Plan, Bygg och Miljö

Transkript

1 Plan, Bygg och Miljö En jämförelse av kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner: Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Metod och avgränsning Fysisk planering Planprocessen Information Medborgarengagemang Översiktplanens status Bygglov Handläggningstid Vad kostar ett bygglov? Delegation Mindre avvikelse Nöjdhet Miljö Kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar Andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen Kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel Andel miljöcertifierade förskolor och skolor i kommunen Livsmedelskontroll Nöjdhet Kostnadstäckningsgrad Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Tillgänglighet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln Bilaga 1 Bilaga 2 Bygglovsavgifter Tillgänglighetsrapport 3

4 1 Sammanfattning Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, och Sala. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets femte inom Jämförelseprojektet och avser Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Flertalet av nätverkets kommuner har i princip samstämmiga detaljplaneprocesser. Avesta skiljer sig något då detaljplan går upp direkt för antagande efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit. Katrineholm har enkelt förfarande i större utsträckning vilket innebär att planarbetet blir tre månader kortare. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och de obligatoriska informationsvägarna används av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållits informationsmöte om varierar mellan ingen och alla. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna till när informationsmöten ska hållas. Knappt hälften av kommunerna har med någon information i översiktsplanen. Alla berörda ska även ges möjlighet att lämna synpunkter vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tillvara av medborgare och olika organisationer? Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnyttjar sin möjlighet att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent och yttranden från intresseföreningar varierar också. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ska ta ställning till planens aktualitet. Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007 och Kristinehamn För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp till en månad Kostnaden för ett bygglov är av betydelse för den som ska bygga men utgör även en inkomstkälla för kommunen. Varje kommun har utifrån två typfall beräknat vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift. Bygglovskostnaden varierar stort och ett tips till kommunerna är att på hemsidan redovisa den faktiska kostnaden för några vanligt förekommande typärenden. Vissa bygglovsbeslut kan delegeras till tjänsteman för att bland annat förkorta handläggningstiden. Andelen beslut som fattas på delegation är mycket stor, över 90 procent i flertalet av nätverkskommunerna. Att ha rätt att bygga till, bygga garage och carport eller tak över uteplats tar nog alla småhusägare för självklart. En jämförelse av andelen bygglov som beviljas i strid mot gällande detaljplan i förhållande till alla bygglov visar att upp till 25 procent av bygglovbesluten lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av bestämmelserna om mindre avvikelse. 4

5 För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens bygglovshantering upplever servicenivån har några av kommunerna undersökt brukarnas nöjdhet. Resultatet är genomgående gott då majoriteten av brukarna i samtliga kommuner är mycket nöjda med servicenivån vad gäller såväl tillgänglighet och bemötande som information och handläggningstid. Inom miljöområdet har några mått jämförts för att belysa kommunernas arbete med att minska användning av ändliga resurser och öka återanvändningsgraden. När det gäller den totala mängden insamlat hushållsavfall visar mellannyckelkommunerna ganska varierande resultat liksom när det gäller andelen återvunnet material. Lindesberg återvinner högst andel. Störst andel miljöbilar inom kommunorganisationen liksom i den geografiska kommunen har Katrineholm. När det gäller kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel är det stora skillnader kommunerna emellan. Störst andel har Ludvika med 22 procent. Detsamma gäller andel miljöcertifierade skolor och förskolor där Sala visar högst ambitionsnivå. Även kommunernas livsmedelskontroll har jämförts. Andel livsmedelsobjekt som inspekteras liksom andelen med anmärkning eller underkända skiljer stort mellan kommunerna. Den upplevda servicenivån hos de som kommer i kontakt med kommunens miljöhantering har undersökt hos några av kommunerna. Andelen mycket nöjda brukare i är högst vad gäller bemötande och lägst avseende tydlig information. Överlag finns en osäkerhet då svarsfrekvensen är låg. Finspång har högst andel mycket nöjda brukare. I rapporten har vi gjort ett försök att jämföra graden av kostnadstäckning inom Miljöbalkens område, livsmedelskontroll, plan- och byggärenden. Kostnadstäckningsgraden skiljer både mellan kommunerna och de olika områdena. Det är dock svårt att utifrån ett enda undersökningsår dra några större slutsatser. Information till kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och finna svar på viktiga frågor? Kommunernas webbsidor har granskats både 2009 och 2010 utifrån 20 vanliga medborgarfrågor. Flertalet kommuner har förbättrat sig i den senare undersökningen och goda exempel är Katrineholm, Sala, Köping och Avesta.. Kommunernas servicenivå via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. Servicenivån varierar stort mellan kommunerna. Ludvika visar högst tillgänglighet via telefon och för svar via e-post har Katrineholm och Avesta kortast svarstider. 5

6 2 Bakgrund Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna i nätverket Mellannyckeln är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Jämförelseprojektets primära syfte är hitta goda exempel som skapar underlag för praktiska förbättringar i verksamheterna. Intentionen är också att finna samband mellan kostnader och kvalitet. Förhoppningen är att jämförelsearbete i nätverk ska blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att utveckla den kommunala verksamheten. År 2006 tog Lindesbergs kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefär lika i storlek ( invånare) och struktur samt finns inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporterna Grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv , Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , IFO en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade en jämförelse av kommunens Handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv I denna femte rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamhet. Kvalitet och resultat i den egna kommunen ställs i relation till insatta medel och till övriga kommuners resultat. Goda exempel och idéer lyfts fram och kan bli en inspirationskälla för kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Att några enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- och eller medborgarperspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 6

7 2.1 Metod och avgränsning Lokalt bedrivs och organiseras verksamheten inom plan-, bygg- och miljöområdet på skilda sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval. I denna rapport har Mellannyckelns nätverk valt att redovisa mått som beskriver verksamhetens kvalitet inom områdena Fysisk planering, Bygglov och Miljö. Rapporten innefattar följande områden och mått: Fysisk planering Planprocessen Information Medborgarengagemang Översiktsplanens status Bygglov Handläggningstid Vad kostar ett bygglov? Delegation Mindre avvikelse Nöjdhet Miljö Återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunens organisation Andel miljöbilar i den geografiska kommunen Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel miljöcertifierade förskolor och skolor Livsmedelskontroll Nöjdhet Kostnadstäckningsgrad Informationsgivning Tillgänglighet Rapporten baseras på olika källor. Merparten av måtten har undersökts lokalt av respektive kommun medan andra uppgifter har kunnat hämtas från offentlig statistik. De lokala undersökningarna har genomförts som tillbakablickande studier eller som egna undersökningar. Det är förstås inte möjligt att presentera en heltäckande bild av dessa verksamheters kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna ska ses som indikationer på situationen i de olika kommunerna. Redovisade skillnader kommunerna emellan kommenteras i rapporten, men kan sedan förklaras och analyseras ytterligare i respektive kommun. 7

8 3 Fysisk planering Fysisk planering kan bedrivas på olika planeringsnivåer regional planering, översiktlig planering och detaljplanering. I detta kapitel tittar vi närmare på planprocessen för detaljplanearbetet, hur kommuninvånare får information samt hur stort medborgarengagemanget är i detaljplaneprocessen. Vi har även undersökt statusen gällande den översiktliga planeringen, både avseende den kommuntäckande översiktsplanen samt fördjupningar (föp:ar) och tematiska tillägg (töp:ar). 3.1 Planprocessen Utgångspunkt och beskrivning Detaljplanearbetet är en demokratisk process som är reglerad i kapitel 5 i plan- och bygglagen (PBL). En detaljplan kan drivas med normalt alternativt enkelt planförfarande. Planer som har allmänt intresse utöver sakägarkretsen (berörda grannar med flera) handläggs med normalt förfarande. Processen startar med programskedet, och därefter följer samrådsskede, utställningsskede och antagande/överprövning/laga kraft (se figur på sidan 9). Planer av begränsad betydelse, som saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande till översiktsplanen, hanteras med enkelt förfarande. Den stora skillnaden mellan enkelt och normalt planförfarande är att utställningen slopas. Härigenom förkortas handläggningstiden väsentligt. Vid normalt planförfarande tar det cirka ett år från start till mål att arbeta fram en detaljplan. Därför är det viktigt med god framförhållning med detaljplaner för att få kontinuitet i samhällsbyggandet. Under planprocessen ska samråd ske med berörda sakägare, myndigheter med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Innan detaljplanen antas skall kommunen ställa ut planförslaget. Normalt skickas detaljplaneförslaget per post till berörda sakägare, myndigheter med flera, både vid samrådet och vid utställningen. Därutöver görs annonsering i lokalpressen. Många kommuner har numera också aktuella detaljplaner redovisade på sin hemsida. För samhällsutbyggnaden i tätorterna krävs vanligtvis att en detaljplan tas fram för att möjliggöra exploatering och utbyggnad av till exempel ett nytt bostadsområde. 8

9 Om en tydlig, aktuell och levande översiktsplan finns för kommunen där olika byggnadsområden redovisas, underlättas oftast planeringsarbetet och tidsåtgången blir därmed ofta mindre. Medborgarna och berörda sakägare är då genom översiktsplanen förberedda på kommande nybyggnadsplaner i hela kommunen. I vissa fall kan man härigenom också hoppa över programskedet och gå direkt på samrådsskedet, vilket också spar tid. Nätverket har valt att jämföra tiden för detaljplaneprocessens olika delar mellan kommunerna. Underlaget för tidsskattningen utgörs av de tio senaste detaljplanerna med normalt planförfarande i respektive kommun Resultat 9

10 Förfrågan inkommer Programskedet Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om program/detaljplan skall upprättas. Programmet upprättas Programmet ska översiktligt redovisa syfte, anspråk, områdets förutsättningar mm. MKB* skall upprättas om förslaget innebär betydande miljöpåverkan. Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om programsamråd. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Programsamråd Programsamrådsredogörelse Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Politisk behandling i facknämnd(kf) De förtroendevalda har nu beslutsunderlag och kan besluta att godkänna planprogrammet. Avesta 0 veckor** 2-6 veckor (där så sker) Ingår ej 4-6 veckor 1-3 veckor Ingår ej Finspång 4 veckor 6 veckor 4 veckor 9 veckor 2 veckor 4 veckor Flen 2-4 veckor 2-6 veckor 2 veckor 4 veckor 2-3 veckor 2 veckor Katrineholm 2 veckor X X X X X Kristinehamn 5 veckor 4-8 veckor Ingår ej 3-4 veckor 3-4 veckor Ingår ej Köping 2-4 veckor 4-8 veckor 2 veckor 4 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor Lindesberg 2-6 veckor 4-8 veckor Ingår ej 4-6 veckor 3 veckor 2-6 veckor Ludvika 2-4 veckor 3-5 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor 4 veckor Sala 2 veckor 4-8 veckor 2 veckor 3 veckor 2-4 veckor 2 veckor Samrådsskedet Samrådshandling detaljplan upprättas Politisk behandling i facknämnd Plansamråd Samrådsredogörelse Politisk behandling i facknämnd Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. De förtroendevalda beslutar att sända ut detaljplanen på samrådsremiss. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall ställas ut. Avesta 4-7 veckor Ingår ej 4-6 veckor 1-3 veckor 2 veckor*** Finspång 4 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor 4 veckor Flen 4 veckor 2 veckor 3-4 veckor 2-4 veckor 2 veckor Katrineholm 7 veckor 2 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor Kristinehamn 6-8 veckor Ingår ej 5-6 veckor 3-4 veckor 5 veckor Köping 6-8 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor Lindesberg 6-8 veckor Ingår ej 4 veckor 3 veckor Ingår ej Ludvika 4-8 veckor Ingår ej 6 veckor 0,5 vecka 2 veckor Sala 4-8 veckor 2 veckor 3 veckor 2-4 veckor 2 veckor Utställninghandling detaljplan uprättas Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. Utställning Utställning Synpunkter lämnas. Utlåtande uprättas Utställningsskedet Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall sändas vidare för antagande. Avesta 1-3 veckor 4-5 veckor 4-6 veckor 2 veckor 0 veckor Finspång 4 veckor 3-4 veckor 4 veckor 4 veckor 1 vecka Flen 2-3 veckor 3-4 veckor 2 veckor 2 veckor 1 vecka Katrineholm 1 vecka 5 veckor 3 veckor 3 veckor 1 vecka Kristinehamn 2-4 veckor 4 veckor 2 veckor Ingår ej 2 veckor Köping 2-4 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor 2 veckor 2 veckor Lindesberg 2-4 veckor 4 veckor 3 veckor Ingår ej 2 veckor Ludvika 1-3 veckor 4 veckor 0,5 vecka 2 veckor 1 vecka Sala 2-3 veckor 3-4 veckor 2-4 veckor 2 veckor 1 vecka Mindre revideringar av planhandlingarna. Underrättelse inför antagande Antagande, Överprövning, Laga kraft Politisk behandling i KS Politisk behandling i KF Överklagande period Laga Kraft Bygglov kan beviljas Detaljplanen antas i kommunfullmäktige eller i vissa fall facknämnd. Protokollet anslås. Anvisningar om hur man överklagar skickas till de sakägare som lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgogosedda. Om ingen överklagar vinner detaljplanen LAGA KRAFT. Överklagande sker till länsstyelsen och regeringen. Om överklagande avslås vinner planen laga kraft. Avesta 2 veckor 2 veckor 4 veckor Finspång 4 veckor 4 veckor 3 veckor Flen 4 veckor 2 veckor 4 veckor Katrineholm 2 veckor 4 veckor 4 veckor Kristinehamn 5 veckor 4 veckor 4 veckor Köping 2 veckor 2 veckor 4 veckor Lindesberg 2-4 veckor 4 veckor 4 veckor Ludvika 4 veckor 2 veckor 4 veckor Sala 2 veckor 2 veckor 3 veckor 10

11 * Miljökonsekvensbeskrivning ** Förtroendevalda prioriterar varje år behovet av att arbeta fram detaljplaner i kommunerna ***Om inga synpunkter inkommit från allmänheten, övergår planprocessen i enkelt planförfarande och utställningsskedet utesluts. Antal veckor i snitt för planprocessens olika skeden Antal veckor i snitt Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln Programskede Samrådsskede Utställningsskede Antagande, Överprövning, Laga kraft Hela planprocessen

12 3.1.3 Kommentar Tids- och arbetsmässigt kan planarbetet i princip delas in i tre moment arbetstid för handläggning, tid för samråd/utställning samt politisk behandling. Arbetstiden för handläggning är beroende av typ av detaljplan samt vilka resurser som kan avsättas. Utställningstider regleras av plan- och bygglagen och är därmed relativt likvärdig inom kommunerna. Den politiska behandlingen varierar något mellan kommunerna vilket dels kan bero på att detta ej regleras i plan- och bygglagen samt dels hur respektive kommun är organiserad (förvaltning/nämnd/styrelse samt kommunövergripande nämnder och förvaltningar). Kommunen kan delegera beslut genom att kommunfullmäktige uppdrar till annan nämnd eller kommunstyrelsen att anta planen. Beslut om till exempel samråd kan delegeras till tjänsteman. I princip har de flesta kommuner samstämmiga detaljplaneprocesser. Två undantag kan vara värda att uppmärksamma. Avesta kommun skiljer sig något från övriga då kommunen går upp direkt för antagande av en detaljplan efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit under samrådstiden. Katrineholm har en medveten strategi när det gäller val av process. Länsstyrelsen i Sörmlands län har uppmanat kommunerna att välja enkelt förfarande i större utsträckning än vad som gjorts tidigare. Det innebär en förenkling i process och rutiner inom lagens ram och i samråd med länsstyrelsen. Detta innebär att planarbetet blir tre månader kortare. Inledningsvis i planarbetet görs en bedömning om lämplig hantering, till exempel om planen är principiell eller inte. Förfarandet kan sen ändras från enkelt till normalt under processens gång beroende på bland annat inkomna synpunkter. Främst Katrineholm får på så sätt en kortare tid i programskedet, men även Avesta har kortare tid än medelvärdet för mellannyckeln. 3.2 Information Utgångspunkt och beskrivning Tanken med detaljplaneprocessen är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda. Det kan vara statliga och kommunala myndigheter, fastighetsägare, boende, allmänhet med flera. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och ges möjlighet att lämna synpunkter. Genom dessa samråd kan önskemål och synpunkter övervägas i ett tidigt skede i planarbetet. Vid utställningen kan alla kvarvarande anmärkningar lyftas fram. 12

13 Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om hur kommunerna är skyldiga att informera om detaljplaner. Obligatoriskt är utskick av planhandlingar till berörda sakägare och myndigheter, annonsering/kungörelse i de olika detaljplaneskedena samt var handlingarna ställs ut (t ex bibliotek eller kommunens reception). Dessutom kan kommunen välja andra fora för att nå ut till allmänheten, till exempel inbjuda till informationsmöten, informera i översiktsplanen, lägga ut information på kommunens hemsida eller på Facebook eller Youtube. Hur kommunerna väljer att informera om detaljplaner utöver de formella kraven är beroende av vad planen innehåller Resultat Vi har undersökt vilka av ett antal informationskanaler som kommunerna använt sig av. Som utgångspunkt för denna mätning används de tio senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande. Katrineholm använder sig i stor omfattning av ett förenklat förfarande (beskrivet i avsnitt 3.1.3), så deras uppgifter omfattar endast en plan. Avesta Flen Köping Finspång Katrineholm Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala Utskick av planhandlingar till sakägare, myndigheter, intressegrupper * Annons i lokaltidningen * Allmänna anslagstavlor * Informationsmöte I kommunens översiktsplan Kommunens hemsida Facebook/ Youtube Äldsta plan (antagen år) Nyaste plan (antagen år) *Obligatorisk informationskanal enligt PBL Kommentar De obligatoriska informationsvägarna används som sig bör av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållits informationsmöte om varierar mycket, mellan ingen och alla. Kommunen får själv avgöra vilka detaljplaner som det ska hållas möten om, så det finns utrymme för variation. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna till när informationsmöten ska hållas I översiktsplanen kan områden för framtida utbyggnad pekas ut. Det är en tidig information om att där kan komma att tas fram en detaljplan. Detta används inte så 13

14 frekvent: knappt hälften av kommunerna har med någon information i översiktsplanen, och dessa kommuner har informerat om ungefär hälften av de detaljplaner som ingår i undersökningen. Uppgift om äldsta respektive nyaste plan finns med för att utbudet av informationskanaler har ökat. I dag presenterar kommunerna i de flesta fall sina detaljplaneförslag på hemsidan. Detta var inte lika vanligt i början av 2000-talet. Ännu modernare medier som Facebook och Youtube används i dagsläget inte av de medverkande kommunerna. Att använda dessa kan vara ett sätt att få fler medborgare att bli mer engagerade i planprocessen. Som framgår av avsnitt 3.3 är det ofta inte så många som kommer med synpunkter under samråd och utställningar. Erfarenheten säger att engagemanget är lågt, inte minst bland ungdomar. Kanske kan dessa lockas att vara med och påverka genom att informationen finns där de brukar hämta information? Äldsta och nyaste plan visar också på planaktiviteten för detaljplaner med normalt planförfarande. Det säger dock inget om den totala planaktiviteten, eftersom många planer tas fram med enkelt planförfarande. Det kan vara inaktuella detaljplaner som uppdateras med enkelt förfarande, eller fall med få berörda och som inte är av allmänt intresse. Enkla planer har ett snabbare förfarande och ger därmed medborgarna ett snabbare resultat. Hur många detaljplaner som handlagts med enkelt planförfarande ingår inte i denna jämförelse. 3.3 Medborgarengagemang Utgångspunkt och beskrivning En anledning till att det tar relativt lång tid att ta fram en detaljplan, är att alla berörda ska ges möjlighet att lämna synpunkter vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tillvara av medborgare och olika organisationer? Vi har valt att mäta medborgarengagemanget genom att undersöka hur många av de berörda sakägarna och hur många föreningar/intresseorganisationer som valt att yttra sig under samrådsskedet i detaljplaneprocessen. Även här undersöks de 10 senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande, det vill säga samma underlag som i avsnitt 3.2 Information (och alltså endast en plan i Katrineholm). Som en indikation på medborgarnas engagemang redovisas också antalet överklagade detaljplaner. 14

15 3.3.2 Resultat Remissyttranden detaljplaner Avesta Flen Köping Antal yttranden från sakägare Totala antalet sakägare i ärendena Andel sakägare som yttrat sig 11 % 13 % 10 % 25 % 16 % 3 % 18 % 14 % 3 % Yttranden från intresseföreningar *Katrineholm redovisar endast 1 plan Finspång Katrineholm* Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala Antal överklagade detaljplaner Antal antagna detaljplaner efter överklagande Pågående överklagande ärenden Kommentar Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnyttjar sin möjlighet att vara med och påverka genom att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent, med ett medelvärde på 13 procent. Högst andel sakägare som yttrat sig finns i Katrineholm, men den uppgiften bygger på en enda plan. Utan detta extremvärde är medelvärdet 11 procent. Responsen beror delvis på om detaljplanen innehåller något kontroversiellt eller berör många, men även hur kommunen arbetar med att sprida information och göra handlingarna lättillgängliga bör spela in. I Kristinehamn, som har hög andel sakägare som yttrat sig och många yttranden från intresseföreningar, härrör ungefär 90 procent av yttranden till en av detaljplanerna. Statens institutionsstyrelse planerade att starta ett ungdomshem på orten, och detta reagerade många på. Antalet sakägare varierar riktigt mycket, från Finspångs 90 till Köpings 477. I Köping fall höjs antalet av att en detaljplan hade över 300 sakägare. Även Kristinehamn hade en plan med många sakägare. Ofta kommer yttrandena från dem som vill framföra önskemål om ändring av något i planen. De som bor och verkar i närheten har en lokalkännedom, och kan därmed komma med väsentlig information i ärendet, och kanske också konstruktiva förslag på åtgärder. Det förekommer också yttrande som betonar att det är ett bra förslag. Hur många yttranden som kommer från intresseföreningar varierar också. I Sala remitteras planerna till de politiska partierna, som behandlar frågan i sin plangrupp. De avger oftast ett yttrande, antingen med synpunkter eller också meddelar de att de inte har något att erinra. Det kan finnas en aktiv grupp eller förening i kommunen som ofta yttrar sig över planerna. 15

16 3.4 Översiktplanens status Utgångspunkt och beskrivning Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är kommunens verktyg för att visa hur man på lång sikt vill att markoch vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Arbetet med översiktsplanen samt dess innehåll regleras i 4 kapitlet plan- och bygglagen. Lagen säger bland annat att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska ta ställning till översiktplanens aktualitet. Planen ska också främja goda miljöförhållanden och långsiktigt hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Översiktsplanen behandlar till exempel frågor som var nya bostäder ska byggas, var företagslokaliseringar kan ske, var nya vägar ska dras fram, samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har däremot en viktig vägledande funktion. Den ska bland annat ligga till grund för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar samt andra myndigheter i planerings- och bebyggelsefrågor. En översiktplan kan fördjupas för delar av kommunen eller för särskilda ämnesområden. En fördjupning av översiktsplanen (föp) görs om det krävs en ökad detaljeringsnivå för den framtida mark- och vattenanvändningen eller för områden med stark konkurrens mellan olika intressen. Tematiska tillägg till översiktsplanen (töp) kan göras för olika sakfrågor såsom vindkraft och strandskydd Resultat Avesta Flen Köping Finspång Katrineholm Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala År för antagande Pågående arbete med kommuntäckande öp Senast aktualiseringsprövad öp Antal fördjupningar av översiktsplanen (föpar) och tillägg till översiktsplanen ( töpar) Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja 2007 Nej Nej Första antagen Senaste antagen Antal pågående arbete med föpar och töpar

17 3.4.3 Kommentar Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007, och Kristinehamn antog översiktplanen För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Fler kommuner har översiktsplaner från 1990-talet. Några kommuner har dessutom översiktsplaner som inte kan anses vara aktuella då de inte senast under mandatperioden aktualiseringsprövats. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. I ett medborgarperspektiv kan en låg översiktsplanestatus bidra till osäkerheter för kommunens invånare beträffande framtida fysiska förändringar, exempelvis vid framarbetande av nya utvecklingsområden för bostäder och verksamheter. 17

18 4 Bygglov Att hantera bygglov är myndighetsutövning som regleras av en speciallagstiftning, PBL (plan- och bygglagen). Beslut i bygglovärenden och annan myndighetsutövning ska fattas av en nämnd som är fristående från kommunens övriga beslutfattande eftersom besluten även kan gälla kommunala ärenden. Nämnden har möjlighet att delegera till en tjänsteman att fatta beslut bland annat för att förkorta handläggningstiden vid standardärenden. Vid granskningen av ett bygglovärende ska undersökas om ärendet överensstämmer med de planbestämmelser som finns i detaljplanen som gäller för området. I vissa fall kan bygglov medges även om ärendet avviker från detaljplanen. Dessa avvikelser ska vara mindre och inte strida mot planens syfte och benämns mindre avvikelser. I annat fall måste detaljplanen ändras innan bygglov kan ges vilket innebär en kraftig tidsförskjutning. Nämnden har rätt att ta ut en avgift för hanteringen av bygglov. För den enskilde medborgaren som avser att söka bygglov är det av intresse att handläggningstiden är kort och att kostnaden är så låg som möjligt. För övriga medborgare är det av intresse att handläggningen inte skattefinansieras. 4.1 Handläggningstid Utgångspunkt och beskrivning Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Mätningen av handläggningstid är gjord på ett urval av de ärenden som fått beslut under Urvalet omfattade cirka 50 ärenden i varje kommun (till exempel vart 5:e i tidsordning registrerat ärende). Endast bygglovärenden har mätts (ärenden som bygganmälan, rivingslov/-anmälan, marklov, förhandsbesked, strandskyddsdispens har sållats bort). Både ärenden som beslutats på delegation och i nämnd förekommer. Sökanden kan vara fysisk eller juridisk person. Mätningen av handläggningstid omfattar tiden från det att ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker. Vid handläggning av bygglovsansökan förekommer att ärendet registreras som vilande under den tid sökande kompletterar sina handlingar så att de blir granskningsbara. Handläggningstiden redovisas med och utan denna vilandetid i de fall kommunen har möjlighet att mäta vilandeperioden. Antal dagar är kalenderdagar. 18

19 Så här går det till - en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett granskas ärendet och beslut fattas endera av delegat eller nämnd. Beslutet skrivs ut, godkända handlingar stämplas och ärendet expedieras. De flesta bygglov måste sedan kompletteras med en bygganmälan, kontrollplan och ett byggsamråd innan bygget får starta Resultat Resultatet redovisas i diagramform dels som ett medelvärde och dels som ett medianvärde för handläggningstiden. Medelvärdet är framtaget för att kunna jämföra Mellannyckelns resultat med andra nätverk. Medianvärdet, som innebär att ytterligheter sållats bort, ger en sannare bild av handläggningstiden för ett normalärende. I tabellform redovisas totala antalet beslutade bygglov under 2009 fördelade på fysisk respektive juridisk person, antal nämndsbeslut, delegationsbeslut och andel delegationsbeslut. 40 Handläggningstid för bygglov, medianvärde Dagar *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod = inklusive vilandeperiod = exklusive vilandeperiod 19

20 40 Handläggningstid för bygglov, medelvärde Dagar *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod 2009 Avesta* Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg** Ludvika Sala*** Urval, antal Varav fysisk person Varav juridisk person Andel juridisk person 27 % 36 % 24 % 22 % 31 % 54 % 20 % 7 % 16 % Varav nämndsbeslut Varav delegationsbeslut Andel delegationsbeslut 98 % 92 % 96 % 100 % 80 % 98 % 98 % 97 % 100 % Totalt antal beslutade bygglov *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg Kommentar Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp till en månad. Medianvärdet, där ytterligheter sållats bort, ger ett ännu bättre resultat. En jämförelse med två andra nätverk: 20