Minnesanteckning Nationellt skra nta rnemo te

Transkript

1 Minnesanteckning Nationellt skra nta rnemo te Deltagare: Karl Ingvarsson, Ulrik Lötberg, Lars Gezelius, Lars Harnemo, Martin Amcoff, Mats Axbrink, Daniel Karlsson, Åke Andersson (Jägarförbundet), Sara Persson (SLU - mink), Maria Berg, Robert Kullman, Maria Forslund, Rolf Sturegård, P A Åhlén, Linn Lindström, Emil Henriksson, Claes Kyrk, Anna Ehn, Gunnar Hjertstrand, Mikael Karlström, Gillis Östling, Sture Sundin samt på lync Annika Lydänge, Thomas Johansson, Mikael Svensson, Lena Almqvist och Erik Owusu-Ansah. Vi såg en film tagen av kameran vid Stenarna - det är nästan bara vid parningen som man kan se skillnad på könen. Karl Ingvarsson Utökad minkjakt i Sörmland Minkjakt ska påbörjas inom lifeprojekt i fågelskyddsområde/natura 2000 område i Östergötland i 3-5 år. Målet är att området för minkjakt ska utvidgas, jakt har redan utförts i närliggande områden. Lövblås, hund och hagel (LHH) är effektivt mot minkar. Instruktioner och andra verktyg exempelvis GIS-skikt måste vara tydliga så att de kan förstås i framtiden av andra personer än de som startade upp. Det är även bra att kartlägga den effektivaste rutten till olika öar under olika vindförhållanden. Viktigt är även att få med vad allt kostar så att man i framtiden vet vad som är rimligt/dyrt/billigt. Projektet är 6 år långt, och sedan ska det ingå i förvaltningen i Natura 2000 området. Svårare att få jaga mink på de öar med klövrätt där det finns ett jaktlag som har jakträtt, då det blir problematiskt att använda hundar i området. Daniel Karlsson minkfälla med webkamera Åtelkamera för att larma om minknärvaro för att effektivisera jakten. Sattes ut i Januari och togs in i april. Det tar dock ett tag innan den skickar mailet med bilden, så vissa minkar kan missas under tiden då kameran laddar om. Minkurin och matdoft användes för att locka minken till kameran. En bild som troligen är en mink - spökminken. Samma problem har setts med skräntärna som fotats på natten. Då man sköt en minkhane på grannön så vet man i alla fall att mink har rört sig i området. Relativt billigt, men det krävs att få fram bra lockbete. I en studie från minkutrotning på yttre Hybriderna så verkar doften från analkörtelsekret fungera bäst. Slutsatsen är att sex alltid är intressant. Kameran behövde inget underhåll, och batteriet höll bra. Dock får man egentligen inte sätta ut kameror hur som helst, men i områden med tillträdesförbud är det ofta rätt lätt att få tillstånd för kameror. Ulrik - Skräntärneinventering 2015 Skåne: Det blir bara färre och färre. Det går dåligt. Blekinge. Kolonin försvann, men det finns troligen en ny placering av den. Några solitära par förökade sig. Gotland: Det går dåligt, väldigt få ungar. Grauten på Gotland misslyckades förra året, men var den enda som gick hyfsat i år.

2 VG: ett par Dalsland ett par. Småland går jättebra, många ringmärkta ungar. Stabila populationer. Östergötland går måttligt bra. Några flygga ungar, säkerställt med återfynd. Några sörmlandsfåglar har flygit in och för de går det relativt bra. Södermanland: Långa Hållet i Södermanland gick mycket bra i år 110 ungar på 30 par. Inga solitärer längre. Stockholm: Många solitärpar i Stockholms skärgård. Uppland går bättre i år än förra året. Stenarna gick väldigt bra (207 ringmärkta ungar på 140 par). Hälsingland har ett par och det brukar inte gå så bra. Medelpad gick dåligt trotts lika många par som förra året. Ångermanland hade 3 ungar ringmärkta Västerbotten, lika många par som förra året, men fler ungar. Norrbotten: Färre par i år än förra året, 6 ungar ringmärkta. Det gick dåligt kan vara korp. I år var det problem hos fem kolonier och ett större solitärparområde. Totalt två stora kolonier utslagna i år i Norrbotten kan orsaken vara korp och i Östergötland vet man inte. Furö och Stenarna gick dock bra i år på båda tar man bort ägg ur trutbon. På Långa Hållet sköt man mink som kom ut under häckningssäsong. Man har jobbat hårt med populationen i Blekinge, men den har ändå gått dåligt. Antagligen pga. trutar. Dock måste arbetet hålla i under flera år för att få resultat. Man måste veta vad problemet är för att kunna göra något åt det. Oftast är det predatorer av något slag. Det är oftast minkhanar på de yttre skären, väldigt sällan minkhonor på grund av att de inte vågar simma mellan öarna på grund av havsörnar. Hanarna är lite för stora för havsörnarna. Grävling tar sig oftast inte ut till skräntärneöar, men räv kan vara ett svårt problem. Ibland är hoten kyla eller översvämning. Att det har varit kallt i maj är också i ett problem, då abborrarna inte går upp till ytan om det inte är tillräckligt varmt. Ungar dör inte av kylan i sig, men drabbas ofta av sjukdom och dör någon dag efter att det har varit kallt. På vissa håll planeras det att byggas vindkraftsparker, vilket kan bli problem om skräntärnorna födosöker på sådana platser. Antalet par sjunker med 10 % (70 par), antalet solitära par ökar (vanligt vid kolonistörning). Lika många ringmärkta ungar, men de två största kolonierna står för 60 % av dessa. Trots en ökad insats numer så ser man en minskning i 30 % på ringmärkta ungar. Solitära par fiskar nära boet, kolonier har längre sökväg för föda. Tärnorna föredrar att bo i koloni. Trenden för tärnorna har varit positiv, men verkar nu vara lite fallande. På 70-talet så var det dock många fler par än vad man observerar idag. Så det har skett en populationsminskning. Häckningsframgången har sjunkit kraftigt under 2000-talet. Stabil till ökande population ska ligga på 0,8 ungar/par med nuvarande vinterförhållanden blir det värre där så krävs en bättre föryngring. Variationen av hur många som kommer tillbaka varje år är mycket hög. Dålig häckning betyder att det kommer att finnas färre vuxna individer om några år.

3 Ökningen av skräntärnepopulationen har brutits. Populationen har ökat under de senaste åren, men antalet ringmärkta ungar har sjunkit under samma period, även fast vi ringmärker lite intensivare nu än för några år sedan. Antalet par per koloni är högre i Finland än i Sverige, men populationsökningen verkar också ha avbrutits. I Finland så har de inte så koll på sina kolonier, men av de kontrollerade kolonierna så gick endast en bra. Havsörn, trutar, översvämningar är stora problem. Sverige och Finland har lika många kolonier. Estland har inte koll på sina kolonier. Ulrik misstänker samma utveckling i alla Östersjöländer. I kolonierna norr om Ålands hav kan man ofta hitta laxbrickor. Sture berättar att i skarvkolonierna i Gävlebukten finns nästan inga laxbrickor alls, de verkar inte ta så mycket lax. Ulrik - Plan Förslag Under 2015 genomfördes inventering, färgmärkning och ringmärkning på de flesta kolonier och på vissa solitära par. Under året har ingen svensk tärna märkts med gps. Utrustningen fungerar under en sommar och inte längre, på grund av vattenskador som uppstår. Väldigt många mätpunkter, bättre än vanliga sattelitsändare. Fungerar bra för att utreda var fåglarna fiskar. Det finns inga minkar på Gotland, och Småland, Östergötland verkar inte heller ha några minkproblem. Minkjakt betyder även jakt på andra djur, exempelvis räv och grävling. Trutägg tas bort vid stenarna och Furö, fungerar väldigt bra. Det verkar mest vara gråtrut som är ett problem för tärnorna. Vid stenarna är vädret en viktig faktor, och röjning av avbruten vass var tvungen att genomföras. Förslag till 2016 Skåne: fortsatt övervakning, eventuell restaurering av den gamla kolonin. Blekinge: I maj bör man kika på häckningsplatser, fortsätta med minkjakten, fortsätta med ringmärkning och övervakning. Kalmar: Går jättebra, fortsatt övervakning med allt som hör till, ta bort trutägg. Gotland: Det nya hotet är en vindkraftpark som man vill anlägga vid en av kolonierna., fortsatt övervakning, kameror och gps-logg skulle behövas. Näsrevet går jättedåligt. Östergötland: Något måste göras. Fortsatt övervakning, webkamera skulle behövas på rörskär, ta bort trutägg borde man ansöka om. Södermanland: Vindkraftparker är planerade. Fortsatt övervakning. Fortsätta minkjakt. GPSloggar skulle vara bra. För sändare behöver man markägarens tillstånd. För ringmärkning behövs bara en licens. Stockholms: Fortsatt övervakning, utökad minkjakt (man måste få bort minken från ett större område), tillstånd för att ta bort trutägg vid kolonierna. Uppsala: Fortsatt övervakning, webkamera vid två platser, utöka området för minkjakt (ner mot Hållnäskusten, Gräsö), GPS-logg. Gävleborg: Ett par häckar, fortsatt övervakning, eventuell minkjakt. Dock svårt med skräntärneprojekt, då det finn så få tärnor. Västernorrland: fortsatt övervakning, eventuell minkjakt. Dock svårt med skräntärneprojekt, då det finn så få tärnor. Västerbottens: Fortsatt övervakning, ordentlig minkjakt.

4 Norrbotten: Fortsatt övervakning, webkamera (korppar plundrar och de borde tas bort genom skyddsjakt. Röjning av träd och buskar. I Uppsala behövs fortsatt ringmärkning, kameraövervakning (bara en kamera), färgmärkning, utökad minkjakt och GPS-loggning. I synnerhet i Gräsö krävs en utökad minkjakt, där minken har ökat enligt Ulrik och tillsynsmän. I Björn togs 5 i skärgården och 22 i fastlandszonen, vilket är kraftig ökning. I Västra Karlholmsbukten var det nästan bara på Kniven och Hättan som paren klarade sig. Gillis har tagit 10 minkar i fälla. Vid misslyckad häckning flyttar ofta kolonin, men om häckningen misslyckas på den nya platsen så flyttar de ofta tillbaka till den gamla platsen. Så alla tillstånd som finns för vissa områden är bra om man har kvar. Flytta trutäggen till andra bon instället för att slänga dem? Kan lyckas, men trutar kan räkna och är dessutom anpassade att ruva de antal ägg som de lägger (som många andra fåglar). Detta kan göra att hela kullen misslyckas. Det skulle dock kunna ge en större acceptans för verksamheten. Minkfarmar i Österbotten läcker som såll. Lunchpaus Mikael Svensson nytt ÅGP föreslaget av HaV Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit ett nytt åtgärdsprogram - kolonihäckande tärnor och måsar i Östersjön. Det måste godkännas av Naturvårdsverket. Skräntärnan kommer kanske att ingå i det programmet. PA - Life long management of mink in ecologically vulnerable areas. Åtgärdsprogram för mink. Sverige, Norge och Belgien (FACE members) kommer att delta. Bryssels roll är att de är informationsspridare. Minken är det rovdäggdjur som har ställt till med mest oreda i Europa. Fåglar flyttar in på minkfria öar i större utsträckning än på öar som har mink. Detta kan användas som indikator för vilka öar som minken huserar på. Om man slutar att jaga mink så kommer den snabbt tillbaka. Ny minkfälla utvecklad, Good Nature Mink Trap, och effektivisering i utsättande av fällor för att optimera fångsten. Fällan är automatisk, och avrättar minken med en bult som skjuts in i huvudet. Detta gör att man inte behöver vittja fällorna, och asätarna tar hand om det döda djuret. Det enda som behövs är att fräscha på lockbetet och byta ut kolsyrepatronen ett par gången om året. På tre minkar så träffade bulten fel, vilket gjorde att de fortfarande andades, vilket har förbättrats till den nya prototypen av fällan. Fällan är dock inte effektivare än en vanlig fälla, men man slipper ha personal som vittjar fällorna. Fällan riktar sig till unga minkar, och fällan bör sättas upp i minkhonornas hemområden. Om man tar livet av ungdjuren så kommer det snart inte finnas några vuxna individer heller. Om man sätter fällorna i biflödesmynningar vid älvar så få man även effekten ett par kilometer upp i biflödena. En fälla kommer antagligen att kosta under 1000 kr. Det finns även räkneverk till fällorna som man kan köpa till.

5 Problem med Lifeprojekt om man inte har finansiering från Naturvårdsverket. Som medfinansiär i år så får man tillbaka fällor och utbildning om fällorna. Man får på det sättet tillgång till fällorna billigare än om man skulle köpa dem när de kommer ut på marknaden. Undersökning om vilka djur som kan stoppa in huvudet/andra kroppsdelar i fällorna, för att försäkra sig om att man inte får oönskad bifångst. Brunråtta och iller är det mest troliga bifångsterna. Barnsäkerhet är också viktigt. Invasiva arter är nästan lika stort hot mot inhemska arter som habitatförlust. Även inhemska arter kan dock vara invasiva. Faunaförorening. Sara Persson - Minkar och miljögifter vid SLU Sara forskar på miljögifter hos mink, bland annat i reproduktionssystemet. Minkar används för att det är god tillgång på material på grund av jakt, och har visats sig lämplig som modellorganism för miljöövervakning. Sara vill ha in fler minkar, och hon vill ha dem frysta. En liten ersättning (ca 100 kr) för varje mink som hon får in, men bara för de minkar som inte är jätteruttna. Man behöver anteckna datum och fångstplats, gärna med koordinater. Åldersstadiet spelar inte så stor roll. Hon sammanställer även information om minkarna till de som fångade in dem. Ulrik - Life skräntärna Prio av områden 2015 Åtgärdsbehov och genomförbarhetsutredning 2016 Projektering LIFE-projekt Flera olika projekt med skräntärna ingår. Ett nytt lifeprojekt, eller annat slags projekt för att kunna söka pengar för att exempelvis sätta ut fällor? Lokalkännedom om områdena behövs för att sätta ut fällor. Sportfiskarna med flera håller på med akvatisk naturvård i skyddade områden (ANIS). Södermanlands länsstyrelse äger projektet ANIS, men sportfiskarna driver det. Var kan man göra olika åtgärder? Områdena och behövda åtgärder pekas ut med hjälp av GIS analyser. Man vill bland annat möjliggöra för fiskar att gå upp i vattendrag för att leka i sötvatten. Lifemedel kan fås för själva åtgärderna, men allt förarbete måste vara klart till dess. Åtgärderna är dock det dyraste, så det vore bra att få pengar för dem. Sverige får mycket kritik för att det finns för lite marina naturreservat. Vi har skyddat väldigt lite födosöksplatser för fåglar. Rastplatser och boplatser ser bättre ut. Dålig överlappning mellan skyddsområden för fåglar och faktiska skyddade områden. Birdlife vill dra igång ett projekt för att förbättra detta och öka vår idag 30 %-iga överensstämmelse med internationella åtaganden såsom ex OSPAR och HELCOM. Skräntärna är en av de fågelarter som ingår. Fågelskyddsområden kan vara ineffektiva då fåglarna kan få för sig att flytta på sig. Fågelskyddsområden har också ett bäst före-datum, då man sällan har åtgärder inom dessa områden. När området växer igen så flyttar fåglarna.

6 Life kanske inte är bästa sättet att få pengar för minkjakt, då det är svårt att avgränsa minkjakten till bara natura 2000-områden. EU-håller på att ta fram en lista på invasiva arter, men där är inte minken med på grund av pälsindustrin Lagstiftning för att ta bort djuren på listan, men väldigt få medel för det = konstigt. Landsspecifika listor? Sverige kan ta med den på sin nationella lista och även reglera hur hårt vi ska bekämpa minken. Kommer det minkar från Kvarken (Finland)? I Östersjön dör fåglar om året på grund av att de fastnar i fiskeredskap (främst nät), bla svärta m fl dykänder och sillgrissla. Färgmärkningen visar upp fyra viktiga rast/viloplatser: Tyskland, Spanien/Portugal, Svarta Havet och Tunisien. Slutdiskussion Individer verkar flytta mellan länder (data från färgmärkningarna). En skräntärna kan bli ca 30 år. Fåglar kan flyga i flera dagar i rad utan att rasta. Från GPS-loggarna kan man även se vilken höjd fågeln flyger på. Det är viktig info i forskningen om fåglar och flygplan. /Maria Berg och Maria Forslund