GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund

Transkript

1 GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

2 2

3 GRs årsredovisning 2015 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

4 Index Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)...24 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work...12 Arbetsformer...18 Arbetsmarknadens utmaningar Gränssnitt kommun och stat...14 ARC Airport Regions Conference...22 Arenor kring nyanländas lärande...31 Avfall...20 Avslutade EU-projekt Barn...24 Boendefrågor...23 Boendeplanering...21 College Väst...12 Cykelplanering...22 Den sociala dimensionen av en hållbar tillväxt...23 Det urbana stationssamhället...21 Ekonomisk utsatthet...24 En inkluderande arbetsmarknad...16 En stödstruktur för validering...15 esamhället...25 ESLplus The European ESL-Platform and Support Services...11 EU och internationellt arbete...16 EU-arbetet...25 Europakorridoren Götalandsbanan...22 Feriearbete i GR-kommunerna...16 Fler vägar in...11 Flytt till nya lokaler...8 Fokus Vård och omsorg...12 FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet...15 Future Happiness Challenge...30 GR Skola Arbetsliv...30 GR Utbildning Läromedel fortsätter växa...31 GR är regionplaneorgan...18 GRINT ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen...12, 31 Grön- och blåstruktur...19 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd...29 Göteborgsregionens luftvårdsprogram...18 Hälsa bland kommunanställda...16 Implementering av Praktikplatsen i Skaraborgsregionen...31 Kalkning...21 Klimat...20 Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar...14 Kompetensutveckling...17 Kretslopp...19 Kungsbackaledaren Leda i förändring...29 Kunskapsbaserad socialtjänst...25 Lansering av nya praktikplatsen.se...31 Luft...20 Mellankommunal kustplanering...19 Miljoner människor på flykt...6 Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG)...20 Mitt i livet med en funktionsnedsättning...24 Mount skolutveckling...30 MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region...12 Nya vägvanor...22 Näringsliv...21 Omvärldsbevakning...19, 21 Pedagogiskt Centrum har under 2015 mött elever...30 Planeringstal för befolkningstillväxt...21 Plug In och Plug In , 29 PlugInnovation...11 Pågående EU-projekt Regionförstoringen en möjlighet...7 Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen...18 Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten...26 Samverkan utvecklas...7 Stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen...19 Sverigeförhandlingen engagerar...7 Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare...29 Transportinfrastruktur...22 Treårig kompetensutveckling i Kungälv...29 Ungas framtidsutsikter...24 Ungdomars etablering på arbetsmarknaden...14 Utbyte med Europa; MWGR...16 Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik...21 Vatten och avlopp...20 Vattenskyddsområde för Göta älv...19 Vattenvårdsförbund och vattenråd...20 Webbutbildning till Göteborgs Stads miljöförvaltning...30 Visa Väst...30 Värdeskapande stadsutveckling...21 Äldre människor

5 Innehåll Ordföranden och förbundsdirektören har ordet... 6 Så arbetar GR i regional samverkan... 9 GR uppföljning av mål och satsningar Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen för sociala området Utbildningsgruppen Bokslut Förvaltningsberättelse Resultaträkning GR och sammanställd redovisning Balansräkning GR och sammanställd redovisning Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Noter GR och koncernen Revisionsberättelse Förbundsstyrelsen...58 Politiska styrgrupper...59 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

6 Från nuläge till nyläge... GR 2015 Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En framgångsrik region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att arbeta målinriktat tillsammans. Då kan vi också aktivt möta framtidens utmaningar. Denna text är hämtad från den första långsiktiga verksamhetsinriktningen för GR 2016 med en flerårig ansats som godkändes av förbundsfullmäktige i juni. Verksamhetsinriktningen kompletterades under senare delen av 2015 med en årlig verksamhetsplan och detaljbudget. Under 2015 har vi och våra medlemskommuner fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa ett mervärde för kommunerna. Arbetet genom GRs politiska styrgrupper för utbildning arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt sociala frågor, liksom i de ca 50 nätverken, utgör kärnan i verksamheten. Miljoner människor på flykt En särskild utmaning som vår växande storstadsregion står inför är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Miljoner människor är på flykt undan krig och förföljelse men människor flyr också därför att jorden som tidigare var bördig inte längre går att bruka för att den är uttorkad eller ligger under vatten. Under 2015 sökte människor asyl i Sverige varav var barn utan vårdnadshavare. Det innebär ett verkligt nyläge för alla kommuner i landet. Göteborgsregionen utgör en tillväxtregion främst pga. urbaniseringen men också för att regionen har välkomnat många nyanlända på kort tid. Det sätter vårt välfärdssystem på prov och hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Nya utmaningar kräver nytänkande och effektiva lösningar, och här utgör GR arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och innovation. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet. Förbundsstyrelsen godkände den 16 oktober ett förslag med 30 olika åtgärder för att intensifiera arbetet med att stärka flyktingmottagandet. Det handlar exempelvis om boendesituationen med alla de processer som den omfattar liksom språkundervisning som en nyckel till utbildning, arbete och inkludering i samhället. Validering av yrkeskunskaper och betyg för att tillvarata migranternas kompetenser samt samhällsinformation och kompetensutveckling för alla medarbetare i verksamheterna som möter de nyanlända är andra centrala områden som åtgärderna riktas mot. Arbetet under året för att möta flyktingarna i den akuta situationen visar att det finns stor kapacitet i vårt samhälle. Det finns också en ovärderlig tillgång i alla de människor som med 6

7 Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund djupt engagemang ser medmänniskan i flyktingen. Regionförstoringen en möjlighet Vad innebär regionförstoringen för oss? Möjligheter och utmaningar! Det var temat för dagen när förbundsstyrelsen genomförde en dag med fokus på arbetsmarknadsregionen. Politiker från de kommuner som ingår i eller förväntas ingå i arbetsmarknadsregionen inom en snar framtid deltog. Förutom medlemskommunerna i GR var Bollebygd, Mark, Varberg, Vårgårda och Orust representerade. Möjligheterna och utmaningarna med en växande arbetsmarknadsregion belystes av föreläsare från Business Region Göteborg, Västsvenska Handelskammaren, Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Mistra Urban Futures och Social resursförvaltning i Göteborgs Stad. Ett utökat och kraftfullt samarbete mellan kommunerna i arbetsmarknadsregionen bidrar till att sänka trösklarna som kommungränserna i vissa fall kan utgöra för medborgarna. Målsättningen är att underlätta vardagen för alla som bor lever och verkar i arbetsmarknadsregionen. Det borde vara möjligt att bo i en kommun, arbeta i en annan, lämna barnen på dagis i en tredje, låta tonåringen gå i gymnasiet i en fjärde samt pendla hållbart och bekvämt och effektivt genom ytterligare någon kommun under dagen. Sverigeförhandlingen engagerar GR har utsett förbundsstyrelsens presidium att agera som part i Sverigeförhandlingen vars syfte är att dels möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet, dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning. Förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna ska tas fram. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka nya bostäder. Detta är en förhandling om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många parter kan vara med och påverka. Samverkan utvecklas Under året har vi på olika sätt samverkat med parter som exempelvis Business Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola och andra lärosäten, EU-aktörer, Gryning Vård, (delägt), Göteborg & Co (delägt), Göteborgs Universitet, ISGR (helägt), Länsstyrelsen, Reväst (Handelshögskolan) SKL, Trafikverket, Universeum, Västkuststiftelsen, Västsvenska Handelskammaren, Västkom, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket med flera Vi samverkar också med Västra Götalandsregionen inom ramen beredningen för hållbar utveckling (BHU), det politiska samrådsorganet SRO och tjänstemannagrupperingen Lisa samt inte minst inom ramen för VG regional utvecklingsstrategi. 7

8 GRs årsredovisning 2015 Verksamhetens bredd Föreliggande årsredovisning illusterar den bredd av verksamhet och uppdrag som medlemskommunerna i samverkan anförtror kommunalförbundet. Det tempo och den komplexitet som präglar dagens samhälle och kommunernas utmaningar återspeglar sig även i kommunalförbundets verksamhet. Alltfler frågor är angelägna för flera politiska styrgrupper, nätverk och avdelningar inom GR vilket bidrar till en nödvändig utveckling av nya arbetssätt, metoder, konstellationer och innovativa lösningar. Flytt till nya lokaler Den 18 september gick så äntligen flyttlasset från Gårdavägen till Anders Personsgatan 8 i Norra Gårda. Flytten genomfördes fantastiskt smidigt med minimal påverkan i verksamheten tack vare minutiös planering och fina insatser av alla medarbetare på GR. De nya och mer ändamålsenliga lokalerna är en stor tillgång för oss när vi fortsätter utveckla mötesplatsen GR. Vi hälsar alla välkomna till våra nya lokaler och riktar ett stort tack till alla politiker och medarbetare som bidragit till arbetet inom GR under det gångna året! Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 8

9 Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 368 mkr (2015). Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundet har till ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Politisk styrning och nätverksarbete Förbundsstyrelsens uppdrag enligt förbundsordningen är att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. 9

10 Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur (antaget i juni 2013) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Verksamhetsinriktning för GR 2016 bygger på och utgår från hållbar tillväxt med en utveckling av det sociala perspektivet. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsordningen betonar vikten av utbildning och kompetensutveckling och i VI 2016 utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett viktigt fokusområde. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, till exempel möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga lärandet till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildningens och/eller konferensens slut. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom till exempel socialtjänstens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.. Mistra Urban Futures GR är en av sju konsortieparter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra samt Sida finansierar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum om hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. Under 2015 har nytta och resultat av Mistra Urban Futures första verksamhetsperiod utvärderats av en internationell utvärderingspanel och en strategi för kommande period har tagits fram. Under 2015 har GR haft uppdraget som ordförande i centrumets konsortieråd där de sju konsortieparterna som är initiativtagare och ägare till centrumet ingår. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år. Under året har GR genom kommunnätverket särskilt arbetat med att starta forskningsprojekt som tar fram kunskap om urbana stationssamhällen, näringslivets regionala geografi, medborgardeltagandets effekter och hållbara livsstilar. Barn- och jämställdhetsperspektiven Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. EU och det internationella perspektivet 2015 Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. En 10

11 utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. EU-arbetet i Göteborgsregionen har lett fram till en överenskommelse för EU-samverkan mellan GR och Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad vilket innebar ökat fokus på det strategiska EU-arbetet inom GR under Överenskommelsen är resultatet av ett uttalat behov av stärkt samverkan kring EU-arbetet i medlemskommunerna, bland annat med anledning av EUs aktuella budgetperiod ( ). Överenskommelsen slår fast vikten av att vidareutveckla, fördjupa och effektivisera den täta samverkan som redan sker på ett flertal områden som GR samverkar med sina medlemskommuner kring. Med utgångspunkt i befintliga strukturer har arbetet under 2015 fokuserat på att skapa arenor för dialog i samverkan i form av styrgrupp, arbetsgrupp, och nätverksträffar kopplat till EU-överenskommelsen. Årets arbete har också handlat om att skapa förutsättningar för att utveckla och kvalitetssäkra EU-relaterat arbete i alla 13 kommunerna. Genom överenskommelsen har ett flertal aktiviteter genomförts med målsättning att leda till en mer långsiktig, strategisk samverkan. Utöver samarbetet inom ramen för överenskommelsen har GR arrangerat mötesplatser och aktiviteter där representanter från kommunerna träffats för att ta del av omvärldsbevakning, kompetensutveckling samt utbyta erfarenheter, GRs EU-nätverk utgör ett nyckelnätverk. Under året har GR förstärkt sitt informationsflöde till alla medlemskommuner gällande program-, projekt-, konferensinformation samt förhandsinformation från Bryssel. Under året har förbundet också stärkt upp och organiserat sin interna organisation för att möta kommunernas behov kopplat till EU-arbetet, men också för att öka samverkan mellan de sakpolitiska områden som GR har som uppdrag att arbeta med. För att öka kommunernas förutsättningar att ta del av EUmedel och stärka sitt utvecklingsarbete har GR också fört en kontinuerlig dialog med olika nationella myndigheter och regionala aktörer som ansvarar för EUs fonder och program såsom Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Universitets- och högskolerådet (UHR) med flera. Detta har bland annat lett till en omprioritering av ESF-medel för att hantera regionens utmaningar kring ökat antal nyanlända. GR har även gett inspel till VGRs externa påverkansagenda för att säkerställa att den kommunala relevansen ligger i linje med GRs styrdokument. GR ingår i Europa Direkt Göteborgsregionens (EDGR) styrgrupp och under året har satsningar gjorts för att skapa förutsättningar för att fler medlemskommuner ska kunna dra mer nytta av EDGR-aktiviteter. GR deltar även i flera regionala, nationella och internationella nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning Pågående EU-projekt 2015 Plug In och Plug in 2.0 GR är med och driver Plug In i Göteborgsregionen och Pluginnovation för hela landet. Plug in är Sveriges största EUprojekt för att motverka studieavbrott. Under 2015 övergick Plug In med det samlade resultatet av kunskap, metoder och forskning till nästa steg genom ett nytt projekt, Plug In 2.0. Projektet tog vid där det första slutade och leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i nära samverkan med Göteborgsregionen och ytterligare sju regioner i Sverige. PlugInnovation PlugInnovation är en digital plattform och ett kunskapsnav inom ramen för projektet Plug In. GR leder arbetet med att samla och vidareutveckla den kunskap som finns på området, med syfte att motverka studieavbrott. imove - Innovation on Mobility Organisation in Vocational Education Genom imove skapas förutsättningar för bättre samordning av praktikutbyten mellan länder för elever på yrkesutbildningar i Europa. Games Projektet Games syftar till att utvärdera hur spel kan användas som ett utbildningsverktyg i skolan, bland annat för elever i behov av särskilt stöd. FCL regio - Future Classroom Lab Regional Network Syftet med FCL regio är att skapa ett europeiskt kunskapsnav kring innovation gällande IT, pedagogik och skola med syfte att stödja beslutsfattare i dessa skolfrågor. ESLplus - The European ESL-Platform and Support Services Inom ramen för projektet ESL plus ska GR bidra i arbetet med att utveckla en europeisk plattform likt Pluginnovation.se. Plattformen, The European ESL-Platform and Support, ska bidra till implementeringen av EU 2020-målen för att minska andelen studieavbrott. Som ett led i arbetet kommer en ny organisation etableras, European Association on Early School Leaving (EAoESL) med medlemmar från medlemsstaterna. Det praktiska arbetet med projektet påbörjas i januari Fler vägar in ESF-förstudien ska ta fram underlag och strategier för långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn med fokus på yrkesgruppen socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmetoder som används av socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och om deras arbetsvillkor. Resultatet ska ligga till grund för ett genomförandeprojekt i större skala där kommuner i Sverige ska kunna pröva och utveckla arbetssätt för en kunskapsgrundad socialtjänst. 11

12 Fokus Vård och omsorg Syftet med det förberedande ESF-projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning med fokus på personal inom stöd, vård och omsorg. GRs roll är att kartlägga ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsyrken för att bidra till att utveckla rekryteringsvägar och metoder. College Väst 2015 avslutades med beskedet att ESF beviljar GR EU-medel för att stärka och utveckla befintliga college, Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Projektet skapar också förutsättningar för att undersöka förutsättningar för samverkan inom branscher för livsmedel och gröna näringar. Projektstart blir under våren Avslutade EU-projekt 2015 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work Syftet med projektet Developing Global Citizens through Anti Bullying Work var att bidra till ökad kunskap om nätmobbning för att bättre kunna motverka nätmobbning. Detta genom att bland annat utveckla skolornas värdegrundsarbete med utgångspunkt i den digitala kommunikation som sker mellan barn och unga. GRINT ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen Syftet med GRINT var att förbättra förutsättningarna för att nyanlända ska bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet med fokus på språket, bland annat genomfördes en kartläggning och en översyn av sfi undervisningen (svenska för invandrare) i regionen. Projektets resultat innebär att det finns underlag för att förbättra kvalitetsarbetet av sfi-utbildningen på både professions- och organisationsnivå. MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region Genom projektet MWGR fick 145 deltagare från 10 kommuner delta i ett erfarenhetsutbyte med verksamheter i andra europeiska länder. Syftet var att kompetensutveckla offentligt anställda i Göteborgsregionen inom områden som till exempel utbildning, socialtjänst, arbetsmarknad och individ- och familjeomsorg. n 12

13 GR UPPFÖLJNING AV MÅL OCH SATSNINGAR 2015 Styrgruppen för arbetsmarknad Mål Det övergripande målet är en hög sysselsättning bland Göteborgsregionens invånare. Det handlar om att motverka arbetslöshetet och så långt det är möjligt inkludera utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ungdomar ska få tillträde till arbetsmarknaden och tidiga insatser för att undvika långtidsarbetslöshet. Arbetslösa med arbetshinder ska ges möjlighet till en alternativ arbetsmarknad om alternativ på den ordinarie arbetsmarknaden är uttömda. Nyanlända och utrikesfödda ska ges möjlighet till integration genom delaktighet på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdet handlar det också om att arbeta med utmaningar som hör till kommunernas roll som arbetsgivare. Måluppfyllelse I december 2015 var drygt personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det är färre än samma månad i fjol. Andelen arbetslösa är 8 procent vilket i princip är på samma nivå som december Under samma period har arbetslösheten i Göteborgsregionen minskat med drygt personer till , varav ungdomarna står för den största minskningen med cirka färre ungdomar som är arbetslösa. I december 2015 var totalt ungdomar i GR-kommunerna arbetslösa och i riket var det vid samma tidpunkt ungdomar arbetslösa. Sverige har under de senaste åren tagit emot ett kraftigt ökat antal nyanlända flyktingar och ensamkommande barn som söker asyl. Strax efter sommaren skedde en dramatisk förändring av flyktingströmmarna till Europa, framför allt till Tyskland och Sverige. Antalet flyktingar som sökte en fristad i Sverige ökade från personer personer De flesta som flytt till Sverige under det senaste året kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. Under 2015 tog Göteborgsregionen emot drygt personer som fått uppehållstillstånd. Det är färre än En av orsakerna till det minskade antalet mottagna i regionen är brist på bostäder. Underskottet av boenden blev allt tydligare i Göteborgsregionen då cirka asylsökande också skulle beredas plats i Migrationsverkets regi. Handläggningstiderna för Migrationsverket prognostiseras i dagsläget till cirka 1,5 till 2 år. Styrgruppens roll Styrgruppen för arbetsmarknad är beredningsgrupp till förbundsstyrelsen och det övergripande uppdraget är att verka för samarbete över kommungränserna i regionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta, skapa mervärde för medlemskommunerna samt bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Styrgruppen har under det gångna året arbetat med frågor som handlar om arbetsmarknadens utmaningar, nyanlända vuxna flyktingars introduktion i arbetslivet och samhället samt kommunens roll som arbetsgivare. Styrgruppen för mandatperioden tillträdde i början av året och en uppstartskonferens genomfördes gemensamt med sociala styrgruppen och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Ett av sammanträdena under året har genomförts med Partille som värdkommun och då presenterade kommunen sitt arbete inom arbetsmarknadsområdet. Fokus för styrgruppens arbete under hösten har framförallt präglats av det ökande inflödet av asylsökande samt att styrgruppen följt kommunernas arbete med DUAöverenskommelserna som syftar till att minska ungdomsarbetslösheten genom bland annat ett förstärkt samarbete 13

14 mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Vid sammanträdena har olika föredragshållare deltagit och bidragit med kunskap till styrgruppens arbete. Till stöd för styrgruppens arbete finns regionala chefsnätverk, såsom kommunernas arbetsmarknadschefer, personalchefernas nätverk och plattformen för nyanlända vuxna flyktingar. I chefsnätverken och i plattformen finns representation från bland annat SKL, Arbetsförmedlingen, VGR, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Större uppgifter under året Arbetsmarknadens utmaningar Gränssnitt kommun och stat Arbetsförmedlingen har ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Under det senaste året har uppdraget förändrats. Den centrala styrningen har minskat och den lokala och regionala Arbetsförmedlingen ska arbeta mer med insatser utifrån individuella behov och utifrån arbetsgivarnas efterfrågan. Det betonas även att Arbetsförmedlingen ska samverka med andra parter som till exempel kommunerna. De nya arbetsmarknadsinsatserna som införts under året är framförallt olika former av anställningsstöd i kombination med utbildningsinsatser inom välfärdssektorn. Utbildningskontrakt, traineejobb och extratjänster syftar till att åstadkomma en förbättrad matchning mellan arbetslösa och den offentliga sektorns efterfrågan på arbetskraft. Vidare har det införts flera former av snabbspår för nyanlända. Snabbspåren riktas till hela arbetsmarknaden och syftar också till att matcha kompetens mot efterfrågan. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det senaste året har arbetslösheten sjunkit i såväl andel som antal arbetslösa, framförallt är det ungdomsarbetslösheten som har sjunkit. Den svenska arbetsmarknaden fungerar överlag bra och sysselsättningen ökar. Samtidigt är det en stor utmaning för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en risk att den svenska arbetsmarknaden polariseras alltmer. En viktig utmaning för Sverige är att få matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb att fungera bättre. Kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett intresse av att delta i arbetet och bidra till att fler arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden. Det behövs samarbete mellan kommunerna, staten och arbetsmarknadens parter på lokal, regional och central nivå och en välfungerande arbetsmarknad behöver också samverkan mellan politik- och verksamhetsområdena. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden GR-kommunerna har under årets intensifierat sitt arbete med Arbetsförmedlingen i syfte att åstadkomma en utvecklad samverkan så att arbetslösa ungdomar kan få ett förbättrat stöd att nå arbetsmarknaden. Flera av kommunerna planerar att samlokalisera sina insatser, att bedriva uppsökande verksamhet och att utveckla gemensamma metoder och arbetssätt med Arbetsförmedlingen och en stor del av detta arbete sker inom ramen för de så kallade DUAöverenskommelserna (Delegationen för unga till arbete). GR arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen och övriga kommunalförbund för att få till stånd fler yrkesintroduktionsanställningar i regionen. Inom en yrkesintroduktionsanställning kombineras en anställning med arbetsplatsförlagt lärande för ungdomar som vill ha en introduktion i arbetslivet. Avtal kring yrkesintroduktionsanställningar finns inom ett 40-tal branscher. Regeringens delegation för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) har tillsatt tre regionala yrkesintroduktionsstödjare, varav en har sin placering på GR men ska verka i hela länet och stötta offentliga och privata arbetsgivare att anställa ungdomar. Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar Arbetet inom den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna har under året varit intensivt i och med den förändrade flyktingsituationen. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för nyanlända vuxna flyktingars etablering på arbetsmarknaden, men för att kunna få en bra introduktion i samhället, erbjuda relevanta utbildningar och nödvändig service behöver flera myndigheter och aktörer involveras. När det gäller samhällsorienteringen för nyanlända vuxna flyktingar, som GR-kommunerna driver gemensamt enligt ett samarbetsavtal sedan 2011, så deltog under 2015 drygt personer i verksamheten varav 16 procent kom från kranskommunerna. Under året var andelen kvinnor som deltog i samhällsorienteringen 42 procent. Inom ramen för plattformen har ett nätverk etablerats med GR-kommuner kring Flyktingguide och språkvän. Några kommuner bedriver redan verksamhet som syftar till att den nyanlände via en individuell matchning ska kunna hitta och få en språkvän och en svensk guide in i samhället. Andra kommuner planerar att starta liknande verksamhet. Nätverket ger möjlighet att dra nytta av varandras erfarenheter, komma igång snabbare samt identifiera områden där man kan samverka över kommungränserna. Med stöd av projektmedel från Västra Götalandsregionen har GR med berörda parter sonderat möjligheterna att fördjupa samhällsorienteringens utbud med fokus på arbetsmarknadskunskap. Under våren 2016 tas ställning till om en pilotverksamhet kan genomföras i samarbete med Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling för anställda som arbetar med flyktingfrågan fortgår och utbudet av utbildningar och konferenser inom området har utökats utifrån en ökad efterfrågan. Ett exempel på arrangemang är en konferens med temat Hälsa och trauma som samplanerats med Västra Götalandsregionen. Den genomförs i början av 2016 och blev snabbt fulltecknad med drygt 250 anmälda. Många står på kö och ytterligare två tillfällen planeras under

15 Yrkesutbildningar med språkstöd som utvecklats av GR Utbildning och som genomförts inom ett antal yrkesområden har mycket positiva resultat. Majoriteten av deltagarna har fått arbete efter avslutad utbildning. Alla nyanlända i Göteborgsregionen kan söka utbildningarna som utförs i olika kommuner i regionen. Trots långa resor för flera deltagare har det varit få avhopp och söktrycket är stort till utbildningarna. Under hösten 2015 har diskussioner förts med Arbetsförmedlingen om att öppna fler yrkesutbildningar med språkstöd för nyanlända flyktingar ett kompletterande snabbspår. Sedan mitten av 2014 har GR samarbetat med Migrationsverket kring att ta fram en Migrationsprofil för Göteborgsregionen i syfte att tidigt kunna prognostisera vilka flyktingar som med stor sannolikhet kommer att söka sig till Göteborgsregionen om en kris uppstår eller blir långvarig. Detta för att kunna öka handlingsberedskapen. Arbetet har tillfälligt avbrutits då Migrationsverket under hösten fått omdisponera alla sina resurser för att klara flyktingsituationen. Under det senaste året har plattformen utvecklat sina arbetsformer och involverat ytterligare parter. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen samt Hälso- och sjukvården deltar i arbetet samt flera verksamheter inom kommunerna. Kommunerna har också med de övriga myndigheterna bildat en mindre gruppering med uppgift att vara framåtblickande och strategisk. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet Sedan hösten 2013 har FoU i Väst arbetat med den FoUplattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet som GR-kommunerna initierat. Bakgrunden är att arbetsmarknadscheferna i GR-området och styrgruppen för arbetsmarknad efterlyst en mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna. FoU-plattformen delfinansieras av GR-kommunernas arbetsmarknadsenheter. Under 2014 slutfördes en kartläggning av arbetsmarknadsenheternas arbete i Göteborgsregionens kommuner med syftet att ge en överblick och synliggöra deras arbete och funktion. Utifrån kartläggningen planerades inriktningen för 2015 ett arbete som i huvudsak har koncentrerats till en analys av befintlig forskning med fokus på effektiva arbetsmetoder. Inom ramen för arbetet med FoU-plattformen har även två externfinansierade utvärderingsprojekt genomförts, varav det ena är kopplat till en insats riktad till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd i stadsdelen Askim-Frölunda- Högsbo. Det andra projektet handlar om kompetensmäklarfunktionen i Fyrbodal. FoU-plattformen är också representerad i forskarnätverket Work and Employment Centre (WE). Centrats målsättning är att stimulera forskning och forskningssamarbete men även utbildningar inom området arbete och sysselsättning. Nätverket arrangerar bland annat seminarier, workshops och föreläsningar av intresse för yrkesverksamma inom de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet har också i uppdrag att ansöka om externa medel för uppföljning och verksamhetsutveckling inom området. En stödstruktur för validering Validering Väst är ett samarbete mellan de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland samt VGR. Validering Väst har i uppdrag att utgöra en stödstruktur för validering inom Västra Götaland. GR har en tongivande och drivande roll inom Validering Väst. Validering Väst är unikt i landet och intresset är stort. Många intressenter har vid olika tillfällen under året kommit på studiebesök, nämnas kan; Gymnasieoch kunskapslyftsminister Aida Hadzialic med sakkunniga, tjänstemän från Utbildningsdepartementet och politiker från av Riksdagens Arbetsmarknadsutskott respektive Näringsutskott. Valideringsfrågan är het i Sverige och många regeringsbeslut, utredningar och initiativ 2014 och 2015 har skapat bättre förutsättningar för att valideringsverktyget ska kunna användas i större omfattning. Nu är det upp till olika aktörer att skapa verkstad genom att utveckla bland annat metoder, processer, arbetsätt, samverkan och kompetens hos inblandade parter. Validering Väst jobbar proaktivt och är en regional och nationell motor i sammanhanget. Validering Väst har under året genomfört och startat upp en rad aktiviteter och några av de större aktiviteterna är följande: Den regiongemensamma valideringsportalen har under året fyllts på och utvecklats. Valideringsinformation/utbildning har arrangerats vid ett stort antal tillfällen. Utveckling av metoder och processer för validering inom olika branscher, nämnas kan; ta fram ny valideringsmodell tillsammans med detaljhandelsbranschen på nationell nivå, uppdatera valideringsmodellen inom måleribranschen på nationell nivå, ta fram metoder för snabbspår för nyanlända tillsammans med vård- och omsorgscollege nationell nivå, ta fram valideringsmetoder anpassade för nyanlända inom byggbranschen på lokal nivå. Spridning av egna och andras valideringskoncept nationellt, regionalt och delregionalt. Detta sker i samverkan med olika intressenter och befintliga regionala och delregionala nätverk. Samverkansprojekt med Göteborgs Stad kring skapande av KUB-modellen, med syfte att synliggöra informell kompetens. Kvalitetssäkringsprojekt Validering. Samverkan med Arbetsförmedlingen. Syftet är att skapa utkast till stödmaterial vid upphandling av validering. Hikikomori. ESF-projekt. Validering Väst är partner 15

16 tillsammans med Göteborgs Stad och Arbetsförmedlingen. Målgrupp är drop-outs. Snabbspår för VA ingenjörer. I projektet är Validering Västs uppdrag att utbilda handledare så att deltagaren får stöd i det strukturerade lärandet och här kan KUBmodellen användas. Validering Väst samarbetar bland annat med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och branschorganisationer. Kontinuerlig kontakt sker även med ett antal universitet och högskolor. Feriearbete i GR-kommunerna Styrgruppen för arbetsmarknad följer GR-kommunernas arbete med feriejobben och ser detta som en angelägen insats för att ge ungdomar möjlighet att få en introduktion i arbetslivet. Under 2015 erbjöds närmare ferieplatser till ungdomar i GR-kommunerna. Antalet feriejobb har ökat varje år sedan mätningen startade 2009, då erbjöds feriejobb i GR-kommunerna. Feriejobben sker vanligtvis under tre veckor med arbete sex timmar per dag. En del av GR-kommunerna bistår företag med att matcha ferieungdomar till sommarjobb inom privata sektorn samt att några kommuner har byggt upp koncept med sommarlovsentreprenörer. En inkluderande arbetsmarknad Under de senaste åren har arbetslösheten minskat samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden i allt högre grad ingår i någon av de utsatta grupperna, som enligt arbetsförmedlingens definition inkluderar arbetslösa år, personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer födda utanför Europa. Prognosen anger att nästan 70 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen ingår i denna målgrupp. Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen och mer än hälften av de arbetslösa i de utsatta grupperna har varit arbetslösa i mer än ett år. Kommunerna har tillsammans med Arbetsförmedlingen en stor utmaning i att bidra till att fler personer som är långtidsarbetslösa når arbetsmarknaden. I regeringens ambitioner ska personer inom Jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas ges möjlighet till anställningar inom välfärdssektorn med så kallade extratjänster. Detta kommer att ställa krav på bland annat kommunerna att bistå med platser. Det är också angeläget att på olika sätt bidra till och skapa arbetstillfällen som kan ge en introduktion till arbetslivet. Genom till exempel att ställa krav på sociala hänsyn vid upphandling ges möjlighet till arbete för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. GR har beviljats projektmedel från Västra Götalandsregionen för projekt; sociala hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Projektet ska bidra till att regionen uppnår målen i VGRs tillväxtprogrammet VG2020 om en region för alla. Projektet syftar till att öka kunskapen inom GR-kommunerna om sociala hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap, vilket är två möjliga insatser för att öka inkludering av utsatta grupper på arbetsmarknaden. EU och internationellt arbete GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, bl.a. genom de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. Två nationella ESF-förstudier har godkänts under året där GR Välfärd deltar, förstudier som ska möjliggöra gemensamt utvecklingsarbete i angelägna frågor. Fler vägar in samt Fokus Vård och Omsorg, där GR är en av de regionala samverkansaktörerna. Syftet med det senare projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning med fokus på personal inom stöd, vård och omsorg. GRs roll är att kartlägga ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsyrken för att bidra till att utveckla rekryteringsvägar och metoder. Under året lämnades det också in en ansökan inom funktionshinderområdet (FUNKAR), en för att förändra arbetsgivares attityder gentemot personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda (GR Attityd), men också en med fokus på kompetensutveckling för personal som jobbar gentemot ensamkommande barn och unga (Nya GRannar). Området bevakas och frågan om aktuella utlysningar är ständigt aktuell i chefsnätverken. Utbyte med Europa; MWGR 2013 beviljades GR ett omfattande mobilitetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR). Projektet avslutades under 2015 och då hade 145 tjänstmän inom GR-kommunerna besökt kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Inom arbetsmarknadsområdet deltog ett 40-tal personer i projektet, de flesta besökte verksamheter som arbetade med att rusta arbetslösa för arbetsmarknaden och en av resorna genomfördes för HR-specialister. Projektet har drivits gemensamt av GR Utbildning och GR Välfärd. Hälsa bland kommunanställda Genom GRs nätverk för personalchefer togs rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa fram för trettonde året i rad och är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda. Syftet är att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjligheten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2014 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar och kön, men är högre och ökar snabbare för kvinnor än för män. Störst är ökningen inom verksamheten vård och omsorg och för yrken med 16

17 lägre utbildningskrav. Rapporten visar också att andelen långtidssjuka ökar Kompetensutveckling För att möjliggöra en kunskapsbaserad kommunal verksamhet erbjuder GR kurser, konferenser och andra former av kompetensinsatser. GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Under året har det anordnats kompetensaktiviteter riktade till olika yrkesgrupper, exempelvis arbetsmarknadshandläggare, överförmyndare, socialsekreterare inom det sociala området, HR-personal, ekonomer och miljöinspektörer. Totalt har cirka personer genomgått kurser och konferenser anordnade av GR Välfärd under Mötesplats IFO genomfördes för trettonde gången och en nyhet var uppdraget att anordna Mötesplats Arbetsmarknad på uppdrag av Göteborgs stad. Vidare har både personalcheferna och arbetsmarknadscheferna genomfört studieresor till Stockholm och Sigtuna för lärande och erfarenhetsutbyte kring bland annat kompetensförsörjning och hur man kan stödja ungdomars väg till arbete. deltagare med VA-kompetens. En praktikperiod genomförs med handledning på engelska eller svenska kombinerat med regional kompetensutveckling och sfi. Målet är att deltagarna når en anställning inom sitt yrkesområde. n Kompetensförsörjning; yrkesambassadörer och matchning av nyanlända Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrågan på arbetskraft inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om ett generationsskifte och att en minskad andel av befolkningen kommer att vara i arbetsför ålder. Yrkesambassadörer i GR är en verksamhet som initierats av personalcheferna och som handlar om marknadsföring av kommunal verksamhet. Detta är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kommunala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna genomför aktiviteter och erbjuder praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Under året har ett flertal möten och aktiviteter genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden. Inom projektet snabbspår för VA-ingenjörer prövar GRkommunerna en modell för att matcha utrikesfödda akademiker mot arbeten som har ett rekryteringsbehov. I projektet görs en matchning av nyanlända och/eller asylsökande 17

18 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. Det regionala uppdraget har även inneburit att planeringsavdelningen stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, till exempel när det gäller Mistra Urban Futures, Delregionalt kollektivtrafikråd (DKR), Västsvenska paketet och flyktingfrågan. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Som regionplaneorgan är GR bärare av det regionala perspektivet i olika planprocesser och styrgruppen har uppdraget att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen uppdraget att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen och styrgruppen är beredande för detta uppdrag. I slutet av året fick styrgruppen uppdraget att ta initiativ till ett GR-samarbete i strukturerad nätverksform kring färdtjänstfrågor. Göteborgsregionens luftvårdsprogram Styrgruppen utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. GR företräder medlemskommunerna i programmet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten och verksamheten redovisas i separat verksamhetsberättelse Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att vara ett stöd i GRs processer och medverka i dialog och remissvar kring nationella och regionala infrastrukturfrågor. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden. Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga och strategiska planeringen och därför yttrar sig styrgruppen alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har ett trettiotal yttranden behandlats politiskt och några exempel är Strategi för ökad cykling i Västra Götaland, FÖP Nödinge 2030 (Ale kommun), Planprogram för Forsåker (Mölndals kommun), Funktionellt prioriterat vägnät (Trafikverket) samt bostadsförsörjningsprogram för Härryda och Öckerö kommuner. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter. Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har temadiskussioner kring kollektivtrafik, transportinfrastruktur, bostäder, vatten och klimat aktualiserats. Styrgruppen har genomfört workshopar om VGRs trafikförsörjningsprogram samt Mål och verksamhetsplan I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bland annat kommit till uttryck i remissyttranden, vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Genom remissvar möjliggörs 18