GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRs årsredovisning 2014 2015-05-18. Göteborgsregionens kommunalförbund"

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

2 2

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

4 Index Arbetsformer...16, 20 Avslutade projekt Barn- och jämställdhetsperspektivet...10 Bostadsbyggande...17 En inkluderande arbetsmarknad...14 En samarbetsorganisation för 13 kommuner...9 Energi...19 EU och det internationella perspektivet...10 Feriearbete i GR-kommunerna...14 FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet...13 Generationsskifte och Yrkesambassadörer...15 GR Utbildning Läromedel passerar milstolpe fler än besökande på GR-SLI under november månad...28 GR Välfärd...20 GR är regionplaneorgan...16 Gränssnitt kommun och stad...12 Grön- och blåstruktur...18 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd...27 Götalandsbanan ett samhällsbyggnadsprojekt som möjliggör hållbar regional utveckling...7 Göteborgsregionens luftvårdsprogram...16 Harmoniserade färdtjänstregler...8 Hållbar utveckling...19 Hållbar utveckling...9 Integrationsplattformen...8 IT-lyftet och IT-piloterna...14 Jonsereds IF och Jonsereds skola tilldelas gemensamt Partille kommuns barnkonventionspris...27 Kalkning av försurade sjöar och vattendrag...19 Klimat och sårbarhet...19 Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar...13 Kompetensnavet för ökad regional tillväxt...28 Kompetensutveckling...15 Kompetensutveckling...10 Kretslopp...18 Luft- och miljövårdsarbete...18 Medfinansiering av utbyggnad av E20 en gemensam kraftsamling för infrastrukturen...8 Mellan Rum Mistra Urban Futures...10 Målsättning...29, 30, 31 Måluppfyllelse , 29 Ny hemsida från GR Skola Arbetsliv har lanserats...27 Nyckelhändelser...27 Nyckeltal hälsa/ohälsa...15 Nytt antagningsår och vidareutvecklat antagningssystem...28 Några verksamhetsmått...26 Näringsliv...19 Plug In samlar kunskap för att motverka studieavbrott...8 PlugInnovation samlar kunskap för att motverka studieavbrott...27 Politisk styrning och nätverksarbete...9 Pågående EU-projekt Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen...16 Socialt hållbar utveckling (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen)...20 Strategiska satsningsområden...17 Styrgruppens roll...12, 16 Större uppgifter under året...12 Teachers night och Förskolekvällen på Universeum...28 Transportinfrastruktur...17 Unikt traineeprogram går på bredden i byggsektorn...27 Uppdraget...9 Uppföljning av mål och strategier...17 Utbildningsgruppens arbetsformer...25 Utbildningsgruppens utgångspunkter...25 Utbyte med Europa; MWGR...15 Validering...14 Visionen...25 Västsvenska Paketet en hörnsten i strategin Hållbar tillväxt...7 Övrig verksamhet

5 Innehåll Ordföranden och förbundsdirektören har ordet... 6 Så arbetar GR i regional samverkan... 9 GR uppföljning av mål och satsningar Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen för sociala området Utbildningsgruppen Bokslut Förvaltningsberättelse Resultaträkning GR och sammanställd redovisning Balansräkning GR och sammanställd redovisning Kassaflödesanalys GR och sammanställd redovisning Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Noter GR och koncernen Revisionsberättelse Förbundsstyrelsen...53 Politiska styrgrupper...54 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

6 GR fortsätter att utvecklas som Kommunernas utmaningar blir alltmer komplexa, med nya krav från medborgare och andra aktörer som ska hanteras med begränsade resurser. Vilka insatser ska GR som kommunalförbund bidra med i medlemskommunernas utveckling för att möta de komplexa utmaningarna? Under 2014 har vi och våra medlemskommuner fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa ett mervärde. Arbetet genom GRs politiska styrgrupper för utbildning arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt sociala frågor, liksom i de ca 50 nätverken, utgör kärnan i verksamheten var första verksamhetsåret med det uppdaterade måldokumentet Hållbar tillväxt i fokus och också det sista året på mandatperioden. Det kan konstateras att det välförankrade och politiskt beslutade dokumentet gjort avtryck i den verksamhet som bedrivs inom samtliga styrgruppers ansvarsområden. Under året har interaktionen och samarbetet på strategisk nivå mellan olika samverkansparters fördjupats i syfte att stora gemensamma utmaningar ska kunna hanteras. Det är nödvändigt att ständigt utveckla, pröva och värdera samarbetsformer parter emellan för att förstärka varandras ambitioner och, som i GRs fall, bidra till utvecklingen i Västsverige. Styrgruppernas berättelser ger exempel på resultat av god samverkan mellan olika aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Under året har vi samverkat på olika sätt med parter som exempelvis Business Region Göteborg (BRG), Chalmers tekniska högskola och andra lärosäten, EU-aktörer, Gryning Vård, (delägt), Göteborg & Co (delägt), Göteborgs universitet, ISGR (helägt), Länsstyrelsen i Västra Götaland, Mistra Urban Futures, Reväst (Handelshögskolan), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Trafikverket, Universeum, Västkuststiftelsen, Västsvenska Handelskammaren När det gäller samverkan med Västra Götalandsregionen finns det flera samverkansarenor med olika inriktning på arbetet. Samarbetet med Västra Götalandsregionen och övriga kommunalförbund i Västra Götaland inom ramen för beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett exempel på bred politisk samverkan som gett avtryck under året, främst inom infrastrukturområdet. Inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samarbetar GR länsövergripande med motsvarande samarbetskonstellation genom det politiska samrådsorganet (SRO) och tjänstemannagrupperingen Ledning i Samverkan (LiSA). Även här finns goda exempel där gemensamma insatser gett konkret resultat, exempelvis framtagandet av samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörj- 6

7 Jonas Ransgård Ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund mötesplats och samverkansorgan ning i länets samtliga 49 kommuner. Samarbetet med Västra Götalandsregionen inom ramen för genomförandet av Regionutvecklingsplanen VG2020 (RUP) ger GR möjlighet att ytterligare utveckla IT-stöd och metoder inom ramen för den s.k. kompetensplattformen ett arbete till gagn för flera intressenter. På en övergripande GR-nivå kom år 2014 att handla mycket om viktiga beslut avseende infrastruktursatsningar som i mycket hög utsträckning kommer att bidra till en hållbar utveckling och en utvidgad arbetsmarknadsregion. Västsvenska Paketet en hörnsten i strategin Hållbar tillväxt Västsvenska paketet (www.vastsvenskapaketet.se ) är en satsning på infrastruktur som syftar till att bidra till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. För detta ska uppnås görs satsningar på framkomlighet, förutsättningar för bättre kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet, bättre miljö samt utökade pendlingsmöjligheter för alla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser i Västsverige. Västsvenska paketet är också en viktig förutsättning för kommande satsningar så som höghastighetståg till Landvetter flygplats och Borås, för möjligheten att bygga bostäder i centrala Göteborg och hela regionen samt för att knyta ihop lärosäten i Västsverige. Västsvenska paketet skapar därigenom bättre möjligheter för invånare, näringsliv och akademi att leva och verka i Göteborgsregionen. Den 4 november 2009 beslutade förbundsfullmäktige att ställa sig bakom avtalet om Västsvenska paketet. Parter är GR, Göteborgs Stad, Region Halland, Trafikverket samt Västra Götalandsregionen. GR har därefter vid ett flertal tillfällen bekräftat sitt ställningstagande. Så skedde också vid två tillfällen under det gångna året. Götalandsbanan ett samhällsbyggnadsprojekt som möjliggör hållbar regional utveckling Stråket Göteborg-Borås som en del av en utbyggd Götalandsbana har en stor utvecklingspotential och kan spela en viktig roll för Västsveriges utveckling. GR initierade den politiska dialogen parterna emellan som krävdes för att möjliggöra fortsatt planering och tidigare utbyggnad av kvarstående etapper. Under året resulterade den i ett avtal om medfinansiering med Trafikverket för planering av sträckorna Almedal Mölnlycke och Bollebygd Borås i ett sammanhållet arbete för stråket Göteborg-Borås. GR medfinansierar tillsammans med Borås Stad planering av järnvägen med sammanlagt 40 miljoner kronor. 7

8 Medfinansiering av utbyggnad av E20 en gemensam kraftsamling för infrastrukturen Efter ett omfattande förankringsarbete under 2014 undertecknades den 30 januari 2015 avtalet som säkrar fyra miljarder kronor till en utbyggnad av E20. En gemensam kraftsamling innebär att fler delar av Europavägen än vad som tidigare föreslagits blir motorväg eller fyrfältsväg. Staten, Västra Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden och Västsvenska Handelskammaren satsar gemensamt fyra miljarder kronor på E20. Genom underavtal är kommuner, Region Örebro och Sparbanksstiftelser i Skaraborg med på satsningen där staten svarar för 2,7 miljarder kronor och övriga finansiärer för 1,35 miljarder kronor. Harmoniserade färdtjänstregler Frågan om att underlätta färdtjänstresor har utretts i olika omgångar både av Västra Götalandsregionen och inom Göteborgsregionen. Frågan är komplicerad och sammanställningar från t.ex och 2013 visar på stora skillnader i färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna. GR har ånyo tagit initiativ för att åstadkomma en långsiktig och väl accepterad lösning. GR-kommunerna fick 2013 tycka till om hur de såg på en harmonisering av reglerna, framförallt vad gällde reseområde, antal resor och taxa. De elva kommuner som yttrade sig ställde sig då i huvudsak positiva till en harmonisering av färdtjänstreglerna i GR-området. Det förslag som GR-kommunerna ska ta ställning till senast den 15 mars 2015 har arbetats fram under det gångna året och är ett första steg på ett GR-gemensamt förbättringsarbete som ökar möjligheterna att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet till likabehandling. Integrationsplattformen Under året beviljades GR medel från länsstyrelsen för att förstärka den kommungemensamma plattformen för etableringen av nyanlända vuxna. Syftet med insatsen är att ytterligare stärka och utveckla den regionala samverkan, och medlen avser perioden Under 2014 kom cirka asylsökande till Sverige. Syrier var den största gruppen, därefter följer eritreaner och statslösa tog GR-kommuner emot drygt 900 personer som fick uppehållstillstånd pekar på en motsvarande siffra på personer. Antalet uppehållstillstånd ökade med sju procent under Människor som förenas med sina anhöriga är den största gruppen som beviljas uppehållstillstånd, följt av flyktingar. I oktober 2014 antog GRs förbundsstyrelse, på förslag av styrgruppen för arbetsmarknad, ett inriktningsdokument för det fortsatta kommungemensamma arbetet för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Dokumentet beskriver dels att det är angeläget att alla kommuner ökar sina ansträngningar att ta emot flyktingar för att mildra segregationen, dels att de statliga myndigheterna måste få förändrade spelregler på ett antal områden för att underlätta samarbetet med kommunerna. Fram till och med 17 februari 2015 är inriktningsdokumentet på remiss till medlemskommunerna för yttrande. Plug In samlar kunskap för att motverka studieavbrott PlugInnovation.se är en del av det nationella projektet Plug In som arbetar med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Under 2014 har utvecklingsarbetet fördjupats med målsättningen att en nationell digital plattform ska formas där all relevant kunskap i frågan samlas och där pågående effektutvärderingar kommer att kunna visa vad som verkar fungera. Med föreliggande årsredovisning konstaterar vi med tillfredställelse att kommunalförbundet utvecklats i enlighet med förbundets intentioner under den gångna mandatperioden. Årsredovisningen är att betrakta som en plattform för det fortsatta arbetet inom GR och överlämnas härmed till de nya politiska konstellationer som fått förtroendet att driva verksamheten under den kommande mandatperioden med siktet ställt mot framtiden och den hållbara tillväxten i Göteborgsregionen. Vi riktar ett stort TACK till alla politiker och medarbetare som bidragit till arbetet inom GR under den gångna mandatperioden! Jonas Ransgård Ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 8

9 Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 375 mkr (2014). Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna. Politisk styrning och nätverksarbete Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. 9

10 Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur (antaget i juni 2013) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsordningen betonar vikten av utbildnings- och utvecklingsinsatser och i Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, t.ex. möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga lärandet till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildningens och/ eller konferensens slut. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom t.ex. socialtjänstens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. Mistra Urban Futures GR är en av sju parter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra och Sida realiserar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum om hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. Under 2014 har nytta och resultat av Mistra Urban Futures första verksamhetsperiod följts upp och sammanfattats och en strategi för kommande period är under framtagning. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år med fokus på följande teman; dialog med näringslivet, stationsnära planering, socialt hållbar stadsutveckling, medborgardialog, stadens system och urban grönska. Läs mer här Barn- och jämställdhetsperspektivet Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett generellt perspektiv som betonas i Vision Västra Götaland. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra GRs verksamhet. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra organisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv. Under 2014 fick det strategiska EU-arbetet inom GR ett ökat fokus vilket är resultat av ett uttalat behov i medlemskommunerna och med anledning av EUs nya budgetperiod ( ). Ett flertal aktiviteter och förutsättningar har skapats under året som ett led i målsättningen att öka det strategiska och operativa stödet till medlemskommunerna. En överenskommelse kring EU-samverkan mellan GR och Göteborgs Stad har utarbetats och tecknats under året, vilken slår fast vikten av att vidareutveckla den täta samverkan som redan sker på ett flertal områden. Genom överenskommelsen har förutsättningar skapats för att EU-arbetet än mer ska bidra till kommunernas strategiska utvecklingsarbete. GR har under året erbjudit arenor för dialog och kompetensutveckling för att rusta medlemskommunerna att använda EUs program och fonder som finansieringsinstrument för att möta lokala och regionala utmaningar. Som ett exempel på operativt stöd till medlemskommunerna har GR under året startat ett EU-ekonomnätverk. På den regionala nivån har GR aktivt bidragit till Västra Götalandsregionens arbete med den regionala strategin för tillväxt och utveckling (VG2020). I samband med framtagandet av ESFs (Europeiska Socialfonden) regionala handlingsplan för Västsverige medverkade GR med Göteborgsregionens 10

11 perspektiv och utmaningar. GR har även deltagit i Västra Götalandsregionens process med övriga kommunalförbund avseende hur EU-samarbetet mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen ska utformas som en del i BHUs internationella strategi. För att öka kommunernas förutsättningar att ta del av EU-medel har GR under året fört en kontinuerlig dialog med olika nationella myndigheter som ansvarar för EUs fonder och program såsom Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet (UHR) m.fl. GR har tillsammans med medlemskommunerna anordnat informationstillfällen i samverkan med myndigheterna för att lansera strukturfonderna. GR deltar i flera regionala, nationella och internationella nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. Under 2014 blev GR medlem i nätverket European Social Network, en europeisk samverkansplattform med hundratalet medlemsorganisationer. Inom ramen för GRs etablerade nätverk genomförs omvärldsbevakning, kompetensutveckling och aktivt deltagande i EU-projekt. Det internationella perspektivet och EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. Pågående EU-projekt 2014 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work är ett regionalt partnerskapsprojekt som bedrivs år Projektet ska bidra till att kunskapen om nätmobbning ökar. GRINT Ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen. Mellan genomför GR Utbildning GRINT. Projektet gör en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningsinsatser kopplade till Sfi. imove - Innovation on Mobility Organisation in Vocational Education imove ska bidra till att skapa en plattform för samordning av utbyten mellan elever på yrkesutbildningar inom Europa. MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region Projektet Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR) är ett projekt för kompetensutveckling av 150 offentligt anställda inom GRs medlemskommuner under Plug In - ett utvecklingsprojekt för att minska avbrotten från gymnasieskolan, målgrupp elever och unga vuxna från 16 år och uppåt. GR leder projektet regionalt som samordnas nationellt av SKL. SPECIAL (Spatial Planning for Communities in all Landscapes) GR är medarrangör tillsammans med Föreningen för Samhällsplanering och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Avslutade projekt 2014 Fördjupad implementering FIPI - I spåren av Plug In i Göteborgsregionen genomför Pedagogiskt Centrum en fördjupad implementering som ska bidra till att förbättra arbetet i regionen med ungdomar som riskerar utanförskap. Förstudie LEDET Lilla Edet Designar Effektiv Tillväxt Med EU-bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) genomförde GR en förstudie i nära samverkan med Lilla Edet från februari till november GNU- Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor. GNU är ett nytt nordiskt EU-projekt med fokus på aktionsforskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT). Syftet med projektet är att främja och förenkla vardagsintegrationen mellan de nordiska länderna i samband med undervisning. GRAF GRAF vänder sig till personal inom kommunens verksamhet som stöttar personer med funktionsnedsättning till att närma sig, få och behålla ett arbete. GR Syvo GR SYVO är ett tvåårigt ( ) kompetensutvecklingsprojekt med syfte att öka samverkan mellan skola och arbetslivet, med studie- och yrkesvägledningen som motor. Målgruppen för projektet är studie- och yrkesvägledare, rektorer, lärare och arbetslivsrepresentanter. itec - Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan, GR Pedagogiskt Centrum deltar som associerad partner i itec som är EU:s hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om it i skolan. IT-Lyftet IT-lyftet utvecklar arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen har genomförts i flera steg och på olika nivåer bland annat med hjälp av IT-piloter. IT-Piloterna IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. SamTidigt Projektet är ett samverkans- och metodutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i sju GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. The Scandinavian 8 Million City GR har medverkat i projektet som avlutades under 2014 och diskussioner pågår om en fortsättning. 11

12 GR UPPFÖLJNING AV MÅL OCH SATSNINGAR 2014 Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppens roll Styrgruppen för arbetsmarknad är beredningsgrupp till förbundsstyrelsen, och det övergripande uppdraget är att verka för samarbete över kommungränserna i regionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta, skapa mervärde för medlemskommunerna samt bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Styrgruppen har under det gångna året arbetet med frågor som handlar om arbetsmarknadens utmaningar, nyanlända vuxna flyktingars introduktion i arbetslivet och samhället samt kommunens roll som arbetsgivare. Styrgruppen har under 2014 genomfört sex sammanträden. Ett av sammanträdena har genomförts med Partille som värd då kommunen presenterade sitt arbete inom arbetsmarknadsområdet. Vid två tillfällen har gemensamma möten genomförts med sociala styrgruppen, varav ett var studiebesök vid Enheten för samhällsorientering och ett som del av Göteborgs stads konferens Gör Göteborg jämlikt, om social hållbarhet. Styrgruppen har även genomfört studiebesök vid ett äldreboende i Majorna-Linne, för information om arbetet med IT-projektet, samt vid Bräckegymnasiet avseende validering inom byggbranschen. Till styrgruppen har arbetsförmedlingens marknadsområdeschef varit adjungerad. Vid ett flertal sammanträden har föredragshållare deltagit och bidragit med kunskap för styrgruppens arbete. Till stöd för styrgruppens arbete finns regionala chefsnätverk samt tillfälliga projektgrupper som knyts till de uppdrag styrgruppen beslutar att driva. Kommunernas arbetsmarknadschefer möts regelbundet för erfarenhetsutbyte samt för att bevaka och driva frågor som är av gemensamt regionalt intresse. I nätverket deltar även Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Arbetsförmedlingen. Ett annat forum är personalchefsnätverket. De arbetar med frågor som bl.a. kommunernas rekrytering, anställdas hälsa samt kompetensutveckling. Andra nätverk är den plattform som finns för frågor avseende nyanlända där GR-kommunerna, VGR samt de statliga parterna Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen deltar. Inom ramen för kompetensplattformen finns även en styrgrupp för Validering Väst bestående av tjänstemän från VGR och de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. Större uppgifter under året Gränssnitt kommun och stad Arbetsförmedlingen har ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Under de senaste åren har uppdraget förändrats, och fler målgrupper har inkluderats i Arbetsförmedlingens ansvarsområde. Arbetslösa oavsett försörjningsstödsform ska erbjudas arbetsmarknadsinsatser, och styrgruppen har genom det gångna året haft fokus på att personer som står långt från arbetsmarknaden ges möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska insatser. De insatser som erbjudits för arbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen, har koncentrerats till de två garantierna UGA - jobbgarantin för ungdomar som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader och JOB - jobboch utvecklingsgarantin, som är till för dem som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst 300 dagar. Inom garantierna finns olika arbetsmarknadsinsatser där främst kompletterande privata aktörer är utförare. Huvudregeln är att kommunen endast kan vara aktör för de arbetsmarknadspolitiska programmen då det inte finns kompletterande aktörer att tillgå på orten. Göteborgsregionen med 13 medlemskommuner utgör en 12

13 sammanhållen region. Det senaste året har arbetslösheten sjunkit i såväl andel som antal arbetslösa. Den svenska arbetsmarknaden fungerar överlag bra och sysselsättningen ökar. Samtidigt är det en stor utmaning för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en risk att den svenska arbetsmarknaden allt mer polariseras. Inom industrin och låglöneyrken har teknikutvecklingen medfört att många arbetsuppgifter försvunnit samtidigt som kunskapskraven på de arbetssökande ökat. Det har fått till följd att företag har fått svårare att hitta rätt kompetens. En viktig utmaning för Sverige är att få matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb att fungera bättre. I Göteborgsregionen finns det över en halv miljon sysselsatta, vilket är den högsta nivån någonsin och utvecklingen av antalet sysselsatta har varit positiv sedan Ökningen av antalet sysselsatta sker framförallt inom företagstjänster, men även vård och omsorgssektorn står för en stor del av den totala sysselsättningsökningen. Kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett stort intresse av att delta i arbetet och bidra till att få fler att delta på arbetsmarknaden. För att få fler arbetslösa in på arbetsmarknaden behövs samarbete mellan kommunerna, staten och arbetsmarknadens parter på lokal, regional och central nivå. En välfungerande arbetsmarknad behöver samverkan mellan flera politikområden. Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar Sverige har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända flyktingar och ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverkets senaste prognos är att drygt personer per år kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste två åren. Den största flyktinggruppen kommer från Syrien. Under 2014 mottogs ca personer i Göteborgsregionen och för 2015 prognostiseras behovet till ytterligare personer. Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat såväl i Göteborg som i kranskommunerna, men trots ansträngningar har kranskommunernas andel i GR-området minskat från 30 procent 2011 till cirka 19 procent Bristen på tillgängliga bostäder anges som den främsta orsaken till att kranskommunerna har svårt att öka sin andel av mottagandet. Arbetet inom den kommungemensamma plattformen har under året haft ett intensivt arbete i och med det ökade antalet nyanlända. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, men för att få en bra introduktion i samhället behövs fler aktörer och myndigheter involveras. När det gäller samhällsorientering för nyanlända har medlemskommunerna efter en treårig försöksverksamhet tecknat ett samverkansavtal om gemensam drift och spelregler för såväl verksamheten som ekonomiskt. Vid 2014 års utgång bedöms cirka personer ha deltagit i samhällsorientering varav 200 från kranskommunerna. Andra saker som initierats och drivits är bl.a. kompetensutveckling för anställda i form av en seminarieserie som syftar till att öka kunskapen om de stora flyktingländerna och de personer som tvingas fly därifrån. Seminarieserierna har nått cirka 350 medarbetare i medlemskommunerna. Arbetet i den kommungemensamma plattformen har också haft fokus på hälso- och sjukvårdinsatser, där en del förbättringar skett när det gäller smittskyddet samt tillgången till den flyktingmedicinska mottagningen i Göteborg. En samtalsmottagning har nyligen startas i samarbete mellan Närhälsan och Röda Korset. Lokala överenskommelser (LÖK) mellan stat, hälso- och sjukvård samt kommun för att förbättra mottagandet är ytterligare en fråga som bearbetats. Dessa lokala plattformar behöver förstärkas. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett pilotprojekt som initierats och drivs av Utbildningsgruppen på GR. Ett arbete med att ta fram en migrationsprofil för Göteborgsregionen har inletts med Migrationsverket under året i syfte att skaffa en tidig beredskap för variationer i flyktingsströmmarna och på vilket sätt de kan påverka de mottagande kommunerna i GR. Under de senaste åren har organiseringen av arbetet utvecklats. Beredningsgrupper har etablerats med Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och medlemskommunerna. I oktober 2014 antog GRs förbundsstyrelse, på förslag från styrgruppen, en viljeinriktning för det fortsatta arbetet från Den beskriver dels att det är angeläget att alla kommuner i GR ökar sina ansträngningar att ta emot flyktingar för att mildra segregationen, dels att de statliga myndigheterna måste få förändrade spelregler på ett antal områden för att underlätta samarbetet med kommunerna. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet Sedan hösten 2013 har FoU i Väst kartlagt arbetsmarknadsenheternas arbete i Göteborgsregionens kommuner för att ge en överblick och synliggöra deras arbete och funktion. Arbetet har skett med utgångspunkt i den FoUplattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet som GR-kommunerna tillsammans har skapat. Bakgrunden är att arbetsmarknadscheferna i GR-området och styrgruppen efterlyst en mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom det kommunala arbetsmarknadsområdet. Plattformen delfinansieras av GR-kommunernas arbetsmarknadsenheter. Kartläggningsarbetet har också bidragit till en intern inventering och en diskussion kring det egna arbetet och resulterat i rapporten Det handlar om jobb. Utifrån kartläggningen har plattformens fortsatta inriktning planerats. FoU-plattformen är representerad i forskarnätverket Work and Employment Centre (WE). Centrats målsättning är att stimulera forskning och forskningssamarbete men även utbildningar inom området arbete och sysselsättning. 13

14 Validering Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oberoende av hur de förvärvats. Det handlar om att synliggöra så kallad reell kompetens. De främsta användningsområden för validering är: Att tillvarata yrkeskompetens för personer med utbildning från annat land och/eller arbetslivserfarenhet från Sverige eller annat land. Att förkorta utbildningar. I Göteborgsregionen har sedan 1998 cirka vård- och sjukvårdsbiträden fått utbildning till undersköterskor. Utbildningstiden har i genomsnitt halverats med stöd av validering. Verksamhets- och kompetensutveckling i arbetslivet. Validering Väst har i uppgift att utgöra en stödstruktur för validering inom Västra Götaland. Under året har Validering Väst tagit emot en mängd studiebesök bl.a. från regeringskansliet och arbetsförmedlingens huvudkontor. Validering Väst har även deltagit i debatter och konferenser för att synliggöra de samhälleliga vinsterna med valideringen. Validering Väst har under året genomfört en rad aktiviteter och några av de större aktiviteterna har varit: Valideringsinformation/utbildning har hållits vid ett stort antal tillfällen i olika sammanhang. Deltagit i ett flertal valideringsrelaterade projekt. Uppdaterat Validering Västs valideringsmetodmaterial avseende byggområdet. Arrangerat en större valideringskonferens. Tagit fram sju informationsfilmer gällande validering inom olika yrkesområden. Genomfört en kartläggning av genomförande av validering inom vård och omsorgsområdet inom Västra Götaland. I strategidokumentet VG 2020 anges att en struktur för validering ska utvecklas i Västra Götaland som säkerställer ett heltäckande valideringsutbud med hög kvalitet och legitimitet och som gör validering till ett accepterat verktyg. Validering Väst arbetar med kompetensnoder inom valideringsområdet och samarbetar bland annat med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och branschorganisationer. Ett av uppdragen handlar om att bygga strukturer för informationsspridning genom bl.a. hemsidan samt utveckla metoder/ verktyg för validering och kvalitetssäkring. IT-lyftet och IT-piloterna De båda projekten IT-Piloterna och IT-Lyftet finansierades av Svenska ESF-rådet och genomfördes av arbetsmarknadsenheterna och äldreomsorgen i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Majorna-Linné (Göteborgs stad) och Partille. Projekten startade i februari 2012 och pågick till och med januari 2014 (IT-Piloterna) och april 2014 (IT-Lyftet). Bakgrunden till IT-Piloterna var att det fanns ett behov av att hitta sätt att motverka ungdomsarbetslöshet, utveckla och göra äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsplats för ungdomar samt öka en generellt låg kunskapsnivå kring IT och ny teknik inom äldreomsorgen. Bakgrunden till IT-Lyftet var en rädsla för en framtida ökad diskrepans mellan äldreomsorgspersonalens förmåga och kunskap kring IT och ny teknik samt omsorgstagares och anhörigas krav på och behov av en omsorg med bibehållen god livskvalité. Syftet var att utveckla och göra äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsplats för kommande anställda samt att öka en generellt låg kunskapsnivå kring IT och ny teknik inom äldreomsorgen. 460 personal inom äldreomsorgen deltog i satsningar för att höja kompetensen av IT och ny teknik. Lokala kurser har blandats med regionala konferenser och utbildningar. Projekten har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt för sin innovation. Mellan Rum 2.0 Under 2013 påbörjades ett gemensamt arbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att utveckla samverkan och återetablera de samverkansstrukturer som tidigare byggts upp inom ramen för första Mellan Rumsprojektet. Under 2014 har parterna tillsammans genomfört en förstudie, och planen är att utarbeta en ansökan till ESF för ytterligare ett genomförandeprojekt kring samverkan. Feriearbete i GR-kommunerna Styrgruppen för arbetsmarknad följer GR-kommunernas arbete med feriejobben och ser detta som en angelägen insats för att ge ungdomar möjlighet att få en introduktion i arbetslivet. Under 2014 erbjöds cirka ferieplatser till ungdomar i GR-kommunerna. Vanligtvis sker feriejobben under tre veckor med arbete sex timmar per dag. De flesta kommuner lottar ut platserna till de ungdomar som gjort en intresseanmälan men det förekommer även sedvanliga rekryteringsupplägg med ansökningar och intervjuer. En inkluderande arbetsmarknad Under de senaste åren har arbetslösheten stannat på höga nivåer även om utvecklingen varit mer positiv det senaste året. Det finns en risk att arbetslösheten biter sig fast bland utsatta grupper, dvs. lågutbildade, utomeuropeiskt födda och funktionshindrade, som utgör nästan 70 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Kommunerna har tillsammans med Arbetsförmedlingen en stor utmaning i att bidra till att fler personer som är långtidsarbetslösa når arbetsmarknaden. Det är också angeläget att på olika sätt bidra och skapa arbetstillfällen som kan ge en introduktion till arbetslivet. Genom till exempel att ställa sociala hänsyn vid upphandling ges möjlighet till arbete för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 14

15 Utbyte med Europa; MWGR 2013 beviljades GR ett omfattande mobilitetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR). Projektet ger 150 tjänstmän inom GR-kommunerna möjlighet att besöka kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Projektet kommer att pågå fram till våren 2015 och drivs gemensamt av GR Utbildning och GR Välfärd. Nyckeltal hälsa/ohälsa Genom GRs nätverk för personalchefer har rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa tagits fram för tolfte året i rad och är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda. Syftet är att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjligheten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2013 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar och kön, men är högre och ökar snabbare för kvinnor än för män. Störst är ökningen inom verksamheten vård och omsorg och för yrken med lägre utbildningskrav. Rapporten visar också att andelen långtidssjuka ökar. Generationsskifte och Yrkesambassadörer Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrågan inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om generationsskifte och att en minskad andel av befolkningen kommer att vara i arbetsför ålder. Yrkesambassadörer i GR/Marknadsföring av kommunal verksamhet är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kommunala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna kan genomföra aktiviteter och erbjuda praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Ett flertal möten och aktiviteter har genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden. n Kompetensutveckling GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Ett antal större arrangemang genomfördes under 2014, bland annat mötesplatserna Funktionshinder och IFO. Evenemangen bygger på personalens eget deltagande när det gäller såväl föreläsningar och seminarier som utställningar. De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Inom arbetsmarknadsområdet har bland annat det ESF-finansierade projektet GRAF möjliggjort för ett flertal arbetsmarknadsenheter att få kompetensutveckling när det gäller kunskap och metoder för stöd till personer som står utanför arbetsmarknaden, till exempel på grund av funktionsnedsättning. Vidare har både personalcheferna och arbetsmarknadscheferna genomfört studieresor till Luleå respektive Finland för lärande och erfarenhetsutbyte kring bland annat kompetensförsörjning och hur man kan stödja ungdomars väg till arbete. 15

16 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag bereder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande inom uppdraget som regionplaneorgan. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten. Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR för styrgruppens del i första hand kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att vara ett stöd i GRs processer och medverka i dialog och remissvar kring nationella och regionala infrastrukturfrågor. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder, grön- och blåstruktur samt avfalls- och VA-frågor. Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga och strategiska planeringen. Styrgruppen yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Några exempel på yttranden som avgetts under året är Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland, Regionala miljömål för Västra Götaland, Fossilfri fordonstrafik, Regional handlingsplan för klimatanpassning, Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Mölndalsåns dalgång, planprogram för Aranäs stadsdel i Kungsbacka stad, Göteborgs Stads cykelplan, Stadsutvecklingsprogram för Centralenområdet i Göteborg, Trafikstrategi för Öckerö kommun samt fem kommuners bostadsförsörjningsprogram. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter. Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har t.ex. frågor kring regional boendeplanering, regionens transportkorridorer samt tema cykel aktualiserats. Styrgruppen har också fått föredragningar om bl.a, Västsvenska paketet, förstudie om linbanor i Göteborg, nytt miljötillstånd för Göteborg Landvetter Airport, studien Är det lönsamt att bygga tätt, slutrapporten för projektet 8 million city och delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen. I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bl.a. kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Genom remissvar möjliggörs princip diskussioner och regionala ställningstaganden som 16

17 ger ledning för både lokala beslut och det fortsatta arbetet i styrgruppen. Under 2014 har styrgruppen haft sex möten inplanerade varav ett genomfördes i januari Uppföljning av mål och strategier Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns den strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgruppens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande som ger förutsättningar för att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Det regionala uppdraget har även inneburit att planeringsavdelningen stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, t.ex. när det gäller kollektivtrafikprogrammet K2020 och Mistra Urban Futures. Strategiska satsningsområden Styrgruppens del i arbetet med att uppfylla mål och strategier i Hållbar tillväxt redovisas nedan. Insatser inom tre områden bostadsbyggande, transportinfrastruktur samt grön- och blåstruktur har varit prioriterade och ska bidra till att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Bostadsbyggande Utifrån det övergripande målet att stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger har arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande fortsatt. Till stöd för arbetet finns bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Under året genomfördes studien Är det lönsamt att bygga tätt? som är en teoretisk beräkning kring hur den fysiska strukturen påverkar den offentligt finansierade verksamheten. Analysen visar beräknade kostnader och inkomster i den kommunala budgeten förorsakade av hur tillkommande bebyggelse och verksamheter lokaliseras tätt eller med jämn spridning i kommunen. Kungälvs kommun användes som pilotkommun. Regeringen tillsatte 2013 en Kommitté för regional planering och bostadsbyggande. Kommittén har under året haft ett flertal diskussioner med GR kring rollen som regionplaneorgan enligt PBL. Kommittén har även tillsammans med GR besökt sex medlemskommuner för diskussioner kring hur kommunerna uppfattat GR som regionplaneorgan och kring vilka förväntningar som finns för framtiden. GR har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Halland och övriga kommunalförbund påbörjat arbetet med att utforma en strukturbild för Västsverige. Som ett underlag till dessa diskussioner har ett omfattande statistiskt material, bearbetat i kartform, tagits fram. Dessa ligger nu på www. grkom.se under Miljö & Samhällsbyggnad. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städers och regioners utveckling. Inom ramen för Mistra Urban Futures har GR tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och 11 kommuner startat kunskapsprojektet Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande. Under året har delprojekt och aktiviteter startats upp som utgår från identifierade fokusområden och utmaningar för att utveckla stationssamhällen. Ett projekt kring Värdebyggande Stadsutveckling har initierades som en del i utvecklingsarbetet tillsammans med flera parter i regionen. Projektet är en fortsättning på de mjuka samråd kring bostadsfrågan som genomfördes 2013 och är en del i den kunskapsplattform där olika aktörer i bostadsfrågan kan mötas. Transportinfrastruktur Styrgruppens arbete under året har utgått från det övergripande målet att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. Minst 40 procent av resorna ska göras med kollektivtrafik år En del i detta arbete är förverkligandet av Västsvenska paketet som fortgår. Syftet är att skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. Inom ramen för det arbetet deltar avdelningen aktivt i olika delar av organisationen kring paketet. Inom uppdraget Nya Vägvanor arbetar GR med att förändra resvanor genom att erbjuda kommunerna i regionen kompetens- och projektstöd. I nätverket för hållbart resande har erfarenheter kring olika teman utbytts och ett nyhetsbrev, Hållbart resande i Väst, har getts ut. Under 2014 genomfördes bland annat projektet Testcyklisterna som syftade till att ersätta vardagsbilresande med cykel med hjälp av olika nya cykeltyper som finns på marknaden. Under 2014 antogs nationell respektive regional infrastrukturplan för perioden där GR medverkat genom att samordna kommunernas inspel i revideringen av planerna. Med sina 9,5 miljoner pendlare årligen är Göteborg-Borås inte bara Västsveriges utan ett av landets största pendlingsstråk. Potentialen för en stark samhällsutveckling och tillväxt är stor om den planeras gemensamt. Samtliga GR-kommuner har därför beslutat att medfinansiera Trafikverkets utredning av ny järnväg på sträckan Göteborg-Borås för att möjliggöra ett helhetsgrepp i stråket. Parallellt med detta arbete har kommunerna i stråket och berörda kommunalförbund startat ett gemensamt samhällsplaneringsarbete för att ta tillvara de på de möjligheter som utbyggnaden ger för regionens tillväxt. Arbetet sker brett 17

18 tillsammans med andra aktörer i regionen såsom Swedavia och Västra Götalandsregionen. Ett arbete med att ta fram en gemensam målbild för att synliggöra potential för fortsatt tillväxt i stråket har påbörjats och under hösten arrangerades till exempel ett dialogseminarium med Boverket och Tillväxtverket med syftet att öka samverkan med fler regionala och lokala aktörer. GR har medverkat i EU-projektet The Scandinavian 8 Million City som avslutades under året. I projektet har studerats möjligheterna med en stegvis utbyggnad av befintligt järnvägsnät för gods och persontrafik samt förutsättningarna för att bygga en ny, modernare och snabbare järnvägsförbindelse på sträckan Oslo Göteborg Malmö/ Köpenhamn på sikt. Diskussioner pågår kring hur detta arbete nu kan fortsätta. Under andra halvåret 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram en strategi för samordnat genomförande av cykelsatsningar och en målbild för ett regionalt stomcykelnät och dess målpunkter. Förväntningar och perspektiv på arbetet har inhämtats från samtliga av GRs medlemskommuner och ansatser har gjorts för att samordna arbetet med pågående processer inom Västra Götalandsregionen och Trafikverket. Samtidigt har utredningar initierats för att fördjupa analysen av ett regionalt cykeltrafiksystem för att ge en bredare grund för gemensamma målsättningar. I maj genomfördes ett internationellt cykelseminarium i Göteborg, där GR var medarrangör, i syfte att inspirera och utbyta erfarenheter kring cykelfrågor. Grön- och blåstruktur Miljöutmaningarna är många i en växande storstadsregion och det långsiktigta arbetet med att utveckla GRs strukturbild med fokus på grön- och blåstruktur, som påbörjades under 2013, har fortsatt. Inom naturvårdsprojektet Delsjön Härskogenkilen, som syftar till att stärka samverkan över kommungränserna, har en utredning om ekosystemtjänster gjorts och under hösten genomfördes ett seminarium kring samma tema. I projektet har stort fokus lagts på att ta fram kunskapsunderlag kring kilens olika värden, så att dessa bättre kan värnas och utvecklas i framtiden. I utredningen Tysta områden inom GR redovisas förekomsten av ej bullerpåverkade områden. Ytterligare ett samarbetsprojekt i Slottskogen-Sandsjöbackakilen påbörjades under året. Som ett led i arbetet med grön- och blåstruktur ansökte GR om och fick under våren medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra en förstudie om mellankommunal kustplanering med syfte att utarbeta formerna för ett fördjupat samarbete i kustzonen. I arbetet med förstudien har dialog med samtliga ingående kustkommuner och andra relevanta aktörer genomförts. Kretslopp Avfall Med utgångspunkt i den regionala avfallsplanen har GR under 2014 fortsatt att samordna kommunernas ambitioner för ett ökat regionalt samarbete inom avfallsområdet. Ett gemensamt kommunikationskoncept för regionens 13 kommuner lanserades Kommunikationskonceptet syftar till information och beteendepåverkan inom området avfallsminimering och återanvändning och går under namnet Minska skräpet räkna till 10. Regional vattenförsörjningsplan I början av året slutfördes arbetet med Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen som syftar till att trygga vattenförsörjningen i Göteborgsregionen på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen antogs av förbundsstyrelsen i maj och följdes i september upp med ett kickoff-seminarium för genomförande av föreslagna åtgärder. Med stöd från Svenskt Vattens Utveckling har ett arbete påbörjats med att ta fram en uppföljningsmodell för vattenförsörjningsplanen. Som del i arbetet med målet Tillgång till råvatten av god kvalitet i vattenförsörjningsplanen påbörjades under året en förstudie inför en pilotanläggning för vattenförsörjning i Gråbo (med infiltration av vatten från Mjörn i grusavlagringarna i Gråbo, för uttag av s.k. konstgjort grundvatten) som ska fastställa kvalitet och kapacitet för en möjlig vattenförsörjningsanläggning. En sådan anläggning med uttag från Mjörn skulle kunna avlasta beroendet av Göta älv som vattentäkt och skapar därmed en ökad säkerhet för regionens vattenförsörjning. Luft- och miljövårdsarbete GR verkar för ett säkerställande av god vattenkvalitet i regionens vattensystem genom arbetet i Göta älvs vattenvårdsförbund och i vattenråden. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har luftmiljön i kartlagts och därigenom ges underlag för att verka för en bättre luftmiljö i regionen. Vattenskyddsområde för Göta älv Samtliga kommuner längs Göta älv har tillsammans med GR under 2014 fortsatt deltagit i arbetet med att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde för älven inklusive Vänersborgsviken. Detta arbete görs för att långsiktigt säkerställa älvens funktion som råvattentäkt. Ett förslag till vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter har arbetats fram och är nu föremål för diskussion. Ambitionen är att ställa ut förslaget under Vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad 18

19 recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrinningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet. Vid halvårsskiftet övertog GR även administrationen för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Vattenråd GR har, tillsammans med bl.a. Göta älvs vattenvårdsförbund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som bildats enligt EUs vattendirektiv; Göta älvs vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bl.a. vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag Kalkning genomfördes under hösten med spridning av totalt ton kalk (1 100 ton med båt och ton med helikopter) i de kommuner GR utför kalkning för (Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille). Sex åtgärdsområden i Kungsbacka kommun har fått nya kalkningsplaner, med överlag neddragna kalkmängder som ett svar på det minskade sura nedfallet. Provtagningsprogrammet för vattenkemiprovtagning i Mölndalsån har utökats för att få en bättre kontroll efter de neddragningar av kalkmängder som gjorts där de senaste åren, då återförsurning av våra vatten ska undvikas. Överlag visar vattenprovtagningar samt fisk- och bottenfaunaundersökningar på god måluppfyllelse av kalkningsprogrammet och liten eller ingen försurningspåverkan i våra kalkade vatten. Energi För att öka kunskapen och kompetensen om hur frågor rörande hållbar energianvändning och energitillförsel i högre grad kan integreras i den kommunala samhällsplaneringen anordnade GR under våren 2014 en utbildning som riktade sig till samhällsplanerare. Utbildningen var en del av det EU-finansierade projektet SPECIAL (Spatial Planning and Energy for Communities in all Landscapes). Näringsliv Handel är en del av näringslivet, och med stöd av BRGs handelsgrupp - ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln - förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. Hållbar utveckling För att hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i kommuner och i vår region praktiserar GR nära kunskapsutveckling tillsammans med forskare inom ramen för Mistra Urban Futures. Centrumet erbjuder nätverk, arenor för möten och katalysator för projektutveckling. GR medverkar aktivt i att bygga kunskap om urbana stationssamhällen, stadsbyggnadsdialoger, socialt hållbara städer och näringsliv i stadsutveckling. Övrig verksamhet ARC Airport Regions Conference GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. GR har haft en politisk representant som även varit vice ordförande i ARCs styrelse. Miljösamverkan i Västra Götaland Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt livsmedelstillsynen genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa insatser. GR medverkar med finansiering och deltar på tjänstemannanivå i styrgruppen. Europakorridoren GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan ska komma till stånd. n Klimat och sårbarhet GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I Göta älvs vattenvårdsförbund och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd m.m. och inom K2020 arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande. I Hållbar tillväxt har GR ställt sig bakom Västra Götalandsregionens klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till Som en del i arbetet med att nå målet koordinerar GR tre av Västra Götalandsregionens Smart Energi-överenskommelser kring konkreta klimatåtgärder. Överenskommelserna syftar till att öka arbetspendlingen med cykel, öka matavfallsinsamlingen och minimera avfallsmängder. GR har även deltagit i länsstyrelsens arbete med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. 19

20 Styrgruppen för sociala området Uppdrag Den sociala styrgruppen är en politisk beredningsgrupp till GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till det sociala området och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om hur kommunerna kan samverka för en socialt hållbar utveckling av en regional tillväxt samt utveckling av kommunernas insatser inom socialtjänstens verksamhetsfält. Verksamhetsinriktningen anger huvuddrag och övergripande mål för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor. Med utgångspunkt i framtagna mål och strategier utformas olika aktiviteter och projekt i nära samspel med GRs tjänstemannanätverk. Betoningen på olika frågor och områden förändras kontinuerligt och påverkas av vilka insatser som efterfrågas samt möjligheterna till externa projektanslag. Arbetsformer Den sociala styrgruppen har under verksamhetsåret 2014 genomfört sex sammanträden. Ett av sammanträdena var förlagt till Härryda kommun, där en ledamot av sociala styrgruppen och två chefer informerade om kommunens arbete för stärkt samverkan mellan skola och socialtjänst. Sociala styrgruppen har utöver ordinarie sammanträden tillsammans med styrgruppen för arbetsmarknad gjort studiebesök i enheten för samhällsorientering i Göteborgs Stad, tagit del av presentationer om situationen för nyanlända samt deltagit i Göteborgs Stads konferens om social hållbarhet. GR Välfärd GR Välfärd stöder både den sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Bland annat bedrivs forskningsbaserat utvecklingsarbete genom FoU i Väst. Vid GR Välfärd finns en omfattande kompetensutvecklingsverksamhet för anställda och förtroendevalda i GR-kommunerna, i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor men också i andra frågor av vikt för kommunerna. Målet är att GR-kommunernas verksamhet ska vara kunskapsbaserad. Måluppfyllelse 2014 Med utgångspunkt i GRs verksamhetsinriktning inom det sociala området för 2014 redovisas här aktiviteter för de prioriterade områdena. Där frågan är sprungen direkt ur ett uppdrag från förbundsstyrelsen och/eller sociala styrgruppen anges detta särskilt. Socialt hållbar utveckling (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) Förbundsfullmäktige antog i juni 2013 måldokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur. Trots att mycket pekar på att fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Måldokumentet pekar ut att GRs arbete för social hållbarhet bör grundas i en analys av den regionala utvecklingen. Ett arbete har satts igång för att orientera och samordna GRs aktiviteter med det arbete för social hållbarhet som genomförs av olika aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs Stad och Sveriges Kommuner och Landsting. Aktiviteter tillsammans med dessa aktörer har lett fram till en överenskommelse om ett långsiktigt samarbete för samordnade aktiviteter som rör mått och mätande av barns och ungas och äldres hälsa. Sociala styrgruppen har tagit del av flera presentationer som rör social hållbarhet och bland annat förlades ett sammanträde under hösten 2014 till Göteborgs Stads konferens Gör Göteborg Jämlikt Hela staden för social hållbarhet. Barn och unga Överenskommelsen för evidensbaserad praktik i socialtjänsten Den nationella satsningen på en evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst som rör barn och unga har fortsatt under året. Fokus för GR har varit att stödja kommunernas arbete för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården. Kartläggningar, konferenser och fokusgrupper har anordnats som grund för gemensamt agerande med målet att under 2015 komma fram till en gemensam och långsiktig handlingsplan. Inom ramen för överenskommelsen har FoU i Väst också tagit fram en rapport om hur kommunerna bedriver uppföljning av insatser till barn och unga, vilken under året presenterades av två politiskt förtroendevalda från sociala styrgruppen i SKL-sammanhang. GR-kommunerna har vidare gjort en genomlysning av hur 20

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

GRs årsredovisning 2013 2014-04-28. Göteborgsregionens kommunalförbund

GRs årsredovisning 2013 2014-04-28. Göteborgsregionens kommunalförbund 2014-04-28 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2013 1 Index Arbetsformer... 14 Avslutade EU-projekt 2013... 8 Avtal kring vuxenutbildning... 25 Barn- och jämställdhetsperspektivet... 7 Barn

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän!

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! 2013 har ytterligare stärkt GR-samarbetet 2013 har ytterligare stärkt och utvecklat GR-samarbetet. Mål och strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Styrgruppen för det sociala området Styrgruppen är ett beredande organ till GRs styrelse. Styrgruppen ska arbeta för -gemensam analys och gemensamt agerande -att skapa arenor

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Gäller fr.o.m. 2015-06-22 Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund 1 Benämning och säte Förbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

GRs årsredovisning 2012 2013-04-17. Göteborgsregionens kommunalförbund

GRs årsredovisning 2012 2013-04-17. Göteborgsregionens kommunalförbund 2013-04-17 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2012 1 Index Arbetsformer... 13 Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag... 10 Arbetsmarknadens utveckling... 10 Arbetsmarknadspraktik i Göteborgs

Läs mer

2013-05-24. Verksamhetsinriktning

2013-05-24. Verksamhetsinriktning 2013-05-24 Verksamhetsinriktning och Budget för GR år2014 Index Age management och Employer branding...13 Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag...11 Arena för innovation...25 Barn och unga...20 Behovsstyrda

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

GRs årsredovisning 2012 2013-05-24. Göteborgsregionens kommunalförbund

GRs årsredovisning 2012 2013-05-24. Göteborgsregionens kommunalförbund 2013-05-24 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2012 1 Index Arbetsformer... 13 Arbetsförmedlingens förändrade uppdrag... 10 Arbetsmarknadens utveckling... 10 Arbetsmarknadspraktik i Göteborgs

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: 14 januari 2015, kl. 13.00-15.30 Plats: GR, Göteborg Närvarande ledamöter Johan Nyhus (S), Göteborg, ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås

Läs mer

Satsningar mot utanförskap fortsätter 2014

Satsningar mot utanförskap fortsätter 2014 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! M aj 2014 Förbundsdirektören har ordet Satsningar mot utanförskap fortsätter 2014 Jag vill i maj månads krönika lyfta fram ett av de arbeten

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(5) 2009-04-16 LA/GH Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Torsdag den 16 april 2009, klockan 09.00-12.00 Plats: Ullevi konferens, Paradentrén, Göteborg Närvarande: Bengt Gustafsson

Läs mer

2008-01-21. Samrådsunderlag. Verksamhetsinriktning

2008-01-21. Samrådsunderlag. Verksamhetsinriktning 2008-01-21 Samrådsunderlag Verksamhetsinriktning och Budget för GR år 2009 2008-01-21 Förslag till Verksamhetsinriktning och Budget för GR år 2009 Utveckling av Göteborgsregionen en kontinuerlig dialog...

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsnätverket

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsnätverket Vuxenutbildningsnätverket Göteborg 20 maj 2015 Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsnätverket Tid: Onsdag 20 maj 2015, kl 08.30-11.30 Plats: ATWORK i Gårda, Johan på Gårdas gata 5a, Lokal: Devil Ledamöter

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kompetens- och arbetslivsnämnden

Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden Ordförande: Ingvor Bergman Förvaltningschef: Katarina Andersson Verksamheter Utbildning av vuxna Svenskundervisning för invandrare (SFI) Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde

PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg 2014-09-22. Tid 2014-09-22. K 20, Skövde PROTOKOLL Nr 4/2014 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet SkövdeHjoTiBorg Tid Plats Närvarande K 20, Skövde Roland Wanner Västra Götalandsregionen ordförande Torgny Andersson Försäkringskassan vice ordförande

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer