Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad Dario Espiga (S), Göteborg, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad. Till ny ledamot i styrgruppen föreslår GRs valberedning Jonas Attenius (S), Göteborg. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Jonas Attenius (S), Göteborg, till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Dario Espiga (S), Göteborg, för återstoden av mandatperioden Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Underlag till revisionsberättelse angående förbundsstyrelsens räkenskaper och förvaltning för år 2015 Ett underlag till revisionsberättelse för GRs förbundsstyrelse avseende år 2015 har tagits fram tillsammans med revisionsrapporter för GRkoncernen (se bilagor). Revisionsberättelsen kommer att undertecknas av GRs förtroendevalda revisorer 15 april samt därefter föreläggas förbundsfullmäktige 14 juni. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalförbund Organisationsnummer Till Förbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalförbund Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Måluppfyllelse - God ekonomisk hushållning Uttalade finansiella mål för samt definition av god ekonomisk hushållning saknas i såväl budget som årsredovisning I årsredovisningen förs dock ett resonemang om att god ekonomisk hushållning bland annat innebär att balanskravet uppfylls. För att säkerställa god ekonomisk hushållning har förbundet vidare beräknat sitt långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. Göteborgsregionens kommunalförbund har inför budgetbeslutet avseende år 2015 fastställt övergripande verksamhetsmål samt verksamhetsmål för respektive styrgrupp. I årsredovisningen redovisas måluppfyllelse för samtliga uppsatta verksamhetsmål. Det kan dock konstateras att de uppsatta målen varierar i tydlighet. Vissa mål är klart formulerade och mätbara, medan andra mål är svåra att följa upp. Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens interna kontroll har varit tillräcklig.

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalförbund Organisationsnummer Vi bedömer, beaktat ovan nämnda iakttagelser, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas och vi rekommenderar Göteborgsregionens kommunalförbund att tydliggöra en definition av god ekonomisk hushållning samt vilka mål som är specifikt kopplade till detta. Vi tillstyrker att förbundsfullmäktige beviljar ledamöterna i förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret Göteborg den xx mars 2015 Thomas Svensson Christina Carlsson Lars Bergsten Irene Hellekant Lars-Gunnar Landin

5 Måluppfyllelse: God ekonomisk hushållning Ingen definition av god ekonomisk hushållning i budget eller årsredovisning Dock koppling till balanskravet i årsredovisningen Ingen analys i årsredovisningen avseende om god ekonomisk hushållning uppnås Finansiella mål Inga uttalade finansiella mål i budget eller årsredovisning Verksamhetsmål Övergripande mål, syfte och uppdrag för förbundet i budget 2015 Övergripande samt detaljerade mål per styrgrupp Fyra styrgrupper: Styrguppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, styrgruppen för sociala området, utbildningsgruppen I årsredovisningen redovisar förbundet måluppfyllelse för samtliga uppsatta mål Utifrån redovisningen framgår de aktiviteter som genomförs eller genomförts för att bidra till måluppfyllelse Vi kan konstatera att de uppsatta målen varierar i tydlighet. Vissa mål är klart formulerade och mätbara, medan andra mål är mer abstrakta och därmed svåra att följa upp Sida 1

6 Samlad bedömning Vi bedömer, beaktat ovan nämnda iakttagelser, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas och vi rekommenderar Göteborgsregionens kommunalförbund att tydliggöra en definition av god ekonomisk hushållning samt vilka mål som är specifikt kopplade till detta. Vår bedömning är att årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 i allt väsentligt är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och därmed ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Sida 2

7 GR Göteborgsregionens Kommunalförbund Årsbokslut 2015 Mars 2016

8 Agenda 1 Status och kvarstående åtgärder 2 Riskbedömning och fokusområde 3 Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet 4 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter 5 Summering av noterade avvikelser 6 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer Sida 2

9 Status och kvarstående åtgärder Genomförda och återstående aktiviteter Vi har genomfört merparten av vår granskning i enlighet med tidigare kommunicerad revisionsplan. Fortfarande kvarstår ett antal aktiviteter innan revisionen är avslutad: Följa upp väsentliga händelser efter balansdagen Preliminära slutsatser Vi har i vår revision till dags datum ej noterat väsentliga avvikelser. Sida 3

10 Riskbedömning och fokusområde Översikt av 2015 års revision Översiktlig granskning av delårsbokslut i augusti Granskning av intern kontroll och rutiner Revisionens omfattning Granskning av årsbokslut Väsentliga områden Intern kontroll och rutiner Bokslutsprocessen Löneprocessen Inköpsprocessen Intäktsprocessen Projektredovisning Väsentliga årsbokslutsfrågor Intäktsredovisning Pågående projekt Materiella anläggningstillgångar Sida 4

11 Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet Område Iakttagelse och kommentar Kommunalförbundets kommentar Projekt Vi kan konstatera att projektprocessen synes fungera väl. I samband med granskning av årsbokslut kan vi konstatera att det saknas en sammanställning/projektrapport där uppgifter om projektnamn, budget, kostnader, erhållna medel, nettot samt datum för slutdatum för respektive projekt framgår. Vi rekommenderar att kommunalförbundet under 2016 upprätta en projektrapport per verksamhet vid delår- och årsbokslut där ovanstående uppgifter framgår tillsammans med en dokumenterad bedömning av eventuella risker i projekten såsom förlustrisk. GR har genom ett omfattande ekonomistyrningsprojekt under perioden säkerställt projektprocessen i nära dialog med dåvarande revisorer. Rutiner för projektstart, projektavslut, startdatum, syfte, avtal samt budget ska finnas för varje projekt. Utifrån revisorernas rekommendation kommer GR att utvärdera det fortsatta arbetet och därmed förbättringspotentialen avseende projektredovisningen. Sida 5

12 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av företagsledningens bedömningar. Bedömningspost Anläggningstillgångar Kommentar Vi har tagit del av kommunalförbundets rutin kring identifiering och värdering och uppbokning av anläggningstillgångar i samband med flytt till nya lokaler. Vår bedömning är att kommunalförbundet på korrekt sätt redovisat de utgifter som har en värde för verksamheten under kommande år såsom anläggningstillgång. Aktier i dotterbolag Programvara Kundfordringar Aktier i dotterbolag uppgår till 18,7 mnkr per balansdagen. Eget kapital i respektive bolag överstiger bokfört värde. Största innehavet avser aktier i Gryning Vård AB som har ett bokfört värde på 14 mnkr. Vi har noterat att kommunalförbundet saknar aktiebreven i Gryning Vård AB. Vi rekommenderar kommunalförbundet att utreda var dessa kan finnas. Under året har 331 tkr aktiveras som immateriell tillgång. Posten avser programvara och totalt bokfört värde per balansdagen uppgår till tkr. Vi har tagit del av kommunalförbundets motivering till aktivering av utgifter och inte noterat någon avvikelse mot gällande redovisningsrekommendationer. Kundfordringar uppgår på balansdagen till 24 mnkr vilket är en minskning med 51 mnkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på att medlemsavgifterna i år inte fakturerats innan årsbokslutet såsom föregående år. Sida 6

13 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av företagsledningens bedömningar. Bedömningspost Interimsfordringar Kommentar Interimsfordringar uppgår till 4,7 mnkr vilket är 1,1mnkr högre än föregående år. Främst beror ökningen på högre hyreskostnader. Leverantörsskulder Upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder Intäkter Leverantörsskulder uppgår till 19 mnkr och har ökat med 6,4 mnkr jämfört med föregående år. Ökade leverantörsskulder är främst hänförliga till kostnader i samband med flytt till nya lokaler. Posten har minskat från 66 mnkr till 38 mnkr, det är en minskning med 28 mnkr. Förändringen är främst hänförlig till fakturering av årsavgifter för efterföljande räkenskapsår. Dessa fakturerades i december 2014 men har i år fakturerats först i januari Posten har minskat från 14 mnkr till 3 mnkr. Största förändring beror på att moms hänförlig till medlemsavgifter fakturerats efter balansdagen, vilket ger en lägre momsskuld med 9 mnkr. Intäkter uppgår totalt till 368 mnkr för 2015 vilket är en minskning med 6,7 mnkr jämfört med föregående år. Främst är det stadsbidrag för vuxenutbildning som minskat under Sida 7

14 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av företagsledningens bedömningar. Bedömningspost Kostnader Kommentar Personalkostnader uppgår till 95 mnkr vilket är en ökning med ca 3 mnkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av lönerevisionen som ger en genomsnittlig ökning av lönenivån med ca 1,2 mnkr samt än ökning av pensionskostnaderna med 1,4 mnkr. Övriga kostnader ligger på samma nivå som föregående år. Finansiella intäkter och kostnader har minskat med ca 479 tkr vilket till största delen beror på det låga ränteläget. Sida 8

15 Sammanfattande revisionsnoteringar Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Det är vår uppfattning att bokslut och årsredovisning per är upprättade enligt god redovisningssed och ger en rättvisande bild av kommunalförbundets resultat och ställning. Sida 9

16 EY Assurance Tax Transactions Advisory Om EY EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person Ernst & Young AB. All Rights Reserved. ey.com/se

17 I pwe PM Göteborgsregionens kommunalförbund 2oi.5 Uppdrag och avgränsning PwC har i uppdrag att biträda revisorerna i Göteborgsregionens kommunalfrirbund (GR) deras granskning av förbundets verksamhet (sakkunnigt biträde). Särskilt biträde (EY) har upphandlats för granskning av kommunalförbundets räkenskaper. Uppdragets omfattning har närmre specificerats i lämnad offert till GR. Omfattning och inriktning i den grundläggande granskningen av förbundet har inte närmre specificerats av GRvarför uppdraget har genomförts i enlighet med av PwC avlämnad offert. Granskningsåtgärder 2ol.5 Under året har revisorerna arbetat i enlighet med tidigare års rutin/praxis inom GR. Detta har bland annat inneburit regelbundna överläggningar med förbundsledning, att löpande ta del av protokoll och förbundets internkontrollplan. Särskild överläggning har skett med förbundsstyrelsen. Verksamhetsinformation har erhållits fortlöpande. Revisionens resurser och därmed möjlighet att leva upp till sitt uppdrag i enlighet med kommunallagens 9 kapitel var varit föremål för särskild prövning och diskussion under året. Detta har skett i samråd med fullmäktiges presidium. Revisorerna har upprättat planeringsunderlag för fördjupade granskningsinsatser under året (risk- och väsentlighetsanalys). Inga fördjupade granskningar har kunnat genomföras under året till följd av resursbrist. Detta har även kommunicerats till förbundsstyrels e o ch till fu llmäktiges presidium. Revisorernas iakttagelser har fortlöpande noterats i minnesanteckningar vilka utgör grund för revisionens bedömningar nedan. Iakttagelser och bedömning a o Förbundsordningen bedöms ha efterlevts under 2or1. ReglementetJör skolnämnden bedöms ha efterlevts. GR har upprättâd internrontrollplan för zor5. I,orbunoets arbete med intérn kontroll bedöms ske på strukturerat sätt. 1

18 I pwc a o Mål för verksamheten återfinns bland annat i budget 2cl.5. Uppföljning av verksamheten bedöms ske i förhållande till planerad verksamhet. Styrning av förbundet bedöms därmed ha skett i enligt med av fullmäktige beslutat budgetdokument. Iakttagelser avseende granskning av årsredovisning för GR i enlighet med god sed har lämnats i särskild PM. Inga fördjupade revisionsinsatser har genomförts under året Göteborg den zo februari 2ot6 Fredrik Carlsson Certifierad kommunal revisor 2

19 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2015 Till förbundsstyrelsen har förslag till årsredovisning 2015, daterad överlämnats. Omsättningen i GR uppgick under 2015 till 368,5 mkr, varav 43,6 mkr finansierats genom årsavgifter till GRs verksamhet, 27,4 mkr i årsavgifter för vidaretransfereringar till andra regionala organisationer och 297,5 mkr i övriga intäkter. Bedömningen är att underskottet för 2015 på -551 kkr inte behöver återställas, då GR har ett tillräckligt stort eget kapital i förhållande till sitt uppdrag och därmed är väl konsoliderat. Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett resultat på 10,8 mkr och en omsättning på 687,0 mkr. För Gryning Vård AB, där GR äger 54 %, är resultatet 10,9 mkr. För det helägda bolaget ISGR AB är resultatet 0,4 mkr. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att fastställa föreliggande årsredovisning för GR för år 2015 huvudsakligen innefattande verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Att översända årsredovisningen till medlemskommunerna för kännedom. Göteborg Helena Söderbäck /Haris Huric

20 GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

21 GRs årsredovisning

22 GRs årsredovisning 2015 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

23 GRs årsredovisning 2015 Index Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT)...24 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work...12 Arbetsformer...18 Arbetsmarknadens utmaningar Gränssnitt kommun och stat...14 ARC Airport Regions Conference...22 Arenor kring nyanländas lärande...31 Avfall...20 Avslutade EU-projekt Barn...24 Boendefrågor...23 Boendeplanering...21 College Väst...12 Cykelplanering...22 Den sociala dimensionen av en hållbar tillväxt...23 Det urbana stationssamhället...21 Ekonomisk utsatthet...24 En inkluderande arbetsmarknad...16 En stödstruktur för validering...15 esamhället...25 ESLplus The European ESL-Platform and Support Services...11 EU och internationellt arbete...16 EU-arbetet...25 Europakorridoren Götalandsbanan...22 Feriearbete i GR-kommunerna...16 Fler vägar in...11 Flytt till nya lokaler...8 Fokus Vård och omsorg...12 FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet...15 Future Happiness Challenge...30 GR Skola Arbetsliv...30 GR Utbildning Läromedel fortsätter växa...31 GR är regionplaneorgan...18 GRINT ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen...12, 31 Grön- och blåstruktur...19 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd...29 Göteborgsregionens luftvårdsprogram...18 Hälsa bland kommunanställda...16 Implementering av Praktikplatsen i Skaraborgsregionen...31 Kalkning...21 Klimat...20 Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar...14 Kompetensutveckling...17 Kretslopp...19 Kungsbackaledaren Leda i förändring...29 Kunskapsbaserad socialtjänst...25 Lansering av nya praktikplatsen.se...31 Luft...20 Mellankommunal kustplanering...19 Miljoner människor på flykt...6 Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG)...20 Mitt i livet med en funktionsnedsättning...24 Mount skolutveckling...30 MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region...12 Nya vägvanor...22 Näringsliv...21 Omvärldsbevakning...19, 21 Pedagogiskt Centrum har under 2015 mött elever...30 Planeringstal för befolkningstillväxt...21 Plug In och Plug In , 29 PlugInnovation...11 Pågående EU-projekt Regionförstoringen en möjlighet...7 Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen...18 Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten...26 Samverkan utvecklas...7 Stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen...19 Sverigeförhandlingen engagerar...7 Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare...29 Transportinfrastruktur...22 Treårig kompetensutveckling i Kungälv...29 Ungas framtidsutsikter...24 Ungdomars etablering på arbetsmarknaden...14 Utbyte med Europa; MWGR...16 Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik...21 Vatten och avlopp...20 Vattenskyddsområde för Göta älv...19 Vattenvårdsförbund och vattenråd...20 Webbutbildning till Göteborgs Stads miljöförvaltning...30 Visa Väst...30 Värdeskapande stadsutveckling...21 Äldre människor

24 GRs årsredovisning 2015 Innehåll Ordföranden och förbundsdirektören har ordet... 6 Så arbetar GR i regional samverkan... 9 GR uppföljning av mål och satsningar Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppen för sociala området Utbildningsgruppen Bokslut Förvaltningsberättelse Resultaträkning GR och sammanställd redovisning Balansräkning GR och sammanställd redovisning Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Noter GR och koncernen Revisionsberättelse Förbundsstyrelsen...57 Politiska styrgrupper...58 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

25 GRs årsredovisning 2015 Från nuläge till nyläge... GR 2015 Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En framgångsrik region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att arbeta målinriktat tillsammans. Då kan vi också aktivt möta framtidens utmaningar. Denna text är hämtad från den första långsiktiga verksamhetsinriktningen för GR 2016 med en flerårig ansats som godkändes av förbundsfullmäktige i juni. Verksamhetsinriktningen kompletterades under senare delen av 2015 med en årlig verksamhetsplan och detaljbudget. Under 2015 har vi och våra medlemskommuner fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa ett mervärde för kommunerna. Arbetet genom GRs politiska styrgrupper för utbildning arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt sociala frågor, liksom i de ca 50 nätverken, utgör kärnan i verksamheten. Miljoner människor på flykt En särskild utmaning som vår växande storstadsregion står inför är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Miljoner människor är på flykt undan krig och förföljelse men människor flyr också därför att jorden som tidigare var bördig inte längre går att bruka för att den är uttorkad eller ligger under vatten. Under 2015 sökte människor asyl i Sverige varav var barn utan vårdnadshavare. Det innebär ett verkligt nyläge för alla kommuner i landet. Göteborgsregionen utgör en tillväxtregion främst pga. urbaniseringen men också för att regionen har välkomnat många nyanlända på kort tid. Det sätter vårt välfärdssystem på prov och hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Nya utmaningar kräver nytänkande och effektiva lösningar, och här utgör GR arena för samverkan, erfarenhetsutbyte och innovation. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet. Förbundsstyrelsen godkände den 16 oktober ett förslag med 30 olika åtgärder för att intensifiera arbetet med att stärka flyktingmottagandet. Det handlar exempelvis om boendesituationen med alla de processer som den omfattar liksom språkundervisning som en nyckel till utbildning, arbete och inkludering i samhället. Validering av yrkeskunskaper och betyg för att tillvarata migranternas kompetenser samt samhällsinformation och kompetensutveckling för alla medarbetare i verksamheterna som möter de nyanlända är andra centrala områden som åtgärderna riktas mot. Arbetet under året för att möta flyktingarna i den akuta situationen visar att det finns stor kapacitet i vårt samhälle. Det finns också en ovärderlig tillgång i alla de människor som med 6

26 GRs årsredovisning 2015 Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund djupt engagemang ser medmänniskan i flyktingen. Regionförstoringen en möjlighet Vad innebär regionförstoringen för oss? Möjligheter och utmaningar! Det var temat för dagen när förbundsstyrelsen genomförde en dag med fokus på arbetsmarknadsregionen. Politiker från de kommuner som ingår i eller förväntas ingå i arbetsmarknadsregionen inom en snar framtid deltog. Förutom medlemskommunerna i GR var Bollebygd, Mark, Varberg, Vårgårda och Orust representerade. Möjligheterna och utmaningarna med en växande arbetsmarknadsregion belystes av föreläsare från Business Region Göteborg, Västsvenska Handelskammaren, Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Mistra Urban Futures och Social resursförvaltning i Göteborgs Stad. Ett utökat och kraftfullt samarbete mellan kommunerna i arbetsmarknadsregionen bidrar till att sänka trösklarna som kommungränserna i vissa fall kan utgöra för medborgarna. Målsättningen är att underlätta vardagen för alla som bor lever och verkar i arbetsmarknadsregionen. Det borde vara möjligt att bo i en kommun, arbeta i en annan, lämna barnen på dagis i en tredje, låta tonåringen gå i gymnasiet i en fjärde samt pendla hållbart och bekvämt och effektivt genom ytterligare någon kommun under dagen. Sverigeförhandlingen engagerar GR har utsett förbundsstyrelsens presidium att agera som part i Sverigeförhandlingen vars syfte är att dels möjliggöra ett snabbt genomförande av nya stambanor på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet, dels identifiera kostnadseffektiva åtgärder som leder till en förbättrad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna med fokus på resurseffektivitet, hållbarhet och förtätning. Förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna ska tas fram. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka nya bostäder. Detta är en förhandling om medfinansiering av olika infrastrukturprojekt där många parter kan vara med och påverka. Samverkan utvecklas Under året har vi på olika sätt samverkat med parter som exempelvis Business Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola och andra lärosäten, EU-aktörer, Gryning Vård, (delägt), Göteborg & Co (delägt), Göteborgs Universitet, ISGR (helägt), Länsstyrelsen, Reväst (Handelshögskolan) SKL, Trafikverket, Universeum, Västkuststiftelsen, Västsvenska Handelskammaren, Västkom, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket med flera Vi samverkar också med Västra Götalandsregionen inom ramen beredningen för hållbar utveckling (BHU), det politiska samrådsorganet SRO och tjänstemannagrupperingen Lisa samt inte minst inom ramen för VG regional utvecklingsstrategi. 7

27 GRs årsredovisning 2015 Verksamhetens bredd Föreliggande årsredovisning illusterar den bredd av verksamhet och uppdrag som medlemskommunerna i samverkan anförtror kommunalförbundet. Det tempo och den komplexitet som präglar dagens samhälle och kommunernas utmaningar återspeglar sig även i kommunalförbundets verksamhet. Alltfler frågor är angelägna för flera politiska styrgrupper, nätverk och avdelningar inom GR vilket bidrar till en nödvändig utveckling av nya arbetssätt, metoder, konstellationer och innovativa lösningar. Flytt till nya lokaler Den 18 september gick så äntligen flyttlasset från Gårdavägen till Anders Personsgatan 8 i Norra Gårda. Flytten genomfördes fantastiskt smidigt med minimal påverkan i verksamheten tack vare minutiös planering och fina insatser av alla medarbetare på GR. De nya och mer ändamålsenliga lokalerna är en stor tillgång för oss när vi fortsätter utveckla mötesplatsen GR. Vi hälsar alla välkomna till våra nya lokaler och riktar ett stort tack till alla politiker och medarbetare som bidragit till arbetet inom GR under det gångna året! Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör 8

28 GRs årsredovisning 2015 Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 368 mkr (2015). Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Förbundet har till ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Förbundet har till uppgift att: Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär. Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning. Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär. Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling. Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte. Verka för regionala verksamheters finansiering. Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna. Politisk styrning och nätverksarbete Förbundsstyrelsens uppdrag enligt förbundsordningen är att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. 9

29 GRs årsredovisning 2015 Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur (antaget i juni 2013) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Verksamhetsinriktning för GR 2016 bygger på och utgår från hållbar tillväxt med en utveckling av det sociala perspektivet. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsordningen betonar vikten av utbildning och kompetensutveckling och i VI 2016 utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett viktigt fokusområde. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, till exempel möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga lärandet till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildningens och/eller konferensens slut. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom till exempel socialtjänstens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken.. Mistra Urban Futures GR är en av sju konsortieparter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra samt Sida finansierar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum om hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. Under 2015 har nytta och resultat av Mistra Urban Futures första verksamhetsperiod utvärderats av en internationell utvärderingspanel och en strategi för kommande period har tagits fram. Under 2015 har GR haft uppdraget som ordförande i centrumets konsortieråd där de sju konsortieparterna som är initiativtagare och ägare till centrumet ingår. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år. Under året har GR genom kommunnätverket särskilt arbetat med att starta forskningsprojekt som tar fram kunskap om urbana stationssamhällen, näringslivets regionala geografi, medborgardeltagandets effekter och hållbara livsstilar. Barn- och jämställdhetsperspektiven Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. EU och det internationella perspektivet 2015 Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. En 10

30 GRs årsredovisning 2015 utgångspunkt är de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. EU-arbetet i Göteborgsregionen har lett fram till en överenskommelse för EU-samverkan mellan GR och Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad vilket innebar ökat fokus på det strategiska EU-arbetet inom GR under Överenskommelsen är resultatet av ett uttalat behov av stärkt samverkan kring EU-arbetet i medlemskommunerna, bland annat med anledning av EUs aktuella budgetperiod ( ). Överenskommelsen slår fast vikten av att vidareutveckla, fördjupa och effektivisera den täta samverkan som redan sker på ett flertal områden som GR samverkar med sina medlemskommuner kring. Med utgångspunkt i befintliga strukturer har arbetet under 2015 fokuserat på att skapa arenor för dialog i samverkan i form av styrgrupp, arbetsgrupp, och nätverksträffar kopplat till EU-överenskommelsen. Årets arbete har också handlat om att skapa förutsättningar för att utveckla och kvalitetssäkra EU-relaterat arbete i alla 13 kommunerna. Genom överenskommelsen har ett flertal aktiviteter genomförts med målsättning att leda till en mer långsiktig, strategisk samverkan. Utöver samarbetet inom ramen för överenskommelsen har GR arrangerat mötesplatser och aktiviteter där representanter från kommunerna träffats för att ta del av omvärldsbevakning, kompetensutveckling samt utbyta erfarenheter, GRs EU-nätverk utgör ett nyckelnätverk. Under året har GR förstärkt sitt informationsflöde till alla medlemskommuner gällande program-, projekt-, konferensinformation samt förhandsinformation från Bryssel. Under året har förbundet också stärkt upp och organiserat sin interna organisation för att möta kommunernas behov kopplat till EU-arbetet, men också för att öka samverkan mellan de sakpolitiska områden som GR har som uppdrag att arbeta med. För att öka kommunernas förutsättningar att ta del av EUmedel och stärka sitt utvecklingsarbete har GR också fört en kontinuerlig dialog med olika nationella myndigheter och regionala aktörer som ansvarar för EUs fonder och program såsom Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Universitets- och högskolerådet (UHR) med flera. Detta har bland annat lett till en omprioritering av ESF-medel för att hantera regionens utmaningar kring ökat antal nyanlända. GR har även gett inspel till VGRs externa påverkansagenda för att säkerställa att den kommunala relevansen ligger i linje med GRs styrdokument. GR ingår i Europa Direkt Göteborgsregionens (EDGR) styrgrupp och under året har satsningar gjorts för att skapa förutsättningar för att fler medlemskommuner ska kunna dra mer nytta av EDGR-aktiviteter. GR deltar även i flera regionala, nationella och internationella nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning Pågående EU-projekt 2015 Plug In och Plug in 2.0 GR är med och driver Plug In i Göteborgsregionen och Pluginnovation för hela landet. Plug in är Sveriges största EUprojekt för att motverka studieavbrott. Under 2015 övergick Plug In med det samlade resultatet av kunskap, metoder och forskning till nästa steg genom ett nytt projekt, Plug In 2.0. Projektet tog vid där det första slutade och leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i nära samverkan med Göteborgsregionen och ytterligare sju regioner i Sverige. PlugInnovation PlugInnovation är en digital plattform och ett kunskapsnav inom ramen för projektet Plug In. GR leder arbetet med att samla och vidareutveckla den kunskap som finns på området, med syfte att motverka studieavbrott. imove - Innovation on Mobility Organisation in Vocational Education Genom imove skapas förutsättningar för bättre samordning av praktikutbyten mellan länder för elever på yrkesutbildningar i Europa. Games Projektet Games syftar till att utvärdera hur spel kan användas som ett utbildningsverktyg i skolan, bland annat för elever i behov av särskilt stöd. FCL regio - Future Classroom Lab Regional Network Syftet med FCL regio är att skapa ett europeiskt kunskapsnav kring innovation gällande IT, pedagogik och skola med syfte att stödja beslutsfattare i dessa skolfrågor. ESLplus - The European ESL-Platform and Support Services Inom ramen för projektet ESL plus ska GR bidra i arbetet med att utveckla en europeisk plattform likt Pluginnovation.se. Plattformen, The European ESL-Platform and Support, ska bidra till implementeringen av EU 2020-målen för att minska andelen studieavbrott. Som ett led i arbetet kommer en ny organisation etableras, European Association on Early School Leaving (EAoESL) med medlemmar från medlemsstaterna. Det praktiska arbetet med projektet påbörjas i januari Fler vägar in ESF-förstudien ska ta fram underlag och strategier för långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn med fokus på yrkesgruppen socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. Syftet är att öka kunskapen om arbetsmetoder som används av socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och om deras arbetsvillkor. Resultatet ska ligga till grund för ett genomförandeprojekt i större skala där kommuner i Sverige ska kunna pröva och utveckla arbetssätt för en kunskapsgrundad socialtjänst. 11

31 GRs årsredovisning 2015 Fokus Vård och omsorg Syftet med det förberedande ESF-projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning med fokus på personal inom stöd, vård och omsorg. GRs roll är att kartlägga ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsyrken för att bidra till att utveckla rekryteringsvägar och metoder. College Väst 2015 avslutades med beskedet att ESF beviljar GR EU-medel för att stärka och utveckla befintliga college, Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Projektet skapar också förutsättningar för att undersöka förutsättningar för samverkan inom branscher för livsmedel och gröna näringar. Projektstart blir under våren Avslutade EU-projekt 2015 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work Syftet med projektet Developing Global Citizens through Anti Bullying Work var att bidra till ökad kunskap om nätmobbning för att bättre kunna motverka nätmobbning. Detta genom att bland annat utveckla skolornas värdegrundsarbete med utgångspunkt i den digitala kommunikation som sker mellan barn och unga. GRINT ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen Syftet med GRINT var att förbättra förutsättningarna för att nyanlända ska bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet med fokus på språket, bland annat genomfördes en kartläggning och en översyn av sfi undervisningen (svenska för invandrare) i regionen. Projektets resultat innebär att det finns underlag för att förbättra kvalitetsarbetet av sfi-utbildningen på både professions- och organisationsnivå. MWGR Mobility for Welfare in Gothenburg Region Genom projektet MWGR fick 145 deltagare från 10 kommuner delta i ett erfarenhetsutbyte med verksamheter i andra europeiska länder. Syftet var att kompetensutveckla offentligt anställda i Göteborgsregionen inom områden som till exempel utbildning, socialtjänst, arbetsmarknad och individ- och familjeomsorg. n 12

32 GRs årsredovisning 2015 GR UPPFÖLJNING AV MÅL OCH SATSNINGAR 2015 Styrgruppen för arbetsmarknad Mål Det övergripande målet är en hög sysselsättning bland Göteborgsregionens invånare. Det handlar om att motverka arbetslöshetet och så långt det är möjligt inkludera utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ungdomar ska få tillträde till arbetsmarknaden och tidiga insatser för att undvika långtidsarbetslöshet. Arbetslösa med arbetshinder ska ges möjlighet till en alternativ arbetsmarknad om alternativ på den ordinarie arbetsmarknaden är uttömda. Nyanlända och utrikesfödda ska ges möjlighet till integration genom delaktighet på arbetsmarknaden. Inom arbetsmarknadsområdet handlar det också om att arbeta med utmaningar som hör till kommunernas roll som arbetsgivare. Måluppfyllelse I december 2015 var drygt personer inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen. Det är färre än samma månad i fjol. Andelen arbetslösa är 8 procent vilket i princip är på samma nivå som december Under samma period har arbetslösheten i Göteborgsregionen minskat med drygt personer till , varav ungdomarna står för den största minskningen med cirka färre ungdomar som är arbetslösa. I december 2015 var totalt ungdomar i GR-kommunerna arbetslösa och i riket var det vid samma tidpunkt ungdomar arbetslösa. Sverige har under de senaste åren tagit emot ett kraftigt ökat antal nyanlända flyktingar och ensamkommande barn som söker asyl. Strax efter sommaren skedde en dramatisk förändring av flyktingströmmarna till Europa, framför allt till Tyskland och Sverige. Antalet flyktingar som sökte en fristad i Sverige ökade från personer personer De flesta som flytt till Sverige under det senaste året kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. Under 2015 tog Göteborgsregionen emot drygt personer som fått uppehållstillstånd. Det är färre än En av orsakerna till det minskade antalet mottagna i regionen är brist på bostäder. Underskottet av boenden blev allt tydligare i Göteborgsregionen då cirka asylsökande också skulle beredas plats i Migrationsverkets regi. Handläggningstiderna för Migrationsverket prognostiseras i dagsläget till cirka 1,5 till 2 år. Styrgruppens roll Styrgruppen för arbetsmarknad är beredningsgrupp till förbundsstyrelsen och det övergripande uppdraget är att verka för samarbete över kommungränserna i regionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta, skapa mervärde för medlemskommunerna samt bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Styrgruppen har under det gångna året arbetat med frågor som handlar om arbetsmarknadens utmaningar, nyanlända vuxna flyktingars introduktion i arbetslivet och samhället samt kommunens roll som arbetsgivare. Styrgruppen för mandatperioden tillträdde i början av året och en uppstartskonferens genomfördes gemensamt med sociala styrgruppen och styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Ett av sammanträdena under året har genomförts med Partille som värdkommun och då presenterade kommunen sitt arbete inom arbetsmarknadsområdet. Fokus för styrgruppens arbete under hösten har framförallt präglats av det ökande inflödet av asylsökande samt att styrgruppen följt kommunernas arbete med DUAöverenskommelserna som syftar till att minska ungdomsarbetslösheten genom bland annat ett förstärkt samarbete 13

33 GRs årsredovisning 2015 mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen. Vid sammanträdena har olika föredragshållare deltagit och bidragit med kunskap till styrgruppens arbete. Till stöd för styrgruppens arbete finns regionala chefsnätverk, såsom kommunernas arbetsmarknadschefer, personalchefernas nätverk och plattformen för nyanlända vuxna flyktingar. I chefsnätverken och i plattformen finns representation från bland annat SKL, Arbetsförmedlingen, VGR, Länsstyrelsen och Migrationsverket. Större uppgifter under året Arbetsmarknadens utmaningar Gränssnitt kommun och stat Arbetsförmedlingen har ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Under det senaste året har uppdraget förändrats. Den centrala styrningen har minskat och den lokala och regionala Arbetsförmedlingen ska arbeta mer med insatser utifrån individuella behov och utifrån arbetsgivarnas efterfrågan. Det betonas även att Arbetsförmedlingen ska samverka med andra parter som till exempel kommunerna. De nya arbetsmarknadsinsatserna som införts under året är framförallt olika former av anställningsstöd i kombination med utbildningsinsatser inom välfärdssektorn. Utbildningskontrakt, traineejobb och extratjänster syftar till att åstadkomma en förbättrad matchning mellan arbetslösa och den offentliga sektorns efterfrågan på arbetskraft. Vidare har det införts flera former av snabbspår för nyanlända. Snabbspåren riktas till hela arbetsmarknaden och syftar också till att matcha kompetens mot efterfrågan. Göteborgsregionen utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Det senaste året har arbetslösheten sjunkit i såväl andel som antal arbetslösa, framförallt är det ungdomsarbetslösheten som har sjunkit. Den svenska arbetsmarknaden fungerar överlag bra och sysselsättningen ökar. Samtidigt är det en stor utmaning för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en risk att den svenska arbetsmarknaden polariseras alltmer. En viktig utmaning för Sverige är att få matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb att fungera bättre. Kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett intresse av att delta i arbetet och bidra till att fler arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden. Det behövs samarbete mellan kommunerna, staten och arbetsmarknadens parter på lokal, regional och central nivå och en välfungerande arbetsmarknad behöver också samverkan mellan politik- och verksamhetsområdena. Ungdomars etablering på arbetsmarknaden GR-kommunerna har under årets intensifierat sitt arbete med Arbetsförmedlingen i syfte att åstadkomma en utvecklad samverkan så att arbetslösa ungdomar kan få ett förbättrat stöd att nå arbetsmarknaden. Flera av kommunerna planerar att samlokalisera sina insatser, att bedriva uppsökande verksamhet och att utveckla gemensamma metoder och arbetssätt med Arbetsförmedlingen och en stor del av detta arbete sker inom ramen för de så kallade DUAöverenskommelserna (Delegationen för unga till arbete). GR arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen och övriga kommunalförbund för att få till stånd fler yrkesintroduktionsanställningar i regionen. Inom en yrkesintroduktionsanställning kombineras en anställning med arbetsplatsförlagt lärande för ungdomar som vill ha en introduktion i arbetslivet. Avtal kring yrkesintroduktionsanställningar finns inom ett 40-tal branscher. Regeringens delegation för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA-delegationen) har tillsatt tre regionala yrkesintroduktionsstödjare, varav en har sin placering på GR men ska verka i hela länet och stötta offentliga och privata arbetsgivare att anställa ungdomar. Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar Arbetet inom den kommungemensamma plattformen för nyanlända vuxna har under året varit intensivt i och med den förändrade flyktingsituationen. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för nyanlända vuxna flyktingars etablering på arbetsmarknaden, men för att kunna få en bra introduktion i samhället, erbjuda relevanta utbildningar och nödvändig service behöver flera myndigheter och aktörer involveras. När det gäller samhällsorienteringen för nyanlända vuxna flyktingar, som GR-kommunerna driver gemensamt enligt ett samarbetsavtal sedan 2011, så deltog under 2015 drygt personer i verksamheten varav 16 procent kom från kranskommunerna. Under året var andelen kvinnor som deltog i samhällsorienteringen 42 procent. Inom ramen för plattformen har ett nätverk etablerats med GR-kommuner kring Flyktingguide och språkvän. Några kommuner bedriver redan verksamhet som syftar till att den nyanlände via en individuell matchning ska kunna hitta och få en språkvän och en svensk guide in i samhället. Andra kommuner planerar att starta liknande verksamhet. Nätverket ger möjlighet att dra nytta av varandras erfarenheter, komma igång snabbare samt identifiera områden där man kan samverka över kommungränserna. Med stöd av projektmedel från Västra Götalandsregionen har GR med berörda parter sonderat möjligheterna att fördjupa samhällsorienteringens utbud med fokus på arbetsmarknadskunskap. Under våren 2016 tas ställning till om en pilotverksamhet kan genomföras i samarbete med Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling för anställda som arbetar med flyktingfrågan fortgår och utbudet av utbildningar och konferenser inom området har utökats utifrån en ökad efterfrågan. Ett exempel på arrangemang är en konferens med temat Hälsa och trauma som samplanerats med Västra Götalandsregionen. Den genomförs i början av 2016 och blev snabbt fulltecknad med drygt 250 anmälda. Många står på kö och ytterligare två tillfällen planeras under

34 GRs årsredovisning 2015 Yrkesutbildningar med språkstöd som utvecklats av GR Utbildning och som genomförts inom ett antal yrkesområden har mycket positiva resultat. Majoriteten av deltagarna har fått arbete efter avslutad utbildning. Alla nyanlända i Göteborgsregionen kan söka utbildningarna som utförs i olika kommuner i regionen. Trots långa resor för flera deltagare har det varit få avhopp och söktrycket är stort till utbildningarna. Under hösten 2015 har diskussioner förts med Arbetsförmedlingen om att öppna fler yrkesutbildningar med språkstöd för nyanlända flyktingar ett kompletterande snabbspår. Sedan mitten av 2014 har GR samarbetat med Migrationsverket kring att ta fram en Migrationsprofil för Göteborgsregionen i syfte att tidigt kunna prognostisera vilka flyktingar som med stor sannolikhet kommer att söka sig till Göteborgsregionen om en kris uppstår eller blir långvarig. Detta för att kunna öka handlingsberedskapen. Arbetet har tillfälligt avbrutits då Migrationsverket under hösten fått omdisponera alla sina resurser för att klara flyktingsituationen. Under det senaste året har plattformen utvecklat sina arbetsformer och involverat ytterligare parter. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen samt Hälso- och sjukvården deltar i arbetet samt flera verksamheter inom kommunerna. Kommunerna har också med de övriga myndigheterna bildat en mindre gruppering med uppgift att vara framåtblickande och strategisk. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet Sedan hösten 2013 har FoU i Väst arbetat med den FoUplattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet som GR-kommunerna initierat. Bakgrunden är att arbetsmarknadscheferna i GR-området och styrgruppen för arbetsmarknad efterlyst en mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna. FoU-plattformen delfinansieras av GR-kommunernas arbetsmarknadsenheter. Under 2014 slutfördes en kartläggning av arbetsmarknadsenheternas arbete i Göteborgsregionens kommuner med syftet att ge en överblick och synliggöra deras arbete och funktion. Utifrån kartläggningen planerades inriktningen för 2015 ett arbete som i huvudsak har koncentrerats till en analys av befintlig forskning med fokus på effektiva arbetsmetoder. Inom ramen för arbetet med FoU-plattformen har även två externfinansierade utvärderingsprojekt genomförts, varav det ena är kopplat till en insats riktad till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd i stadsdelen Askim-Frölunda- Högsbo. Det andra projektet handlar om kompetensmäklarfunktionen i Fyrbodal. FoU-plattformen är också representerad i forskarnätverket Work and Employment Centre (WE). Centrats målsättning är att stimulera forskning och forskningssamarbete men även utbildningar inom området arbete och sysselsättning. Nätverket arrangerar bland annat seminarier, workshops och föreläsningar av intresse för yrkesverksamma inom de kommunala arbetsmarknadsverksamheterna. FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet har också i uppdrag att ansöka om externa medel för uppföljning och verksamhetsutveckling inom området. En stödstruktur för validering Validering Väst är ett samarbete mellan de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland samt VGR. Validering Väst har i uppdrag att utgöra en stödstruktur för validering inom Västra Götaland. GR har en tongivande och drivande roll inom Validering Väst. Validering Väst är unikt i landet och intresset är stort. Många intressenter har vid olika tillfällen under året kommit på studiebesök, nämnas kan; Gymnasieoch kunskapslyftsminister Aida Hadzialic med sakkunniga, tjänstemän från Utbildningsdepartementet och politiker från av Riksdagens Arbetsmarknadsutskott respektive Näringsutskott. Valideringsfrågan är het i Sverige och många regeringsbeslut, utredningar och initiativ 2014 och 2015 har skapat bättre förutsättningar för att valideringsverktyget ska kunna användas i större omfattning. Nu är det upp till olika aktörer att skapa verkstad genom att utveckla bland annat metoder, processer, arbetsätt, samverkan och kompetens hos inblandade parter. Validering Väst jobbar proaktivt och är en regional och nationell motor i sammanhanget. Validering Väst har under året genomfört och startat upp en rad aktiviteter och några av de större aktiviteterna är följande: Den regiongemensamma valideringsportalen har under året fyllts på och utvecklats. Valideringsinformation/utbildning har arrangerats vid ett stort antal tillfällen. Utveckling av metoder och processer för validering inom olika branscher, nämnas kan; ta fram ny valideringsmodell tillsammans med detaljhandelsbranschen på nationell nivå, uppdatera valideringsmodellen inom måleribranschen på nationell nivå, ta fram metoder för snabbspår för nyanlända tillsammans med vård- och omsorgscollege nationell nivå, ta fram valideringsmetoder anpassade för nyanlända inom byggbranschen på lokal nivå. Spridning av egna och andras valideringskoncept nationellt, regionalt och delregionalt. Detta sker i samverkan med olika intressenter och befintliga regionala och delregionala nätverk. Samverkansprojekt med Göteborgs Stad kring skapande av KUB-modellen, med syfte att synliggöra informell kompetens. Kvalitetssäkringsprojekt Validering. Samverkan med Arbetsförmedlingen. Syftet är att skapa utkast till stödmaterial vid upphandling av validering. Hikikomori. ESF-projekt. Validering Väst är partner 15

35 GRs årsredovisning 2015 tillsammans med Göteborgs Stad och Arbetsförmedlingen. Målgrupp är drop-outs. Snabbspår för VA ingenjörer. I projektet är Validering Västs uppdrag att utbilda handledare så att deltagaren får stöd i det strukturerade lärandet och här kan KUBmodellen användas. Validering Väst samarbetar bland annat med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och branschorganisationer. Kontinuerlig kontakt sker även med ett antal universitet och högskolor. Feriearbete i GR-kommunerna Styrgruppen för arbetsmarknad följer GR-kommunernas arbete med feriejobben och ser detta som en angelägen insats för att ge ungdomar möjlighet att få en introduktion i arbetslivet. Under 2015 erbjöds närmare ferieplatser till ungdomar i GR-kommunerna. Antalet feriejobb har ökat varje år sedan mätningen startade 2009, då erbjöds feriejobb i GR-kommunerna. Feriejobben sker vanligtvis under tre veckor med arbete sex timmar per dag. En del av GR-kommunerna bistår företag med att matcha ferieungdomar till sommarjobb inom privata sektorn samt att några kommuner har byggt upp koncept med sommarlovsentreprenörer. En inkluderande arbetsmarknad Under de senaste åren har arbetslösheten minskat samtidigt som de som står utanför arbetsmarknaden i allt högre grad ingår i någon av de utsatta grupperna, som enligt arbetsförmedlingens definition inkluderar arbetslösa år, personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga samt personer födda utanför Europa. Prognosen anger att nästan 70 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen ingår i denna målgrupp. Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen och mer än hälften av de arbetslösa i de utsatta grupperna har varit arbetslösa i mer än ett år. Kommunerna har tillsammans med Arbetsförmedlingen en stor utmaning i att bidra till att fler personer som är långtidsarbetslösa når arbetsmarknaden. I regeringens ambitioner ska personer inom Jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas ges möjlighet till anställningar inom välfärdssektorn med så kallade extratjänster. Detta kommer att ställa krav på bland annat kommunerna att bistå med platser. Det är också angeläget att på olika sätt bidra till och skapa arbetstillfällen som kan ge en introduktion till arbetslivet. Genom till exempel att ställa krav på sociala hänsyn vid upphandling ges möjlighet till arbete för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. GR har beviljats projektmedel från Västra Götalandsregionen för projekt; sociala hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Projektet ska bidra till att regionen uppnår målen i VGRs tillväxtprogrammet VG2020 om en region för alla. Projektet syftar till att öka kunskapen inom GR-kommunerna om sociala hänsyn vid upphandling och idéburet offentligt partnerskap, vilket är två möjliga insatser för att öka inkludering av utsatta grupper på arbetsmarknaden. EU och internationellt arbete GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, bl.a. genom de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. Två nationella ESF-förstudier har godkänts under året där GR Välfärd deltar, förstudier som ska möjliggöra gemensamt utvecklingsarbete i angelägna frågor. Fler vägar in samt Fokus Vård och Omsorg, där GR är en av de regionala samverkansaktörerna. Syftet med det senare projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning med fokus på personal inom stöd, vård och omsorg. GRs roll är att kartlägga ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsyrken för att bidra till att utveckla rekryteringsvägar och metoder. Under året lämnades det också in en ansökan inom funktionshinderområdet (FUNKAR), en för att förändra arbetsgivares attityder gentemot personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda (GR Attityd), men också en med fokus på kompetensutveckling för personal som jobbar gentemot ensamkommande barn och unga (Nya GRannar). Området bevakas och frågan om aktuella utlysningar är ständigt aktuell i chefsnätverken. Utbyte med Europa; MWGR 2013 beviljades GR ett omfattande mobilitetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR). Projektet avslutades under 2015 och då hade 145 tjänstmän inom GR-kommunerna besökt kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Inom arbetsmarknadsområdet deltog ett 40-tal personer i projektet, de flesta besökte verksamheter som arbetade med att rusta arbetslösa för arbetsmarknaden och en av resorna genomfördes för HR-specialister. Projektet har drivits gemensamt av GR Utbildning och GR Välfärd. Hälsa bland kommunanställda Genom GRs nätverk för personalchefer togs rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa fram för trettonde året i rad och är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda. Syftet är att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjligheten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2014 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar och kön, men är högre och ökar snabbare för kvinnor än för män. Störst är ökningen inom verksamheten vård och omsorg och för yrken med 16

36 GRs årsredovisning 2015 lägre utbildningskrav. Rapporten visar också att andelen långtidssjuka ökar Kompetensutveckling För att möjliggöra en kunskapsbaserad kommunal verksamhet erbjuder GR kurser, konferenser och andra former av kompetensinsatser. GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Under året har det anordnats kompetensaktiviteter riktade till olika yrkesgrupper, exempelvis arbetsmarknadshandläggare, överförmyndare, socialsekreterare inom det sociala området, HR-personal, ekonomer och miljöinspektörer. Totalt har cirka personer genomgått kurser och konferenser anordnade av GR Välfärd under Mötesplats IFO genomfördes för trettonde gången och en nyhet var uppdraget att anordna Mötesplats Arbetsmarknad på uppdrag av Göteborgs stad. Vidare har både personalcheferna och arbetsmarknadscheferna genomfört studieresor till Stockholm och Sigtuna för lärande och erfarenhetsutbyte kring bland annat kompetensförsörjning och hur man kan stödja ungdomars väg till arbete. deltagare med VA-kompetens. En praktikperiod genomförs med handledning på engelska eller svenska kombinerat med regional kompetensutveckling och sfi. Målet är att deltagarna når en anställning inom sitt yrkesområde. n Kompetensförsörjning; yrkesambassadörer och matchning av nyanlända Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrågan på arbetskraft inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om ett generationsskifte och att en minskad andel av befolkningen kommer att vara i arbetsför ålder. Yrkesambassadörer i GR är en verksamhet som initierats av personalcheferna och som handlar om marknadsföring av kommunal verksamhet. Detta är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kommunala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna genomför aktiviteter och erbjuder praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Under året har ett flertal möten och aktiviteter genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden. Inom projektet snabbspår för VA-ingenjörer prövar GRkommunerna en modell för att matcha utrikesfödda akademiker mot arbeten som har ett rekryteringsbehov. I projektet görs en matchning av nyanlända och/eller asylsökande 17

37 GRs årsredovisning 2015 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. Det regionala uppdraget har även inneburit att planeringsavdelningen stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, till exempel när det gäller Mistra Urban Futures, Delregionalt kollektivtrafikråd (DKR), Västsvenska paketet och flyktingfrågan. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). Som regionplaneorgan är GR bärare av det regionala perspektivet i olika planprocesser och styrgruppen har uppdraget att leda detta arbete och bereda sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom särskilt beslut i förbundsstyrelsen uppdraget att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen och styrgruppen är beredande för detta uppdrag. I slutet av året fick styrgruppen uppdraget att ta initiativ till ett GR-samarbete i strukturerad nätverksform kring färdtjänstfrågor. Göteborgsregionens luftvårdsprogram Styrgruppen utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen. GR företräder medlemskommunerna i programmet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten och verksamheten redovisas i separat verksamhetsberättelse Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att vara ett stöd i GRs processer och medverka i dialog och remissvar kring nationella och regionala infrastrukturfrågor. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden. Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga och strategiska planeringen och därför yttrar sig styrgruppen alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har ett trettiotal yttranden behandlats politiskt och några exempel är Strategi för ökad cykling i Västra Götaland, FÖP Nödinge 2030 (Ale kommun), Planprogram för Forsåker (Mölndals kommun), Funktionellt prioriterat vägnät (Trafikverket) samt bostadsförsörjningsprogram för Härryda och Öckerö kommuner. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter. Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har temadiskussioner kring kollektivtrafik, transportinfrastruktur, bostäder, vatten och klimat aktualiserats. Styrgruppen har genomfört workshopar om VGRs trafikförsörjningsprogram samt Mål och verksamhetsplan I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bland annat kommit till uttryck i remissyttranden, vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Genom remissvar möjliggörs 18

38 GRs årsredovisning 2015 principdiskussioner och regionala ställningstaganden som ger ledning för både lokala beslut och det fortsatta arbetet i styrgruppen samt visar hur den lokala planeringen är en del i ett större regionalt sammanhang. Under 2015 har styrgruppen haft nio möten varav ett lunch-till-lunch-möte. Måluppfyllelse 2015 Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns Strukturbild för Göteborgsregionen som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgruppens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande som ger förutsättningar för att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. I samband med nya uppdrag och projekt har möjligheten till aktiv medverkan i internationella projekt som ligger i linje med GRs övergripande mål för kunskaps- och erfarenhetsutbyte undersökts. Kansliet har under året förstärkts med en särskild resurs som aktivt söker möjligheter till medfinansiering om det bedöms ge ett mervärde till verksamheten. Styrgruppens del i arbetet med att uppfylla mål och strategier i Hållbar tillväxt redovisas nedan. Insatser inom tre områden bostadsbyggande, transportinfrastruktur samt grön-och blåstruktur har varit prioriterade och ska bidra till att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Övergripande mål: Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. Omvärldsbevakning En ambition i styrgruppens arbete är att söka samarbeten utanför GRs gränser och som ett led i det arbetet har under året har en ansökan till EUs Intereg Europe lämnats in för en fortsättning av projektet Catch MR, nu benämnt SMART MR. Projektet avser att utveckla transportstrategier med syfte att nå ett mer hållbart resande med fokus på mobilitet dels genom att utveckla stationssamhällen som transportnoder, dels genom att stödja kommuner i det nödvändiga förändringsarbete som ökad förtätning och omställning till ökat kollektivtrafikresande kräver. Avgörande om medel beviljas kommer i början av Övergripande mål: Stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Grön- och blåstruktur Med stort deltagande från berörda kommuner har lokala naturvårdsprojekt genomförts i två av Göteborgsregionens gröna kilar, Delsjön-Härskogenkilen och Slottskogen- Sandsjöbackakilen (Tremilaparken). Syftet har varit att stärka samverkan över kommungränserna och ta fram kunskapsunderlag kring kilarnas olika värden. Projekten har bidragit till att öka kunskapen om landsskapsperspektivet och upplevelsevärden. Delrapporter om skogskänsla och kulturhistoriska värden har publicerats och seminarium och workshop med fokus på planerarperspektivet har genomförts för Delsjön-Härskogen. Vidare har en film om Tremila-parken producerats. GR har i processen Lab190 (som drivs tillsammans med VGR Västarvet, BRG, samt Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga kommuner) medverkat i arbetet med att ta fram en Interkommunal utvecklingsplan för området längs och omkring väg 190 som går genom en av våra gröna kilar Vättlefjäll-Risvedenkilen. Målet är att skapa ett modellområde för hållbar utveckling med fokus på mat (gröna näringar), turism och hållbara transporter. Mellankommunal kustplanering En förstudie med syftet att utarbeta formerna för ett fördjupat mellankommunalt samarbete i kustzonen har färdigställts och varit ute på remiss hos samtliga inblandade aktörer. Ett resultat av arbetet så här långt är att samtliga kommuner är positiva till att arbeta utifrån de förslag som presenteras i förstudien och möjligheter till fortsatt finansiering för ett fullskaleprojekt undersöks. Vattenskyddsområde för Göta älv Samtliga sex kommuner längs Göta älv har tillsammans med GR under 2015 fortsatt deltagit i arbetet med att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde för älven inklusive Vänersborgsviken. Detta arbete görs för att långsiktigt säkerställa älvens funktion som råvattentäkt. Ett förslag till vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter har arbetats fram och är nu föremål för diskussion. Ambitionen är att ställa ut förslaget i berörda kommuner under Kretslopp Med utgångspunkt i den politiskt antagna regionala avfallsplanen, A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen har arbetet med att utveckla samverkan inom avfall, vatten och avloppsområdet i regionen fortsatt. Det ursprungliga avtalet om regionalt samarbete inom avfallvatten och avloppsområdet sträckte sig från 2011 till årsskiftet 2015/2016. Efter en utvärdering av genomfört arbete beslutade medlemskommunerna att förlänga samarbetet till Ett fortsatt avtal speglar nyttan av samarbete på 19

39 GRs årsredovisning 2015 regional nivå och bekräftar det mervärde GR skapar för medlemskommunerna genom att facilitera samverkan. Avfall Regering beslutade under 2015 att tillsätta en utredning för hur formerna ska se ut när insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar blir ett kommunalt insamlingsansvar. Under året har konsekvenserna för GRs medlemskommuner till följd av ett förändrat insamlingsansvar diskuterats i nätverket för avfallsfrågor och en arbetsgrupp har tillsatts för att följa utvecklingen. Avfallsminimering har varit en stor fråga inom avfallsnätverket under året. GR-kommunernas kampanj Räkna till 10 sjösattes liksom projektet Minimeringsmästarna, båda med fokus på avfallsminimering. Båda projekten har koordinerats av GR. Räkna till 10 syftar till att få hushåll att tänka till, både innan de köper något och innan något slängs, allt för att förebygga avfall. Målet med Minimeringsmästarna var att ett antal testhushåll skulle minska sin avfallsmängd med 50 procent vilket också nåddes vid projektets slut. Många positiva bieffekter uppnåddes bland de deltagande hushållen, bland annat kring energi- och klimatfrågor. GRs avfallsnätverk har också haft frågan om textilhantering som ett av sina fokusområden under året. Detta bl.a. utifrån att Naturvårdsverket ska utveckla förslag om hantering av textilier som ska styra mot att nå högre upp i avfallshierarkin. GR har påbörjat förberedelser för att driva samarbetsprojekt med lärosäten, andra regioner och företag under kommande år i syfte att ta fram de bästa lösningarna för insamling och återvinning av textil. Vatten och avlopp Göteborgsregionen regionala vattenförsörjningsplan har under 2015 antagits av samtliga medlemskommuner och GR har fortsatt att samordna och stötta kommunernas arbete med att uppnå målen i planen. Under året har GR, tillsammans med Göteborgs Stad och Lerums kommun, genomfört en förstudie för en testanläggning för konstgjord infiltration i Gråbo, som ett led i arbetet med att minska sårbarheten i den regionala vattenförsörjningen. Som en respons på de stora flyktingströmmarna och ett ökat behov av VA-ingenjörer i regionen drog GR under hösten igång projektet Regionalt snabbspår VA-ingenjörer. Syftet med projektet är att pröva en modell för hur kommunerna inom Göteborgsregionen skulle kunna arbeta med att underlätta rekryteringen inom VA-yrket och samtidigt arbeta med integrationsfrågan genom att matcha kommunernas rekryteringsbehov med asylsökande och nyanlända som har relevant högskolekompetens. Projektet har väckt stort intresse och flera kommuner i Göteborgsregionen har hört av sig och erbjudit handledare och praktikplats under våren GR tillsammans med Chalmers DRICKS och Göteborg stad sökte och beviljades under 2015 medel från Formas för projektet Beslutsstödssystem för hållbar regional vattenförsörjning. Projektet som innefattar en treårig forskartjänst på Chalmers handlar om att skapa en regional modell för att mäta värdet av vattnets ekosystemtjänster. Syftet är att modellen ska fungera som politiskt beslutsstöd och underlag när man väger olika samhällsintressen mot varandra, detta genom att tydliggöra vattnets värde i förhållande till andra intressen. Göteborgsregionen kommer att fungera som ett test-case för modellen. Luft GR har tillsammans med Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Västtrafik, Göteborgs Stad och Mölndals stad medverkat i arbetet med att ta fram Åtgärdsprogram för NO 2 i Göteborgsregionen för att klara miljökvalitetsnormen för NO2 (kvävedioxid) som i dag överskrids vid några platser i framför allt Göteborg och infarterna till staden. Klimat Som en del i arbetet med att utveckla en samsyn kring hur övergripande konsekvenser av en global klimatförändring kan hanteras lokalt och regionalt initierades under 2015 två projekt där ansökningar om EU-medel båda avslogs. En ansökan handlade om Resiliens i urbana flöden, där Göteborgsregionen skulle utgöra case för att testa simuleringsmodeller över resiliens inom både trafikflöden och va-system i olika klimatrelaterade scenarier. Den andra ansökan avsåg en förstudie för att tillämpa länsstyrelsens regionala klimatanpassningsplan på lokal nivå inom kommunerna. Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG) Miljösamverkan i Västra Götaland är en samverkan mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, de fyra kommunförbunden (inklusive GR) och kommunernas miljöförvaltningar. Verksamheten syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskydds- samt livsmedelstillsynen genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa insatser. GR medverkar med finansiering och deltar på tjänstemannanivå i styrgruppen. Sedan 2014 finns också en avsiktsförklaring för ett samarbete med Miljösamverkan Halland. Under 2015 har MVG i samarbete med Länsstyrelsen och kommunerna genomfört ett antal tillsynsprojekt samt kompetens- och verksamhetsutveckling. Vattenvårdsförbund och vattenråd I vattenvårdsförbunden och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd m.m. Göta älvs och Bohuskustens vattenvårdsförbund är frivilliga sammanslutningar av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av sina respektive recipienter inom Göta älvs avrinningsområde nedströms Vänern samt längs Bohuskusten. Förbunden har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll (SRK). GR administrerar förbundens verksamhet. GR har, tillsammans med Göta älvs vattenvårdsförbund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som bildats enligt EUs vattendirektiv; Göta älvs 20

40 GRs årsredovisning 2015 vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bland annat vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Det gångna året har de tre vattenråden bland annat bidragit med underlag och kunskap till Vattenmyndigheten genom det samråd kring förslag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer för perioden som genomförts inom Västerhavets vattendistrikt. För att öka allmänhetens kunskap om vattenfrågor har ett antal vattendragsvandringar och andra informationsinsatser genomförts. Kalkning GR administrerar på uppdrag av länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland samt ett antal medlemskommuner kalkning av sjöar och vattendrag i stora delar av Göteborgsregionen. Kalkning i GRs regi 2015 genomfördes utan anmärkning och ton kalk har spridits i sjöar och på våtmarker inom sju kommuner i Göteborgsregionen (ytterligare fyra av regionens kommuner genomför kalkning i kommunal regi). Vattenprovtagningar för analys av vattenkemin har genomförts på 175 lokaler inom Göteborgsregionen vid flera tillfällen under året, liksom nätprovfisken och bottenfaunaundersökningar vilka alla sammantaget visar att vi har god måluppfyllelse i kalkningsverksamheten, och endast några få av våra kalkade vatten visar idag tecken på försurning. Övergripande mål: Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Näringsliv Inom ramen för Mistra Urban Futures har GR deltagit i arbetet med att ta fram en kunskapsöversikt om Näringslivets regionala geografi och omvandling. Detta har skett i samarbete med Business Region Göteborg (BRG), Västra Götalandsregionen, Sveriges Tekniska institut (SP) och kommunerna Göteborg, Ale, Mölndal och Kungälv. Rapporten, som presenterades på ett frukostmöte i december, omfattar såväl teoretiska avsnitt kring befintlig forskning och teoribildning som praktiska exempel från de tre svenska storstadsregionerna. Syftet var att identifiera ett antal kunskapsluckor och möjliga vägar framåt för att bättre belysa näringslivsutveckling kopplat till stadsutveckling utifrån hållbar utveckling. Ett exempel på kunskapsbehov handlar om hur näringslivets omställningsförmåga och omlokalisering påverkas av en orts rumsliga struktur och geografiska läge. De involverade parterna kommer nu att undersöka möjliga sätt att utveckla kunskap kring frågor som identifieras i rapporten. Med Handelsstrategi för Göteborgsregionen som grund har GR i yttranden över kommunala planer bevakat att etableringar som kan få betydande påverkan på den regionala strukturen kommer till stånd i lägen som bidrar till en hållbar utveckling. Värdeskapande stadsutveckling GR deltar sedan 2015 i en studie benämnd Värdeskapande stadsutveckling vars syfte är att studera vilka samband som finns mellan olika kvaliteter/värden och boende-, kontorsoch handelsmiljöer i befintliga och framtida stadsstrukturer samt betalningsviljan för dessa. Studien kommer bland annat utgöra ett underlag för den pågående Sverigeförhandlingen. Planeringstal för befolkningstillväxt Kommunernas planeringstal är en viktig förutsättning för planering av verksamheter som ligger under kommunernas ansvarområde. Under året har takten i befolkningstillväxten uppmärksammats. En ökande urbanisering, men framför allt ökad invandring, kräver en revidering av de regionala planeringstal som ligger till grund för kommunernas arbete med till exempel bostadsförsörjningsprogram. Ett sådant arbete initierades under hösten och kommer att fullföljas i början av Boendeplanering Antalet nyanlända ökar och därmed har behovet av fler bostäder blivit akut under året. Som ett led i boendeplaneringen har möjligheten att genomgångsbostäder med hjälp av temporära modulbostäder undersökts. Detta arbete fortgår under Omvärldsbevakning Som ett led i omvärldsbevakningen deltar GR i det europeiska storstadsnätverket METREX som årligen genomför två seminarier. Teman för seminarierna 2015 var Feeding the planet Energy for life med fokus på transportplanering och Metropolis for People People for Metropolis med fokus på social integration. Detta har bidragit till att skapa förståelse för EUs utvecklingspolitik. Vidare har det sociala perspektivet synliggjort behovet av att koppla ihop GRs nätverk för sociala frågor med samhällsbyggnad. Övergripande mål: Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. Det urbana stationssamhället En utveckling av stationssamhällen är en viktig del för förverkligandet av Strukturbild för Göteborgsregionen och en långsiktigt hållbar regional utveckling. I syfte att öka kunskap och förståelse för det komplexa i stationsnära planering och skapa förutsättningar för utveckling av dessa orter har GR inom ramen för Mistra Urban Futures tillsammans med ett flertal statliga aktörer och forskningsorganisationer fortsatt arbetet med kunskapsprojektet Det urbana stationssamhället vägen mot ett resurssnålt resande. Genom arbetet har kunskap arbetats fram och möten arrangerats som stöttar kommunerna i deras arbete. Arbetet har öppnat upp för nya samarbeten mellan till exempel kommunala och regionala 21

41 GRs årsredovisning 2015 aktörer och skapat en gemensam grund för förståelse för utmaningar och möjligheter kring stationsnära utveckling vilket stödjer en regional utveckling. Cykelplanering Den enskilde cyklisten bryr sig inte om administrativa gränser; ofta bor vi i en kommun, arbetar i en annan och tillbringar en del av vår fritid i en tredje, vilket innebär att människors cykelresor får regionala konsekvenser. GRs övertygelse är att om cykling ska bidra till en långsiktigt hållbar transportförsörjning är ett helhetsperspektiv på cykel som regionalt transporslag nödvändigt. Därför behöver samverkan öka mellan de kommunala, regionala och statligt aktörer som arbetar för att främja cyklingen. Under 2015 har representanter från samtliga medlemskommuner deltagit i en arbetsgrupp som diskuterat dels ett utkast till målbild för ett regionalt stomcykelnät, dels ett utkast till strategi för gemensamma cykelsatsningar. Det har bland annat resulterat i ett projektförslag kring Regionala stomcykelstråk, med syfte att höja cykelns status som regionalt transportslag genom ökad framkomlighet och kortare restider, samt högre säkerhet och komfort. GR har även inlett en process med att inventera det regionala cykelvägnätet med syfte att undersöka vilka möjligheter det finns till kommunövergripande samverkansprojekt, för att öka effektiviteten och främja ett regionalt perspektiv i den kommunala cykelplaneringen. GR och dess medlemskommuner har under året även beretts möjlighet att bidra med synpunkter på framtagandet av VGRs regionala cykelstrategi. Sammantaget anser GR att det behövs en helhetssyn på cykelns roll i den regionala transportinfrastrukturplaneringen, en konkretisering av visions- och målformuleringarna, ett tydligare fokus på vad man vill uppnå och vilka resurser som behövs för att nå dit. Nya vägvanor Inom uppdraget Nya Vägvanor arbetar GR med att förändra resvanor genom att erbjuda kommunerna i regionen kompetens- och projektstöd. Under 2015 har GR tillsammans med övriga parter i Västsvenska paketet arbetet med beteendepåverkande åtgärder i ett pilotprojekt i stråket E45 för att minska rusningstrafik under ombyggnadsskedet. Ambitionen är att lära av pilotprojektet inför kommande ombyggnadsskeden av Västlänken med flera projekt. GR har också samverkat med Västra Götalandsregionen i uppbyggnaden av en kompetens- och projektplattform som kallas Hållbart resande väst och som ska stärka och sprida arbetet inom Nya Vägvanor i hela Västra Götaland och Halland. Transportinfrastruktur Under året har en ansökan till Eu:s Intereg Europe lämnats in för ett projekt vars syfte är att utveckla kollektivtrafikkopplingen till Landvetter flygplats. Projektet, som benämns ARTIS, kommer speciellt studera hur flygplatsen kan bli en knutpunkt för kollektivtrafiken. Projektet kommer att drivas av Härryda kommun i samarbete med ARC och ett antal europeiska flygplatsregioner. Avgörande om medel beviljas kommer i början av Europakorridoren Götalandsbanan GR har tillsammans med Boråsregionen Sjuhärad och kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Mark och Borås under hösten 2015 antagit en gemensam målbild för en hållbar regional struktur i stråket Göteborg-Borås. Planering för den kommande Götalandsbanan pågår längs hela sträckan Göteborg-Borås och innehållet i målbilden ligger till grund för GRs ställningstagande vid medverkan i pågående planeringsprocess. GRs bidrag i detta arbete har varit att föra in det regionala perspektivet i den pågående planeringen och inför kommande Sverigeförhandling. ARC Airport Regions Conference GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. n 22

42 GRs årsredovisning 2015 Styrgruppen för sociala området Uppdrag Den sociala styrgruppen är en politisk beredningsgrupp till GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till det sociala området och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om hur kommunerna kan samverka för en socialt hållbar utveckling samt utveckling av kommunernas insatser inom socialtjänstens verksamhetsfält. Verksamhetsinriktningen för 2015 anger huvuddrag och övergripande mål för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor. Med utgångspunkt i framtagna mål och strategier utformas olika aktiviteter och projekt i nära samspel med GRs tjänstemannanätverk. Betoningen på olika frågor och områden förändras kontinuerligt och påverkas av vilka insatser som efterfrågas samt möjligheterna till externa projektanslag. GR Välfärd fungerar som kansli/beredning till den sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. FoU i Väst bedriver som en del av GR Välfärd forskningsbaserat utvecklingsarbete. Vid GR Välfärd finns en betydande kursoch konferensverksamhet för anställda och förtroendevalda i GR-kommunerna. Målet är att GR-kommunernas verksamhet ska vara kunskapsbaserad. FoU-stöd och fortbildningsinsatser genomförs på uppdrag av GR-kommunerna. Under året har GR Välfärd bland annat satsat på nya lärformer som webbutbildning samt arbetat nära kommunerna för att ta fram ett återkommande gemensamt utbud av kunskapsbaserade introduktionsinsatser. Arbetsformer och övergripande innehåll vid sociala styrgruppens möten Den sociala styrgruppen har under verksamhetsåret 2015 genomfört sex sammanträden. Dessutom har en uppstartskonferens lunch-till-lunch tillsammans med arbetsmarknads- samt miljö- och samhällsbyggnadsstyrgruppen genomförts. Sociala styrgruppen har också genomfört en workshop om flyktingfrågan tillsammans med arbetsmarknadsstyrgruppen samt en workshop tillsammans med socialchefsnätverket på temat ehälsa. Styrgruppen har fått en introduktion till arbetet på GR Välfärd genom temaföreläsningar vid styrgruppens sammanträden under hela året. Flyktingfrågan har av naturliga skäl dominerat samtalet vid sammanträdena, framför allt under hösten. Vissa av de frågor som behandlats av styrgruppen har rört särskilda uppdrag från förbundsstyrelsen: EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Våldsbejakande extremism Harmonisering av färdtjänstregler GRs roll i hälso- och sjukvårdsfrågor GR-gemensamt agerande i flyktingfrågan Plattform ensamkommande barn och unga Måluppfyllelse 2015 Med utgångspunkt i GRs verksamhetsinriktning inom det sociala området för 2015 redovisas här exempel på aktiviteter inom de prioriterade områdena. Den sociala dimensionen av en hållbar tillväxt För att underlätta analysen av förutsättningarna för ett socialt hållbart samhälle har aktörer som var för sig genomför mätningar för social hållbarhet, regionalt och nationellt, samordnat sig. Bland annat har Barnmätverket mätningar av barns hälsa och livsvillkor bildats tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västra Götalandsregionen, SKL, flera av länets övriga kommunalförbund samt Göteborgs Stad. Planering pågår internt inom GR för att via GRs webb kunna erbjuda statistik med interaktiva möjligheter bland annat rörande social välfärd. Seminarier på temat På spaning efter social hållbarhet och en studieresa för att ta del av Malmökommissionens erfarenheter har arrangerats som inspiration till att hitta vägar för kommunerna att samarbeta kring social hållbarhet. Inom ramen för Mistra Urban Futures har det förts en dialog kring en vidareutveckling av projektet Governance and Policy for Sustainable Cities (GAPS). En projektskiss är framtagen, med frågeställningar som fokuserar på hur arbetet mot de sociala hållbarhetsmålen kan uppnås. Boendefrågor GR bidrar till att utveckla och sprida kunskap kring strategisk bostadsplanering och tillgänglighet, samt att närma sig frågor om bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden. En studie om hur äldre upplever 23

43 GRs årsredovisning 2015 tryggheten i trygghetsboende har avslutats. Trygghetsboenden eller trygghetsbostäder är en relativt ny form av bostäder som lanserades år 2008 av den statliga Äldreboendedelegationen och sedan dess har antalet trygghetsbostäder i landet ökat. FoU i Väst genomför också sedan hösten 2015 tillsammans med White Arkitekter och Chalmers Arkitektur följeforskning av ett projekt med utveckling av nya trygghetsbostäder i Rambergsstaden i Göteborg. Barn Frågor om kommunernas insatser för ensamkommande barn och unga kom att dominera höstens arbete i kommunerna såväl som på GR. Det har handlat om att i chefsnätverk och på sociala styrgruppen byta erfarenheter och att hitta gemensamma lösningar, framför allt när det gäller boende- och personalbehov men även i olika aspekter av myndighetsutövningen inom socialtjänsten. GR kunde bland annat möte de stora behoven i kommunerna genom att erbjuda många olika slags kompetensutvecklingsinsatser. Frågorna kopplar an till den kommungemensamma plattformen som etablerades under året. Olika finansieringsmöjligheter för plattformen har undersökts och bland annat har medfinansiering skett från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ett annat initiativ har varit att gå fram med en kommungemensam ansökan till Europeiska Socialfonden. Ett strategiskt plattformsarbete och ett ESF-projekt med konkret arbete i deltagande kommuner förutsätter inte varandra, men gynnar förutsättningarna för att bygga bärande strukturer på regional och lokal nivå, för att jämsides öka kvaliteten i mottagande och integration på både strategisk nivå och i konkret vardagsarbete. GR har haft Länsstyrelsens uppdrag att sprida materialet Hitta rätt nationellt och har under året färdigställt en webbutbildning för att gynna fortsatt spridning. Den nationella satsningen på en evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst som rör barn och unga har fortsatt under året. Fokus för GR har varit att stödja kommunernas arbete för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården vilket har lett fram till en gemensam och långsiktig handlingsplan. Inom ramen för handlingsplanen anordnas gemensamma kompetensinsatser för socionomer i olika skeden av yrkeskarriären. Skolan är vital för alla barns och ungas livsvillkor, och GR Välfärd har bidragit med process- och implementeringsstöd i Göteborgs Stad vid införande av rutiner och utveckling av samverkan vid skolfrånvaro. Lilla Edet har fått FoU-stöd i att utveckla användandet av systematiska bedömningsmetoder i samverkan mellan skola och socialtjänst. Ett föräldrastödsprogram som riktas till föräldrar med egna kognitiva svårigheter (Parenting Young Children, PYC) har tidigare utprovats för kommunerna och lett vidare till att kommunerna nu kan erbjudas utbildning och metodstöd på reguljär bas i ett samarbete mellan FoU-verksamheter i landet. FoU i Väst har haft ett uppdrag från Gryning Vård AB kring centrala metodutvecklingsfrågor som rört barn och unga, vilket lett vidare till avtal om fortsatt FoU-stöd. Ungas framtidsutsikter FoU i Väst avslutade under året en satsning på mobiliserande trygghetsarbete i Angered som i hög grad berör unga men som också involverar närsamhället. En utvärdering genomfördes också om samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) för att tidigt uppmärksamma unga i riskzon, i Göteborg och Mölndal. Vidare har frågan om hur GR kan bidra med stöd till kommunerna för att motverka våldsbejakande extremism initierats. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Frågor om hur öppenvårdsbehandling vid Behandlingsgruppen i Göteborg fungerar togs upp i en slutrapport från en treårig studie. Studien är ett delprojekt i det nationella projektet Trestad anordnades en konferens där Socialstyrelsens reviderade riktlinjer för missbruks- och beroendevården presenterades. Konferensen ligger till grund för kommande implementeringsinsatser. FoU i Väst har under hösten varit med och arrangerat konferenser och tagit fram en tematidning på temat psykisk ohälsa och missbruk bland äldre. Mitt i livet med en funktionsnedsättning Inom ramen för överenskommelsen mellan regeringen och SKL inleddes år 2013 en satsning på en evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst inom området funktionshinder. Fokus är brukares delaktighet. Mest framträdande i satsningen har varit utvecklingsarbetet kring ökad brukarmedverkan/stärkt brukarinflytande (barn och vuxna) och den så kallade Delaktighetsmodellen (DMO) som har fått stort genomslag i kommunerna. Ett projekt för systematisk uppföljning startade under året. Den nationella satsningen på området upphörde vid årsskiftet 2015/2016 men en del insatser kommer att genomföras enligt dess intentioner, även under På uppdrag av förbundsstyrelsen genomfördes en utredning med målet att åstadkomma en harmonisering av reglerna för färdtjänst, särskilt när det gäller reseområde, taxor och antalet resor. Utredningen ledde fram till ett förslag som förbundsstyrelsen ställde sig bakom. Färdtjänstnämndens råd för funktionshinderfrågor är namnet på det brukarråd som Färdtjänsten i Göteborgs Stad inrättat för samråd och informationsutbyte mellan brukarföreträdarna samt färdtjänstens politiker och tjänstemän. I en utvärdering, som FoU i Väst genomfört, redovisas upplevelser och erfarenheter av hur brukarrådet fungerar i praktiken. Ekonomisk utsatthet GR har i samarbete med Göteborgs Stad tagit fram förslag på en handlingsplan för kommunernas insatser till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vilken förbundsstyrelsen ställt sig bakom. SKL har fått EU-medel till en förstudie i syfte att mot- 24

44 GRs årsredovisning 2015 verka utanförskap och främja kompetensutveckling. Inom ramen för projektet genomför GR en förstudie för att öka kunskapen om arbetsmetoder som används av socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och om deras arbetsvillkor. Resultatet ska ligga till grund för ett genomförandeprojekt i större skala där kommuner i Sverige ska kunna pröva och utveckla arbetssätt för en kunskapsgrundad socialtjänst. Äldre människor GRs chefsnätverk för äldreomsorg/hälso- och sjukvård har tagit initiativ till aktiviteter för att främja införandet av ÄBIC (Äldres Behov i Centrum), bland annat ett nätverk för processledare. Nätverket för äldreomsorgs- och hälso-och sjukvårdschefer har initierat en FoU-studie med syfte att öka kunskaperna om/hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som erbjuds i GR-kommunerna överensstämmer med äldres faktiska behov. Studien innehåller även en kartläggning av varför äldre söker bistånd första gången. FoU i Väst startade också ett nätverk för nyckelpersoner som arbetar med förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre i medlemskommunerna. Syftet är att bidra till forskningsbaserad kunskapsutveckling och regionalt lärande inom området. Under flera år har olika aktiviteter genomförts för att bidra med kunskaper kring äldres läkemedelsanvändning. På uppdrag av Socialstyrelsen tog FoU i Väst fram en webbaserad lathund för en god läkemedelsbehandling av äldre, seniormedicin.se. En FoU-studie om vårdcentralernas betydelse för undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus genomfördes under året. Studien genomfördes på uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan VGR/VGK (LISA-gruppen) och är en del i länets gemensamma analysarbete kring kvalitetsindikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar på sjukhus. Resultaten har spridits regionalt och nationellt. Förbundsstyrelsen gav december 2014 GR i uppdrag att undersöka hur GR-kommunerna på bästa sätt kan få stöd i samverkans- och gränssnittsfrågor som rör hälso- och sjukvård. Dessa frågor rör ofta vård av äldre med de allra största behoven. En utredning genomfördes och ledde vidare till ett förslag som behandlas av förbundsstyrelsen i februari esamhället Med start under hösten 2015 genomför GR en förstudie om förutsättningarna för ett utvecklings- och innovationscenter vid Johanneberg Science Park i Göteborg, AllAgeHub. Centrumet ska utgöra ett nav där medborgare, pensionärs- och brukarorganisationer, företag, idégivare från kommunal vård och omsorg och forskare tillsammans utvecklar produkter, processer och tjänster som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och tryggt liv. Som en del av förstudien har GR tillsammans med elva medlemskommuner fått medel från Vinnova för att undersöka möjligheterna att etablera en idésluss för kommunanställda, brukare, anhöriga, företag samt forsknings- och utbildningsaktörer. GR medverkar i en länssamverkan för samordnad verksamhetsutveckling med IT-stöd (finansieringen är dock inte kopplad till sociala styrgruppen). Kunskapsbaserad socialtjänst GR utgör plattform för GR-kommunernas samarbete i förhållande till SKL och övriga kommunalförbund i länet när det gäller de satsningar som staten och SKL har träffat överenskommelser om. FoU i Väst har deltagit i SKL:s nätverk för regionala stödstrukturer för evidensbaserad praktik, regionalt stöd till öppna jämförelser, evidensbaserad praktik i den sociala barn och ungdomsvården och evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. För områdena funktionshinder och barn och unga finns särskilda utvecklingsledare utsedda som stöd till GR-kommunerna (se ovan). För att underlätta användandet av de öppna jämförelser som tas fram på nationell nivå har FoU i Väst tagit fram regionala sammanställningar av resultaten från vård av äldre, den sociala barn- och ungdomsvården, stöd till brottsoffer våld i nära relationer, missbruks- och beroendevården, stöd till personer med funktionsnedsättning och om ekonomiskt bistånd. I Angered och Lundby i Göteborg har ett pilotprojekt genomförts som ett led i att äldreomsorgen ska bygga på evidensbaserad kunskap, vetenskap och beprövad erfarenhet (det som brukar kallas för en evidensbaserad praktik). FoU i Väst har följt och dokumenterat projektet. För att möjliggöra en kunskapsbaserad kommunal verksamhet erbjuder GR kontinuerligt kurser, konferenser och andra former av kompetensinsatser. Utöver exempel som nämnts ovan har det under året anordnats kompetensaktiviteter riktade till olika yrkesgrupper, exempelvis överförmyndare, socialsekreterare inom hela det sociala området, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering, ekonomer och miljöinspektörer. Totalt har cirka personer genomgått kurser och konferenser anordnade av GR Välfärd under år Mötesplats IFO genomfördes för trettonde gången. På nationell nivå utvecklas nya former för kunskapsstyrning och GR medverkar i NSK-s (nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten). EU-arbetet GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, bland annat genom de möjligheter som EUs fonder och program erbjuder, men också genom att omvärldsbevaka och stärka kunskapen på EU-området. Två ESF-förstudier har godkänts under året där GR Välfärd deltar, förstudier som ska möjliggöra gemensamt utvecklingsarbete i angelägna frågor: Fler vägar in som om- 25

45 GRs årsredovisning 2015 nämns ovan, samt Fokus Vård och Omsorg, där GR är en av de regionala samverkansaktörerna. Syftet med det senare projektet är att kartlägga och analysera förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning med fokus på personal inom stöd, vård och omsorg. GRs roll är att kartlägga ungas och utlandsföddas attityder till vård- och omsorgsyrken för att bidra till att utveckla rekryteringsvägar och metoder. Under året lämnades det också in en ansökan inom funktionshinderområdet (FUNKAR), en för att förändra arbetsgivares attityder gentemot personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda (GR Attityd), men också en med fokus på kompetensutveckling för personal som jobbar gentemot ensamkommande barn och unga (Nya GRannar). Området bevakas och frågan om aktuella utlysningar är ständigt aktuell i chefsnätverken. Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten Samarbetet kring den verksamhetsförlagda utbildningen har alltmer funnit sina former. I Vårdforskningsinitiativet har ett samarbete pågått i syfte att stärka samverkan med högskolor och universitet samt Västra Götalandsregionen för att utveckla och synliggöra vårdforskning och bidra till kvalitet och nyttiggörande. FoU i Väst deltar även i olika forskningsnätverk där aktuella frågor i kommunerna diskuteras, bland annat CERA som bedriver forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende. Kunskapsspridning från aktuell forskning sker genom konferenser i samverkan mellan universitet/högskolor och GR. Ett samarbete kring verksamhetsförlagd utbildning för socionomer och hälsooch sjukvårdspersonal pågår kontinuerligt. n 26

46 GRs årsredovisning 2015 Utbildningsgruppen Visionen Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av förbundsfullmäktige och verksamheten legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar nästan studerande i alla åldrar, uppemot lärare, drygt skolledare och cirka skolor, fristående såväl som kommunala. Utbildningsgruppens utgångspunkter Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd. För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft, och konkurrenskraft för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Utbildningsgruppens arbetsformer För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag som båda är till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Modellen ger en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande. Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och bättre förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för saker som processer, nätverksorganisering och kontaktverksamhet. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsut- 27

47 GRs årsredovisning 2015 veckling, som är ett av flera redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor. Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation. GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten, att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan, är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete. Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande. EU och det internationella perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet. Utbildningsgruppen stödjer arbetet kring dessa frågor med utgångspunkt från skolans styrdokument och förbundets inriktning. Detta innebär att EU och det internationella arbetet ska ses som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och bidra till måluppfyllelse. Idag sker skolans internationalisering gränsöverskridande mellan länder, kulturer, och enskilda människor och berör såväl politiska och ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter. GRs spetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Några verksamhetsmått Verksamheten omsatte 270 mkr (260 mkr). Medlemsavgiften utgjorde 2,9 procent (3 %) av GR Utbildnings totala omslutning. GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 67 (67) gymnasieskolor i regionen, varav 25 (25) är kommunala och 42 (42) är fristående. Totalt hanterades (12 502) ansökningar under året genomfördes den första antagningen till gymnasiet i det vidareutvecklade och webbaserade antagningssystemet Indra2.se. När antagningen avslutades den 2 september var andelen elever som blivit antagna på sitt förstahandsval 82 procent (83 %). Andelen elever som antagits på sitt förstahandsval enbart sett till sökt utbildning var 92 procent (92 %). 50 (32) behöriga elever stod vid reservantagningens avslut som reservplacerade. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan. Pedagogiskt Centrum (PC) mötte cirka (38 000) deltagare på seminarier, längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra aktiviteter som mässor och liknande. Under året har 12 (14) FN- och EU-rollspel genomförts samt elevinriktade insatser inom sex- och samlevnadsundervisning, hållbar utveckling och demokratifrågor. Dessa har engagerat (3 500) elever inom grund- och gymnasieskola. Utöver detta lockade mässan Gymnasiedagarna över (12 000) elever som står inför det stundande gymnasievalet. PC har drivit 9 (9) EU-finansierade projekt kring skolans utveckling och det livslånga lärandet. Framtidens Ledare har utbildat cirka (600) nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram och utbildningsinsatser. Praktikplatsen.se är ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av praktikplatser och andra arbetslivskontakter inom utbildningspraktik, arbetsmarknadspraktik och feriepraktik inleddes ett omfattande utvecklingsarbete rörande ett nytt digitalt verktyg och den nya versionen av praktikplatsen.se lanserades 1 juni I samband med lanseringen har cirka 40 utbildningsinsatser genomförts i syfte att få all personal runt om i regionen som använder verktyget att känna sig trygga med det nya systemet. Utöver lanseringen har två tematiserade praktikaktiviteter genomförts; Miljöpraktik och Teknikpraktik, där omkring 100 elever fått möjlighet att testa ett nytt och innovativt sätt att utföra sin grundskolepraktik på. Praktikplatsen. se har samordnat cirka praktikplatser under året. Praktikplatsen har under året inlett samarbete med cirka 200 nya verksamheter som i fortsättningen kommer att erbjuda praktik via verktyget. Utöver dessa aktiviteter har verksamheten deltagit och samordnat cirka 10 nätverksmöten för APL-planering inom gymnasium och vuxenutbildning. Under 2015 har även implementering av systemet genomförts i Skaraborgsregionen och dialog om framtida implementering i bland annat Örebroregionen initierats. Under året har 15 handledarutbildningar genomförts för verksamheter inom bland annat Transportbranschen, Handel och Vård och omsorg. Under 2015 har GR Vux startat 51 (72) olika yrkesutbildningar inom 11 olika branscher fördelade på 73 (84) undervisningsgrupper med 866 (1 156) unika deltagare vid tre (fyra) utbildningsstarter. GR Vux har i samarbete med anordnarkommunerna behandlat ansökningar under 2015 från totalt sökande, i genomsnitt 684 sökande per start. Totalt har utbildningsplatser erbjudits, i genomsnitt 74 procents beläggning. Läromedel inköptes via GR för drygt 68 mkr (62 mkr). GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående 28

48 GRs årsredovisning 2015 av drygt titlar. Genom miljötransporter reduceras trafikarbetet avsevärt jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. Genom ett utvecklat samarbete med kommunernas olika former av internpost har transporter under året minskat ytterligare. GRs läromedelsservice omfattas av mer än 690 av Göteborgsregionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor, vilket ger en omfattning av elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter.. Nyckelhändelser Gymnasieantagning och reservantagning genomförd Den 2 september avslutades reservantagningen 2015 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 493, varav på kommunala skolor och på fristående. 82 procent av eleverna var antagna på sitt förstahandsval. Sett enbart till sökt utbildning så har 92 procent tagits in på sitt förstahandsval av utbildning, men på en annan skola. Totalt erbjöd skolorna platser på nationella program. Antal antagna på högskoleförberedande program var 73 procent och yrkesprogram 27 procent. Antal antagna till fristående skolor inom GR ökade från 37 procent till 38 procent. Det fanns 50 behöriga elever som enbart var reservplacerade den 2 september. Dessa elever har haft möjlighet att göra omval till skolor med lediga platser. Plug In och Plug In 2.0 Under året övergick den första omgången av Plug In, ett treårigt nationellt ESF-projekt för att motverka avbrott i gymnasieskolan, till det nya projektet Plug In 2.0. GRs ansvar i Plug In är att driva och samordna det regionala arbetet för de sju kommuner från Göteborgsregionen som medverkade med olika delprojekt. Under året arrangerades en regional slutkonferens i Göteborg där bland annat resultat från projektet redovisades och det nya projektet presenterades. Därtill medverkade flera representanter från regionens delprojekt i ett seminarium på Skolriksdagen. Plug In 2.0 startades under hösten och tog vid där första omgången av projektet slutade. Under ytterligare tre år ska metoder för att motverka studieavbrott prövas, den här gången med utgångspunkt i de faktorer som visade sig framgångsrika under projektets första tre år. Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden (ESF) med medfinansiering från medverkande kommuner och regioner. Det leds liksom första omgången av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med åtta regioner, varav Göteborgsregionen är en. Även denna omgång leds det regionala arbetet av GR. Under hösten startades tre nya verkstäder i Göteborg, Partille och Kungsbacka. Fler kommer att startas upp under Läs mer: pluginnovation.se Kungsbackaledaren Leda i förändring Gott ledarskap har aldrig varit viktigare än nu. Förändringstakten är hög, kommunens uppdrag är komplext och målen ambitiösa. För att få utväxling på den samlade kompetensen, optimera nyttan och erbjuda en högre servicenivå har Kungsbacka kommun tillsammans med Framtidens Ledare skapat ett kommungemensamt program för chefer och ledare som utvecklar det personliga Utvecklande ledarskapet (UL) och stärker förmågan att leda och genomföra framgångsrikt förändringsarbete. Var och en för sig och tillsammans. Alla chefer och ledare inom Kungsbacka kommun ska inom tre års tid få möjlighet att medverka i ledarutvecklingsinsatsen med det Utvecklande Ledarskapet i fokus som startade under året med Framtidens Ledare som utförare. Traineeprogrammet Framtidens samhällsbyggare Under hösten avslutades den första omgången av traineeprogrammet Framtidens Samhällsbyggare som var ett samarbete mellan Framtidens Ledare och Centrum för management i byggsektorn. Programmet bygger på ett helt unikt nytänkande för branschen då det är gränsöverskridande i sitt syfte att forma framtidens medarbetare och samarbete sker mellan samhällsbyggnadssektorns olika branscher, företag och kommunala verksamheter. Under hösten startades även en ny omgång av traineeprogrammet, med 16 nya traineer och totalt 14 företag och offentliga organisationer. Under programmets 14 månader är traineerna anställda i ett företag eller organisation och gör därutöver breddningsperioder i tre andra företag eller förvaltningar inom sektorn. Parallellt går de ett utvecklingsprogram som processleds av GR, med fokus på gränsöverskridande projektarbete och personlig utveckling. Efter avslutat program kommer deltagarna att kunna bli de förändringsagenter som sektorn så väl behöver. Treårig kompetensutveckling i Kungälv Pedagogiskt Centrum fick i uppdrag av Kungälvs kommun att skräddarsy en treårig kompetensutveckling utifrån kommunens fokusområden digitalt lärande, språkutvecklande arbetssätt, likabehandling, bedömning för lärande och matematik/no. Första året är nu genomfört, där samtliga lärare i Kungälvs 16 grundskolor har deltagit. Förutom kollegialt lärande utifrån kartlagda fokusområden, innehåller kompetensutvecklingen även satsningar på bedömning för lärande och riktade utbildningsprogram till förstelärare, IKT- och specialpedagoger samt till rektorer. Allt i syfte att höja måluppfyllelsen för eleverna i Kungälv. 29

49 GRs årsredovisning 2015 Future Happiness Challenge I slutet av året lanserades spelet Future Happiness Challenge. Spelet har utvecklats av Pedagogiskt Centrum för att kommunicera slutsatserna i Mistra Urban Futures rapport Klimatomställning 2.0, som handlar om att det inte finns någon konflikt mellan möjligheterna till att leva lyckliga, hälsosamma liv och att lyckas nå ett klimatneutralt samhälle. Till spelet har en lärarhandledning tagits fram och metodpass med spelet har genomförts med 10 klasser runt om i Västra Götaland. Projektet finansierades av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen och genomfördes i samarbete med de två samt Mistra Urban Futures och IUS Innovation. Spela spelet på: Visa Väst Genom Västra Götalandsregionens satsningar inom projektet Visa Väst - Vägledning i studier och arbetsliv i Västra Götaland, har de digitala plattformarna Syvonline och Rekas vidareutvecklats under året. Syvonline skapades inom ramen för ESF-projektet GR SYVO och är en resurssida för kvalitet och likvärdighet i studie- och yrkesvägledning där användarna är med och skapar innehållet. Webbplatsen har idag flera hundra medlemmar från hela landet. I verktyget Rekas finns utbildningar som ges i regionen samlade och kopplade till arbetsmarknadsprognoser från SCB och Arbetsförmedlingen. Under året har ett arbete pågått för att lägga grunden till en anpassning av verktyget för att det lättare ska kunna användas av studie- och yrkesvägledare i vägledningssamtal med elever. Mount skolutveckling Under höstlovet arrangerades Mount Skolutveckling i Kungsbacka, där pedagoger från förskola och grundskola i kommunen deltog i en omfattande skräddarsydd kompetensutveckling. Under våren intervjuades samtliga skolledare i kommunen kring varje skolas enskilda behov och utifrån det skapades individuella program för varje enhet. Dagarna innehöll workshops och föreläsningar med såväl lokala pedagoger och utvecklingsledare som processledare från Pedagogiskt Centrum och forskare från olika lärosäten. Webbutbildning till Göteborgs Stads miljöförvaltning På uppdrag av Göteborgs Stads miljöförvaltning utvecklades tillsammans med GR Välfärd en webbutbildning som riktar sig till samtliga medarbetare i stadens verksamheter. Syftet var att på ett lustfyllt och spännande sätt ge kunskap om hur både små och stora förändringar i arbetssätt och planering kan främja stadens gemensamma miljömål. Den ska även kunna fungera som en del i arbetet med att miljöcertifiera verksamheter i staden. Pedagogiskt Centrum har under 2015 mött elever Under året har Pedagogiskt Centrum träffat cirka elever i olika projekt och insatser. Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens mötesplats inför gymnasievalet och en del i det öppna utbildningslandskapet. Under året arrangerades mässan för sextonde året i rad med 117 utställare och besökare, varav cirka elever, under tre dagar. Genom Demokratitorg får elever i gymnasieskolan möjlighet att träffa regionpolitiker och samtala om olika teman som utgår ifrån Västra Götalandsregionens verksamhetsområden. Allt skrivs ner och sammanställs i en rapport som når beslutsfattare i regionen. Under året genomfördes totalt 18 Demokratitorg på skolor i Västra Götaland. I FN-rollspel är alla elever delegater i antingen Säkerhetsrådet eller Generalförsamlingen och under en eller flera dagar representerar de sina länder i en simulering av det riktiga FN. Under året firade FN-rollspelen 20-årsjubileum genom ett stort rollspel under Bok- och biblioteksmässan, där 150 elever från Lerums gymnasium och Aranäsgymnasiet i Kungsbacka diskuterade och debatterade beslutsförslag rörande yttrandefrihet. Därtill har ett flertal temapass kring miljö och hållbar utveckling hållits med elever på skolor runtom i regionen. GR Skola Arbetsliv GR Skola Arbetsliv har under året arbetat med ett antal aktiviteter för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv i regionen. Utgångspunkten har varit att initiera och genomföra aktiviteter som dels handlar om att föra samman arbetsliv och utbildningslandskap och dels riktar sig mot elever. Det förstnämnda i syfte att skapa en vidare förståelse för exempelvis matchningsproblematik och framtidskompetenser och därigenom skapa samarbeten mellan dessa parter och det sistnämnda i syfte att skapa de bästa förutsättningarna för regionens unga att göra välgrundade studie- och yrkesval. Bland annat har seminarium och konferenser arrangerats i samarbete med Skolverket, kompetensutvecklingsinsatser och framtidsveckor har genomförts på ett flertal skolor i regionen och workshops kring EuroSkills har anordnats tillsammans med elever, lärare och studie- och yrkesvägledare. Därtill har en rad aktiviteter genomförts i samarbete med näringslivet i regionen, såsom en dialogkonferens kring morgondagens arbetsmarknad, frukostmöten på olika teman kring samverkan samt utdelningen av Utmärkelsen, SAK-rådets pris för bästa samverkan mellan skola och arbetsliv, på Svenska Mässan. 30

50 GRs årsredovisning 2015 GRINT ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen Under våren avslutades integrationsprojektet GRINT, som pågått sedan Målet med projektet var att förbättra förutsättningarna för att nyanlända ska bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Inom ramen för GRINT genomfördes en kartläggning och en regional översyn av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen, vilken resulterade i en rapport och två olika metodmaterial för sfi-undervisning. Allt publicerades på den digitala plattform som utvecklades under projektet och som gav möjlighet till att under hela projekttiden bidra med lärande exempel, kunskapsdelning och målgruppens egen röst. Läs mer: grint.se Lansering av nya praktikplatsen.se Under 2015 har stor del av verksamhetens utvecklingsarbete fokuserat på utveckling och lansering av nya praktikplatsen.se. Under året har samtliga användare av gamla versionen av verktyget utbildats och stöttats i övergången till det nya systemet. Cirka 40 utbildningstillfällen har genomförts under hösten. Verksamheten har utvecklat nya utbildningar och supportrutiner för att på bästa sätt stötta användarna i övergången. Den 1 juni 2015 lanserades nya praktikplatsen.se och sedan första lanseringen har löpande uppdateringar genomförts. Det nya systemet har många nyheter och förbättrade funktioner och bygger på en modern design och effektivare användning. Systemet har många automatiserade funktioner implementerade så att systemet kvalitetssäkrar och fungerar som ett bra administrativt stöd för både verksamheter och andra användare. Nya praktikplatsen.se har inte bara uppdaterade funktioner inom utbildningspraktik, nu finns även förbättrad version av arbetsmarknad och integrationspraktik. Utvecklingsarbetet har genomförts med medfinansiering av Västra Götalandsregionen inom projektet VGPP. Implementering av Praktikplatsen i Skaraborgsregionen Hösten 2015 initierades och avslutades implementering av praktikplatsen som verktyg för praktiksamordning. Under året har samordnare från Skaraborg fått stöd och utbildning i sin lansering av ett praktiksamordningsverktyg. Cirka fem utbildningstillfällen har genomförts och stöd erbjudits bland annat genom jobbskuggning och support via Skype. Under året har även dialog initierats om framtida implementering av bland annat modulen arbetsmarknadspraktik. GR Utbildning Läromedel fortsätter växa Under året lämnade GR Utbildning Läromedel den fysiska filmhanteringen och övergick till att enbart förmedla film i strömmande form. Statistiken visar att redan i september månad uppgick antalet startade strömmar för första gången till över Under återstoden av året fortsatte denna trend. GRs distribution av Läromedel i form av böcker, digitala läromedel och till viss del taktila läromedel har fortsatt öka. Under året har regionens skolor via GR gjort läromedelsinköp för en summa av 68 mkr. Under två dagar i april arrangerades den årliga Läromedelsmässan, som är en av de största i landet, med närmare besökare. Antalet utställare ökade under 2015 med cirka 30 procent, vilket gav besökarna ännu större möjligheter att ta del av aktuell och relevant information om olika typer av läromedel. Arenor kring nyanländas lärande För att bidra till att mottagandet av nyanlända barn och ungdomar som kommer till skolorna inom Göteborgsregionen utformas på bästa sätt arrangerades i slutet av året en konferens och mötesplats för skolledare och nyckelpersoner inom grundskola och gymnasieskola. Huvudtalare var Nihad Bunar, en av landets främsta experter inom området. Deltagarna fick även ta del av goda exempel gällande arbete med nyanlända elever i Mölndals Stad, Sjumilaskolan i Göteborg och den fristående gymnasieskolan Framtidsgymnasiet i Göteborg. Därtill har kurser och skolutvecklingsprojekt gällande nyanlända genomförts och utbudet av yrkesutbildningar med språkstöd har breddats. Måluppfyllelse 2015 Målsättning Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. Grad av måluppfyllelse 2015: Pedagogiskt Centrum (PC) är en central aktör inom skolutveckling i Göteborgsregionen. Satsningar sker inom exempelvis ledarskapsförsörjning, kompetensförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, kollegialt lärande, upplevelsebaserat lärande, hållbar utveckling, arbete med nyanlända och att motverka avbrott på gymnasiet. Framtidens Ledare arbetar med chef- och ledarutveckling genom att arbeta med försörjning, utveckling och marknadsföring av kommunalt ledarskap i regionen. Merparten av GRs kommuner använder idag verktyget praktikplatsen.se i sitt arbete med samordning av praktik inom olika skolformer. Under året har satsningar genomförts för att sprida och informera om arbetet kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Syftet har varit att sprida informationen om att en helt ny version av praktikplatsen. 31

51 GRs årsredovisning 2015 se släpptes den 1 juni Det går att se en tydlig effekt av det arbetet då mängden intresseanmälningar ökat väsentligt i jämförelse av föregående år. Samtliga GR-kommuner och flertalet fristående aktörer använder idag GR läromedel för såväl medie- som läromedelsförsörjning. Antalet anslutna enheter uppgår idag till 1326, varav 81 är friskolor. Gymnasieantagningen tillhandahåller IT-verktyg och information samt statistik rörande gymnasieantagningens olika skeden till skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare (SYV), elever och föräldrar. Detta görs i första hand via antagningssystemet Indra2.se, genom utbildningskatalogen Vad ska jag välja? och via GRs digitala verktyg för antagningsstatistik. Antagningsstatistiken publiceras via detta verktyg för direktåtkomst på webben för de kommuner och skolor som valt att ansluta sig till verktyget. Gymnasieantagningen tillhandahåller även IT-verktyget GRs Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som ger information om vilka ungdomar som gör avbrott i studierna och som därmed står utan gymnasieskola. Systemet ger också information om elever som är inskrivna på gymnasieskolor inom GR samt uppgift om elevers fullständiga studieväg. Syftet med GRUUS är att alla berörda parter, avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun, snabbt ska bli varse förändringar som sker de egna ungdomarna. GRUUS används av samtliga gymnasieskolor och utbildningsförvaltningar inom GR. Under året har projekt med att vidareutveckla det regiongemensamma IT-systemet för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) startat, liksom projekt med att utveckla ett nytt regiongemensamt system med elevinformation som underlag för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor (ELU). ELU kommer primärt att samla in och kvalitetssäkra information för att därefter tillhandahålla informationen till bland annat det vidareutvecklade IT-systemet för KAA. Information från ELU kommer även att utgöra underlag för regional och lokal statistik gällande exempelvis genomströmning. Systemen implementeras etappvis under 2016 och kommer på sikt att ersätta GRUUS. Systemen kommer bland annat att kunna bidra med värdefull statistik om regionens gymnasieskolor och elever. Målsättning 100 procent av brukarna av detta utbud ska instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. Grad av måluppfyllelse 2015: Pedagogiskt Centrums kompetens, organisations- och utvecklingsinsatser visar goda resultat. Merparten av projekten är av mer processinriktad karaktär där projekten utvärderas kontinuerligt och projektens innehåll anpassas löpande för att matcha de behov som finns. Verksamheten bakom praktikplatsen.se har löpande kontakt med användarna av IT- verktyget för samordning av praktik och andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta sker bland annat genom återkommande fysiska träffar för utvärdering av verktyget och genom support på mail eller telefon. Utöver detta genomförs cirka 20 nätverksmöten inom flera olika skolformer i syfte att skapa delaktighet och effektivitet i arbetet med samordningen av praktik inom olika skolformer. Då verktyget löpande uppdateras, utvecklas och nya användare ofta tillkommer anordnas fysiska utbildningar av verktyget. Under året har cirka 40 utbildningstillfällen genomförts. Genom daglig och löpande kontakt med användarna av GR Läromedels tjänster säkerställs en nöjdhet hos brukarna. Utöver detta genomförs enkäter med jämna intervall. Den nära kontakten med användarna medför en god möjlighet för användare att lämna synpunkter och tankar, såväl kring GR Läromedels tjänster som kring innehållet i dem. Utöver läromedels- och mediedistribution genomför GR Läromedel ett stort antal aktiviteter, såsom årlig Läromedelsmässa och kompetensutvecklingstillfällen. Dessa aktiviteter visar på mycket hög nöjdhet. Nöjdheten med GR Läromedels verksamhet framgår inte minst i den enkät som genomförts och som visar att 86,6procent av respondenterna anser att utbudet i GR Läromedels Medieverksamhet motsvarar de behov man har i sitt uppdrag. GRs webbtjänst utvecklas ständigt, med nya möjligheter till återkoppling direkt i webbgränssnittet. Samtidigt arbetar GR Läromedel aktivt med information och nyhetsutskick, varför förankringen med skolor lokalt kan anses som mycket god. Målsättning Verksamheten ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Grad av måluppfyllelse 2015: Pedagogiskt Centrum driver tillsammans med SKL utvecklingen och uppbyggnaden av Pluginnovation.se, en nationell kunskapsplattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan, där aktuell forskning, såväl internationell som nationell, tillgängliggörs. Satsningen finansieras av Europeiska socialfonden. Vidare deltar Pedagogiskt Centrum i det EU-finansierade projektet Games, tillsammans med bland annat Interaktiva institutet och Londons universitet, där fokus är spel och lärande. Praktikplatsens verksamhet omfattar de flesta skolformerna (ej förskola). Utöver traditionell praktik inom skolan omfattar verksamheten aktiviteter för bland annat arbetsmarknadspraktik och integrationspraktik. 32

52 GRs årsredovisning 2015 Målsättning Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. Grad av måluppfyllelse 2015: Pedagogiskt Centrum arrangerar elevinsatser i form av FN-rollspel, temapass och satsningar inom digitala pedagogiska spel för cirka 3000 elever årligen. Vidare testas flertalet av de spel och metoder som Pedagogiskt Centrum utvecklar i klassrumssituationer, där eleverna utgör referensgrupper. Samtliga elevinsatser som genomförs med elever sker tillsammans med lärarna så arbetet kan fortsätta i klassrummet efter att insatsen är genomförd. Pedagogiskt Centrum erbjuder flera pedagogiska spel direkt till elever på grundskolan och gymnasiet. Exempel på detta är www. påjobbet.se, se/reslust och elever deltog på Gymnasiedagarna. Inom verksamhetens fokusområde för grundskolan går det att se en ökning av antalet bokade praktikplatser via praktikplatsen.se, likaså har även det totala antalet användare ökat. Det går även att se en breddning av antalet program inom högskolan och VFU som är anslutna till praktikplatsen.se. Genom GR Läromedels webbtjänst finns möjlighet till elevinloggning, och genom detta ges såväl elever som lärare tillgång till cirka titlar för strömmande film. Då GR helt slutat med fysisk filmhantering innebär det att allt material som finns att tillgå är i strömmande form, vilket ger elever större möjligheter att ta del av hela utbudet. Under året startades filmströmmar genom GRs webbtjänst. Motsvarande siffra under 2014 var , vilket innebär en ökning med drygt 10 procent. Av dessa utgörs av elevkonton och av lärarkonton. Antalet startade filmströmmar via elevkonton var, i jämförelse med motsvarande period föregående år, fler. Detta innebär en ökning med 30 procent. Gymnasieantagningens webbplats för gymnasievalet, Indra2.se, används årligen av cirka elever med egen inloggning. På Indra2.se gör eleverna sina val till gymnasiet och tar del av information som rör det egna gymnasievalet. Eleven kan följa sitt gymnasieval under hela antagningsprocessen. Målsättning Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av; - rationalitet, exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt, - framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Grad av måluppfyllelse 2015: Pedagogiskt Centrum utvecklade under 2015 digitala verktyg som på varierande sätt stödjer och stärker utbildningslandskapet, inom exempelvis kompetensförsörjning, studie- och yrkesvägledning, bedömning för lärande, ensamkommande flyktingbarn, hållbar utveckling, sex- och samlevnad och avbrottsproblematik. Verktygen syftar till att ge elever och yrkesverksamma inom skolan bättre förutsättningar att nå goda resultat och ökad måluppfyllelse. Vidare genomför PC flera processinriktade utbildningar med fokus på digital kompetens för pedagoger och skolledare i regionen samt utveckling av digitala spel och webbutbildningar inom olika områden. Under året har en helt ny version av praktikplatsen.se lanserats. Idag erbjuder verksamheten ett mycket modernt system för all form av praktikhantering och även andra former av samverkan mellan skola och arbetsliv. Det nya systemet bygger på en mer kvalitetssäkrad process med automatiserade funktioner som kommer underlätta för alla användare i systemet. Parallellt med detta utvecklas en digital plattform för förberedelse av praktik på grundskolan som ska fungera som en guide i arbetet med praktik vilket är ytterligare ett led i visionen att skapa effektiva, enkla och moderna digitala tjänster för användarna. Under året har GR Läromedel lämnat fysisk film och arbetar idag enbart med medietjänst i strömmande form. Detta möter på ett betydligt bättre sätt en alltmer digitaliserad skola, där tillgången till olika plattformar, såsom datorer, surfplattor, smarta telefoner är ett mycket vanligt inslag i vardagen. Genom olika former av kompetensutvecklande insatser arrangerar GR Läromedel mötesplatser med fokus på ett modernt lärande. Genom läromedelsdistributionen ökar andelen e-läromedel ständigt. De pedagogiska formerna för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat inslag av distansutbildning. Lärlingsutbildning för vuxna har utvidgats kraftigt under 2015, vilket bidrar till en ökad pedagogisk variation med stort fokus på individuellt upplägg. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska moment som kan läsas på distans via digitala verktyg. Information och marknadsföring av utbildningarna sker genom sociala medier, via AllaStuder.se och grvux.se. Gymnasieantagningens antagningssystem Indra2 med tillhörande system ägs av GR och har genom åren anpassats efter de behov som uttryckts av systemens användare. Systemförvaltningen bedrivs utifrån ett inkrementellt förhållningsätt i syfte att erbjuda samtliga användare funktionella verktyg som borga för rättssäker avseende gymnasieantagning. Det genomgripande utvecklingsarbete av antagningssystemet Indra som genomfördes 2010 till 2014 har efterföljs av fortsatt utvecklings- och optimeringsarbete för ett effektivt, användarvänligt och tillgängligt verktyg för samtliga användargrupper ingick Gymnasieantag- 33

53 GRs årsredovisning 2015 ningen samverkan med Fyrbodals kommunalförbund kring gymnasieantagning. Samarbetet intensifierades från och med hösten 2015 genom att Fyrbodal även började använda antagningssystemet Indra2. Med det kan regionerna utöver kunskaper och erfarenheter kring gymnasieantagning även utbyta data och information. Fortsatt utvecklingsarbete har också skett med GRs digitala statistikverktyg för antagningsstatistik som implementerades Medlemskommunerna och Göteborgsregionens gymnasieskolor erbjuds tillgång till verktyget och har möjlighet att få direkt tillgång till regionens antagningsstatistik. Möjligheten att ta del av antagningsstatistik i realtid ger goda förutsättningar för ett effektivt sätt att arbeta med regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering av utbildningsplatser. Under hösten 2015 påbörjades utvecklingen av ett nytt regiongemensamt IT-system med elevinformation som underlag för interkommunal ersättning och bidrag till fristående skolor (ELU-projektet) samt vidareutveckling av regiongemensamma systemet för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med GRs medlemskommuner och skolhuvudmän. IT-systemen beräknas implementeras etappvis under 2016 och kommer utöver att tjäna som arbetsverktyg även bidra med värdefull statistik om regionens gymnasieskolor och elever. Målsättning Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrums verksamhet vänder sig till fristående och kommunala skolor. Skol-, organisations- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar samtliga skolformer. Även GR Läromedels verksamhet omfattar idag samtliga skolformer. Ständigt sker även kontaktskapande med olika utbildningsaktörer, såsom Göteborgs universitet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, för att skapa de bästa förutsättningarna för regionens elever. Gymnasieantagningen genomför antagningen till GRs samtliga gymnasieskolor, vilket 2015 är 25 kommunala skolor och 42 fristående skolor. Verksamheten vänder sig också till samtliga grundskolor inom Göteborgsregionen som har årskurs 9. Informationen kring antagningen vänder sig i första hand till sökande elever och studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående grundskolor. n 34

54 GRs årsredovisning 2015 Ekonomi 35

55 GRs årsredovisning 2015 Bokslut 2015 Förvaltningsberättelse GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer , avlämnar härmed årsredovisning för år 2015, kommunalförbundets 43:e verksamhetsår. GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden och en av fyra i Stiftelsen Korsvägen samt delägare i Göteborg & Co, Träffpunkt AB. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se GRs dotterbolag Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se Omvärldsanalys Den svenska ekonomin befinner sig sedan ett par år tillbaka i en konjunkturåterhämtning. Inhemsk efterfrågan växer snabbt och BNP beräknas 2016 öka med drygt 3 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin gör att sysselsättningen ökar och arbetslösheten gradvis pressas tillbaka. Inom kommunsektorn ökar kostnadstrycket starkt och det ekonomiska läget i kommunerna blir alltmer besvärligt. Främst är det befolkningsförändringar som ligger bakom utvecklingen. Fler äldre driver kostnader i sjukvård och äldreomsorg och fler barn driver upp kostnaderna i skolan. Det har länge varit känt att den demografiska utvecklingen tillsammans med den ökade efterfrågan på välfärd kommer innebära ett ökat kostnadstryck, men det blir nu alltmer tydligt. (Ekonomirapporten, Om kommunernas och landstingens ekonomi. SKL). Finansförvaltning En policy som är tagen av förbundsstyrelsen anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsdirektören är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet över 20 mkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. 36

56 GRs årsredovisning 2015 Risker och osäkerhetsfaktorer För Göteborgsregionen bedöms befolkningsökningen som fortsatt gynnsam med en tillväxt på ca nya invånare Detta medför stora utvecklingsmöjligheter men också en rad utmaningar. Med särskild utmaning som vår växande storstadsregion står inför är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Måluppfyllelse Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i de årliga aktivitetsplanerna som varje politisk styrgrupp har lagt fast. För mer information om respektive styrgrupps mål och måluppfyllelse se avsnittet GR uppföljning av mål och satsningar 2015 för respektive styrgrupp. Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen ADA Administra va avdelningen Förbunds- Förbunds- fullmäk ge styrelsen Arbetsmarknad Sociala Miljö och samhällsbyggnad Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) Göteborg & Co (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med: Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med: Business Region Göteborg GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen, en politisk styrgrupp som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. 37

57 GRs årsredovisning 2015 Koncernen omsättning och resultat 2015 Bolagen i siffror 5 års översikt (Belopp i mkr om inte annat anges) *) 2014*) 2015*) Sammanställd redovisning Allmänt Medeltal anställda Sammanställd redovisning Ekonomiskt resultat (mkr) Koncernens omsättning 848,9 785,3 668,9 674,4 687,0 Koncernens resultat efter finansiella poster 16,6 4,2 2,6 14,4 13,99 Koncernens resultat 6,6 8,5 3,5 13,2 10,8 varav GR 1,8 11,2-1,1-4 -0,5 varav Gryning Vård AB 10,5-2,9 4,5 17,1 10,9 varav ISGR AB 0,1 0,2 0,1 0,4 varav Meritea AB -5,8 0,0 0,0 0 0 Sammanställd redovisning Tillgångar & skulder Koncernens balansomslutning 326,1 330,5 236,6 290,9 270,7 Eget kapital koncernen 86,4 93,1 96,6 109,8 120,6 varav GR 37,7 50,8 49,7 45,7 45,2 varav Gryning Vård AB 44,3 37,7 42,6 59,7 70,6 varav ISGR AB 4,1 4,3 4,4 4,4 4,8 varav Meritea AB 0,3 0,3 0,0 0 0 Soliditet 26,5% 28,2% 40,8% 37,7% 44,6% Likviditet 150,3% 138,9% 141,7% 138,2% 147,9% Koncernens investeringar 19,5 17,4 12,9 7,0 17,2 *) Fr.o.m. år 2013 är siffrorna omräknade enligt klyvningsmetoden. Se redovisningsprinciper. Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 december 2015 uppgår till 687 mkr jämfört med 674,4 mkr per 31 december Resultatet uppgår till 10,8 mkr vilket är lägre än föregående år då resultatet uppgick till 13,2 mkr. Gryning Vård står för merparten av koncernens resultat med 10,9 mkr. ISGR redovisar ett resultat för 2015 på 0,4 mkr medan GR redovisar ett negativt resultat på -0,5 mkr. Balansomslutningen för 2015 uppgår till 270,7 mkr, vilket är en minskning jämfört med balansomslutningen för 2014 på 290,9 mkr. Det egna kapitalet för koncernen uppgår per den 31 december till 2015 till 120,6 mkr. Väsentliga händelser i koncernen 2015 Gryning Vård AB Gryning har ett resultat efter finansiella poster för 2015 på 25,9 mkr (33,8), efter avsättning till periodiseringsfond och skatt uppgår årets resultat till 15,5 mkr (26,4) 1. Det har varit en hög efterfrågan på bolagets tjänster under hela 2015 och de flesta enheter har haft en ovanligt hög beläggning som har bidragit till verksamhetens goda resultat. Inom stöd och fastighet har ett antal särskilda satsningar genomförts enligt plan under 2015 och utöver dessa budgeterade poster har bolaget även haft kostnader för den expansion som ägt rum under året. Försäljningen uppgår till 486,9 mkr (461,6), en ökning med 5,46 procent eller 25,2 mkr. Den största ökningen är inom verksamhetsområdet Asylboende som har ökat sin 1. Siffrorna visar Grynings hela resultat i motsatt till tabellen ovan som visar GRs andel (54%) av resultatet. 38

58 GRs årsredovisning 2015 försäljning med 53,11 procent eller 28,4 mkr. Inom verksamhetsområdet Barn och familj har försäljningen minskat med -8,2 mkr jämfört med 2014, vilket förklaras av färre placeringar inom lägenhetsboende och fler ensamplacerade barn samt en omställning inom verksamheten jourfamiljehem i bolaget. Soliditeten uppgår till 70,1 procent (71,7) och kassalikviditeten till 250,8 procent (265,8). ISGR AB Ekonomi Totala intäkter har under räkenskapsåret uppgått till 109 mkr, vilket är en ökning med 5,9 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras med högre index på den interkommunala ersättningen för den internationella sektionen 4 procent, högre skolavgifter samt ökad försäljning av tjänster till IHGR. Företagets investeringar har uppgått till 298 tkr huvudsakligen omfattande klassrumsinventarier. ISGRs resultat efter finansiella poster uppgår till 416 tkr (53), vilket är en förbättring med 363 tkr jämfört med föregående år. Resultatförbättringen beror på större klassorganisation än beräknat. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Bilingual Programe undervisning på engelska ISGRs svenska sektion har erhållit tillstånd från Skolverket om att få starta undervisning på engelska. Tillståndet medger att upp till 50 procent av undervisningen kan bedrivas på engelska. Under 2016 kommer riktade fortbildningsinsatser ske för att underlätta övergången till undervisning på engelska. Mattelyftet Under 2015 har särkilt statsbidrag erhållits till den svenska sektionen för att förstärka matematikkunskaperna inom alla årskurserna. En person är tillsatt för att koordinera matematikarbetet. Lågstadiesatsning Ett särskilt riktat statsbidrag har också erhållits för lågstadiesatsning inom båda sektionerna. Syftet med bidraget är att öka antalet pedagoger i undervisningen. Bidraget gäller för läsåret 2015/16. Under vårterminen kommer fler pedagoger att anställas för att öka antalet pedagoger per lågstadieelev. Framtida lokalisering av ISGRs verksamheter VD har fått i uppdrag av styrelsen att undersöka möjligheten att samlokalisera alla ISGRs verksamhet under samma tak. I dagsläget är verksamheten uppdelad i två Campus, Guldheden och Molinsgatan. Såväl den politiska ledningen i regionen som företag och akademi står bakom ISGRs strävan att samla hela verksamheten på ett och samma ställe. Kontakt har tagits med Lokalsekreteriatet, HIGAB samt externa fastighetsförvaltare i syfte att finna lämpliga lokaliteter som uppfyller ISGRs önskemål och krav. Under 2015 har sondering av tre potentiella framtida lokaliseringar undersökts mer ingående men inga beslut är ännu fattade. Fundraising I syfte att säkerställa att ISGR ekonomiskt kan klara en högre hyresnivå än idag pågår ett fundraisingarbete tillsammans med Västsvenska Handelskammaren. Resurser Styrelsen för ISGR har sedan tidigare fattat beslut om indexering av skolavgiften på den internationella sektionen. Indexeringen ska vara lika med höjningen av den årliga interkommunala ersättningen från ägarkommunerna. Index- ökningen läsåret 2015/16 är 2,6 procent vilket innebär att skolavgiften ökar från nuvarande SEK per elev och läsår till SEK. Eget kapital Koncernen Ingående eget kapital Resultat aktuellt år Utgående eget kapital

59 GRs årsredovisning 2015 GR omsättning och resultat 2015 GR redovisar ett underskott på 551 kkr per 31 december Omsättningen för året uppgår till kkr att jämföra med omsättningen 2014 som uppgick till kkr. En minskad omsättning mellan åren beror framförallt på minskat stadsbidrag. Under 2015 har GR förhyrt externa lokaler på grund av dåligt inomhusklimat i tidigare kontorslokaler. Kostnader för externa lokaler medför en negativ resultatpåverkan för perioden. GR flyttade in i nya kontorslokaler i september och har därefter inte förhyrt externa lokaler. GR startade året med flera vakanta tjänster inom framförallt planeringsavdelningen. Tjänsterna har tillsatts successivt under året. Flera nya uppdrag under året inom alla verksamhetsområden samt god kostnadskontroll genererar en positiv resultatpåverkan som möter upp oplanerade kostnader som inte kunnat förutses. Arbetet med det ökade flyktingmottagandet har tagit resurser i anspråk under året. GRs kostnader för ofinansierade insatser uppgår till 290 kkr. GR har för 2015 budgeterat ett underskott på kkr. Budgeterat underskott är hänförbart till flyttkostnader och baseras på att kostnaderna hanteras genom antagande att nyttja eget kapital. GR har aktiverat flyttkostnaderna och kommer att göra avskrivningar på fysiska tillgångar som inhandlats i samband med flytt och är avsedda för ett stadigvarande bruk. Detta innebär att GR inte kommer att kostnadsföra flyttkostnaderna 2015 utan göra en avskrivningsplan. Detta innebär vidare att GR inte kommer att behöva ianspråkta planerat budgetunderskott motsvarande kkr för GRs årsavgift GRs omsättning utgörs till 19 procent av årsavgiften, som beräknas som 74,11 kr/kommuninvånare uppgick årsavgiften till totalt kkr. För avgiftens fördelning per medlemskommun , se tabell. 39 procent av årsavgiften ( kkr) har vidaretransfererats till andra regionala organisationer. (Se tabell och figur). Årsavgifternas fördelning på kommuner (kkr) Kkr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 Vidaretransferering till andra regionala organisationer (kkr) GR Lämnade bidrag ARC Business Region Göteborg (BRG) Europa direkt Europakorridoren Göteborg & Co LTS 0 0 Miljösamverkan Mistra Reväst Västkom Västkuststiftelsen Summa lämnade bidrag Procentuell andel av årsavgift 2015 Vidaretransferering till andraorganisationer; 11% Miljö och samhällsbyggnad; 12% Styrgruppen sociala; 9% BRG; 28% Utbildningsgruppen; 21% Politik; 2% Gemensam administration; 12% Styrgrupp arbetsmarknad; 5% Årsavgift vidaretransferering 40 Årsavgift GR

60 GRs årsredovisning 2015 GR Omsättning och resultat per verksamhet Sociala- och arbetsmarknadsgrupperna Tidigare år har verksamheten under sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad redovisats gemensamt. I syfte att underlätta uppföljningen hålls från och med 2014 budget och redovisning för de två styrgrupperna isär. Förändringen medför inledningsvis att möjligheterna till jämförelser med tidigare år är begränsade. Sociala styrgruppen uppvisar ett resultat på -140 kkr vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet på -82 kkr. Det sämre resultatet beror dels på framförallt på kostnader i samband med projektinitiering. Arbetsmarknadsgruppen visar ett positivt resultat på 27 kkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 53 kkr. Sammantaget uppgick omsättningen för sociala styrgruppen och arbetsmarknadsgruppen 2015 till kkr. Det är en lägre omsättning än 2014 ( kkr). Minskningen i omsättning beror dels på att flera omfattande EU-projekt pågick under första halvåret 2014, dels på att de statliga satsningarna på en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten i stora delar avslutats under om ökar, på Media uppgår omsättningen till kkr jämfört med kkr för Bokverksamheten uppnår en omsättning på kkr för 2015 jämfört med kkr för Verksamheterna går enligt budget. En verksamhet som minskar sin omsättning är Vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen omsätter kkr för 2015 jämfört med kkr för Verksamhetens omsättning utgörs av statsbidrag och kan därmed variera kraftigt mellan åren. Gemensam administration GRs gemensamma administration redovisar ett resultat för 2015 på 559 kkr. Resultatet är delvis hänförbart till engångsposter i form av återbetalning av transfererade medel till Europakorridoren. Det har under året varit en personalomsättning på administrativa tjänster vilket har resulterat i perioder av vakanta tjänster och ett något bättre ekonomiskt resultat. GRs konferensverksamhet kunde inte på grund av problem med inomhusklimat och reparationer i huset på Gårdavägen bedriva uthyrningsverksamhet i normal omfattning under ett halvår. Verksamheten hade stängt i två veckor under själva flytten till nya kontorslokaler. Miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad uppvisar 2015 en omsättning på kkr jämfört med kkr (2014). Ökningen beror på ökade externa intäkter. Miljö och samhällsbyggnad har ett resultat på +21 kkr 2015 jämfört med -309 kkr (2014). Budgeterat resultat 2015 var +/-0 kkr jämfört med -400 kkr Miljö och samhällsbyggnad har under 2015 delvis haft obemannade tjänster, vilket genererat ett positivt resultat inom basverksamheten samt arbetet med blå- och grönstruktur. Samtidigt har externfinansierade projekt under 2015 ej varit fullt finansierade av extern part, vilket genererat ett negativt resultat. Årets resultat inkluderar ett underskott på -75 kkr avseende insatser knutna till flyktingmottagandet. Tidigare reserverade medel inom projekten Gökägg och K2020skall användas för syftet kollektivtrafikfrämjande åtgärder. Under 2015 har cykelplanering finansierats med 689 kkr av dessa medel. Utbildningsgruppen Utbildningsgruppens verksamheter uppvisar en omsättning för 2015 på kkr vilken är något lägre jämfört med kkr för Resultatet för 2015 är kkr. Kostnader som påverkat resultatet är bland annat högre konsultkostnader än budgeterat gällande Indra 2.0, uppdrag kring nyanlända och integration som tillkommit utanför budget, samt ökade kostnader för några av Utbildningsgruppens nätverk i samband med flytt och organisationsomläggning. På verksamhetsnivå har Läromedel en omsättning som 41

61 GRs årsredovisning 2015 Verksamhet År 2015 År 2014 Styrgruppernas verksamhet Årsavgift Övriga Årsavgift Övriga till GR intäkter Kostnader* Resultat till GR intäkter Kostnader* Resultat Styrgrupp sociala Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet totalt Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Politisk organisation Finansiella poster (ej bankk) Transfereringar till andra org Övrig verksamhet totalt Verksamhet totalt *Kostnader inkl. avskrivningar. Disposition av resultat 2015 samt budget 2016 Enligt Kommunallagen (KL) 8 kap 1 ska god ekonomisk hushållning råda. Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta benämns vanligen som balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. GRs resultat per 2015 är -551 kkr, att jämföra med budgeterat resultat på kkr. Budgeterat underskottet för 2015 har inte använts enligt plan utan är hänförbart till oplanerade kostnader som inte kunnat förutses och avskrivningskostnader. Resultatet balanseras mot GRs egna kapital. Budgeten för 2016 är i balans. GR som samverkansorgan ser en fortsatt hög efterfrågan från kommunerna. Avskrivningskostnader fortsätter att belasta verksamheten och målsättningen är att klara en budget i balans utifrån befintliga medel. Balansposter Tillgångarna uppgår 2015 till 131,2 mkr, att jämföra med 2014 då tillgångarna uppgick till 168,5 mkr. Totalt uppgår anläggningstillgångarna till 31,1 mkr för 2015, en ökning med 5,1 mkr från Årets nettoinvesteringar uppgår till 6,7 mkr och kostnaderna för avskrivningarna är 2,3 mkr. Eget kapital För att säkerställa en god ekonomisk hushållning har en beräkningsmodell tagits fram som visar GRs långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. GR ska årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet. Beräknat på bokslut 2015 uppgår GRs behov av eget kapital i riskhänseende till 33 mkr. Utgående eget kapital per 31 december 2015 uppgår till 45,2 mkr. Soliditeten för 2015 är 34,5 procent att jämföra med soliditeten 2014 på 27,1 procent. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader (not 2) uppgår till kkr för 2015 vilket är en minskning jämfört med 2014 då kostnaderna uppgick till kkr. Kostnaderna för köp av utbildningsplatser, marknadsföring, resor och logi minskar mest. Kostnader för resor och logi minskar på grund av färre EU-projekt under Kostnadsnivån i den löpande driften väl anpassad efter erhållen finansiering. 42

62 GRs årsredovisning 2015 GR i siffror 5 års översikt (Belopp i mkr om ej annat anges) GR Allmänt Invånare i medlemskommunerna, tusental Avgift per invånare, kr 74,11 74,11 74,11 74,11 74,11 Medeltal anställda GR, st GR Ekonomiskt resultat Omsättning totalt 369,0 311,2 384,2 375,2 368,5 varav medlemsavgifter avsedda för GRs verksamhet 41,0 41,8 42,6 42,7 43,6 varav medlemsavgifter transfererade till andra regionala organisationer 27,0 26,8 27,0 27,5 27,4 varav övriga intäkter 301,0 242,4 314,6 305,0 297,5 Årets resultat (resultat efter finansiella poster) 1,8 14,9-1,1-4,0-0,5 GR Tillgångar & skulder Balansomslutning 150,7 166,2 146,8 168,5 131,2 Anläggningstillgångar 21,1 24,8 28,4 26,0 31,1 Eget kapital 37,7 50,8 49,7 45,7 45,2 Soliditet 25,0% 30,6% 33,9% 27,1% 34,5% Likviditet 116,0% 123,8% 123,4% 116,1% 116,4% Investeringar 0,6 0,7 9,8 0,2 6,7 Investeringarnas andel av kostnaderna 0,2% 0,2% 2,5% 0% 2% Avskrivningar 1,1 1,0 1,8 2,5 2,3 Resultat efter avskrivningar 3,7 10,0-2,3-4,5-0,5 Finansnetto 2,0 1,3 0,9 0,5 0,0 Kapitalomsättningshastighet ggr 2,4 1,9 2,6 2,2 2,8 Eget kapital GR Ingående eget kapital (varav kkr avser kapitaltillskott Gryning) Disponering av 2010 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet Disponering av 2011 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet Resultat aktuellt år Utgående eget kapital före resultatdisposition

63 GRs årsredovisning 2015 Väsentliga händelser GR 2015 I september 2015 flyttade GR verksamheten till nya kontorslokaler. Inför 2015 upprättades och fastställdes en flyttbudget som uppgår till kkr. GR har därmed för 2015 budgeterat ett underskott på kkr. Budgeterat underskott är hänförbart till flyttkostnader och baseras på att kostnaderna hanteras genom antagande att nyttja eget kapital. GR har aktiverat kostnaderna och gjort avskrivningar på fysiska tillgångar som inhandlats i samband med flytt och är avsedda för ett stadigvarande bruk. Detta innebär att GR inte kommer att kostnadsföra flyttkostnaderna 2015 utan göra en avskrivningsplan. Detta innebär vidare att GR inte kommer att behöva ianspråkta planerat budgetunderskott motsvarande kkr för Under 2014 aktualiserade dåvarande revisionsgrupp frågan om rutiner för beredning av revisorernas budget. Inom GR har budget för revisionen hanterats som en del i den årliga rambudgeten. Mot bakgrund av att någon budgetberedning för 2015 och 2016 inte ägt rum tog GRs förtroendevalda revisorer fram ett budgetäskande för dessa år, inför förbundsfullmäktiges sammanträde 16 juni Ett flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna har identifierats. Förbundsfullmäktige beslöt att godkänna en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 kkr. Inför 2017 har på nytt ett revisionsäskande tagits fram som beretts av fullmäktiges presidium och bildat ett underlag som ska beslutas av fullmäktige i juni Väsentliga personalförhållanden GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär förutom ordinarie årsarbetare även har arvodeanställda och konsulter för specifika uppdrag. Medeltalet anställda minskar från 130 personer 2014 till 123 personer Andelen kvinnor 2015 är 71 procent och andelen män 28 procent. Den totala sjukfrånvaron är lägre 2015 än 2014 (se tabell nedan). Antalet sjukfrånvarotimmar minskar mellan åren 2014 och Även långtidsfrånvaron minskar mellan åren. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via IPT-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspensionen, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. GR Total sjukfrånvaro (%) Kvinnor 3,6% 4,8% Män 1,5% 1,8% Summa total sjukfrånvaro (%) 3,0% 4,0% Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) Kvinnor Män Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) Varav långtidssjukfrånvaro 60,0% 63,9% Varav långtidssjukfrånvaro timmar per årsarbetare Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 0,5% 5,2% år 3,2% 2,9% 50 år och äldre 2,9% 5,4% 44

64 GRs årsredovisning 2015 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) NOT nr VERKSAMHETENS INTÄKTER varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer varav övriga intäkter GR Sammanställd redovisning VERKSAMHETENS KOSTNADER 2, 3, Resultat före avskrivningar Avskrivningar 4, 5, 11, 12, Resultat efter avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Inkomstskatt ÅRETS RESULTAT

65 GRs årsredovisning 2015 Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) GR Sammanställd redovisning TILLGÅNGAR NOT nr Immateriella anläggningstillgångar Pågående investering Programvara 4, S:a immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier 5, S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Aktier övriga Fordran hos koncern Övriga finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran S:a Finansiella anläggningstillgångar Lager & pågående arbete Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt S:a lager & pågående arbete Fordringar Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt (inkl räntor) Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar S:a Fordringar Likvida medel Kortfristiga placeringar Kassa & bank S:a likvida medel S:A TILLGÅNGAR

66 GRs årsredovisning 2015 Balansräkning forts (kkr) EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital NOT nr Balanserade vinstmedel Årets resultat S:a Eget kapital GR Sammanställd redovisning Minoritetsandelar Avsättningar Uppskjuten skatt Övriga avsättningar enligt beslut Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder S:a kortfristiga skulder S:A EGET KAPITAL & SKULDER Sammanställd redovisning Ansvarsförbindelser Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar GR 47

67 GRs årsredovisning 2015 Finansieringsanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT nr Rörelseresultat före avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet 9, Erhållen ränta Erlagd ränta Betald skatt Likvid från likvidation av Meritea Utdelning aktier koncernföretag Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten GR Sammanställd redovisning Justering för förändring av rörelsekapital Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring uppskjuten skatt Förändring av avsättning KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång Förändring finansiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utdelning Amortering av skuld KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

68 GRs årsredovisning 2015 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag och med beaktande av tillämpliga rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Från och med 2014 har den sammanställda redovisningen upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Tidigare har förvärvsmetoden med redovisning av minoritetens andel tillämpats. Den förändrade konsolideringsmetoden har inte fått någon effekt på redovisat eget kapital. Dotterbolagen redovisas från och med 2014 i enlighet med K3 vilket har medfört att byggnader har delats in i komponenter och ändrade nyttjandetider införts. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i tabellen nedan på sidan. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner har i den sammanställda redovisningen fördelats på uppskjuten skatt (22 procent) och eget kapital (78 procent). Tilläggsposter vid sammanställd redovisning som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman är följande: - Skatt på årets resultat redovisas i resultaträkningen under skatter. - Uppskjutna skatter redovisas under avsättningar. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunalförbund och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Tillgångar och Skulder Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Tillgångar och Skulder i utländsk valuta Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/- fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. 49

69 GRs årsredovisning 2015 Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3 33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner programvara infrastruktur data hemdatorer 3 år, maskiner kontorsinventarier fordon programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorer- programvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5 10 år. Byggnader: (enligt SABO:s riktlinjer Ny byggnad) Komponent...Antal år Stomme år Värme, sanitet...50 år El...40 år Inre ytskikt...15 år Fasad...50 år Fönster...50 år Kök...30 år Yttertak...40 år Ventilation...25 år Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar redovisas i balansräkningen när posten uppfyller nedanstående kriterier för klassificering av en immateriell tillgång. GR skriver av befintliga immateriella tillgångar på 5 år. Följande kriterier skall vara uppfyllda för att en immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen: förväntas ge upphov till framtida ekonomiska fördelar, antingen i form av intäkter eller som kostnadsbesparingar, är en resurs över vilken kommunen eller landstinget har kontroll vilket innebär förmåga att säkerställa att framtida ekonomiska fördelar kommer kommunen eller landstinget till del och att andras förmåga att få del av dessa fördelar kan begränsas, har uppkommit till följd av inträffade händelser. Samt att det är troligt att de förväntade framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla kommunen eller landstinget, och att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Inventarier Beloppsgränsen som tillämpas vid bedömningen av vad som anses vara inventarier av mindre värde än kr exkl moms och har minst 3 års livslängd. På GR avser detta vanligen möbler, dyrare elektronik och maskiner. Inventarier skrivs av och detta innebär att kostnaden fördelas på 3, 5 eller 7 år beroende på vilken typ av inventarie det avser. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar 50

70 GRs årsredovisning 2015 Noter GR och koncernen (kkr) Not 1-9 avser GR, medan not avser koncernen (sammanställd redovisning) Not 1, Verksamhetens intäkter (kkr) GR Kkr Årsavgift Statsbidrag EU-bidrag Övriga bidrag Försäljning läromedel Deltagaravgifter kurs och konferens Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter* Not 2, Verksamhetens kostnader (kkr) GR Kkr Köpta tjänster, varor och material Personalkostnader Transfereringar till andra organisationer Arvoden Övriga kostnader (Ex: Lokaler, Utställningar och mässor) Summa verksamhetens kostnader* *Ej avskrivningar, bankkostnader och räntor. Not 3, Specifikation av personal, personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL GR Medeltal anställda Kvinnor Män Summa medeltal anställda Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp Kvinnor 4 4 Män 1 1 Summa förbundsdirektör/vd & ledningsgrupp 5 5 SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) GR Löner och ersättningar Styrelse & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension/återföring pensionsavsättning Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning Övriga personalkostnader Summa personalkostnader

71 GRs årsredovisning 2015 Not 4, Programvara (kkr) GR Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde Not 5, Inventarier (kkr) GR * Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde Pågående nyanläggning (kkr) GR Anskaffningsvärden Pågående nyanläggning antagningssystemet Indra Utgående ack. Anskaffn.värden 0 0 Direktavskrivna korttidsinventarier (kkr) GR Direktavskrivna korttidsinventarier Summa direktavskrivna korttidsinventarier *2014 års siffror har justerats avseende avskrivningar samt ingående värden. Utgående planenligt restvärde 0 0 Not 6, Finansiella poster (kkr) GR Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från likvidation av Meritea 0 0 Finansiella intäkter Ränteintäkter Valutakursdifferens likvida medel Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader -4 0 Placeringar -45 Bankkostnader Summa finansiella kostnader

72 GRs årsredovisning 2015 Not 7, Finansiella anläggningstillgångar (kkr) Aktie- & röstandel AKTIER I DOTTERBOLAG Göteborgsregionens Internationella Skola AB, Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 100% Bokfört värde vid årets utgång: 100% Gryning Vård AB, , Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 54% Bokfört värde vid årets utgång: 54% GR AKTIER OCH ANDELAR I ANDRA BOLAG Göteborg & Co, Träffpunkt AB, Säte: Göteborg, Innehav aktier: st Bokfört värde vid årets ingång: 15% Bokfört värde vid årets utgång: SUMMA Not 8, Pågående arbete & pågående projekt per verksamhet (kkr) Pågående arbete och pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (GR har en fordran på någon). GR GR Överskjutande intäkter Överskjutande kostnader Verksamhet i pågående projekt i pågående projekt Styrgruppernas verksamhet Styrgruppen sociala Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen Styrgruppernas verksamhet totalt Övrig verksamhet Gemensam verksamhet Övrig verksamhet totalt Verksamheten totalt

73 GRs årsredovisning 2015 Not 9, Justeringar som inte ingår i kassaflödet (kkr) Avsättning pension Utrangering inventarier 63 0 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet GR Not 10, Sammanställd redovisning Specifikation av personal och personalkostnader Sammanställd SPECIFIKATION AV PERSONAL redovisning Medeltal anställda Kvinnor Män Summa medeltal anställda Sammanställd SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) redovisning Löner och ersättningar Styrelse & förbundsdirektör/vd Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension Summa löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader Övr. personalkostnader (inkl ersättn. förtroendevalda revisorer) Summa personalkostnader Not 11, Programvara (kkr) Sammanställd redovisning Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack. planenl. avskr Utgående planenligt restvärde

74 GRs årsredovisning 2015 Not 12, Sammanställd redovisning, Byggnader och mark (kkr) Anskaffningsvärden * Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Omklassificering pga K Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Sammanställd redovisning Ingående avskrivningar Omklassificering pga K Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde Not 13, Sammanställd redovisning, Inventarier (kkr) Sammanställd redovisning * Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Omklassificering pga K Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Omklassificering pga K Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar Utgående ack.planenl.avskr Utgående planenligt restvärde *Justering 2014 mellan not 12 och 13 avseende förbättringsutgifter i annans fastighet ISGR. Not 14, Justeringar som inte ingår i kassaflödet (kkr) Sammanställd redovisning Använda avsättningar Reavinst vid försäljning av inventarier Utrangering inventarier Avsättning pension Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet

75 GRs årsredovisning 2015 Förra årets! 56

76 GRs årsredovisning 2015 Förbundsstyrelsen 2015 MANDATFÖRDELNING Ledamöter PER KOMMUN ordinarie ersättare Ale kommun 1 0 Alingsås kommun 0 2 Göteborgs kommun 8 0 Härryda kommun 1 0 Kungsbacka kommun 1 2 Kungälvs kommun 2 1 Lerums kommun 1 0 Lilla Edets kommun 1 1 Mölndals kommun 3 0 Partille kommun 2 0 Stenungsunds kommun 1 2 Tjörns kommun 1 1 Öckerö kommun 0 2 Ledamöter PER PARTI ordinarie ersättare Arbetarpartiet Socialdemokraterna 6 4 Moderata Samlingspartiet 6 3 Folkpartiet liberalerna 2 1 Miljöpartiet de gröna 2 1 Vänsterpartiet 2 1 Kristdemokraterna 1 0 Sverigedemokraterna 2 1 Centerpartiet KVINNOR 9 5 MÄN FÖRBUNDSSTYRELSEN Ledamöter Jonas Ransgård (M), ordf* Göteborg Paula Örn (S), 1e vice ordf* Ale Stefan Svensson (M), 2e vice ordf* Partille Anneli Hulthén (S), 3e vice ordf* Göteborg Johan Nyhus (S) Göteborg Ulf Kamne (MP) Göteborg Helene Odenjung (L) Göteborg Lars Hansson (SD) Göteborg Marie Östh-Karlsson (S) Mölndal Per Vorberg (M) Härryda Daniel Bernmar (V) Göteborg Miguel Odhner (S) Kungälv Sofia Westergren (M) Stenungsund Jenny Svanergren (MP) Partille Hans Forsberg (M) Kungsbacka David Lega (KD) Göteborg Julia Färjhage (C) Lilla Edet Martin Johansen (L) Tjörn Christina Martinsson (SD) Kungälv Dennis Jeryd (S) Lerum Hans Bergfelt (M) Mölndal Marie Lindqvist (V) Mölndal Ersättare Joakim Järrebring (S) Alingsås Arne Lernhag (M) Öckerö Ingemar Ottosson (S) Lilla Edet Anders Holmensköld (M) Kungälv Anna Hansson (MP) Alingsås Ulrika Landergren (L) Kungsbacka Kenth Wallin (SD) Kungsbacka Maria Brauer (S) Öckerö Inga-Lill Hast (M) Tjörn Birgit Lövkvist (V) Stenungsund Bo Pettersson (S) Stenungsund * utgör styrelsens presidium 57

77 GRs årsredovisning 2015 De politiska styrgrupperna 2015 Arbetsmarknad Eva Carlsson (S), ordf Partille Peder Engdahl (M), vice ordf Lilla Edet Anders Olofsson (S) Öckerö Daniel Filipsson (M) Alingsås Ulrica Frick (Mp) Mölndal Ann Catrine Fogelgren (L) Göteborg Mats Mattsson (SD) Göteborg Ingrid Inhammar (S) Ale Marianne Pleijel (M) Kungsbacka Anette Holgersson (V) Lerum Dario Espiga (S) Göteborg Charlotta Windeman (M) Kungälv Inga-Lena Persson (Mp) Härryda Benny Halldin (S) Tjörn Henrik Hallgren (M) Stenungsund Miljö och samhällsbyggnad Ulf Kamne (MP), ordf. Göteborg Mikael Berglund (M), vice ordf Ale Thorsten Larsson (M) Alingsås Jöran Fagerlund (V) Göteborg Hampus Magnusson (M) Göteborg Mikael Johannison (M) Härryda Fredrik Hansson (C) Kungsbacka Maria Kjellberg (MP) Kungälv Olle Adolfsson (S) Lerum Carlos Rebelo Da Silva (S) Lilla Edet Joel Olsson (SD) Mölndal Niclas Ylander (S) Partille Olof Lundberg (S) Stenungsund Benny Andersson (S) Tjörn Göran Ohlsson (L) Öckerö Sociala området Henrik Ripa (M) ordförande Lerum Eva Borg (S) vice ordförande Kungsbacka Marcus Claesson (L) Mölndal Marina Johansson (S) Göteborg Manijeh Mehdiyar (MP) Göteborg Maria Rydén (M) Göteborg Jonas Mårdbrink (M) Partille Mohamed Hama Ali (S) Kungälv Lena Hedlund (KD) Stenungsund Azar Hedemalm (MP) Tjörn Hanna Tjusling (SD) Ale Birgitta Larsson (S) Alingsås Claes Magnusson (M) Öckerö Peter Spjuth (V) Lilla Edet Anna Palmér (S) Härryda Utbildningsgruppen Helene Odenjung (L), ordförande Göteborg Mats Werner (S), vice ordförande Härryda Linus Glanzelius (S) Göteborg Kristina Tharing (M) Göteborg Karin Pleijel (MP) Göteborg Johnny Sundling (V) Ale Ulf Carmesund (S) Alingsås Anders Ekström (M) Kungsbacka Johan Holmberg (S) Kungälv Rutger Fridholm (MP) Lerum Camilla Olofsson (M) Lilla Edet Solveig Hallin (S) Mölndal Angela Fasth (M) Partille Linda Ekdahl (M) Stenungsund Thord Jansson (SD) Tjörn Robertho Settergren (KD) Öckerö 58

78 GRs årsredovisning

79 GRs årsredovisning 2015 GR är en samarbetsorganisation för 13 västsvenska kommuner. Göteborgsregionens 13 kommuner har runt invånare. De 13 medlemskommunerna har till sammans omkring medarbetare. GR är ett av de fyra regionala kommunförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunförbundens samarbetsorganisation heter Västkom. GR har en årsomsättning på cirka 360 miljoner kronor. GRs verksamhet finansieras dels genom medlemsavgifter (2015 cirka 20 procent), dels genom statsbidrag, intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 60

80 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Aktualitetsprövning av Tjörns ÖP 2013 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över aktualitetsprövning av Tjörns ÖP Översiktsplanen finns på kommunens webbsida Förslag till yttrande daterat har upprättats, och behandlas i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad vid sammanträde Förslag till beslut Att godkänna förslag till yttrande, daterat , under förutsättning att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkänner yttrandet. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

81 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Aktualitetsprövning av Tjörns ÖP 2013 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Tjörns kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över aktualitetsprövning av Tjörns ÖP Bakgrund och syfte Tjörns kommun ska aktualitetspröva sin översiktsplan, ÖP 2013, och önskar synpunkter från fler remissinstanser, både kommuner och regionala aktörer. Kommunen önskar veta om de regionala och mellankommunala frågorna som behandlas i översiktsplanen är aktuella för oss remissinstanser, om vi anser att de behandlas på ett lämpligt sätt, och om det finns något i hanteringen som vi saknar. Tjörns kommun har bett remissinstanserna att i första delen av översiktsplanen se över avsnitten som behandlar utgångspunkter, mål och strategier samt mellankommunala frågor. I den andra delen av översiktsplanen att se över yrkesfisket, kommunikationer samt VAplanering. GR yttrade sig över Tjörns översiktsplan i samrådsskedet Översiktplanen antogs därefter av kommunen 2013 och vann laga kraft Sammanfattning I nu gällande översiktsplan har kommunen tagit fasta på fyra mål och strategier för den framtida utvecklingen: Tjörns roll i regionen Bebyggelsestruktur och utveckling Det goda livet Det robusta samhället Översiktsplanen utgår bland annat från Strukturbild för Göteborgsregionen och Västra Götalandsregionens Det goda livet.

82 Göteborgsregionens kommunalförbund Tidshorisonten är satt till år 2025, och med utblick mot år 2050 i de fall där kommunen vill visa på mer långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Kommentarer GR anser att de fyra strategier som kommunen tagit fasta på för kommunens utveckling fortfarande är aktuella. GR har uppdaterat mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt till Hållbar tillväxt, antagen i förbundsfullmäktige Uppdateringen innebär att Kärnan skall stärkas med ytterligare boende och arbetsplantser till Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter skall till samma tidpunkt stärkas med boende och arbetsplatser.. Det uttalade målet att kustzonens större tätorter skall stärkas har tillkommit vilket kan komma att ställa nya krav på utvecklingen i kustzonen. Inom GR pågår ett arbete med mellankommunal kustplanering där Tjörn är en del. För att möta den ökande befolkningstillväxten har frågan om förändrade planeringstal lyfts i GR:s förbundsstyrelse. Innebörden är att den gällande målsättningen för Göteborgsregionens befolkningstillväxt på 1% per år måste höjas till 1,5% per år. Det innebär att varje kommun bör förhålla sig till en ökning om 0,5% utöver sin nuvarande målsättning om befolkningstillväxt. Kommunen bör ha detta i beaktande framöver och utreda vilka konsekvenser det kan få för kommunen i ett hållbarhetsperspektiv. När det gäller resor och kommunikationer tar översiktsplanen höjd för att utveckla en effektivare och flexiblare kollektivtrafik genom att arbeta med K2020 Lokalt. Inom GR pågår sedan 2014 ett fördjupat samarbete om regional samverkan för att öka andelen cykelresor i ett mellankommunalt perspektiv. Ett regionalt stomcykelnät skulle t ex kunna öka Tjörns möjligheter att utveckla cykelturismen. VA-planering är en fråga som kräver mellankommunal samverkan. En övergripande vision i Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen (från 2014) är en trygg och långsiktig hållbar vattenförsörjning. Dricksvatten är en ojämnt fördelad resurs och för att minska sårbarheten i systemet måste vi arbeta gemensamt. Avlopp är en annan viktig regional fråga. Under våren 2016 planerar GR att ta fram en förstudie och därefter beräknas ett planarbete påbörjas under hösten. GR har i Hållbar tillväxt ställt sig bakom Klimatstrategi för Västra Götaland. Ambitionen är att tydligare lyfta klimatfrågan i ett regionalt perspektiv och identifiera delregionala aspekter, vilket kommer att involvera GR:s medlemskommuner.

83 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till bolagshandlingar för Gryning Vård AB GRär tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Förslag till uppdaterade bolagshandlingar för Gryning Vård AB har tagits fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Förslaget innefattar konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning. I bilagor finns såväl nuvarande bolagshandlingar som de nya förslagen. Gryning Vård AB behandlar förslaget vid sin årsstämma den 7 april och kommer att fastställa förslaget vid en extra bolagsstämma efter det godkänts av samtliga ägare. För GRs del fattas beslut i förbundsfullmäktige 14 juni Bakgrund Syftet med bolagets verksamhet är att tillgodose medlemskommunernas behov av utveckling och tillhandahållande av vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings och rådgivningsresurser. Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av bolagets insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Ärendet Med anledning av förändrad lagstiftning gällande tillämpningen av LOU (lagen om offentlig upphandling) och införandet av det så kallade inhouse-undantaget från kravet på upphandling har bolagets styrdokument i form av ägardirektiv, bolagsordning och konsortialavtal behövt revideras. Undantaget innebär att ett avtal som sluts mellan en upphandlande myndighet och en juridisk person inte anses utgöra ett kontrakt enligt LOU. Undantaget gäller endast om de så kallade Teckal-kriterierna är uppfyllda. Teckal-kriterierna Teckal-kriterierna består av ett kontrollkriterium och ett

84 Göteborgsregionens kommunalförbund verksamhetskriterium. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande myndigheten måste utöva en kontroll över den juridiska personen som motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning. Verksamhetskriteriet innebär att den juridiska personen måste bedriva huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som kontrollerar den. Om dessa villkor är uppfyllda betraktas relationen mellan parterna som intern, varför upphandling enligt LOU inte behöver ske Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att godkänna förslag till bolagshandlingar, innefattande ägardirektiv, bolagsordning och konsortialavtal, för Gryning Vård AB. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

85 Förslag till revidering Uppdaterad KONSORTIALAVTAL mellan aktieägarna i Gryning Vård AB Bilaga 1: Bilaga 2: Bolagsordning Ägardirektiv

86 Förslag till revidering Detta konsortialavtal ( Avtalet ) har denna dag träffats mellan (A) Göteborgsregionens kommunalförbund, (B) Fyrbodals kommunalförbund, (C) Skaraborgs kommunalförbund, och (D) Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, rörande deras respektive ägande i Gryning Vård AB, org nr ( Bolaget ). Ovan angivna parter (A) (D) benämns var för sig Part och gemensamt för Parterna i Avtalet. 1. Bakgrund 1.1 Var och en av Parterna är en samarbetsorganisation för ett antal kommuner i Västra Götalands län. Parternas uppgifter består bl a i att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom sina respektive regioner. Sammanlagt står 50 kommuner bakom Parternas samarbetsorganisationer. 1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess bildande under år Parternas aktieägande i Bolaget regleras för närvarande av ett konsortialavtal som trädde i kraft i juni Parterna har nu enats om att från och med 1 januari 2009 ersätta det nuvarande konsortialavtalet med förevarande Avtal. Förslag till ny formulering p 1.2: 1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess bildande under år Parternas aktieägande i Bolaget regleras i förevarande Avtal. 1(10)

87 Förslag till revidering 2. Bolagets aktiekapital och fördelning av aktier Bolagets aktiekapital ska uppgå till lägst 10 miljoner kronor och högst 40 miljoner kronor i enlighet med den nedan angivna fördelningen av aktierna i Bolaget. Aktieägare Andel aktier och röster Göteborgsregionens 54 % kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund 17 % Skaraborgs kommunalförbund 17 % Boråsregionen Sjuhärads 12 % kommunalförbund Summa 100 % Vid tidpunkten för Parternas ingående av Avtalet uppgår aktiekapitalet till 10 miljoner kronor. 3. Bolagets verksamhet och ändamål m m 3.1 Bolaget ska på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings- utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Förslag till ny formulering p 3.1: Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna. 2(10)

88 Förslag till revidering 3.2 Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Bolagets insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Bolagets tjänster ska i första hand erbjudas Parternas medlemskommuner. Förslag till ny formulering p. 3.2 Sista meningen utgår helt 3.3 Utvecklingen av Bolagets verksamhet ska ske i nära samverkan med Parterna och Bolaget. 3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt att deltaga på bolagsstämma och utöva rösträtt för sina aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. Förslag till ny formulering p 3.4: 3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt att deltaga på extra bolagsstämma samt årsstämma och utöva rösträtt för sina aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. 4. Bolagets finansiering m m 4.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital och genom försäljningsintäkter. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten, även innefattande start av nya verksamheter. 4.2 I den mån Bolaget skulle behöva tillskott av rörelsekapital ska Parterna uppta förhandlingar med varandra i syfte att tillse att Bolaget erhåller erforderlig finansiering genom ökning av aktiekapitalet, aktieägartillskott, lån eller på annat sätt i syfte att tillförsäkra Bolagets fortlevnad. 4.3 Om Bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla Parterna i proportion till deras respektive aktieinnehav. 3(10)

89 Förslag till revidering 5. Bolagsordning Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av Bilaga 1. Bolagsordningen får, såvitt gäller bestämmelsen i punkten 3 om Bolagets verksamhet och ändamål, inte ändras utan medgivande från samtliga Parter. Förslag till ny formulering av p 5: Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av Bilaga 1. Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna 6. Arkivmyndighet Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av arkivlagen. För att tillgodose bl.a. tillsynen av Gryning Vård ABs arkivvård ska en arkivmyndighet utses samt ett arkivreglemente antas av Parterna. En av förbundsstyrelserna utses till arkivmyndighet efter beslut i de fyra förbundsfullmäktige. Förslag till ny formulering p 6: Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av arkivlagen. Göteborgsregionens kommunalförbund är arkivmyndighet för Gryning Vård AB. 7. Styrelse och revisor 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med lägst noll och högst nio suppleanter. Förslag till ny formulering p 7.1: Bolagets styrelse ska bestå av sju ledamöter med lägst noll och högst sju suppleanter. Val av ledamöter och eventuella suppleanter ska ske av ägarna. Göteborgsregionens kommunalförbund ska utse fyra ledamöter och Boråsregionens Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Skaraborgs kommunalförbund ska utse var sin ledamot. 4(10)

90 Förslag till revidering Årsstämman utser ordförande och vice ordförande. 7.2 Parterna är överens om att nomineringen av styrelseledamöter och eventuella suppleanter för Bolagets ska ske inom ramen för deras samarbete i VästKom samt att valet av ledamöter och suppleanter ska ske vid bolagsstämma i Bolaget. Styrelseledamöterna och eventuella suppleanter ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under räkenskapsåret efter det att valet av styrelseledamöterna ägt rum. Förslag till ny formulering p 7.2: Parterna ska ha som målsättning att välja en så allsidig och jämställd sammansatt styrelse som möjligt avseende bolagets verksamhetsområde. Parterna ska samråda om styrelsens sammansättning innan val av ledamöter sker. Ledamöterna och eventuella suppleanter väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 7.3 Styrelsen utser inom sig ordföranden och vice ordföranden. Förslag till ny formulering p 7.3: Utgår innefattas i nytt förslag till p Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska vara ordförande vid årsstämman och vid eventuella andra bolagsstämmor. Förslag till ny formulering p 7.3 (ny sifferserie följer): Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska vara ordförande vid årsstämman och vid eventuella extra bolagsstämmor. 7.4 Styrelsesammanträde ska hållas minst fyra (4) gånger per verksamhetsår på kallelse av ordföranden eller av ordföranden utsedd person. 7.5 Styrelsen ska utse verkställande direktör i Bolaget. Verkställande direktörens anställningsförhållande ska regleras i särskilt anställningsavtal. 5(10)

91 Förslag till revidering 7.6 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om Bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om Bolagets interna kontroll är tillräcklig ska Bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Vardera Parten ska ha rätt att utse varsin lekmannarevisor och, om Part så önskar, en suppleant för den utsedda lekmannarevisorn. Lekmannarevisorer och eventuella suppleanter väljs av årsstämman för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under räkenskapsåret efter det att valet av lekmannarevisorerna jämte eventuella suppleanter ägt rum. Förslag till ny formulering p. 7.6: För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas vid årsstämman och utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Val av lekmannarevisorer och eventuella suppleanter ska ske av ägarna som ska utse var sin lekmannarevisor och eventuell suppleant. Lekmannarevisorerna och eventuella suppleanter ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 7.7 Det åligger styrelsen i Bolaget att årligen antaga arbetsordning för styrelsen jämte instruktion för den verkställande direktören. 8. Beslutsförhet i styrelsen 8.1 Styrelsen i Bolaget är beslutsför endast om mer än hälften av dess ledamöter är närvarande. Vid förfall för ordinarie representant i styrelsen ska eventuell styrelsesuppleant inträda. För det fall 6(10)

92 Förslag till revidering styrelsesuppleanter utsetts ska arbetsordningen för styrelsen innehålla föreskrifter om när styrelsesuppleanterna ska inträda i de ordinarie ledamöternas ställe och i vilken ordning de ska inträda. 8.2 Styrelsen fattar sina beslut med enkel majoritet om inte annat följer av aktiebolagslagen eller av bestämmelse i detta Avtal. Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst. 9. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av verksamhetens syfte, inriktning och uppställda mål. 10. Överlåtelseförbud m m 10.1 Part får under avtalstiden för detta Avtal inte utan övriga Parters skriftliga medgivande överlåta eller på annat sätt överföra eller pantsätta del av eller hela sitt innehav av aktier i Bolaget Till säkerställande av Parternas fullgörelse av den i punkt 10.1 angivna bestämmelsen ska Bolagets bolagsordning innehålla sådan hembudsklausul som framgår av bolagsordningen i Bilaga Parterna har inför undertecknandet av detta Avtal som gemensam avsikt uttalat att Bolagets verksamhet ska bedrivas långsiktigt och med oförändrade ägarförhållanden, vilket legat till grund för avtalsbestämmelsen i punkt 10.1 ovan. Om det under avtalstiden för Avtalet emellertid skulle inträffa att en Part skulle vilja avveckla sitt ägande i Bolaget ska övriga Parter vara skyldiga att uppta förhandlingar med denna Part i syfte att finna en för alla Parter och för Bolaget lämplig lösning på den uppkomna situationen. 11. Ägardirektiv och ägarråd 11.1 Parterna har vid ingåendet av detta Avtal enats om att föreskrifterna i bilagda ägardirektiv, se Bilaga 2, ska gälla för Bolaget. 7(10)

93 Förslag till revidering 11.2 Parterna ska bilda ett ägarråd som ska utgöra samrådsorgan för Parterna och fungera som ett gemensamt forum för informationsutbyte och diskussion om aktuella händelser rörande Bolaget och om Bolagets uppdrag, mål och ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet ska även vara ett forum som Bolagets ledning ska kunna vända sig till för att initiera frågor och för att efterfråga ägarnas uppfattning om Bolagets strategiska utveckling. Ägarrådet, som ska bestå av en (1) representant från varje Part, ska särskilt ha till uppgift att säkerställa att ägardirektiven är aktuella Ägarrådet ska hålla minst ett sammanträde per verksamhetsår, vilket sammanträde bör äga rum på våren i god tid före årsstämman. Ägarrådet ska vidare alltid sammankallas om någon av Parterna begär det. Göteborgsregionens Kommunalförbund är ansvarig för att samtliga Parter erhåller kallelse till ägarrådets sammanträden. Bolagets styrelse och/eller verkställande direktör eller annan representant för Bolaget ska närvara vid ägarrådets sammanträden om detta bedöms lämpligt av Parterna. Vid ägarrådets sammanträden ska anteckningar föras Varje Part ska ha rätt att inbjuda verkställande direktör för Bolaget till möte i förbundsstyrelsen/direktionen för informationsutbyte eller diskussion om Bolagets angelägenheter. 12. Avtalstid Detta Avtal träder i kraft den 1 januari 2009 och löper därefter tills vidare. Var och en av Parterna har rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av tre (3) års uppsägningstid. Uppsägning ska vara skriftlig och tillställas övriga Parter. Förslag till ny formulering p 12: Detta avtal träder i kraft i samband med parternas undertecknande och löper därefter tills vidare. Det ersätter då tidigare avtal från Var och en av Parterna har rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av trettiosex (36) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska vara skriftlig och tillställas övriga Parter. 8(10)

94 Förslag till revidering 13. Villkor för Avtalets giltighet Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av samtliga Parter. Förslag till ny formulering p 13: Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av samtliga Parters högsta beslutande instans. 14. Ändringar och tillägg Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts fullmäktige. Förslag till ny formulering p 14: Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts högsta beslutande instans. 15. Tvist Tvist om detta Avtal eller något rättsförhållande som härrör ur det ska slutligen avgöras genom skiljedom enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarandet ska äga rum i Göteborg. Förslag till ny formulering p 15: Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol. 9(10)

95 Förslag till revidering Detta Avtal har upprättats i fyra exemplar, varav Parterna har tagit var sitt. Ort: Datum: Ort: Datum: GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND FYRBODALS KOMMUNAL- FÖRBUND Namnförtydligande Namnförtydligande Ort: Datum: Ort: Datum: SKARABORGS KOMMUNAL- FÖRBUND BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND Namnförtydligande Namnförtydligande 10(10)

96 Reviderad version Uppdaterad KONSORTIALAVTAL mellan aktieägarna i Gryning Vård AB Bilaga 1: Bilaga 2: Bolagsordning Ägardirektiv

97 Reviderad version Uppdaterad Detta konsortialavtal ( Avtalet ) har denna dag träffats mellan (A) Göteborgsregionens kommunalförbund, (B) Fyrbodals kommunalförbund, (C) Skaraborgs kommunalförbund, och (D) Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, rörande deras respektive ägande i Gryning Vård AB, org nr ( Bolaget ). Ovan angivna parter (A) (D) benämns var för sig Part och gemensamt för Parterna i Avtalet. 1. Bakgrund 1.1 Var och en av Parterna är en samarbetsorganisation för ett antal kommuner i Västra Götalands län. Parternas uppgifter består bl a i att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom sina respektive regioner. Sammanlagt står 50 kommuner bakom Parternas samarbetsorganisationer. 1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess bildande under år Parternas aktieägande i Bolaget regleras i förevarande Avtal. 1(8)

98 Reviderad version Uppdaterad Bolagets aktiekapital och fördelning av aktier Bolagets aktiekapital ska uppgå till lägst 10 miljoner kronor och högst 40 miljoner kronor i enlighet med den nedan angivna fördelningen av aktierna i Bolaget. Aktieägare Andel aktier och röster Göteborgsregionens 54 % kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund 17 % Skaraborgs kommunalförbund 17 % Boråsregionen Sjuhärads 12 % kommunalförbund Summa 100 % Vid tidpunkten för Parternas ingående av Avtalet uppgår aktiekapitalet till 10 miljoner kronor. 3. Bolagets verksamhet och ändamål m m 3.1 Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna. 2(8)

99 Reviderad version Uppdaterad Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Bolagets insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. 3.3 Utvecklingen av Bolagets verksamhet ska ske i nära samverkan med Parterna och Bolaget. 3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt att deltaga på extra bolagsstämma samt årsstämma och utöva rösträtt för sina aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. 4. Bolagets finansiering m m 4.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital och genom försäljningsintäkter. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten, även innefattande start av nya verksamheter. 4.2 I den mån Bolaget skulle behöva tillskott av rörelsekapital ska Parterna uppta förhandlingar med varandra i syfte att tillse att Bolaget erhåller erforderlig finansiering genom ökning av aktiekapitalet, aktieägartillskott, lån eller på annat sätt i syfte att tillförsäkra Bolagets fortlevnad. 4.3 Om Bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla Parterna i proportion till deras respektive aktieinnehav. 5. Bolagsordning Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av Bilaga 1. Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna. 3(8)

100 Reviderad version Uppdaterad Arkivmyndighet Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av arkivlagen. Göteborgsregionens kommunalförbund är arkivmyndighet för Gryning Vård AB. 7. Styrelse och revisor 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av sju ledamöter med lägst noll och högst sju suppleanter. Val av ledamöter och eventuella suppleanter ska ske av ägarna. Göteborgsregionens kommunalförbund ska utse fyra ledamöter och Boråsregionens Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Skaraborgs kommunalförbund ska utse var sin ledamot. Årsstämman utser ordförande och vice ordförande. 7.2 Parterna ska ha som målsättning att välja en så allsidig och jämställd sammansatt styrelse som möjligt avseende bolagets verksamhetsområde. Parterna ska samråda om styrelsens sammansättning innan val av ledamöter sker. Ledamöterna och eventuella suppleanter väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 7.3 Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska vara ordförande vid årsstämman och vid eventuella extra bolagsstämmor. 7.4 Styrelsesammanträde ska hållas minst fyra (4) gånger per verksamhetsår på kallelse av ordföranden eller av ordföranden utsedd person. 7.5 Styrelsen ska utse verkställande direktör i Bolaget. Verkställande direktörens anställningsförhållande ska regleras i särskilt anställningsavtal. 7.6 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas vid årsstämman och utses för tiden 4(8)

101 Reviderad version Uppdaterad intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Val av lekmannarevisorer och eventuella suppleanter ska ske av ägarna som ska utse var sin lekmannarevisor och eventuell suppleant. Lekmannarevisorerna och eventuella suppleanter ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 7.7 Det åligger styrelsen i Bolaget att årligen antaga arbetsordning för styrelsen jämte instruktion för den verkställande direktören. 8. Beslutsförhet i styrelsen 8.1 Styrelsen i Bolaget är beslutsför endast om mer än hälften av dess ledamöter är närvarande. Vid förfall för ordinarie representant i styrelsen ska eventuell styrelsesuppleant inträda. För det fall styrelsesuppleanter utsetts ska arbetsordningen för styrelsen innehålla föreskrifter om när styrelsesuppleanterna ska inträda i de ordinarie ledamöternas ställe och i vilken ordning de ska inträda. 8.2 Styrelsen fattar sina beslut med enkel majoritet om inte annat följer av aktiebolagslagen eller av bestämmelse i detta Avtal. Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst. 9. Förvaltningsberättelsen Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av verksamhetens syfte, inriktning och uppställda mål. 5(8)

102 Reviderad version Uppdaterad Överlåtelseförbud m m 10.1 Part får under avtalstiden för detta Avtal inte utan övriga Parters skriftliga medgivande överlåta eller på annat sätt överföra eller pantsätta del av eller hela sitt innehav av aktier i Bolaget Till säkerställande av Parternas fullgörelse av den i punkt 10.1 angivna bestämmelsen ska Bolagets bolagsordning innehålla sådan hembudsklausul som framgår av bolagsordningen i Bilaga Parterna har inför undertecknandet av detta Avtal som gemensam avsikt uttalat att Bolagets verksamhet ska bedrivas långsiktigt och med oförändrade ägarförhållanden, vilket legat till grund för avtalsbestämmelsen i punkt 10.1 ovan. Om det under avtalstiden för Avtalet emellertid skulle inträffa att en Part skulle vilja avveckla sitt ägande i Bolaget ska övriga Parter vara skyldiga att uppta förhandlingar med denna Part i syfte att finna en för alla Parter och för Bolaget lämplig lösning på den uppkomna situationen. 11. Ägardirektiv och ägarråd 11.1 Parterna har vid ingåendet av detta Avtal enats om att föreskrifterna i bilagda ägardirektiv, se Bilaga 2, ska gälla för Bolaget Parterna ska bilda ett ägarråd som ska utgöra samrådsorgan för Parterna och fungera som ett gemensamt forum för informationsutbyte och diskussion om aktuella händelser rörande Bolaget och om Bolagets uppdrag, mål och ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet ska även vara ett forum som Bolagets ledning ska kunna vända sig till för att initiera frågor och för att efterfråga ägarnas uppfattning om Bolagets strategiska utveckling. Ägarrådet, som ska bestå av en (1) representant från varje Part, ska särskilt ha till uppgift att säkerställa att ägardirektiven är aktuella Ägarrådet ska hålla minst ett sammanträde per verksamhetsår, vilket sammanträde bör äga rum på våren i god tid före årsstämman. Ägarrådet ska vidare alltid sammankallas om någon av Parterna begär det. Göteborgsregionens Kommunalförbund är ansvarig för att samtliga Parter erhåller kallelse till ägarrådets sammanträden. Bolagets styrelse och/eller verkställande direktör eller annan 6(8)

103 Reviderad version Uppdaterad representant för Bolaget ska närvara vid ägarrådets sammanträden om detta bedöms lämpligt av Parterna. Vid ägarrådets sammanträden ska anteckningar föras Varje Part ska ha rätt att inbjuda verkställande direktör för Bolaget till möte i förbundsstyrelsen/direktionen för informationsutbyte eller diskussion om Bolagets angelägenheter. 12. Avtalstid Detta avtal träder i kraft i samband med parternas undertecknande och löper därefter tills vidare. Det ersätter då tidigare avtal från Var och en av Parterna har rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av trettiosex (36) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska vara skriftlig och tillställas övriga Parter. 13. Villkor för Avtalets giltighet Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av samtliga Parters högsta beslutande instans. 14. Ändringar och tillägg Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts högsta beslutande instans. 15. Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol. 7(8)

104 Reviderad version Uppdaterad Detta Avtal har upprättats i fyra exemplar, varav Parterna har tagit var sitt. Ort: Datum: Ort: Datum: GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND FYRBODALS KOMMUNAL- FÖRBUND Namnförtydligande Namnförtydligande Ort: Datum: Ort: Datum: SKARABORGS KOMMUNAL- FÖRBUND BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND Namnförtydligande Namnförtydligande 8(8)

105 Förslag till revidering Uppdaterad Bilaga 1 till konsortialavtal Bolagsordning 1. Bolagets firma Bolagets firma är Gryning Vård AB. 2. Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg. 3. Bolagets ändamål Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Förslag till ny formulering p 3: Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna 4. Principer för bolagets verksamhet Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet, självkostnad och lokalisering. 1(6)

106 Förslag till revidering Uppdaterad Bolagets tjänster ska i första hand erbjudas medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Förslag till ny formulering p 4: Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet, självkostnad och lokalisering. 5. Underställningsplikt Fullmäktige, eller i förekommande fall direktionen, i Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas beträffande bolagets verksamhet. Förslag till ny formulering p 5: Bolaget ska bereda, högsta beslutande instans hos ägarna, möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6. Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska vara lägst kronor och högst kronor. 7. Antal aktier Antalet aktier i bolag ska vara lägst och högst Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 2(6)

107 Förslag till revidering Uppdaterad Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 5 och högst 9 ledamöter med lägst 0 och högst 9 suppleanter. Förslag till ny formulering p 9: Styrelsen ska bestå av 7 ledamöter med lägst 0 och högst 7 suppleanter. Styrelseledamöterna ska utses enligt följande; Göteborgsregionens kommunalförbund utser 4 ledamöter och i förekommande fall 4 suppleanter, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en ledamot och i förekommande fall vardera en suppleant. Ledamöterna och suppleanterna väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Årsstämman utser ordförande samt vice ordförande. Den som har utsett ledamot eller suppleant i styrelsen har rätt att besluta om att ledamoten eller suppleanten ska entledigas och ersättas under pågående mandatperiod. 10. Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Förslag till ny formulering p 10: stycke 1 oförändrat, sånär som Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av årsstämman och ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Lekmannarevisorer och eventuella suppleanter ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under 3(6)

108 Förslag till revidering Uppdaterad räkenskapsåret efter det att valet av lekmannarevisorerna jämte eventuella suppleanter ägt rum. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en lekmannarevisor med en suppleant. De väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 11. Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom brev med posten. Förslag till ny formulering p 11: 11. Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom e-post eller brev med posten. 12. Årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman; 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 5. Godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport; 7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen; b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna; 4(6)

109 Förslag till revidering Uppdaterad Val av styrelse; 10. Val av lekmannarevisorer och, i förekommande fall, val av revisor och revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen. Förslag till ny formulering p 12: På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman; 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 5. Godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport; 7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen; b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Ägarnas val av styrelse, styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer med suppleanter fram till och med nästa årsstämma antecknas; 9. Val av styrelsens ordförande och vice ordförande; 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant 11. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna; 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13. Förfarande vid likvidation Om bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla ägarna i proportion till deras respektive aktieinnehav. 5(6)

110 Förslag till revidering Uppdaterad Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får, såvitt gäller bestämmelsen i punkten 3 om bolagets ändamål och verksamhet, inte ändras utan medgivande från samtliga aktieägare. Förslag till ny formulering p 14: Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna. 15. Hembud Om en aktie har övergått till en ny ägare, har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Aktiens nya ägare ska snarast anmäla aktieövergången till bolagets styrelse på det sätt som aktiebolagslagen föreskriver (hembud). Lösen får ej ske av ett mindre antal aktier än hembudet omfattar. Styrelsen ska genast lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress. I underrättelsen ska lämnas uppgift om den tid inom vilken lösningsanspråk ska framställas. Lösningsanspråk ska framställas inom två månader från behörigt hembud enligt ovan. Om lösningsanspråk framställs av fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier ska fördelas genom lottning av bolagets styrelse. Om aktien har övergått genom försäljning, ska lösenbeloppet motsvara köpeskillingen. För inlösen ska inga andra villkor gälla. Om förvärvaren och den som har begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som har begärt inlösen väcka talan inom två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolagets styrelse. Sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. 6(6)

111 Reviderad version Uppdaterad Bilaga 1 till konsortialavtal Bolagsordning 1. Bolagets firma Bolagets firma är Gryning Vård AB. 2. Säte Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg. 3. Bolagets ändamål Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna. 4. Principer för bolagets verksamhet Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet, självkostnad och lokalisering. 1(8)

112 Reviderad version Uppdaterad Underställningsplikt Bolaget ska bereda, högsta beslutande instans hos ägarna, möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6. Aktiekapital Bolagets aktiekapital ska vara lägst kronor och högst kronor. 7. Antal aktier Antalet aktier i bolag ska vara lägst och högst Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 9. Styrelsen Styrelsen ska bestå av 7 ledamöter med lägst 0 och högst 7 suppleanter. Styrelseledamöterna ska utses enligt följande; Göteborgsregionens kommunalförbund utser 4 ledamöter och i förekommande fall 4 suppleanter, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en ledamot och i förekommande fall vardera en suppleant. Ledamöterna och suppleanterna väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Årsstämman utser ordförande samt vice ordförande. Den som har utsett ledamot eller suppleant i styrelsen har rätt att besluta om att ledamoten eller suppleanten ska entledigas och ersättas under pågående mandatperiod. 2(5)

113 Reviderad version Uppdaterad Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av årsstämman och ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en lekmannarevisor med en suppleant. De väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. 11. Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom e-post eller brev med posten. 12. Årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman; 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 5. Godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport; 7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen; b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; 3(5)

114 Reviderad version Uppdaterad c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 8. Ägarnas val av styrelse, styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer med suppleanter fram till och med nästa årsstämma antecknas; 9. Val av styrelsens ordförande och vice ordförande; 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant 11. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna; 12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13. Förfarande vid likvidation Om bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla ägarna i proportion till deras respektive aktieinnehav. 14. Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna. 15. Hembud Om en aktie har övergått till en ny ägare, har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Aktiens nya ägare ska snarast anmäla aktieövergången till bolagets styrelse på det sätt som aktiebolagslagen föreskriver (hembud). Lösen får ej ske av ett mindre antal aktier än hembudet omfattar. Styrelsen ska genast lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress. I underrättelsen ska lämnas uppgift om den tid inom vilken lösningsanspråk ska framställas. Lösningsanspråk ska framställas inom två månader från behörigt hembud enligt ovan. Om lösningsanspråk framställs av fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier ska fördelas genom lottning av bolagets styrelse. 4(5)

115 Reviderad version Uppdaterad Om aktien har övergått genom försäljning, ska lösenbeloppet motsvara köpeskillingen. För inlösen ska inga andra villkor gälla. Om förvärvaren och den som har begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som har begärt inlösen väcka talan inom två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolagets styrelse. Sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt. 5(5)

116 Utkast ny lydelse Uppdaterad Bilaga 2 till konsortialavtal Ägardirektiv för Gryning Vård AB Syfte ägaridén Gryning Vård AB ska, på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten syftar till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare. Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Grynings tjänster ska i första hand erbjudas ägarnas medlemskommuner. Förslag till ny lydelse: Meningen utgår helt. Utvecklingen av Grynings verksamhet ska ske i nära samverkan med ägarna. Verksamhetens inriktning och utgångspunkter Gryning Vård ska bidra till socialt hållbar utveckling. Grynings mål och uppdrag är att göra nytta för människor och samhälle, att skapa samhällsnytta. Ett medel för att uppnå detta är affärsnytta, att bolaget ska drivas på ett affärsmässigt hållbart sätt. Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra ett komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna. Grynings verksamhet ska utvecklas över tid så att den stödjer och omfattar de tre, av varandra ömsesidigt beroende perspektiven på hållbar utveckling; social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att bidra till att utveckla och förädla kunskap och metoder samt att ha en organisation som är ändamålsenlig och effektiv i alla led. Ekonomiska utgångspunkter Gryning ska präglas av långsiktig ekonomisk uthållighet, ekonomiskt ansvarstagande samt kostnadsmedvetenhet. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten. Grynings verksamhet ska drivas utifrån självkostnadsprincipen. Inom ramen för självkostnadsprincipen ska Gryning bygga upp ett eget kapital, dels som en buffert dels som möjlighet att göra långsiktiga satsningar i verksamheten. Samordning och ägardialog samt ansvarsfördelning Detta ägardirektiv ska för att äga giltighet- fastställas av de fyra ägarnas kommunalförbundsfullmäktige och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB. 1(3)

117 Förslag till ny lydelse: Detta ägardirektiv ska för att äga giltighet- fastställas av högsta beslutande instans hos de fyra ägarna och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB. Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa detta ägardirektiv i den mån det inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att fullmäktigeförsamlingarna får ta ställning. Fullmäktige, eller i förekommande fall direktionen, i Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Förslag till ny lydelse: Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att högsta beslutande instans hos ägarna får ta ställning. Bolaget ska hålla kommunalförbunden/förslag: ändras till ägarna/ väl informerade om sin verksamhet. Det åligger bolaget, förutsatt att det inte möter hinder på grund av sekretess, att till kommunalförbunden/förslag: ändras till ägarna/ utan dröjsmål översända Protokoll från ägarråd och års- respektive bolagsstämma Protokoll från styrelsesammanträde Bolagets årsredovisning Revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport Bolagets affärsplan och budget Tertialvisa redovisningar av bolagets förvaltning, ställning och resultat Övriga handlingar av vikt för bolagets verksamhet Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets organisation och arbetsfördelning inom bolagsstyrelsen och mellan bolagsstyrelse och verkställande direktör. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete och åtgärda eventuella brister. Bolagsstyrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna ska närvara. Det åligger styrelsen att tillse att bolagets organisation är ändamålsenlig, vilken ska inrymma rutiner och funktioner som verkar kvalitetssäkrande. Bolagsstyrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Vidare ska verkställande direktören ha rätt att teckna bolagets firma beträffande löpande förvaltningsåtgärder enligt aktiebolagslagen. Förslag: stycket i dess helhet utgår. Om inte affärsmässiga överväganden eller sekretessregler motiverar annat ska bolaget kännetecknas av öppenhet och ett serviceinriktat arbetssätt. Informationen till personer som 2(3)

118 kommer i kontakt med bolaget och med media ska vara en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Styrelsen ska tillse att bolaget har en god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. En årlig plan för internkontrollen i bolaget ska upprättas. Förslag: stycket i dess helhet utgår. I styrelsen ska finnas arbetstagarrepresentation, där om möjligt överenskommelse ska sökas med de lokala fackliga organisationerna innebärande att de fackliga organisationerna avstår från formella styrelseposter och istället ges möjlighet att närvara med yttrande- och förslagsrätt vid sammanträden. Förslag: stycket i dess helhet utgår och skrivs in i arbetsordning för styrelsen. Dessa ägardirektiv är antagna vid Gryning Vård ABs extra bolagsstämma den x månad 201X 3(3)

119 Reviderad version Uppdaterad Bilaga 2 till konsortialavtal Ägardirektiv för Gryning Vård AB Syfte ägaridén Gryning Vård AB ska, på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten syftar till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare. Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Utvecklingen av Grynings verksamhet ska ske i nära samverkan med ägarna. Verksamhetens inriktning och utgångspunkter Gryning Vård ska bidra till socialt hållbar utveckling. Grynings mål och uppdrag är att göra nytta för människor och samhälle, att skapa samhällsnytta. Ett medel för att uppnå detta är affärsnytta, att bolaget ska drivas på ett affärsmässigt hållbart sätt. Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra ett komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna. Grynings verksamhet ska utvecklas över tid så att den stödjer och omfattar de tre, av varandra ömsesidigt beroende perspektiven på hållbar utveckling; social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att bidra till att utveckla och förädla kunskap och metoder samt att ha en organisation som är ändamålsenlig och effektiv i alla led. Ekonomiska utgångspunkter Gryning ska präglas av långsiktig ekonomisk uthållighet, ekonomiskt ansvarstagande samt kostnadsmedvetenhet. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten. Grynings verksamhet ska drivas utifrån självkostnadsprincipen. Inom ramen för självkostnadsprincipen ska Gryning bygga upp ett eget kapital, dels som en buffert dels som möjlighet att göra långsiktiga satsningar i verksamheten. Samordning och ägardialog samt ansvarsfördelning Detta ägardirektiv ska för att äga giltighet- fastställas av högsta beslutande instans hos de fyra ägarna och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB. 1(3)

120 Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa detta ägardirektiv i den mån det inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att högsta beslutande instans hos ägarna får ta ställning. Bolaget ska hålla ägarna väl informerade om sin verksamhet. Det åligger bolaget, förutsatt att det inte möter hinder på grund av sekretess, att till ägarna utan dröjsmål översända Protokoll från ägarråd och års- respektive bolagsstämma Protokoll från styrelsesammanträde Bolagets årsredovisning Revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport Bolagets affärsplan och budget Tertialvisa redovisningar av bolagets förvaltning, ställning och resultat Övriga handlingar av vikt för bolagets verksamhet Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets organisation och arbetsfördelning inom bolagsstyrelsen och mellan bolagsstyrelse och verkställande direktör. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete och åtgärda eventuella brister. Bolagsstyrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna ska närvara. Om inte affärsmässiga överväganden eller sekretessregler motiverar annat ska bolaget kännetecknas av öppenhet och ett serviceinriktat arbetssätt. Informationen till personer som kommer i kontakt med bolaget och med media ska vara en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Dessa ägardirektiv är antagna vid Gryning Vård ABs extra bolagsstämma den x månad 201X 2(3)

121 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till val av styrelseledamöter i Gryning Vård AB Bakgrund GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Enligt bolagets tidigare rutiner har styrelseledamöter enligt aktiebolagslagen valts vid årsstämman för en period av ett år, till nästa årsstämma. I samband med översynen av bolagets styrdokument har valberedningsproceduren för att utse styrelseledamöter och ersättare tydliggjorts samt representationens längd förändrats. Ärendet Bolagets styrelse har sedan verksamheten startades bestått av tjänstemän som utsetts bland ägarförbunden, medlemskommunerna och angränsande verksamheter. Det har varit av stor vikt och betydelse att styrelsen sammansatts med olika och kompletterande kompetenser. Inom ramen för GRs samarbete med Västkom föreslås omval av nuvarande styrelseledamöter Cecilia Bokenstrand, Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman, då dessa personer har mycket god kunskap om såväl bolaget som dess verksamhetsområde samt bedöms vara goda representanter för GR i bolaget. Med anledning av revidering av bolagets styrdokument behöver GRs val av styrelseledamot i Gryning Vård ABs styrelse avse tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att utse Cecilia Bokenstrand, Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman som GRs representanter i styrelsen för Gryning Vård AB för tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

122 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till val av lekmannarevisor i Gryning Vård AB Bakgrund GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. I samband med översynen av bolagets styrdokument har proceduren för val av lekmannarvisorer ändrats. Ärende GRs valberedning föreslog till bolagets årsstämma 2015 Irene Hellekant (S), Ale, som GRs lekmannarevisor i Gryning Vård AB för mandatperioden Med anledning av revidering av bolagets styrdokument behöver GRs val av lekmannarevisor i Gryning Vård AB göras av förbundets fullmäktige och avse tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att utse Irene Hellekant (S), Ale, till lekmannarevisor i Gryning Vård AB för tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

123 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till val av stämmoombud i Gryning Vård AB för mandatperioden GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Enligt GRs tidigare rutiner har stämmoombud för GR vid Gryning Vård ABs bolagsstämma utsetts årligen av förbundsstyrelsen. I samband med översynen av bolagets styrdokument har tydliggjorts att stämmoombud, ordinarie och ersättare, ska utses av högsta beslutande organ, i GRs fall förbundsfullmäktige. Förslagsvis görs detta i början av varje mandatperiod i samband med övriga val. Förbundsstyrelsen beslöt , på förslag av presidiet, att till stämmoombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vårds bolagsstämma 2016 utse Bo Pettersson (S), Stenungsund. Förbundsstyrelsens presidium beslöt att föreslå Bo Pettersson (S), Stenungsund, till stämmoombud för Gryning Vård AB, och Hans Bergfelt (M), Mölndal, till ersättare, för återstoden av mandatperioden Beslut fattas i förbundsfullmäktige Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att till stämmoombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vård för återstoden av mandatperioden utse Bo Pettersson (S), Stenungsund, ordinarie, samt Hans Bergfelt (M), Mölndal, ersättare. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

124 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Kartläggning god man för ensamkommande barn Bakgrund Förbundsstyrelsen tog i oktober 2015 ställning till en 30-punktslista med insatser som ska stärka flyktingmottagandet i Göteborgsregionen. En av punkterna rör frågor om god man för ensamkommande barn och unga. Uppdraget som god man för ensamkommande barn och unga har väckt flera frågor, bland annat om det finns anledning för GR-kommunerna att diskutera en harmonisering när det gäller nivån på arvoden, antal ärenden och vem som står för utbildningsavgifterna. En genomförd kartläggning av arvoden, antal ärenden och utbildningsavgifter diskuterades vid sociala styrgruppens sammanträde den 17 mars Sociala styrgruppen beslutade därvid att informera presidiet för förbundsstyrelsen om kartläggningen. Ärendet Kansliets kartläggning visar att arvodesnivåerna för god man och särskilt förordnad vårdnadshavare samt antalet ärenden till viss del varierar i GR-kommunerna, men att skillnaderna trots allt inte är så stora som de tidigare kan ha uppfattats. Kartläggningen visar vidare att kommunerna hanterar frågan om vem som står för kostnaden för utbildningen på olika sätt. Förbundsstyrelsens presidium tog del av kartläggningen och beslöt då uppdra åt sociala styrgruppen att översända kartläggningen till medlemskommunerna som underlag för eventuell harmonisering när det gäller nivån på arvoden, antal ärenden och vem som står för utbildningsavgifterna. Beslöts även att översända kartläggningen till förbundsstyrelsen för kännedom. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand

125 God man ensamkommande Barn Arvoden SKLs riktlinjer för arvode för goda män för ensamkommande barn är 200kr/h. SKLs senaste riktlinjer kommer från 2007, cirkulär 07:74 Övriga uppgifter är insamlade under januari -mars månad Helena Håkansson Källa: Göteborgs Stad Överförmyndarförvaltningen, kommunerna och SKL GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

126 God man ensamkommande Barn Ärenden Källa: Kommunerna Helena Håkansson GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

127 God man ensamkommande Barn Information Utbildning - Ale har egna utbildningar som är gratis för de intresserade. - I Alingsås och på Öckerö kan goda män ansöka om ersättning för utbildningen när de fått sitt första uppdrag. - I Kungälv har det under det senaste halvåret varit möjligt att ansöka om halva kostnaden för utbildningen vid det första uppdraget i kommunen. - I de andra kommunerna får den som vill bli god man stå för utbildningen själv. - Vissa fackförbunden (exempelvis Vision och Unionen) har erbjudit sina medlemmar att de står för kostnaden. GR har god man utbildning 1-2 gånger per år (beroende på behovet). Nästa med lediga platser kommer under hösten GR har också möjlighet att hålla utbildningar för överförmyndare. Registerutdrag för god man kan beställas av privatpersoner via Socialstyrelsens sida för registerutdrag: Helena Håkansson GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

128 God man ensamkommande Barn På gång 2016 SKL vill att systemet för goda män och överförmyndare ska göras om. En professionell företrädare med rätt utbildning skulle kunna säkra upp för att alla barn får den hjälp de har rätt till. Dessutom skulle det underlätta för kommuner som idag har svårt att rekrytera gode män. Uppdragen kan vara ganska krävande och förväntas samtidigt kunna utföras på fritiden. Ersättningen är också tämligen låg. SKL har föreslagit ett snabbspår- att låta det offentliga biträdet gå in som ställföreträdande god man på grund av bristen på tillgängliga goda män. Socialstyrelsen ska initiera och samordna informationsinsatser nationellt om familjehem, jourhem och god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare. I syfte att synliggöra behovet och öka kunskapen om vad uppdragen innebär för att säkra tillgången till bland annat familjehem. Helena Håkansson GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND