Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och Länsstyrelsen Östergötland, Linköping
|
|
- Ann-Charlotte Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och 2010 Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Lars Gezelius Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland, Linköping Länsstyrelsens rapport: 2012:7 ISBN: Upplaga: 300 ex. Rapport bör citeras: Gezelius, L Kustfåglar i Östergötland - inventeringar 2007 och Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2012:7. Omslagsbilder: Kartor: Överst: tordmule (Foto: Lars Gezelius) Mitten: inventerare Vesa Jussila (Foto: Lars Gezelius) Nederst: skräntärna (Foto: Magnus Martinsson) Länsstyrelsen Östergötland Lantmäteriet POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se Lansstyrelsen.se /ostergotland Rapport nr: 2012:7 ISBN:
3 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Våra kustfåglar är en del av det känsliga ekosystemet Östersjön. Havet är basen för deras födotillgång och tillståndet hos fågelbestånden speglar därför hur havet mår och hjälper oss att bedöma miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Kustfåglarna sätter också sin prägel på skärgårdsmiljön. Som besökare njuter vi av deras skönhet och läten och vi fascineras av deras liv, beteenden och flygfärder. Den östgötska skärgården är en omväxlande övärld med en unik natur och ett rikt fågelliv. Vi människor har fått en ökad fritid och större möjligheter att komma ut i skärgården. et är känsligt och ett felaktigt beteende kan leda till skador. Svallvågor från snabba båtar, lösa hundar och landstigningar kan få ödesdigra konsekvenser, framförallt under häckningstiden. För att skydda fågellivet under den för störningar känsliga tiden när fåglarna häckar och föder upp sina ungar har Länsstyrelsen inrättat ett antal fågelskyddsområden. Länsstyrelsen avser att fortlöpande följa fågellivets utveckling inom fågelskyddsområdena. Denna rapport är ett led i denna verksamhet. et ändras ständigt vilket inte minst denna rapport visar. Orsakerna varierar och såväl yttre faktorer som interaktioner inom och mellan arter spelar in. Fåglarna befinner sig högt upp i näringsväven och deras antalsförändringar kan berätta för oss om förändringar i miljön. Syftet med de inventeringar som redovisas i denna rapport är tvåfaldigt; dels att tjäna som underlag för revidering av fågelskyddsområdena och dels att följa skärgårdsfåglarnas numerär och artrikedom som ett led i miljöövervakningen. Claes Svedlindh Naturvårdsdirektör
4 1
5 Innehåll Sammanfattning Inledning Allmänt om fågellivet i Östergötlands skärgård Fågelskydd och -inventeringar i Östergötlands skärgård Syfte Metodik Kustfågelinventeringen Urval av öar och ögrupper Fältmetodik Väder och vind Räkningsmetodik Redovisning och klassning Trutskärsinventeringen Resultat och diskussion Kustfågelinventeringen Trutskärsinventeringen Felkällor Referenser Områdesvis beskrivning och klassning Översiktskartor
6 Sammanfattning 2007 och 2010 genomförde Länsstyrelsen inventeringar av häckande kustfåglar i Östergötlands skärgård var inventeringen omfattande med syfte att kartlägga det häckande beståndet av kustfåglar, dels som ett led i den regionala miljöövervakningen, dels som ett underlag för revidering av fågelskyddsområdena. Tidigare har liknande inventeringar gjorts 1981 och inventerades 41 utvalda fågelskär med kolonier av gråtrut. Inventeringarna har finansierats av Naturvårdsverket genom anslag för regional miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden. Östergötlands skärgård omfattar drygt öar och skär, större än 35 m inventerades ca 1970 öar och små skär ensamma eller i ögrupper med en areal om 1310 ha. Det kan jämföras med 1950 öar som inventerades Inventeringen utfördes av Vesa Jussila, Lars Gezelius, Karl-Martin Axelsson och Jyrki Jussila och fåglarna har huvudsakligen räknats från båt. Inventeringen genomfördes under två perioder; maj och 19 juni - 2 juli. Inventeringen 2010 omfattade besök vid 41 utvalda fågelskär med syfte att följa dessa särskilt viktiga häckningsplatser som ett led i den regionala miljöövervakningen. Inventeringen utfördes juni av Lars Gezelius och Vesa Jussila. Huvudfokus ligger här på gråtrut och att dokumentera eventuell förekomst av den så kallade trutdöden. Totalt registrerades 8222 par av 33 arter Måsfåglarna dominerar antalsmässigt. Enligt denna inventering har det blivit fler fåglar i Östergötlands skärgård under de senaste 25 åren, åtminstone i den yttre delen. Ökningen kan tillskrivas arter som storskarv, fiskoch silvertärna samt tordmule. Vi ser samtidigt kraftiga minskningar hos arter som ejder och gråtrut. Åtta av arterna är upptagna på rödlistan 2010 över hotade arter i Sverige. Storskarven har fortsatt att öka inom de inventerade områdena, men som helhet i skägården finns en tätare observationsserie som visar att populationen ökade fram till 1994 och att den sedan fluktuerat. Den har ju också utsatts för direkt mänsklig störning. Knölsvanen har en ökande trend över hela perioden. Bland änderna är storskrake och gräsand vanligast, följt av svärta och vigg. Ejder kräver besök tidigare på våren för att antalet häckande par ska kunna bedömas, men vi har noterat antalet sedda kullar. Flera simänder som gräsand, snatterand och skedand har ökat, om än i blygsamma antal vad gäller de sistnämnda två. Svärtan minskade kraftigt längs Östgötakusten mellan 1981 och 1997, men efter det har arten åter ökat. Storskraken har en ökande trend i denna inventering. Småskraken är inte lika vanlig, men även den har en ökande trend. Endast 100 ejderkullar sågs, vilket kan jämföras med summan på ca 600 kullar Ejdern har minskat kraftigt längs ostkusten under 2000-talet. Arten har därför tagits upp på den svenska rödlistan som missgynnad (NT). En möjlig orsak till minskningen kan vara brist på vitamin B1(thiamin) och effekterna är likartade som hos måsfåglar, med bl.a. beteenderubbning och förlamning som följd. En annan faktor kan vara att en ökad mängd småfisk konkurrerar om födan för de små ejderungarna. De flesta vadare har ökat. Strandskatan är den i särklass vanligaste vadaren med 264 par och den har en ökande trend. Även rödbenan, 59 par, visar på en ökning ute vid kusten. Roskarlen är relativt fåtalig med 28 par men poulationen är stabil. 2
7 Totalt konstaterades 26 häckande par kustlabb och det bör vara samtliga par i länets skärgård. Det är samma antal som vid inventeringen Bland trutarna finner vi tydliga minskningar hos alla tre arter sedan inventeringen par havstrut noterades och den har minskat klart sedan Silltruten, som minskade med hela 90 % mellan 1981 och 1997, har tyvärr fortsatt att minska och endast 17 par konstaterades. Det är förmodligen samtliga par i skärgården. Gråtruten uppvisar en betydande minskning och den är inte längre den vanligaste arten i denna återkommande kustfågelinventering. Den ökade fram till mitten av 1990-talet, men därefter har en snabb minskning skett. I Östgötaskärgården har beståndet halverats mellan 1997 och Den beståndsminskning som pågår i flera områden längs våra kuster kan ha flera orsaker. Minskning av yrkesfisket och minskad tillgång på öppna soptippar kan ha påverkat fördotillgången. Den s.k. trutdöden har säkerligen spelat in. Under 2000-talet har trutarna i Östersjön konstaterats ha B-vitaminbrist och förgiftning av botulism som medför ökad dödlighet och reproduktionsstörningar. Gråtruten häckar mest kolonivis på s.k. fågelskär och på dessa häckar många andra arter i skydd av trutarnas försvar mot inkräktare. Arten spelar därför en nyckelroll i dessa skärs fågelfauna. Populationerna av fiskmås och skrattmås ligger tämligen stabilt mellan inventeringarna. Tre tärnarter förekommer och de två vanligaste fisk- och silvertärnan är på stark frammarsch i Östgötaskärgården. Silvertärnan är den vanligaste arten i denna inventering med drygt 1700 par. Den visar en stark och stadig ökning sedan Fisktärnan är mer fåtalig i inventeringsområdet men den har ökat mycket kraftigt sedan Det är troligen de ökande mängderna av småfisk som gynnat tärnorna. Småfisken har blivit vanligare längs kusten då större rovfiskar minskat p.g.a. övergödning och hårt fisketryck. Skräntärnan häckar på några få lokaler i Gryts skärgård. Populationen är stabil kring par. Av våra tre arter alkor är tordmulen klart vanligast. Precis som fisk- och silvertärnorna äter den småfisk och har en tydligt ökande trend alltsedan Sillgrisslan har också ökat, även om antalet par är betydligt färre. Tobisgrisslan minskar kraftigt är nu ovanlig i Östergötlands skärgård. Den häckar utspritt i enstaka par på blockrika skär. För silltrut och tobisgrissla ser framtiden särskilt dyster ut. Den kraftiga minskningen av gåtrut och ejder är också mycket oroväckande. Populationstrenderna i Östergötlands skärgård liknar i allt väsentligt förändringar som rapporterats från andra avsnitt av den svenska ostkusten. Vid inventeringen av gråtrutsskären kan konstateras att reproduktionen är låg och att enstaka sjuka fåglar påträffats. Det finns en rad olika faktorer som kan tänkas ligga bakom nedgångarna, t..ex. konkurrens, predation, miljögifter, störningar samt förändringar i balansen i kustekosystemet. Den tydliga bilden av att småfiskätare som tärnor och tordmule ökat så kraftigt speglar bilden av ett ekosystem i förändring. 3
8 1. Inledning 1.1 Allmänt om fågellivet i Östergötlands skärgård Östersjöskärgården har sin största betydelse för fåglarna som häckningsområde och här möts insjöarter och marina arter, vilket gör den till en relativt artrik kust. I Östergötland häckar omkring 35 kustfågelarter, d.v.s. arter ur grupperna doppingar, skarvar, svanar, gäss, änder, vadare, labbar, måsfåglar och alkor. Vår skärgård är som mest km bred och flera vikar skär långt in i landet. Det gör att det finns en tydlig zonering av fåglarnas utbredning. För en översikt av zoneringen av skärgårdens kustfåglar se Andersson och Staav (1980). Specifika Östersjöarter är t.ex. svärta, vigg, tordmule och roskarl. Under vårt århundrade har många nya arter etablerat sig i skärgården och ökat i antal. Man kan säga att skärgårdens fågelsamhälle blivit artrikare och mindre maritimt. Sötvattensarter som knölsvan, skäggdopping, vigg, knipa, skrattmås och häger har etablerat sig i framförallt innerskärgården från 40-talet och framåt. Grågås, storskarv och tordmule är exempel på arter som ökat kraftigt under de senaste 60 åren. Ökningen av många av dessa arter är troligen orsakad av en ökad födotillgång på grund av den ökade näringstllförseln till Östersjön. Ett minskat jakttryck kan också ha bidragit till ökningen för vissa arter. Arter som t.ex. svärta, silltrut, st. strandpipare och tobisgrissla har däremot minskat under slutet av 1900-talet. Under 2000-talet har även vanliga arter som ejder och gråtrut minskat. 1.2 Fågelskydd och fågelinventeringar i Östergötlands skärgård De första fågelskyddsområdena (fso) i Östergötlands skärgård inrättades i samband med att beslut om de första naturreservaten i skärgården togs i slutet av 60- och början av 70-talet beslutade Länsstyrelsen om en utökning av antalet fågelskyddsområden i skärgården. Därefter inventerades samtliga dessa områden 1977 (Bylund & Cairén 1978). En större inventering genomfördes 1981 (Magnfält & Olofsson 1982), där samtliga fågelskyddsområden samt ett antal andra särskilt utvalda områden inventerades. Denna följdes upp med en inventering 1997 som var ytterligare något mer omfattande (Gezelius 1999) och 2001 gjordes revideringar av fso efter inventeringarna 1981 och Till skydd för fågellivet råder förbud för allmänheten att beträda land eller komma närmare strand än 100 m under tiden 1 april - 10 juli respektive 1 februari - 15 augusti. Ca 3880 ha omfattas i dag av fågelskydd. De flesta ligger i ytterskärgården men några finns i inner- och mellanskärgården. Uppgifter om antal öar och arealer har beräknats med dataprogrammet ArcGis. Skyddade områden är markerade på båtsportkorten samt på informationstavlor uppsatta på platser som flitigt besöks av båtturister (Arkösund, Mon, Tyrislöt, Fyrudden, Breviksnäs, Ekudden, m.fl.). Länsstyrelsen har dessutom producerat flera informationsbroschyrer och informerat på hemsidan. Ambitionen är att en översyn av fågelskyddsområdena ska göras vart tionde år. 1.3 Syfte Syftet med inventeringen 2007 var att kartlägga det häckande beståndet av kustfåglar inom fågelskyddsområden, före detta fågelskyddsområden och andra potentiella viktiga häckfågelområden i skärgården (havsörn och berguv utelämnades eftersom de är mer tidskrävande att inventera). Inventeringen ska kunna jämföras med tidigare inventeringar av fågellivet i skärgården och vara ett underlag för framtida inventeringar och jämförelser, d.v.s. vara ett 4
9 led i övervakningen av kustfågelfaunan. Den ska fungera som beslutsunderlag för revidering av fågelskyddsområdena i skärgården. Den ska också tjäna som aktuellt underlagsmaterial vid regional och kommunal naturvårdsplanering samt vid miljökonsekvensutredningar. Syftet med trutskärsinventeringen 2010 var att som ett led i miljöövervakningen i ett tätare intervall dokumentera utvalda gråtrutkolonier och följa beståndsutveckling, ungfågelproduktion och förekomst av eventuella sjukdomar, samt att på dessa ofta typiska s.k. fågelskär dokumentera övriga häckande kustfåglar. 2. Metodik 2.1 Kustfågelinventeringen Urval av öar och ögrupper Östergötlands skärgård omfattar drygt öar och skär, större än 35 m 2, med en total yta om ca 170 km 2. En inventering av alla dessa öar är inte möjlig att göra med de resurser som står till buds. Ett urval är därför nödvändigt att göra. Urvalet har gjorts så att syftet med fågelskärsinventeringen ska uppfyllas så bra som möjligt. Öar eller ögrupper utvaldes efter följande tre principer: I. De områden som inventerades 1981 och Avgränsningarna har varit identiska för att jämförande studier skulle vara möjliga att göra. II. De områden som enskilda eller organisationer fört fram till Länsstyrelsen under perioden som lämpliga att förordna som fågelskyddsområden samt områden som ornitologer och skärgårdsbor pekat ut efter särskild förfrågan för att de hyser ett rikt fågelliv. III. Ett fåtal ytterligar öar som vi under inventeringen påträffade med ett rikt fågelliv och som inkluderades i inventeringen. Totalt inventerades 1971 öar och små skär ensamma eller i ögrupper med en landareal om Figur 1. Inventerade områden De röda är nytillkomna öar sedan den förra 1310 ha. Det kan jämföras med 1950 öar med inventeringen en areal på 1288 ha som inventerades 1997 och 1675 öar om 1194 ha som inventerades
10 Öarna har grupperats i 30 områden med delområden. Inventeringsområdena sektorsindelades på förhand för att kunna klassa olika delar av områdena Fältmetodik Inventeringen utfördes av Vesa Jussila, Karl-Martin Axelsson, Lars Gezelius och Jyrki Jussila. Fåglarna har huvudsakligen räknats från båt. Vid en del trutskär har räkning skett efter landstigning. På grund av inventeringsområdets storlek har arbetet bedrivits under hela dagarna. Båten framfördes så att alla stränder och strandnära vatten kunde överblickas. Fågelförekomsten noterades till största delen direkt på kartorna. Även färdväg, väder och klockslag noterades på kartorna. Inventeringen genomfördes under två perioder: I. 17 maj - 31 maj 2007 II. 19 juni - 2 juli 2007 Områdena besöktes en gång under varje period, med ett par enstaka undantag där endast ett besök gjordes. Perioderna lades i tiden så att de ur inventeringssynpunkt skulle passa in lämpligt i de flesta arters häckningstid. Perioderna motsvarar de två första vid inventeringen Väder och vind (Uppgifter från SMHI, stationen på Harstena) Väderförhållandena var överlag goda vid inventeringarna. Under period I var vinden 2-7 m/s och varierande i riktning. Temperaturen var relativt hög med maxtemperaturer på i genomsnitt grader. Ca 27 mm nederbörd föll, det mesta den 22:e. Under period II var vindriktningen växlande med styrkor i intervallet 2-8 m/s. Regn föll som skurar under i huvudsak tre av dagarna, ca 20 mm. Maxtemperaturen var grader Räkningsmetodik Räkningsmetodiken följer BIN Fåglar (SNV 1978) och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning - undersökningstypen kustfåglar. Bestämningen av antalet par har skett på olika sett för olika arter. Parräkning Antalet häckande par av änder uppskattades genom räkning av antalet hanar inom områdena före och under tiden för artens normala äggläggning eller genom förekomst av ungkullar. För att räknas ska något av följande villkor för hanens uppträdande vara uppfyllt: * tillsammans med en hona * ensam * i grupp om 2-5 hanar Antalet häckande par av skäggdopping, grågås och knölsvan uppskattades genom räkning av antalet par, antal ungkullar eller ensamma individer som genom sitt uppträdande antas representera par. Hänsyn har tagits till antal vid båda besöken. Antalet skarvar har bestämts genom boräkning. För ejdern gjordes en uppskattning av antalet kullar vid båda besöken. För en rättvisande inventering av antalet ejderpar krävs ett besök i slutet av april. 6
11 Individräkning Antalet häckande par av vadare, labb, måsar, tärnor och alkor har uppskattats genom att antalet individer dividerats med två vid udda antal höjs siffran med ett före divisionen Resultatredovisning och klassning Inventeringsresultaten redovisas inledningsvis översiktligt för olika artgrupper och jämförelser har gjorts med tidigare inventeringar samt med inventeringar i andra skärgårdsområden i Sverige. Inventeringsresultaten presenteras i områdesvisa beskrivningar. Sektorsindelningen och områdesbeteckningar från inventeringen 1997 (Gezelius 1999) har behållits. För områdena anges om de är fågelskyddsområden, före detta fågelskyddsområden, tidigare inventerat eller nytillkommet område. För varje område beskrivs kortfattat läge, topografi och vegetation. arna har hämtats från Gustavsson (1983) eller egna observationer. et sammanfattas och ibland görs jämförelser med förhållandena 1981 och Antalet par som bedömts häcka redovisas i tabeller. et inom varje område (ibland också på sektorsnivå) har klassats efter skyddsvärde i en fyrgradig skala efter Magnfält & Olofsson (1982). 1) Högt skyddsvärde, 2) Skyddsvärde, 3) Måttligt skyddsvärde, 4) Lågt skyddsvärde Vid klassningen har hänsyn tagits till art- och individrikedom, förekomst av rödlistade arter, nyckelarter och förekomst av störningskänsliga arter. 2.2 Trutskärsinventeringen 2010 I syfte att följa beståndet av kolonihäckande gråtrutar på de typiska fågelskären har ett delprogram för detta upprättats inom den regionala miljöövevakningen. I detta program har 41 typiska fågelskär med kolonier av gråtrut valts ut baserat på inventeringarna 1997 och 2007 (figur 2). Skären ligger huvudsaklingen i ytterskärgården och de kommer att följas upp vart tredje år. Skären besöktes en gång under perioden 16 och 17 juni Tidpunkten för besöken vid skären varierade från tidig morgon till kväll. Alla skär besöktes genom en kortare landstigning för boräkning och kontroll av ägg/ ungar/sjuka/döda fåglar. Även annan häckfågelfauna på skären dokumenterades. Figur 2. Inventerade trutskär
12 3. Resultat och diskussion 3.1 Kustfågelinventeringen 2007 Det totala antalet par av de inventerade arterna framgår av tabell 1. Totalt registrerades 8222 par av 33 arter. Som jämförelse visas också antalet par vid de tidigare inventeringarna 1981 och Åtta arter är upptagna på artdatabankens rödlista (Gärdenfors m.fl. 2010). Måsarna dominerar antalsmässigt men det är inte helt rättvisande i detta fall eftersom ejder, knipa utelämnats samt att tyngdpunkten av de valda områdena ligger i ytterskärgården, vilket gör att t.ex. flera andarter, skäggdopping och knölsvan blir underrepresenterade. Enligt denna inventering har det blivit fler fåglar i Östergötlands skärgård under de senaste 25 åren, åtminstone i den yttre delen. Av de inventerade arterna är det fler som ökar (16) än som minskar (6). Bland de rödlistade arterna är det dock fler som minskar (5) än som ökar (1). Ökningen är störst för storskarv, fisk- och silvertärna samt tordmule. De kraftigast minskande arterna är gråtrut, silltrut, ejder (kullar) och tobisgrissla. Tabell 1. Totala antalet häckande par av olika arter inom samtliga inventerade områden 1981, 1997 och Arter med minskande trend anges med röd text. Arter med ökande trend anges med grön text och arter med mer eller mindre oförändrad numerär eller för små antal för en bedömning anges med svart text. För arter upptagna på rödlistan anges hotkategori inom parentes. Art Skäggdopping Storskarv Knölsvan Grågås Kanadagås Vitkindad gås Gravand Snatterand Skedand Gräsand Bläsand Vigg Svärta (NT) Småskrake Storskrake Strandskata St. Strandpipare Roskarl (VU) Drillsnäppa (NT) Rödbena Tofsvipa Labb Havstrut Silltrut (NT) Gråtrut (NT) Fiskmås Skrattmås Skräntärna (VU) Fisktärna Silvertärna Tordmule Tobisgrissla (NT) Sillgrissla 8 30 Summa par Ejderkullar (NT) Antal inv. öar
13 Resultaten redovisas nedan för olika artgrupper och jämförelser med andra inventeringar i Sverige görs. Den årliga inventeringen i östra Småland under 19 år torde vara den mest omfattande tidsserien för häckande kustfågelfauna längs svenska ostkusten och därför intressant att jämföra med (Johansson & Larsson 2008). Diagrammen i den följande artgenomgången redovisar antalet par vid de olika inventeringarna. Skäggdopping, storskarv, grågås och knölsvan Skäggdoppingen är fåtalig i ytterskärgården. Trenden i detta inventeringsmaterial är något minskande, men den finns företrädesvis i innerskärgårdens vassvikar. Förändringen mellan inventeringarna är inte så stor i absoluta tal. Vid Upplandskusten har en kraftig minskning konstaterats (Pettersson 2005), medan arten ökat kraftigt längs Gävleborgskusten (Aspenberg & Axbrink 2009). Storskarven har fortsatt att öka inom de inventerade områdena, men som helhet i skägården finns en tätare observationsserie som visar att populationen ökade fram till 1994 och att den sedan fluktuerat (Gezelius & Larsson 2007, se diagram nedan). Det är ett exempel på när tre inventeringstillfällen på 25 år visar en sak, medan en tätare inventeringsinsats visar en annorlunda bild. Grågåsens kraftiga ökning mellan 1981 och 1997 verkar ha avstannat. Arten är relativt svårinventerad, varför siffrorna är lite osäkra. Arten ökade explosionsartat i Sverige under 1990-talet (Svensson m.fl. 1999) och kraftiga ökningar konstateras längs Smålands, Upplands och Gävleborgs kuster. Knölsvanen har en ökande trend över hela perioden. Även i östra Smålands ytterskärgård (Johansson & Larsson 2008) och vid Upplandskusten har knölsvanen en ökande trend (Pettersson 2005). Storskarv Skäggdopping Par/antal Par/antal Grågås Knölsvan Par/antal Par/antal
14 Storskarvkoloni på Hankskären. FOTO: Lars Gezelius. Häckande par storskarvar i Östergötlands skärgård Antal par År Änder Tio arter inventerades 2007 och av dem är storskrake och gräsand vanligast, följt av svärta och vigg. Både storskrake och gräsand kräver ett besök tidigare i månadsskiftet april/maj för att inventeras mer rättvisande. Även ejder kräver besök tidigare på våren för att antalet häckande par ska kunna bedömas. I denna inventering har vi noterat antalet sedda kullar i vattnet vid besöken i maj och juni. Gravanden ökade mellan 1981 och 1997 och populationen ligger nu kvar ungefär på 1997 års nivå. Östergötlands skärgård hyser dock bara någon promille av det svenska beståndet. I Smålands ytterskärgård har arten en minskande trend (Johansson & Larsson 2008). Flera simänder som gräsand, snatterand och skedand har ökat, om än i blygsamma antal vad gäller de sistnämnda två. Liknande trender finns också i Smålands skärgård och i Uppland (Johansson & Larsson 2008, Pettersson 2005). Svärtan minskade kraftigt längs Östgötakusten mellan 1981 och 1997, men efter det har arten ökat. Intressant nog finns ett liknande mönster i Smålands skärgård (Johansson & Larsson 2008). Kraftiga minskningar under slutet av 1900-talet rapporteras också från Uppland (Pettersson 2005). I slutet av 1990-talet beräknades det svenska beståndet av svärta till ca par (Svensson, m.fl. 1999). Östergötland hyser alltså endast omkring en procent av det svenska beståndet. I Västerbotten och Bottniska viken finns stora populationer och här har arten ökat (Svensson m.fl. 1999). Storskraken är den vanligaste anden och den har en ökande trend i denna inventering. De flesta par registrerades genom de ungkullar som sågs i juni. Arten har skiftande trender i 10
15 Gravand Gräsand Par/antal Par/antal Svärta Vigg Par/antal Par/antal Småskrake Storskrake Par/antal Par/antal Storskrakehona. FOTO: Ulf Allvin. 11
16 olika inventeringar längs ostkusten, men populationen som helhet i Sverige är stabil. Småskraken är mer fåtalig men även den har en ökande trend i Östergötlands skärgård. Arten har också ökande trender i Smålands skärgård (Johansson & Larsson 2008) och längs Gävleborgskusten (Aspenberg & Axbrink 2009), medan trenden i Upplands skärgård och i Sverige som helhet är minskande (Svensson m.fl. 1999, Pettersson 2005). Ejder inventerades genom att antalet ejderkullar i vattnet räknades vid båda besöken. Summerat maxantal blev bara drygt 100, vilket kan jämföras med summan på ca 600 kullar Ejdern har minskat kraftigt under 2000-talet. Arten har därför tagits upp på den svenska rödlistan som missgynnad (NT). Ejdern ökade kraftigt i antal fram till mitten av 1990-talet. Därefter har en påtaglig minskning konstaterats som förväntas fortsätta framåt i tiden, kanske med uppemot 50 % de kommande 20 åren. Den förekommer längs alla våra kuster, från Bohuslän via Skåne till Norrbotten. Det totala antalet par i Sverige beräknas till cirka , dvs. ejdern kan fortfarande betraktas som en allmän fågel. Födan utgörs av musslor, främst blåmusslor. Ungarna kräver emellertid små kräftdjur som föda de första tio dagarna. Orsaken till den pågående minskningen av antalet ejdrar är än så länge okänd. Liksom för alfågel finns en hypotes om att det kan bero på förändringar i tillgång på musslor av lämplig kvalitet. En annan möjlig orsak kan vara brist på vitamin B1(thiamin), vilket har konstaterats hos ejder i Stockholms skärgård (Balk, m.fl. 2009) och dess effekter är likartade som hos måsfåglar, med bl.a. beteenderubbning och förlamning som följd. En annan faktor kan vara att ökad mängd småfisk konkurrerar om födan för unga ejdrar. Vadare Sex vadararter häckar i skärgården och med totalt 399 par är det en relativt liten grupp antalsmässigt. De flesta arter har ökat. Strandskatan är den i särklass vanligaste vadaren med 264 par och den har en ökande trend. I Smålands skärgård har arten ökat efter en nedgång på 1990-talet (Johansson & Larsson 2008). Beståndet i Sverige generellt är relativt stabilt med omkring par. Östergötlands skärgård hyser därmed knappt två procent av det svenska beståndet. Även rödbenan, 59 par, visar på en ökning ute vid kusten. Beståndet har fördubblats sedan Arten har generellt en något minskande trend i Sverige ( Svensson m.fl.1999), men såsom i Östergötland finns i Smålands skärgård en uppgång under 2000-talet (Johansson & Larsson 2008). Drillsnäppan (NT) är också relativt fåtalig och häckar mer frekvent längre in i skärgården. Trenden är dock ökande. Strandskata Rödbena Par/antal Par/antal
17 Rödbenan har en ökande trend på öar i mellan- och ytterskärgård. FOTO: Lars Gezelius. Drillsnäppa Roskarl Par/antal Par/antal Roskarlen (VU) är relativt fåtalig med 28 par men trenden är stabil. Större strandpiparen är ovanlig som häckfågel, men några par finns alltjämt kvar. Kustabb Totalt konstaterades 26 häckande par kustlabb och det bör vara samtliga par i länets skärgård. Det är samma antal som vid inventeringen Från 1981 till 1997 skedde en markant ökning, men den har sedan avstannat. Samma mönster har noterats längs Upplandskusten (Pettersson 2005). Det svenska beståndet längs östersjökusten uppskattas till minst 450 par. Östergötlands skägård skulle alltså hysa ca sex procent av det svenska Östersjöbeståndet. Labb Par/antal Kustlabb. FOTO: Lars Gezelius. 13
18 Kustlabb som attackeras av tärnor. FOTO: Lars Gezelius Måsar och trutar De fem arterna i denna grupp är antalsmässigt vanligast. Här finner vi tydliga minskningar hos flera arter sedan inventeringen par havstrut noterades och den har minskat klart sedan Mellan 1981 och 1997 var det dock en mycket kraftig ökning. I Smålands skärgård har beståndet minskat kraftigt under 2000-talet (Johansson & Larsson 2008). I Sverige har beståndet ökat sedan 1970-talet och beståndet uppskattades till ca par under 1990-talet (Svensson m.fl. 1999). Östgötaskärgården hyser sålunda bara ca 2 % av landets bestånd. Silltruten, som minskade med hela 90 % mellan 1981 och 1997, har tyvärr fortsatt att minska och endrast 17 par konstaterades. Det är förmodligen samtliga par i skärgården. Denna minskande trend är generell längs hela den svenska Östersjökusten där beståndet minskat med ca 70 % mellan och 1990-talen (Svensson m.fl. 1999). Östgötaskärgården hyser bara omkring en halv procent av det svenska beståndet. Orsaken till den kraftiga minskningen är inte klarlagd men det har spekulerats i födobrist, konkurrens av gråtrut, predation av mink, mänskliga störningar och jakt i övervintringsområdet. Den är specialist på att äta avfall från båtar t.ex. fiskrens och matavfall. Gråtruten uppvisar en betydande minskning och den är inte längre den vanligaste arten i denna inventering. Gråtruten ökade fram till mitten av 1990-talet men därefter har en snabb minskning skett. I Östgötaskärgården har beståndet halverats mellan 1997 och Den ganska omfattande beståndsminskning som pågår i flera områden längs våra kuster kan 14
19 Havstrut Gråtrut Par/antal Par/antal Silltrut Skrattmås Par/antal Par/antal Fiskmås Par/antal Sjuk vuxen gråtrut påträffad FOTO: Vesa Jussila. ha flera orsaker. Minskning av yrkesfisket och minskad tillgång på öppna soptippar kan ha påverkat fördotillgång. Den så kallda trutdöden har säkerligen spelat in. Sjuka fåglar och låg repproduktion har konstaterats. En möjllig förklaring kan såsom för ejdern vara brist på vitamin B1 (tiamin) som medför ökad dödlighet och reproduktionsstörningar. Gråtruten häckar, ofta i kolonier, på skär och holmar och spelar en huvudroll för de så kallade fågelskären. Här häckar även ett stort antal andra arter i skydd av trutarnas mängd. Arten har därför en nyckelroll för fågellivet på dessa skär. Den svenska populationen är beräknad till par, varav ungefär hälften finns längs Ostkusten (Svensson m.fl. 1999). Östgötaskärgården hyser bara omkring tre procent av Ostkustens bestånd. 15
20 Skräntärnekoloni på Röskären. FOTO: Lars Gezelius. Fiskmåsen är den vanligaste arten i denna grupp och populationen ligger ungefär på samma nivå som I Sverige ligger beståndet relativt stabilt (Lindström m.fl. 2012). I Småland har individantalet i kolonierna minskat (Johansson & Larsson 2008). Även populationen av skrattmås ligger tämligen stabilt mellan inventeringarna och även här ligger det svenska beståndet stabilt från mitten av 1990-talet och framåt (Lindström m.fl. 2012). Tärnor Tre tärnarter förekommer och de två vanligaste fisk- och silvertärnan är på stark frammarsch i Östgötaskärgården. Silvertärnan är den vanlgaste arten i denna inventering med drygt 1700 par. Den visar en stark och stadig ökning sedan Flera andra inventeringar visar på ökningar, t.ex i Småland (Johansson & Larsson 2008) och den svenska häckfågeltaxeringen (Lindström m.fl. 2012). Fisktärnan är mer fåtalig i inventeringsområdet men den har ändå ökat mycket kraftigt sedan Den är traditionellt vanligare i innerskärgården men har på senare tid blivit vanlig även i mellan och ytterskärgård. I Sverige har arten en relativt stabil population (Lindström m.fl. 2012). I Vänern har beståndet ökat under 2000-talet (Landgren 2010). Det är troligen de ökande mängderna av småfisk som gynnat tärnorna. Småfisken har blivit vanligare längs kusten då större rovfiskar minskat p.g.a. övergödning och hårt fisketryck. Stora mängder småfisk som spigg och skarpsill gör att mängden små kräfdjur, snäckor och djurplankton minskar. Om dessa minskar kan mängden växtplankton och påväxtalger i sin tur öka och tillväxten påskyndas av övergödningen. Ökad algblomning leder till ökad grumling och syrebrist, vilket misgynnar de stora rovfiskarna. Sådana kaskadeffekter är ett resultat av bl.a. övergödning och hårt fisketryck (Moksnes m.fl. 2010). 16
21 Silvertärna Par/antal Fisktärna Par/antal Skräntärna Par/antal Silvertärna - en av vinnarna på övergödningen. FOTO: Lars Gezelius. Skräntärnan har en relativt stabil population i länet. I Östergötlands län brukar alla par finnas i en eller ett par kolonier i Gryts skärgård. Arten övervakas årligen inom det natinella åtgärdsprogrammet för hotatde arter (ÅGP). Även efter 2007 har populationen hållt sig relativt stabil kring par.populationen i Sverige ligger på ca 500 par. Det innebär att kappt 20 % av Sveriges skräntärnor häckar i Östergötland. Det är därmed den art i Östergötland vi har störst bevarandeansvar för. Under de senaste åren har skräntärnan minskat drastiskt i Sverige, ca 20% på 3 år, och i stora kolonier har det förekommit kraftiga reproduktionsstörningar som har bestått av predation från mink, gråtrut och i ett enstaka fall havsörn (Ulrik Lötberg pers. com.). 17
22 Alkor Av våra tre arter är tordmulen klart vanligast. De flesta häckar på Röskären och Dannskären, men enstaka par finns på några andra platser. Precis som silvertärnan uppvisar den en tydligt ökande trend alltsedan Den livnär sig också av småfisk, främst kusttobis. Längs Upplandskusten (Pettersson 2005) och längs Norrlandskusten (Svensson, m.fl. 1999) har arten också ökat, medan den minskat i Smålands skärgård (Johansson & Larsson 2008). Beståndet i Sverige har uppskattats till par. Östergötland hyser därmed bara omkring tre procent av det svenska beståndet. Även Sillgrisslan har ökat, även om antalet par är betydligt färre (30 par). De häckar endast på ett skär i Gryts skärgård. Även för sillgrisslan finns en ökande trend i Sverige (Svensson m.fl. 1999). På Röskären blev arten permanent från 1987 men ägg och/eller ungar har ofta rövats av mink (Olsson 1995). Tobisgrisslan är nu mycket sparsam i Östergötlands skärgård. Den häckar mer utspritt och mer i enstaka par på steniga skär i ytterskärgården. Arten uppvisar en klar minskning. Även i Smålands skärgård (Johansson & Larsson 2008), liksom längs Upplandskusten (Pettersson 2005) och Stockholms skärgård (Svensson m.fl. 1999) har arten minskat kraftigt. Här anses predation av mink vara en starkt bidragande orsak. Flera författare ger minken skulden för tobisgrisslans markanta nedgång (t.ex. Olsson 1974). Tordmule Tobisgrissla Par/antal Par/antal Sillgrissla Par/antal
23 Nöjda tordmular? Populationen ökar. FOTO: Lars Gezelius. 3.2 Trutskärsinventeringen 2010 Inventeringen 2010 visar på en fortsatt minskning av gråtrut på dessa skär. Ett urval av artenas numerär på dessa skär framgår av tabell 2. Mängden ungar var vid besöket mycket lågt. Totalt sågs 1525 vuxna fåglar på lokalerna, men bara 90 ungar. Endast en död vuxen gråtrut noterades och inga sjuka fåglar kunde ses. I övrigt kan noteras att silltrut och tobisgrissla fortsätter att minska. Tabell 2. Antal par av ett urval av arter på de 41 fågelskären med kolonier av gråtrut. På dessa skär har även summor tagits fram från de tidigare inventeringarna. År Antal lokaler Storskarv Vigg Svärta Strandskata St. strandpipare Roskarl Rödbena Kustlabb Havstrut Silltrut Gråtrut Fiskmås Skrattmås Skräntärna Fisktärna Silvertärna Tordmule Tobisgrissla Sillgrissla
24 Under inventerades fågelskär med samma metodik. Inventeringen gjordes på uppdrag av SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) för att dokumentera eventuell trutdöd. Under de tre åren påträffades 29 döda vuxna gråtrutar och 22 döda gråtrutsungar i Östergötlands skärgård, vilket motsvarade 1,6 % av samtliga levande gråtrutar. 3.3 Felkällor Det är resurskrävande att få en heltäckande och säker bild av det häckande fågelbeståndet i skärgårdsområden. Denna inventering är ett urval av öar med tyngdpunkt i mellan- och ytterskärgård som till stor del utgörs av fågelskyddsområden. Det får man beakta då slutsatser ska dras. Bland skärgårdsfåglarna finns flera mycket rörliga arter som t.ex. skrattmås, fisk- och silvertärna, som kan flytta mellan olika häckningsskär olika år (se t.ex. Landgren 2004). Det innebär att vissa kolonier kan hamna utanför själva inventeringsområdet och således inte komma med i statistiken vissa år. En art kan minska totalt sett men av någon anledning flytta längre ut i skärgården och ge sken av en ökning eller vice versa. Alla individer som registrerats som par häckar inte och metoden förutsätter en könskvot om 1:1 hos änder. Att bestämma antalet par genom individräkning och division med två ger en underskattning av det verkliga antalet eftersom inte båda föräldrarna är på plats för alla par. Jämförande studier går dock att göra. En fördel vid dessa inventeringar är dock att det varit samma inventerare 1997, 2007 och 2010, vilker gör att bedömningar har gjorts någorlunda likartat. 4. Referenser Andersson, Å & Staav, R Den häckande kustfågelfaunan i Stockhoms län Stockhoms läns landsting. Regionplanekontoret. Nacka. Aspenberg, P. & Axbrink, M Kustfåglar i Gävleborg. Länsstyrelsen Gävleborg 2009:10. Balk, L., Hägerroth, P.-Å., Åkerman, G., Hanson, M., Tjärnlund, U., Hansson, T., Hallgrímsson, G., Zebühr, Y. och Sundberg, H Tiaminbrist och överdödlighet i neurotoxiska symptom hos ejder i Stockholms skärgård. Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. Bylund, L. & Cairén, S Inventering av fågelskyddsområden i Östergötlands skärgård. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Planeringsavdelningen. Gezelius, L Inventering av kustfåglar i Östergötlands skärgård. Länsstyrelsen 1998:6. Gezelius, L. & Larsson, M Storskarv och silltrut - länsinventering i Östergötland Vingspegeln 26: Gustavsson, L-Å Botanisk inventering av Östergötlands skärgård. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Planeringsavdelningen. Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige The Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Johansson, T & Larsson, T Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård Rapport 2008:13. Länsstyrelsen i Kalmar län. Landgren, T Fågelskär i Vänern Vänerns vattenvårdsförbund. Rapport nr. 30. Landgren, T Vänerns fågelskär. Inventering av sjöfåglar Rapport nr Utgiven av Vänerns vattenvårdsförbund. Lindström, Å, Green, m. & Ottvall, R Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Lunds universitet, Lund Magnfält, C. & Olofsson, P Inventering av fågelskyddsområden i Östergötlands skärgård. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Planeringsavdelningen. Moksnes, P-O., Baden, S., Råberg, S. & Kautsky, L Rovfisk påverkar vegetation längs sveriges kuster. I Havet 2010, ss Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet. 20
25 Olsson, V Förändringar inom en population av tordmule Alca torda och tobisgrissla Ceppus grylle i Östergötlands skärgård. Vår Fågelvärld 33:3-14. Olsson Röskären - Östergötlands finaste fågelskär. Vingspegeln 14: Pettersson, J Kustfågelinventeringen i Uppsala län 2002 och Länsstyrelsen Uppsala län, meddelande 2005:6. Statens naturvårdsverk Biologiska inventeringsnormer, Fåglar. 1978:1. Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M Svensk fågelatlas. Vår fågelvärld, supplement 31, Stockholm. 5. Områdesvis beskrivning och klassning Nedan redovisas de inventerade områdena. Områdesbeteckningar från inventeringen 1997 har behållits. För varje område anges om området har inventerats tidigare och om det är fågelskyddsområde eller före detta fågeleksyddsområde. Områdena beskrivs kort och fågellivet vid inventeringen 2007 kommenteras med jämförelser med tidigare inventeringar och ibland med den senare fågelskärsinventeringen Tabellerna avser antalet par Samtliga foton i denna del av författaren. 6. Översiktskartor Överisktskartor över inventerade områden finns på sidorna Inventerare Vesa Jussila i båten Silver Beaver FOTO: Lars Gezelius. 21
26 1a Penningskären Inventerat 1997, fågelskyddsområde 1/2-15/8. Vackra skär i ytterskärgården belägna i Bråvikens naturreservat. Här och var finns enstaka björk, rönn, klibbal och vide, men vegetationen utgörs huvudsakligen av fågelskärsflora. Kännö är relativt hög och hyser en rik flora med bl.a. fackelblomster, brunskära och gul fetknopp. Lilla Penningskär är ett flackare skär med klapperstenstrand i söder. Här finns bl.a. vejde och mjölkört. Rönnskär är ett relativt kalt skär med isslipade hällar. På Södra Penningskär finns björk och vide i skyddade lägen. En vattensamling finns på ön. På Rönnskär finns en äldre stuga. Ögruppen hyser ett rikt fågelliv med 22 kustfågelarter representerade. De stora trutkolonierna sätter sin prägel på öarna. De finns på Kännö, Tvillingarna, Lilla Penningskär, Rönnskär och Södra Penningskär. Inga ejderkullar noterades häckade 200 par gråtrut här var antalet nere i knappt 100 par gråtrut och silltruten saknades. Tärnorna har däremot ökat. Sektor A B Summa Knölsvan Grågås 2 2 Vitkindad gås 3 3 Gräsand 3 3 Snatterand 1 1 Vigg 1 1 Svärta Småskrake 6 6 Storskrake Strandskata Tofsvipa 1 1 Rödbena 3 3 Kustlabb Havstrut Silltrut 1 1 Gråtrut Fiskmås Skrattmås 8 8 Fisktärna Silvertärna Tordmule 1 1 Tobisgrissla 4 4 et har högt skyddsvärde metanke på art- och individrikedomen samt häckande alkor, svärta och kustlabb. Rönnskär som tillhör Penningskären. 22
27 1b Simpskär Inventerat 1997, fågelskyddsområde 1/4-10/7. Ett vackert flackt skär med släta hällar och gräsvegetation. Enstaka klibbal samt björk- och rönnbuskar samt nypon finns. Här förekommer styvmorsviol, klibbglim, skräppa, gräslök, vänderot, kvanne, gullris och strandveronika. Området ligger i Bråvikens NR. Ett litet typiskt fågelskär. Gråtrutkolonin som fanns 1997 har bytts mot en koloni silvertärna som nu dominerar. Roskarl häckade Storskrake 1 Strandskata 1 Kustlabb 1 Gråtrut 2 Silvertärna 22 et har skyddsvärde. 1c Hankskären Inventerat 1981 och 1997, fågelskyddsområde 1/4-10/7. Ytterskärgårdsöar i Bråvikens NR med sparsam vegetation. Fågelskärsflora finns på Stora Hankskär. Skären domineras av trut- och skarvkolonin. Jämfört med inventeringen 1981 har skarvkolonin tillkommit häckade också 300 par skrav här häckade 60 par gråtrut och 10 par silltrut här och 1997 häckade 30 par gråtrut men ingen silltrut. Häckningen verkar ha lyckats för skarvarna, stora ungar sågs i mitten av juni. Labb fanns Silvertärna och tordmule har ökat konstaterades 120 par storskarv och 88 par silvertärnor häckade hela 88 par silvertärna och 120 par storskarv. Sektor A B Summa Storskarv Knölsvan 1 1 Havstrut Gråtrut Fiskmås Silvertärna Tordmule 9 9 Bdeömning et har skyddsvärde. 23
28 1d Ölskären Inventerat 1981 och 1997, fågelskyddsområde 1/4-10/7 i sektor B, C och D. Vackra öar i ytterskärgården inom Bråvikens NR. Här finns fina isslipade hällar, hällkar och en del klapperstensfält. De större öarna har en väl utbildad fågelskärsvegetation. Här finns t.ex. riklig förekomst av malört, baldersbrå, gökblomster, renfana, vänderot, styvmorsviol, kärleksört, gul fetknopp, fackelblomster och klibbglim. Enstaka nyponbuskar förekommer och 1997 dominerade tre trutkolonier som satte sin prägel på ögruppen. I dag är det tärnorna som är vanligast häckade här 90 par gråtrut!. Roskarl, rödbena och labb har tillkommit sedan Vid besöket i juni noterades tre ejderkullar och en revirhävdande skärpiplärka noterades gravand på Norra Ölskär. Sektor A B C D Summa Knölsvan 1 1 Gräsand 1 1 Svärta Småskrake 2 2 Storskrake 3 3 Strandskata Roskarl 1 1 Rödbena 1 1 Kustlabb 1 1 Havstrut Gråtrut Fiskmås Silvertärna et har högt skyddsvärde i sektor B, C och D på grund av förekomst av trutoch tärnkolonierna samt förekomst av kustlabb och roskarl. 24
29 1e St. och L. Blacken Inventerat 1981 och St. Blacken är fågelskyddsområde 1/4-10/7. Skär i yttersta havsbandet i Bråvikens NR. Lilla Blacken är ett relativt kalt skär. Här finns ett klapperstensfält. Klibbglim förekommer. Stora Blacken har en toppunkt i söder och flackar ut mot norr. Där finns även ett klapperstensfält. Skäret har en välutbildad fågelskärsflora med malört, klibbglim, baldersbrå, vejde, kvanne och fågelbrosklav. Lilla Blacken (A) är fågelfattigt medan Stora Blacken (B) domineras av trut- och tärnkolonin. Alkorna häckar troligen på skäret. Fyra ejderkullar sågs i juni liksom en sjungande skärpiplärka på St. Blacken fanns 100 par gråtrut och 1997 fanns 40 par på St. Blacken var det bara 15 par var det bar 15 par gråtrut. Sektor A B Summa Grågås 3 3 Gräsand 1 1 Vigg 3 3 Strandskata Rödbena 1 1 Havstrut Gråtrut Fiskmås 3 3 Silvertärna Tordmule 3 3 Tobisgrissla et på St. Blacken (B) har skyddsvärde. L. Blacken (A) har måttligt skyddsvärde. 25
30 1f N. och S. Törnsö Inventerat 1981 och 1997, fågelskyddsområde 1/2-15/8. Höga och bergiga tallskogsöar i Bråvikens NR med orörd prägel. et är tämligen art- och individfattigt. I juni rastade 150 knipor i området. Knölsvan 2 Snatterand 1 Storskrake 4 Strandskata 1 Fiskmås 2 Fisktärna 1 et har skyddsvärde. Detta med hänsyn till annan störningskänslig häckfågelfauna. 26
31 1g Kvällsundsskären - Viboskär Fågelskyddsområde 1/2-15/8, inventerat Område med mindre skär som domineras av lavbevuxna hällar. Här och var finns klibbal, björk och enstaka rönn samt en och nybonbuskar. Här förekommer kaveldun, klibbglim, kvanne, vänderot, renfana och gräslök. Sektor A ligger i Bråvikens NR. Kvällsundskären hyser en del vitfågel och änder noterades roskarl och sex par svärta. Vid besöket i juni konstaterades 33 ådor och fyra ejderkullar. Sektor A B Summa Knölsvan Gräsand Vigg Strandskata Havstrut Gråtrut Fiskmås Silvertärna Sektor B (Kvällsundskären) har skyddsvärde. I sektor A samt på Gula Klanten är skyddsvärdet måttligt. 27
32 1h Svinhällen Inventerat Litet och lågt klippskär söder om Arkö med lavar och örter och ett sjömärke. Klapperstenspartier finns. På detta lilla skär häckar ett par havstrut, 10 par fiskmåsar och 10 par silvertärnor. et har måttligt skyddsvärde. 1i Östra gula skäret Ej tidigare inventerat. Flackt mindre fågelskär i Bråvikens NR med fågelskärsflora med vänderot och gräslök samt lite nyponbuskar. En liten trutkoloni dominerar. Gråtrut 8 Havstrut 2 Fiskmås 1 et har skyddsvärde med tanke på trutkolonin. 1j Stångskären Ej tidigare inventerat. Bergiga skär i yttersta havsbandet öster om Arkö med fin fågelskärsflora, bl.a. gräslök, vänderot, fackelblomster och mycket klibbglim. Den stora trutkolonin dominerar, tämligen gott om vigg. Sektor A B C Summa Vigg 7 7 Strandskata 1 1 Havstrut 2 2 Gråtrut Fiskmås 3 3 Silvertärna 1 1 Kustlabb 1 1 et i sektor B har högt skyddsvärde. 28
33 2a Tärneör Fågelskyddsområde 1/4-10/7. Inventerat Ett litet kalt skär med klappersten och block. Här finns en välutvecklad fågelskärsflora med bl.a. renfana, klibbglim, baldersbrå, kvanne, vänderot och strandveronika. Gråtrutkolonin dominerar fågellivet häckade 35 par gråtrut konstaterades häckning av ca 250 par skarvar men kolonin förstördes senare genom att bon och ägg förstördes och ungar dödades konstaterades 23 par gråtrut. Knölsvan 1 Grågås 1 Gräsand 1 Havstrut 1 Gråtrut 13 Fiskmås 3 et har skyddsvärde 2b Kornskären Inventerat Ögrupp i mellanskärgården med en-, rönn- och björkbuskar samt enstaka småtallar. Skären hyser smärre bestånd av vitfågel samt enstaka par av grågås, storskrake och strandskata. Inga ejderkullar noterades. Knölsvan 1 Grågås 2 Gräsand 2 Storskrake 2 Strandskata 1 Havstrut 1 Fiskmås 3 Silvertärna 3 et har måttligt skyddsvärde. 29
36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
Läs merFåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Läs merÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
Läs merKustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård
Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering
Läs merHävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Läs merRapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Läs merRAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
Läs merResultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001
Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Nr. 2001/039 2001-11-03 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Hej! Tidigare har varje års inventeringsresultat redovisats i en utförlig årsrapport.
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Läs merNationell kustfågelövervakning 2016
Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes
Läs merStorskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Läs merInventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs
Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning
Läs merKustfågelinventeringen i Uppsala län under 2002 och 2003
4 Kustfågelinventeringen i Uppsala län under 2002 och 2003 En sammanfattning gjord av Hans Ryttman Under 2002 och 2003 genomförde Länsstyrelsen i Uppsala län en inventering av samtliga häckande kustfåglar
Läs mertel , tel
Nr. 2004/030 Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Agneta Christensen 2004-09-01 0501-60 53 85 Enligt sändlista Hej! Inventeringen av fågelskär i Vänern år 2004 är nu slutförd. Här följer en kortfattad
Läs merFågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Läs merÖversiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Läs merHur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar?
BILL DOUHAN Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar? Tack vare de standardiserade inventeringar som genomförs över hela landet, i regi av Lunds universitet, har vi en god uppfattning om
Läs merGrönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Läs merRapport 2001: :9. Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun
Rapport 2001:01 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården 2014 Rapport 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården
Läs merHjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel 1 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Örebro län Naturskyddsenheten Tfn 010-224
Läs merRAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Läs merPRESSMEDDELANDE 1 (5)
PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan
Läs merBILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft
Läs merSjöinventeringen 2016
Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska
Läs merSkräntärna predation och migration vad GPS data kan visa
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar
Läs merRestaureringsplan Fågelskär i Vänern
RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249
Läs merHäckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård
Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990-2008 2 häckfågelfaunan i östra smålands ytterskärgård 1990-2008 Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990-2008 Länsstyrelsens meddelandeserie
Läs merSkräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
Läs merInventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Läs merSveriges Ornitologiska Förening har un
32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så
Läs merINVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013
INVENTERING AV SJÖFÅGLAR VID KATTEGATT OFFSHORE 2013 Rapport 2013-05-19 Leif Nilsson Ritaregränden 16 226 47 Lund 1 INLEDNING Favonius AB planerar för en ev. vindkraftspark i Kattegatt utanför Falkenberg.
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007 Nils Waldemarsson 49 Under 2007 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning FÖRORD...4 SAMMANFATTNING...6 BAKGRUND...8 ÖVERVAKNINGENS SYFTE...9 INVENTERINGSMETOD...9 METODBESKRIVNING... 9 INVENTERADE LOKALER... 11 OMRÅDESINDELNING... 14 INVENTERINGSEFFEKTIVITET
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merGrunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd. Juha Honkala
Grunderna för uppföljning av sjöfågelbestånd Juha Honkala Uppföljning av sjöfåglar Punktinventering av sjöfåglar Målsättningen är att övervaka årliga förändringar i de häckande bestånden i olika typer
Läs merRevirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012
Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012 Jan Gustafsson, Länsstyrelsen i Södermanlands län Kilaån som rinner i den södra kanten av den tänkta/kommande Stora Lida våtmark. På sydsidan
Läs merArtlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012
Artlistning av skogens fåglar på några trädbevuxna skärgårdsöar i Oxelösunds kommun under år 2012 Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Jan Gustafsson Omslagsfoto, sid 1 Knölsvan. Foto Thomas Larsson
Läs merGunnarstenarna SE
1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Läs merFågelundersökningar vid Lillgrund. Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet
Fågelundersökningar vid Lillgrund Martin Green & Leif Nilsson Ekologihuset, Lunds universitet Fågelundersökningar vid Lillgrund Vad vi har gjort Vad vi ska göra Vad vi vet från andra studier? Huvudfrågor
Läs merSvensk NaturFörvaltning AB
2 Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2004 Kjell Wallin, Tommy Järås och Gösta Olofsson Sammanfattning o Två av tre undersökta arter uppvisar förändring under de år som övervakningen genomförts.
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merRAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson
RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen
Läs merLänsstyrelsen Västra Götalands län Naturvårds- och fiskeenheten Göteborg. Telefon
Länsstyrelsen Västra Götalands län Naturvårds- och fiskeenheten 403 40 Göteborg Telefon 031-60 50 00 www.o.lst.se Förekomst av döda fåglar vid Bohuskusten Västra Götalands län 2001-2003 Sammanfattning
Läs merFågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005
Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2005 Kjell Wallin och Tommy Järås Sammanfattning o Två av tre undersökta arter, knölsvan och ejder, har minskat i antal under de år som övervakningen genomförts.
Läs merTiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi
Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen
Läs merRestaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Läs merUppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017
Uppföljande inventering och populationsberäkning av trumgräshoppa Psophus stridulus vid fem kända lokaler i Södermanlands län 2017 2017-11-25 Daniel Segerlind ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75
Läs merSeminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014
Seminarium om Östersjön, SOF:s årsmöte 25 april 2014 Minnesanteckningar. Miljötillståndet i Östersjön, Jan Wärnbäck, WWF Vi har aldrig haft så mycket kväve i kretsloppet som idag. Östersjön ett ungt hav
Läs merINVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010 Nils Waldemarsson 23 Projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården pågick under 2006-2009. Fågelklubben och Fågelstationen
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merNationell kustfågelinventering 2015
Lund 2015-12-15 Nationell kustfågelinventering 2015 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 Ekologihuset 223
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merBarnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Läs merSlutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet
Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet 2 Beställning: Järfälla Hus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren Medverkande:
Läs merEtt seminarium anordnat av Sveriges
Vart har ejdern tagit vägen? TEXT: SÖREN LINDÉN Oroande rapporter om skärgårdens ejdrar har under året seglat upp och orsakat rubriker i massmedia. Ejdern sägs närmast ha försvunnit från vissa områden,
Läs merA PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER
A PPENDIX B URMÅTT, J OURNAL OCH U NGAR, B ON OCH Å RSTIDER 1. Burmått 2. Journal 3. Bon, ungar, årstider och vikter Burmått MINIMUM-MÅTT Dessa mått är beräknade per individ, men i olika situationer, bl.a.
Läs merNaturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Läs merNationell kustfågelövervakning 2018
Nationell kustfågelövervakning 2018 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046 222 38 16 223 62 Lund Under 2018, som var
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merKustfåglar i Gävleborg 2007
Kustfåglar i Gävleborg 2007 Rapport 2009:10 Kustfåglar i Gävleborg 2007 Per Aspenberg och Mats Axbrink Omslagsbild: Roskarl, en av de kustfågelarter som minskat mest i antal i Gävleborgs län. Foto Lars-Göran
Läs merSjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 195B:1-7. Helsinki 20.8.2004 Sjöfåglarnas förekomst och ungproduktion år 2004 Hannu Pöysä, Marcus Wikman, Esa Lammi och Risto A. Väisänen Sjöfåglarnas totalstammar minskade
Läs merOrrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Svenska Kraftnät Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Inventeringen har genomförts under maj
Läs merSödermanlands, Västmanlands och Örebro län
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Titel: Hjälmarens fågelskär 2015 Författare:Johan Nilsson heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel Omslagsbild: fågelskär söder om Mushäll i nordöstra
Läs merFågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015
Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning
Läs merInnehåll
Markbygden Vind AB Markbygden Etapp 3 - Planerad vindkraft i Piteå kommun, Norrbottens län - Inventering av häckande fåglar i våtmarker, sjöar och tjärnar. Denna rapport tjänar som en kunskapssammanställning
Läs merVersion 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun
Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband
Läs merSkåne län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skåne län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merästerbottens kustfågelfauna
ästerbottens kustfågelfauna VInventering av kustfågelbestånden 2001 / 2002 Thomas Sundström & Christer Olsson Ansvarig funktion: Miljöanalys Text: Thomas Sundström och Christer Olsson Foton: Thomas Sundström
Läs merDe internationella midvinterinventeringarna
4 Midvinterinventeringar av sjöfågel i Stockholms skärgård Leif Nilsson De internationella midvinterinventeringarna startade 1967 och har där med genomförts under 40 säsonger utan avbrott och är därmed
Läs merRÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
Läs merHandledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Läs merProjekt skräntärna
Projekt skräntärna 2010-2013 Projektet startas upp av Ulrik Lötberg och Roland Staav Projektet fanns tidigare, från 1970-talet fram till 2000-talet, och drevs då av Roland Staav. Det avslutades inför starten
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merGunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
Läs merFÖREKOMSTEN AV TRUTSJUKA OCH ONORMAL FÅGELDÖD I GÄVLEBUKTEN SOMMAREN 2017
FÖREKOMSTEN AV TRUTSJUKA OCH ONORMAL FÅGELDÖD I GÄVLEBUKTEN SOMMAREN 2017 Per Aspenberg 15 aug 2017 En enda fågel med trolig trutsjuka hittades i Gästriklands skärgård sommaren 2017. Denna gråtrut hittades
Läs merInternationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011
Internationella sjöfågelräkningen i Blekinge i januari 2011 Mats Olsson Det 36:e året har nu förts till tabellen över räknade sjöfåglar i mitten av januari. Att ha en obruten svit av räkningar med så många
Läs merHäckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012
Häckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012 av Nils Waldermarsson Vadarpopulationerna på våra strandängar, såväl de som finns vid havet som i inlandet, minskar påtagligt. Detta har föranlett
Läs merBilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Läs merFågelskär i Vänern
Fågelskär i Vänern 2001-2003 Vänerns vattenvårdsförbund Fågelskär i Vänern 2001-2003 av Thomas Landgren och Erik Landgren Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr. 30 Fågelskär i Vänern 2001-2003. Rapport
Läs merVindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merÖversiktlig fågelstudie Södertälje Landsort 2016
2016-11-09 Södertälje Landsort 2016 Bedömning av potentiella konfliktpunkter mellan ny farled och fågelfaunan utmed sträckan Södertälje Landsort. Ersätt Ersätt med med sidhuvud Beställning: Ramböll Sverige
Läs merVänerns fågelskär Inventering av sjöfåglar
Vänerns fågelskär Inventering av sjöfåglar 1994-29 2 Vänerns fågelskär. Inventering av sjöfåglar 1994-29. Rapport nr 54. 21. Utgiven av Vänerns vattenvårdsförbund. Författare: Thomas Landgren Kartframställan:
Läs merFoto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara
Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt vilt förutom älg. Dokumentet är riktat till de
Läs merUtdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merSkräntärna i Singö skärgård
FB 2011-01-10, publicerad i ROF:s tidskrift Roskarlen, 2011 Skräntärna i Singö skärgård Inventeringsrapport 2010 Fredrik Bondestam Örsten, Singö, 2011-01-10 Fredrik Bondestam Tegnérgatan 40C 752 27 Uppsala
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merBiogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017
Biogeografisk uppföljning av Euphydryas aurinia väddnätfjäril i Uppsala län, 2017 2017-11-03 Daniel Segerlind, Ecocom AB ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merTEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti Foto: Sven-Evert Carlsson.
TEGELÄNGEN 2014 Vitkindade gäss vid Tegelängen 23 augusti 2014. Foto: Sven-Evert Carlsson. TEGELÄNGEN 2014 Sam Hjalmarsson Vatten och växtlighet Det blev en mycket mild start på året. I början av januari
Läs merReserapport, Norra Bohuslän
Reserapport, Norra Bohuslän Från torsdagen den 28/10 till söndagen den 1/11 genomförde StOF en exkursion till norra Bohuslän med Hasse Nordin och P-G Laren som reseledare. Förhoppningarna var att vi skulle
Läs merInventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun
på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun Rapport den 21 juli 2013 Reviderad den 12 mars 2014 På uppdrag av Söderberg & Ask Arkitektkontor AB Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72,
Läs merBedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun
PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merBESTÅNDSUTVECKLINGEN HOS KOLONIHÄCKANDE MÅSFÅGLAR,
BESTÅNDSUTVECKLINGEN HOS KOLONIHÄCKANDE MÅSFÅGLAR, STORSKARV OCH ROSKARL I NORDÖSTRA VÄNERN 1985-1995. Av THOMAS LANDGREN. Inledning I Vänern finns hundratals skär, holmar och mindre öar med kolonihäckande
Läs merBeslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)
Beslut 1(5) Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, s län (2 bilagor) Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 14 MB beslutar Länsstyrelsen att strandområdet Stadsviken, inom Umeå
Läs mer