustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård
Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merStorskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Läs merSportfiskarnas policy för säl och skarv
Sportfiskarnas policy för säl och skarv Stenungsund 2016-11-21 Markus Lundgren, Sportfiskarna En av Sveriges största folkrörelser relser 1,6 milj. pers. i åldrarna 16-80 år fritidsfiskar/år Omsätter 5,8
Läs merINVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013
INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013 Rapport 2013-05-19 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund 1 INLEDNING Favonius AB planerar för en ev. vindkraftspark i Kattegatt utanför Falkenberg.
Läs merGunnarstenarna SE
1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merSjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk
Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna
Läs merSveriges Ornitologiska Förening har un
32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så
Läs merSvenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
Läs merDen kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen
Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen Patrik Olofsson och Patrik Österblad Kentsk tärna De första kentska tärnorna sågs spelflyga över Falkaholmen redan i slutet
Läs merMinnesanteckning Nationellt skra nta rnemo te
Minnesanteckning Nationellt skra nta rnemo te 2015-12-10 Deltagare: Karl Ingvarsson, Ulrik Lötberg, Lars Gezelius, Lars Harnemo, Martin Amcoff, Mats Axbrink, Daniel Karlsson, Åke Andersson (Jägarförbundet),
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merInventering av häckande storskarv (underart mellanskarv) i Sverige 2012
Inventering av häckande storskarv (underart mellanskarv) i Sverige 2012 Inventering av häckande storskarv (underart mellanskarv) i Sverige 2012 Sammanfattning Under 2012 inventerades det svenska beståndet
Läs merRegionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström
Regionala Skärgårdsrådet 15 feb 2018 Föredrag om skarv Clas Boström Förberedande exkursion 12 juni 2017 - deltagare skärgårdsbor, tjänstemän, markägare, fiskare, ornitologer, SNF, massmedia etc., 2/3 svarande
Läs merFåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merNaturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt
Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merÖvervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård under 2007 2011
Ulrik Lötberg Ulrik Lötberg har under många år besökt och arbetat med häckfågelfaunan i Björns skärgård i Norduppland. Under senare år har mycket fokus legat på skräntärnorna som i mitten på 2000-talet
Läs merSörmlands Ejderhusprojekt
20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten
Läs merNationell kustfågelövervakning 2016
Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes
Läs merGunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
Läs merTitel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010. www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Länsstyrelsen Östergötland, 581 86 Linköping
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010 Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Lars Gezelius Länsstyrelsen Östergötland www.lansstyrelsen.se/ostergotland
Läs merNaturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner
Havs och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box 11 930, 404 39 Göteborg Naturskyddsföreningens synpunkter på Havs och vattenmyndighetens första förslag på 3 havsplaner Sammanfattning
Läs merSkarpsillbluff och forskarmiss
Skarpsillbluff och forskarmiss Särtryck ur Natur på Gotland nr 3-4 2009 Björn Hjernquist Kontaktinfo: 070-522 68 91 0498485248@telia.com Tordmule med skarpsill på Lilla Karlsö. Foto: Björn Hjernquist 1
Läs merEtt seminarium anordnat av Sveriges
Vart har ejdern tagit vägen? TEXT: SÖREN LINDÉN Oroande rapporter om skärgårdens ejdrar har under året seglat upp och orsakat rubriker i massmedia. Ejdern sägs närmast ha försvunnit från vissa områden,
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Cordemans, Clara Tel: 010-698 11 89 Clara.Cordemans@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-17 Ärendenr: NV-03005-16 Sveriges Ornitologiska
Läs merVindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Läs merA. Skyddsjakt för fiskare och deras medhjälpare. B. Skyddsjakt i fredningsområden för fisk - mynningsområden
BESLUT 1 (10) Rätts och djurskydd Jonas Kromnow 010-2240121 Delgivningskvitto Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening / Glenn Fridh Knutsbergsvägen 39-13 37493 Karlshamn Tillstånd för skyddsjakt efter
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om viss skyddsjakt efter storskarv i Östersjön, länsstyrelsens dnr
1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Henriksson, Nils Tel: 010-698 11 41 Nils.henriksson@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-17 Ärendenr: NV-03737-16 Klagande Stockholms
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs merSkräntärna i Singö skärgård
FB 2011-01-10, publicerad i ROF:s tidskrift Roskarlen, 2011 Skräntärna i Singö skärgård Inventeringsrapport 2010 Fredrik Bondestam Örsten, Singö, 2011-01-10 Fredrik Bondestam Tegnérgatan 40C 752 27 Uppsala
Läs merKentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018
Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018 Patrik Olofsson och Patric Österblad Kentsk tärna Vid boräkningen 22/5 noterades på Falkaholmen 240 bon med ägg eller små ungar. Det är
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merRödlistan Åke Widgren
Rödlistan 2015 Åke Widgren Två gånger tidigare har jag i Fåglar i Blekinge (Widgren 2004 och 2011) presenterat vilka blekingefåglar som varit rödlistade. Den nationella rödlistan revideras vart femte år.
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merFörvaltningsåtgärder för skarv
Delrapport projekt 2010-10-08 Förvaltningsåtgärder för skarv Finansiäer av projektet Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggoljering år 2010 av e-post: gunnar.berglund@stockholm.se
Läs merFörvaltningsplan för skarv
Säl, skarv och fisk om sälars och skarvars inverkan på fiskbestånden i Östersjön 19 oktober 2011 Förvaltningsplan för skarv Henri Engström, Uppsala Universitet Förtydliganden Arbetet t men förvaltningsplanen
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010 Nils Waldemarsson 23 Projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården pågick under 2006-2009. Fågelklubben och Fågelstationen
Läs merSÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp
SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN Lovisa den 23.9.2017 Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp 1 Föredragets innehåll Sälen och yrkesfisket Skarven
Läs merBESLUT 2015-07-23 Ärendenr: NV-03625-15. Stockholms ornitologiska förening
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-07-23 Ärendenr: Stockholms ornitologiska förening Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms
Läs merKustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Läs merResultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001
Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Nr. 2001/039 2001-11-03 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Hej! Tidigare har varje års inventeringsresultat redovisats i en utförlig årsrapport.
Läs merFågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005
Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005 Kjell Wallin och Tommy Järås Sammanfattning o Två av tre undersökta arter, knölsvan och ejder, har minskat i antal under de år som övervakningen genomförts.
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE
ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE Naturvårdsverket Viltförvaltningsenheten Per Risberg Ebba Henning Planck Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-15 1 Sinensis under
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs merHandlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet
ÅLÄNDSK UTREDNINGSSERIE 2003:1 Handlingsplan för hantering av skarvbeståndet i landskapet Betänkande utgivet av Skarvkommittén ISSN 0357-735X 1. Inledning Den 26.6.2002 tillsatte landskapsstyrelsen på
Läs merTillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren
1(7) Johanna Månsson Wikland Direkt: 010-224 86 36 johanna.wikland@lansstyrelsen.se Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Tjust-Lunnagård 341 93 BOLMSÖ Delg kv För kännedom till: Samtliga yrkesfiskare
Läs merYTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm
1(6) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY YTTRANDE 2017-12-21 Ärendenr: NV-07306-17 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm och med e-post Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merHjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel 1 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Örebro län Naturskyddsenheten Tfn 010-224
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merpå gränsen mellan Östersjön i söder och Bottenhavet i norr. Ögruppen utgörs av cirka 6500 öar med en sammanlagd landareal på cirka 1500 km 2.
som representerar ett folk, på samma vis som renskötseln kan förknippas med samen, kan man säga att vårjakten associeras med ålänningen. Vårfågeljakten har allt sedan skärgården koloniserades varit en
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merMarint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)
Marint områdesskydd + GI = sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter) GI handlingsplaner/ Regionala strategier GI - ett nätverk av natur + Ekosystemtjänster Nätverket av skyddade områden ska vara representativt,
Läs merTillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren
Lovisa Häggström 010-2234283 BESLUT 1(6) Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund c/o Maria Ingemarsson Tjust Lunnagård 3 341 93 Bolmsö Tillstånd att utföra skyddsjakt efter storskarv i Mälaren Beslut Länsstyrelsen
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Läs merTorskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd
Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd Kustlaboratoriet har på uppdrag av Program Sälar och Fiske under flera år arbetat med att
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merVänerns fågelskär Inventering av sjöfåglar
Vänerns fågelskär Inventering av sjöfåglar 1994-29 2 Vänerns fågelskär. Inventering av sjöfåglar 1994-29. Rapport nr 54. 21. Utgiven av Vänerns vattenvårdsförbund. Författare: Thomas Landgren Kartframställan:
Läs merSvensk NaturFörvaltning AB
2 Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2004 Kjell Wallin, Tommy Järås och Gösta Olofsson Sammanfattning o Två av tre undersökta arter uppvisar förändring under de år som övervakningen genomförts.
Läs merSkyddsjakt på skarv i Västerbottens län 2018
1(7) s kustfiskare c/o Nils-Erik Sjöström Bredviken 6 913 42 Obbola Skyddsjakt på skarv i s län 2018 Länsstyrelsen meddelar med stöd av 21, 23 a, 24 och 29 jaktförordningen (SFS 1987:905) tillstånd till
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007 Nils Waldemarsson 49 Under 2007 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs mertel , tel
Nr. 2004/030 Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Agneta Christensen 2004-09-01 0501-60 53 85 Enligt sändlista Hej! Inventeringen av fågelskär i Vänern år 2004 är nu slutförd. Här följer en kortfattad
Läs merTillstånd till skyddsjakt efter storskarv i Hjälmaren
1(8) Johanna Månsson Wikland Direkt: 010-224 86 36 johanna.wikland@lansstyrelsen.se Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund Tjust-Lunnagård 341 93 BOLMSÖ Delg kv För kännedom till: Samtliga yrkesfiskare
Läs merHandledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009
147 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009 Nils Waldemarsson Under 2009 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs mer3. Ramnö och Utsättersfjärden Natura 2000 enligt habitatdirektivet
Bilaga C3 Miljökonsekvenser i Natura 2000-områden. Det finns fyra Natura 2000-områden i närheten av projektområdet för Vindpark Marviken (se figur 1). 2 1 3 4 Figur 1 Natura2000 områden i omgivningen till
Läs merLevande. Med rapporter från 2014
Levande skärgårdsnatur 2015 Med rapporter från 2014 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län i samarbete med: Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Naturskyddsföreningen
Läs merHäckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön
Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön - Beskrivning av verksamheten samt populationsutveckling för skrattmås, fisktärna och svarttärna fram till 2010 Fisktärneunge på plattform Patrik
Läs mer