Debattartikel Göteborgsposten 1 september 2010 Ewa Björling, Handelsminister Tobias Billström, Migrationsminister Gunilla Carlsson, Biståndsminister

Transkript

1 2010 Debattartikel Göteborgsposten 1 september 2010 Tobias Billström, Migrationsminister Gunilla Carlsson, Biståndsminister Se migrationens möjligheter Sveriges välstånd är beroende av öppenhet gentemot omvärlden. För att säkra jobben, tillväxten och välståndet behövs en ny syn på mobilitet. Alliansen har visionerna, verktygen och kraften att med en politik som tillvaratar in- och utvandringens positiva effekter föra Sverige framåt i globaliseringen, skriver de moderata ministrarna Tobias Billström, Ewa Björling och Gunilla Carlsson. Studier har länge konstaterat att mobilitet, både migration och internationell handel, gynnar ekonomisk tillväxt. Alliansen har tagit vara på denna insikt och bland annat genomfört en politik som kraftigt förbättrat villkoren för arbetskraftsinvandring. Men trots stora framsteg behöver vi göra mer. Det finns fortfarande fördomar och missuppfattningar kring innebörden av ökad mobilitet, särskilt vad gäller behovet av bättre förutsättningar för människor att flytta, bo och arbeta i andra länder än sina födelseländer. Som ett resultat har nödvändiga strategier uteblivit. Men till skillnad från vänsterpartierna, som splittras i sin syn på arbetskraftsinvandring, föreslår vi att fler politikområden ska genomsyras av insikten om mobilitetens positiva effekter på jobben, tillväxten och hela Sveriges välstånd. Detta gäller inte minst arbetsmarknads-, handels-, migrations- och utvecklingspolitiken. * Sverige står inför det största generationsskiftet någonsin. Om vi ska ha råd med samma nivå av välfärd som i dag behöver arbetsutbudet öka med personer under kommande decennier. Utan invandring behöver fler arbeta mer och längre. Med hjälp av arbetskraftsinvandring kan Sverige möta många av dessa utmaningar. Därför har alliansen öppnat upp Sverige för dem som vill flytta hit för att arbeta. * Förutom att fylla det framtida arbetskraftsbehovet bland existerande företag och i offentlig sektor behöver Sverige nya och fler framgångsrika företag. Entreprenörskapet är centralt för jobbskapande och tillväxt. Här bidrar invandringen i betydande grad eftersom svenskar med utländsk härkomst är särskilt entreprenöriella. Regeringen har därför satsat särskilt på utlandsfödda för att tillvarata entreprenörsandan bland Sveriges nybyggare, samtidigt som mycket har gjorts för att förbättra det generella företagar- och jobbklimatet i Sverige. * Personer med utländsk bakgrund är en resurs som bör användas i handels- och investeringsfrämjandet. Utlandsfödda besitter unika kunskaper om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer. Genom sina kontaktnät har de särskilt goda förutsättningar att själva bedriva handel och dessutom vara vägvisare för andra svenska företag. Denna kompetens innebär unika möjligheter för Sverige att verka på ett flertal av världens snabbt växande marknader, inte minst i Mellanöstern och Afrika. Regeringen har initierat Projekt Kosmopolit just för detta syfte. * Dagens globaliserade arbetsmarknad innebär att det blivit allt vanligare med tillfällig och upprepad ekonomisk migration i stället för permanenta flyttar från ett land till ett annat. Migration innebär således positiva möjligheter för utvecklingsländer och utgör därför ett viktigt komplement till Sveriges generella utvecklingspolitik, vilken alliansregeringen under denna mandatperiod arbetat hårt för att förbättra. De nya reglerna för arbetskraftsinvandring togs fram gemensamt av Alliansen och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade nej. De rödgröna har inte presenterat en gemensam syn på arbetskraftsinvandringen. Det står oklart hur de rödgröna vill att Sverige ska möta många av globaliseringens utmaningar och hur Sveriges framtida arbetskraftsbehov ska fyllas. Därmed hotar deras vacklande hela Sveriges välstånd. Migrationsdebatten tenderar ofta att handla om problem, snarare än om möjligheter. Integrationsproblemen grundas främst i en tidigare vänsterpolitik där bidragslinjen gått före arbetslinjen. Men invandringens betydelse är viktig för hela ekonomin och därför krävs också en ny och mer dynamisk syn på mobilitet, inte minst inom våra respektive ansvarsområden. Tobias Billström (M), migrations- och arbetsmarknadsminister Ewa Björling (M), handelsminister Gunilla Carlsson (M), biståndsminister

2 Dagens Industri 15 juli 2010 Frihandelsavtal skapar jobb och tillväxt G20-länderna bekräftade nyligen frihandelns betydelse för den ekonomiska återhämtningen efter den värsta krisen sedan 1930-talet. Det är positivt att så många av världens stora ekonomier lovar att inte inrätta nya handels- eller investeringshinder. Detta är avgörande för jobben, tillväxten och välståndet. Att världens länder står upp frihandeln är särskilt avgörande för ett litet och handelsorienterat land som Sverige, vars välstånd i stor utsträckning grundats på handel med andra länder. För att lyckas med att fördubbla Sveriges export till 2015 är det viktigt att få till stånd ett nytt världsomspännande handelsavtal. Den så kallade Doharundan skulle påtagligt förbättra svenska företags möjligheter att exportera till nya tillväxtmarknader. Vi skulle även få billigare importvaror, till gagn för både konsumenter och företag. Världsekonomin beräknas vinna miljarder kronor årligen. Ett ambitiöst och balanserat globalt handelsavtal är alltjämt en handelspolitisk prioritering för regeringen. Men samtidigt måste vi inse att den globala ekonomin inte längre kan hålla andan tills att alla förhandlingsknutar löses upp. Doharundan har förhandlats i snart tio år. Framgångar har förvisso rönts, men innan allt är färdigförhandlat kan inga frukter skördas. Samtal skapar inte jobb och tillväxt. Handling som ger handel gör det. Därför måste Sverige arbeta för att få till stånd fler frihandelsavtal med viktiga handelspartners. Genom frihandelsavtal finns möjlighet att gå längre och djupare än vad man kan göra inom Världshandelsorganisationen, bland annat inom områden såsom offentlig upphandling och investeringar. Frihandelsavtal är också snabbare och lättare att förhandla, då färre parter sitter vid förhandlingsbordet. Sverige utgör en tydlig röst i EU för så ambitiösa, heltäckande och förmånliga frihandelsavtal som möjligt och där partnerländernas utvecklingsnivå beaktas. Regeringen var en nyckelspelare bakom det nu färdigförhandlade frihandelsavtalet med Sydkorea. Enligt en färsk studie beräknas avtalet öka EU:s export till Sydkorea med hela miljarder fram till Därför är det viktigt att Sverige har en regering med en tydlig vision för hur Sverige och EU bäst kan riva handelshinder för att därmed skapa bättre förutsättningar för jobb och företagande. Exakt hur vänsterpartierna ser på dessa frihandelsavtal är oklart. Istället för att se globaliseringens möjligeter står man för en bidragslinje som i en globaliserad och starkt konkurrensutsatt värld hotar Sveriges roll som en ledande handelsnation. Inom EU pågår en ständig kamp mellan frihandelsvänner och protektionister. Regeringen har drivit på för frihandelsavtal tillsammans med andra frihandelsvänner. Men om Sverige skulle få en annan regeringen med en oklar uppfattning i denna fråga riskerar avtalsförhandlingarna att undermineras. Till protektionisternas fördel. För att få till stånd fler frihandelsavtal är det nödvändigt att Sverige står upp för frihandeln, både i teorin och i praktiken. Jag kommer att fortsätta arbeta hårt för att få till stånd fler frihandelsavtal, inte bara med Kanada, Indien, Singapore och andra länder som vi nu förhandlar med, utan även med stora marknader som USA. Den enskilt viktigaste åtgärden för ökad export är ett bättre klimat för arbete och företagande i Sverige. Tillsammans med regeringens ambitiösa handelspolitik i allmänhet och fler frihandelsavtal i synnerhet skapar vi fler jobb, högre tillväxt och ett bättre välstånd i hela Sveriges. EWA BJÖRLING Handelsminister

3 Nya Wermlandstidningen 16 juni 2010 Fler ungdomar att driva företag Jag har sett tendenser hos den här generationen som just visar att de kan bli goda företagare, det är en kreativ och utåtriktad generation som kan lära och inspirera andra - därför hoppas jag i dag hitta några av framtidens företagare i Värmland, skriver Ewa Björling. Ungdomar som startar och driver företag behövs, inte bara för att många företagare nu går i pension och inte vet vem som tar över företaget, utan också för att dagens ungdomar är mer utbildade och mer jämställda än någon tidigare generation. I Sverige finns det i dag över privata företag, men många företagare närmar sig pensionsåldern. Ungefär 26 procent av företagarna ser ett ägarskifte framför sig inom de närmaste fem åren, men många vet inte vad som ska hända med företaget när de drar sig tillbaka. Oron är stor hos entreprenörerna och över 22 procent har ingen som tar över företaget den dagen de går i pension. Sverige behöver fler företagare och regeringen arbetar för att det ska bli enklare, roligare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. På många områden har förutsättningarna för jobb och entreprenörskap blivit bättre - det lönar sig mer att arbeta i dag än vad det gjorde för fyra år sedan, det är enklare att anställa och det är mindre krångligt att driva företag. Vi har tagit de första viktiga stegen - men mycket återstår att göra. För Sverige som är en exportledd ekonomi, där exporten motsvarar över 50 procent av vår BNP är det extra viktigt att Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass. Därför ska jag i dag besöka företag i Karlstad och Säffle. Jag ska också träffa unga entreprenörer via organisationen Communicare för att berätta mera om företagande, möjligheterna att ta sina idéer ut i världen, fördelarna med att vi har hela EU som vår hemmamarknad och lyssna till deras tankar. Dagens unga tillhör en mycket viktig generation. Ingen annan generation har så hög utbildning som de har, där fler väljer att läsa vidare än till exempel vad min generation gjorde. Vi vet också att 80- och 90-talister är mycket kunniga på datorer, där över 90 procent av dem använder datorer regelbundet. Dessutom är det en mer tolerant och medveten generation, som har en betydligt större mångkulturell bekantskapskrets än äldre generationer och där många växer upp med en stigande miljömedvetenhet. Det här är viktiga egenskaper och kvalifikationer som vi måste ta tillvara på. Sverige är det mest innovativa landet i EU och det här måste spegla vårt företagande - vi måste få fler unga som tar vid och som använder sina utmärkta kvalifikationer. Tänk er ett företag som redan från start arbetar med jämställdhet och lyfter upp den mest kompetenta oavsett kön och inte lägger någon vikt vid personens etniska ursprung, ett företag som tar hänsyn till klimatet genom att bland annat välja miljömärkta varor och tillverka klimatsmarta produkter, och ett företag som från dag ett ser till att arbetsförhållandena för sina anställda eller leverantörers anställda i andra länder uppfyller de lagar och riktlinjer vi har i Sverige. Jag har sett tendenser hos den här generationen som just visar att de kan bli goda företagare, det är en kreativ och utåtriktad generation som kan lära och inspirera andra - därför hoppas jag i dag hitta några av framtidens företagare i Värmland. Orädda och modiga, som vågar ta sina positiva attityder och idéer utanför Sveriges gränser och bli experter på export. Regeringen vill gå vidare med detta och skapa bättre förutsättningar för fler framtidsjobb och för företagande - arbetslinjen är Sveriges viktigaste fråga. Ewa Björling (M) Handelsminister

4 Svenska Dagbladet 7 juni 2010 Sveriges export ska fördubblas Jag sätter nu upp målet att Sverige ska fördubbla sin export på fem år. Detta kan skapa uppemot en halv miljon nya jobb. Det är avgörande för Sverige att ha en regering med en tydlig vision, skriver handelsminister Ewa Björling. Mer export leder till fler jobb i Sverige. Därför sätter jag nu upp målet att Sverige ska fördubbla sin export på fem år. Detta kan skapa uppemot en halv miljon nya arbetstillfällen. President Barack Obama presenterade nyligen sitt exportinitiativ med just målet att fördubbla USA:s export på fem år. Det är viktigt att Sverige är med på banan. Jag antar denna utmaning. Tack vare regeringens resoluta åtgärder under krisen står vi bättre rustade än andra jämförbara länder som nu tampas med undermåliga statsfinanser. Nya tillväxtsiffror visar att Sveriges ekonomi växer nästintill snabbast i hela EU. Vi har nu den unika möjligheten att bli ett ledande framtidsland - ett föregångsland. Alliansens vision av Sverige kräver mycket av politiken. Vår framtidssyn är beroende av att vi gör landet mer dynamiskt, öppet och konkurrenskraftigt. Detta kan inte uppnås med de rödgrönas verklighetsfrämmande utgifts- och bidragspolitik. För att företagen ska lyckas expandera, växa och anställa fler måste de erbjudas bra förutsättningar att sälja sina varor och tjänster till andra länder. Handeln är en hörnsten för landets välstånd, vår export motsvarar över 50 procent av vår BNP. Handelspolitiken är därför en viktig nyckel till att göra Sverige framgångsrikt i den nya globala ekonomin. Att fördubbla Sveriges export till 2015 är ett ambitiöst mål, men ett nödvändigt sådant. Raset i exporten föranlett av finanskrisen måste snabbt bli en del av det förgångna. Ifjol uppgick vår export till 998 miljarder kronor. Om vi ska lyckas fördubbla exporten fram till 2015 krävs att exporten ökar med i snitt närmare 15 procent per år. Förvisso en hög siffra, men med en tydlig och ambitiös handels- och främjandepolitik är jag övertygad att Sverige ska lyckas. Mer frihandel globalt Ett avslut i Doharundan skulle världsekonomin vinna 1100 miljarder årligen på genom sänkta handelshinder. EU måste tala med en enad röst i förhandlingarna och min ambition är att under den kommande tiden slå vakt om frihandeln genom att driva på andra medlemsländer att agera konstruktivt i förhandlingarna, så att ett avtal blir verklighet så snart som möjligt. Mer frihandel med viktiga handelspartners Den svenska regeringen var en nyckelspelare bakom det nu färdigförhandlade frihandelsavtalet med Sydkorea, som i princip kommer att rasera alla tullar mellan EU och Sydkorea. Jag kommer att arbeta hårt för att vi ska sluta fler frihandelsavtal med olika länder och med USA i synnerhet, eftersom en tredjedel av hela världens handel sker mellan EU och USA. Mer frihandel på EU:s inre marknad EU står för drygt två tredjedelar av vår totala export. Med 500 miljoner konsumenter och 20 miljoner företag är EU:s inre marknad utan tvekan en av världens viktigaste. Regeringen spelade en nyckelroll i arbetet med att få till stånd de så kallade tjänste- och varupaketsdirektiven, varav det senare beräknas leda till vinster motsvarande närmare 1500 miljarder kronor. Jag kommer att verka för att utsträcka den fria rörligheten inom EU till nya sektorer där Sverige har tydliga konkurrensfördelar. En tydligare och mer positiv bild av Sverige i världen När vi raserar tullar och andra handelshinder är det viktigt att Sverige har en strategi för att marknadsföra svenska varor och tjänster utomlands. Därför är det offentliga främjandet så viktigt. Regeringen har därför öppnat nya ambassader i länder med stor framtida tillväxtpotential, till exempel i Irak. Delegationsresor är också viktiga, och jag kommer att fortsätta jobba hårt för att öppna dörrar för våra företag utomlands och sprida en positiv Sverigebild, precis som vi gör i samband med den största världsutställningen någonsin - Shanghai Expo Tillvaratagande av alla exportresurser Vart femte nyetablerat företag i Sverige startas av en utlandsfödd person. Regeringen har initierat projekt Kosmopolit som syftar till att öka utrikeshandeln genom utlandsföddas kunskaper om sina tidigare hemländer. Jag kommer att fortsätta verka för att alla svenska företag ser potentialen i kosmopoliterna som en betydande exportresurs. Globaliseringen innebär otroliga möjligheter för länder att utvecklas ekonomiskt. Därför är det viktigt att Sverige har en regering med en tydlig vision för hur Sverige ska stärka sin roll som en ledande exportnation. Den enskilt viktigaste åtgärden för ökad export är givetvis ett bättre klimat för arbete och företagande i Sverige. Detta tillsammans med regeringens planer för en ambitiös handelspolitik maximerar möjligheterna att fördubbla vår export till EWA BJÖRLING handelsminister (M)

5 3 juni 2010 Dalarna landets femte bästa exportlän I dag, torsdag, besöker jag Borlänge och Falun. Jag ska träffa studenter på båda orterna tillsammans med Almi och Exportrådet för att diskutera framtidsjobb och behovet av företagande. I Borlänge ska jag också träffa medborgare för att diskutera hur vi kan skapa bättre förutsättningar för att framtidens jobb ska kunna växa fram. I samband med besöket kommer jag även att presentera unika handelssiffror för regionen. Vi har tagit fram siffror för Sveriges utrikeshandel; import, export och handelsbalans. Vidare har vi granskat hur olika län har klarat sig igenom den senaste ekonomiska krisen samt hur det har gått för olika branscher. Dalarna har haft en starkare exporttillväxt, plus 28 procent, under andra kvartalet förra året jämfört med snittet för Sverige som låg på plus 23 procent. Detta gör Dalarna till Sveriges femte bästa exportlän. Vi ser även att Dalarnas handelsbalans utvecklats positivt sedan 2002, vilket innebär exporten är större än importen. Vi ser tydliga tecken på att ekonomin vänt uppåt igen. Exempelvis visar Bolagsverkets statistik att rekordmånga nya företag registrerades mellan januari och maj i år. Ökningen uppgick till 16,4 procent jämfört med samma period förra året - motsvarande nya företag. Sverige återhämtar sig näst bäst i Europa och vi har fortsatt stabila och starka statsfinanser. Under sommaren besöker jag 42 orter i Sverige på jakt efter framtidsjobben. Jag hoppas att dessa resor ska ge mig ett bättre underlag för att fatta beslut om hur vi kan förbättra och stimulera företagandet, något som även innebär att vi skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen och ökad internationell handel. Det handlar inte minst om att underlätta för de mindre och medelstora företag som vill växa och börja exportera sina varor eller tjänster. Svensk export motsvarar 54 procent av vår BNP. Det ger minst sagt en indikation på hur viktig den internationella handeln är för vår ekonomi. Sverige tjänar på internationaliseringen, och det mesta pekar på att tjänstehandel, entreprenörskap och kunskapsintensiva företag kommer att spela en allt större roll i framtiden. Det är i dessa sektorer som jag tror att vi kommer att hitta de nya jobben, framtidsjobben. Vi kommer att skapa förutsättningar för fler framtidsjobb och ökad tillväxt. Jämfört med för fyra år sedan har möjligheterna för arbete, företagande och entreprenörskap blivit bättre. Alliansregeringen kommer att arbeta vidare med detta vid ett förnyat förtroende i valet i september. Ewa Björling (M) handelsminister Relaterat Framtidsjobbsturnén Kontakt Monica Enqvist (fd Ohlsson) Pressekreterare hos Ewa Björling e-post till Monica Enqvist (fd Ohlsson)

6 Sundsvalls Tidning 17 maj 2010 Frihet vara sommarlovsentreprenör Just nu reser jag runt i Sverige på jakt efter framtidens jobb. Fram till valet kommer jag att besöka 42 orter i Sverige för att träffa unga entreprenörer, undersöka vilka branscher och sektorer som kommer att växa och hur vi politiker kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt. I dag besöker jag Sundsvall. Här har man i tio års tid drivit ett projekt som kallas "Sommarlovsentreprenör". Det handlar om att unga har som sommarjobb att driva företag. Med stöd från kommunen och företagare startas företag inom en rad varierande områden och ungdomar får en unik möjlighet att upptäcka hur det är att starta och driva företag. Länsstyrelsen i Västernorrland är ansvarig för konceptet och det finns i dag i stora delar av Sverige. Projektet går till och med på export. När det startade var det nästan fult att vara entreprenör i Sverige - men så är det inte längre. Många unga som startat företag som jag möter under mina Sverigeresor berättar om tillfredställelsen över att skapa sin egen sysselsättning och den frihetskänsla det medför. I dag är man stolt över att vara ung entreprenör. Våra tio största företag står i dag för cirka 30 procent av den samlade svenska exporten och hundra företag står för cirka 70 procent. Vi behöver fler företag som går från att vara små till att vara medelstora - som ges möjlighet att växa. Det är viktigt för tillväxten, jobben och välfärden. Alliansens politik skapar förutsättningar för detta. Vi har sänkt bolagsskatt och sociala avgifter, slopat förmögenhetsskatt och revisionsplikt för små företag. Mycket återstår att göra och alternativen i svensk politik har aldrig varit så tydliga. Alliansens alternativ står för framtidsförutsättningar för företagande och fler jobb. Vänsterkartellen vill ha höjda skatter såsom kraftigt höjd bensinskatt och kilometerskatt - vilket inte minst skulle påverka Västernorrlands innevånare och företag mycket negativt. Till följd av den ekonomiska krisen minskade den svenska varuexporten med 17 procent medan tjänsteexporten endast minskade 2 procent. Tjänsternas andel av svensk export fortsätter öka och utgör nu 32 procent av totala exporten. Det är också inom tjänstesektorn vi hittar många av de nya entreprenörerna. Under mitt besök i Sundsvall kommer jag att besöka universitetet och förutom att prata om entreprenörskap ska jag även presentera unika siffror om hur Västernorrland har lyckats i utrikeshandeln. Regeringen skapar förutsättningar för nya jobb och företag. Traditionella industri- och kontorsjobb måste kompletteras med nya framtidsjobb, många av dessa återfinns inom tjänstesektorn och förhoppningsvis kommer många nya entreprenörer också att vilja exportera sina tjänster och produkter. Sverige står i dag starkt rustat för att möta framtiden. Vi är ett av de mest innovativa länderna i världen. Vi har alla möjligheter att öka vår tillväxt - vilket direkt påverkar din plånbok, jobben välfärden. Staten är till för medborgarna, inte tvärtom. I september är det val, och du avgör vilken framtid du vill gå till mötes. Ewa Björling (M) Handelsminister

7 Länstidningen Östersund 17 maj 2010 Transporter A och O i glesbygd I Länstidningen den 7 maj uttrycker representanter för näringslivet i norra Sverige en farhåga om att företagarfrågorna ska hamna i skymundan i valrörelsen. Jag kommer att göra allt vad jag kan de närmaste månaderna för att det inte ska bli så. I dagarna besöker jag Sundsvall, Ragunda och Östersund. Syftet med besöket, som är ett led i att jag under våren reser till 42 orter i Sverige, är att lyfta frågan om förutsättningarna för företagande och entreprenörskap, och ta reda på vilka hinder och barriärer som står i vägen för att framtidens jobb ska kunna växa fram. Förutsättningarna för en seriös och saklig debatt kring vilket vägval Sverige skall göra efter den 19 september har förbättras avsevärt efter det att Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna slutligen presenterat en gemensam vision om hur de vill utveckla Sverige. Väljarnas möjligheter att ställa de två huvudalternativen i svensk politik mot varandra är därmed bättre än på länge, och jag välkomnar en diskussion kring vilket alternativ som är bäst för ekonomin, jobben och företagandet. För ett glestbygdslän som Jämtland riskerar vänsterpartiernas politik att slå särskilt hårt. Ett av de mer uppenbara hoten utgörs av förslaget om en kraftig höjning av bensinskatten, något som skulle försämra möjligheterna att leva, bo och driva företag på platser där avstånden är långa och alternativen till bilen få. I ett vidsträckt och glest befolkat land som Sverige är vägtransporter en nödvändighet. Inte minst vår basindustri är beroende av bra och billiga transporter för att kunna växa och utvecklas. Därför utgör även den kilometerskatt som vänsterpartierna vill införa ett potentiellt dråpslag mot svensk industri, framför allt på landsbygden. En förtida avveckling av kärnkraften är ett tredje exempel på hur de rödgrönas politik hotar svenska jobb - i stålindustrin, på pappersverken, hos fordonstillverkarna och i andra energiintensiva sektorer. Återigen är det jobben på glesbygden som skulle drabbas allra hårdast. I fråga efter fråga är det uppenbart att vänsterblocket vill ersätta arbetslinjen med en bidragslinje, något som riskerar att leda till ett jobbstopp. RUT- och ROT-avdragen skall avskaffas, fastighetsskatten och förmögenhetsskatten återinföras, inkomstskatterna ska höjas och skatten för att anställa unga chockhöjas. Då betydande delar av vänsterpartiernas satsningar därutöver saknar finansiering hotas den ordning och reda i statsfinanserna som vi slagit vakt om under finanskrisen. Detta riskerar att leda till stigande inflation och högre räntor. Från Alliansens sida lovar vi som alternativ till vänsterns bidragslinje att fortsätta värna statsfinanserna, vi lovar att inte höja skatten för vanligt folk och vi lovar att fortsätta bedriva en tydlig jobbpolitik som värnar sysselsättningen i hela Sverige. Goda förutsättningar för transporter, en trygg och långsiktig energiförsörjning och viktiga satsningar på utbildning och forskning är centrala beståndsdelar i den politik som vi tror krävs för att vi ska stå oss i den internationella konkurrensen, och för att vi ska få se fler människor som vågar starta företag, anställa och växa. Ewa Björling (M) Handelsminister

8 Expressen 30 april 2010 "Vi kan göra Kina till ett bättre land" I helgen invigs den största världsutställningen någonsin - Shanghai Expo Runt 200 länder, företag och kommuner visar upp sina idéer under det övergripande temat "Better City, Better life" för de förväntade 70 miljoner besökarna. Sverige är ett av de runt 40 länderna som byggt en egen paviljong på det enorma utställningsområdet. Vår kvadratmeter stora byggnad kommer att fyllas med utställningar, seminarier och aktiviteter för att öka Sveriges synlighet i Kina. Paviljongen är ett resultat av ett samarbete mellan staten och näringslivet, som satsat runt 70 miljoner kronor vardera. Besökarna kommer, lotsade av bland andra Pippi Långstrump, att få veta hur vi lyckats kombinera ekonomisk tillväxt med social välfärd, uppfinningsrikedom och en stor omtanke om miljön. Sveriges ekonomiska utbyte med Kina har vuxit med en oerhörd kraft de senaste åren, något som inte ens den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talet kunde sätta stopp för. Samtidigt som vår totala varuexport backade med nästan 17 procent under 2009, gick exporten till Kina mot strömmen och ökade med hela 21 procent till 31,3 miljarder kronor. Det här innebar bland annat att Kina tog sig in på listan över våra tio viktigaste exportmarknader. Kina är fyllt av kontraster. På det ekonomiska området har landet omdanats från grunden, sedan ett brett reformarbete för att öppna upp landet inleddes i slutet av 1970-talet. De genomsnittliga tullarna har sänkts från 65 till 10 procent, den årliga tillväxten har legat på runt 10 procent, och miljoner människor har lyfts ur fattigdom. På andra områden har utvecklingen gått långsammare. Vi är fortfarande starkt kritiska mot den dåliga respekten för mänskliga rättigheter i landet, och den snabba tillväxten har inneburit hårda påfrestningar på miljön. Inom miljöområdet har ett svar på de utmaningar som tillväxt och urbanisering inneburit varit ett ökat intresse för miljöteknik. Här har vi från svensk sida sett en stor potential i ett utökat samarbete, såväl ekonomiskt som miljömässigt. Ett särskilt miljöteknikcenter har också inrättats vid ambassaden i Peking, UD:s exportprojektsekretariat har engagerat sig i flera viktiga stadsutvecklingsprojekt. Nu börjar vi se resultatet. Den svenska exporten av miljöteknik till Kina har utvecklats mycket starkt de senaste åren. Bara mellan 2008 och 2009 ökade miljöteknikexporten till Kina med 52 procent, och landet är därmed vår näst största exportdestination för hållbara produkter från Sverige. Under 2009 exporterades miljöteknik till ett värde av 2,2 miljarder kronor till landet. Vårt handelsutbyte med Kina har många fördelar som går utöver de ekonomiska. Jag tror inte minst att täta kontakter och en utökad närvaro av företag som visar att det går att nå framgång samtidigt som man tar ett socialt ansvar, har en positiv påverkan på utvecklingen. Vi har redan sett exempel på hur arbetsförhållandena förbättrats på fabriker med inriktning mot den internationella marknaden. De krav som konsumenter i bland annat EU leder till konkreta förbättringar, även om det ibland går frustrerande långsamt. Sverige har också ett unikt samarbetsavtal med Kina om företagens sociala ansvar, CSR. Det ger oss en värdefull plattform för att diskutera frågor som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. Min förhoppning är att världsutställningen ska bidra till att den här utvecklingen stärks ytterligare. Det är viktigt, för såväl Kinas utveckling som för vår egen. Ewa Björling Kontakt Monica Enqvist (fd Ohlsson) Pressekreterare hos Ewa Björling e-post till Monica Enqvist (fd Ohlsson)

9 Smålänningen 27 april 2010 Debattartikel i Smålänningen av Ewa Björling Idag är jag i Växjö - Europas grönaste stad - och ska bland annat ytterligare informera mig om hur arbetet fortskrider med etableringen av ett Klimatcentrum. Växjö har ambitionen att bli ledande i klimatforskning och ett led i denna strävan är att få fler miljöteknikföretag att etablera sig i kommunen. Innovativ miljöteknik är ett av regeringens prioriterade exportområden och Sverige är också ledande inom utvecklingen av miljöteknik. De senaste åren har präglats av den internationella krisen med en kraftig nedgång i världshandeln. Jobb har försvunnit och företag slagit igen. Nu har det dock vänt och det är dags att se vad vi i Sverige kan göra för att dra fördel av denna nya situation. Vi är på väg mot ett samhälle där ökad tjänstehandel, entreprenörskap och kunskapsintensiva företag kommer att spela en allt större roll och det är här jag tror att vi kommer att hitta de nya jobben - framtidsjobben. Nu under våren och sommaren besöker jag 42 orter i Sverige på jakt efter framtidsjobben. Det handlar för mig om att lyssna och lära mig ytterligare om förhållanden för företagande, innovation, entreprenörskap och handelshinder. Jag hoppas få ett bra underlag för att fatta beslut om hur vi kan förbättra företagandet och skapa förutsättningar för fler jobb. Som handelsminister ligger det också i mitt uppdrag att underlätta för ökad internationell handel och fler internationella investeringar. Det handlar om mindre företag som vill växa och börja exportera sina varor eller tjänster - och exporten börjar på hemmaplan. All handel, internationell såväl som lokal, skapar jobbtillfällen. Svensk export motsvarar 54 procent av vår BNP. Det ger minst sagt en indikation på hur viktig den internationella handeln är för vår ekonomi och för jobben. I Växjö har man en modell där företag tillsammans med universitetet och kommunen bygger upp ett samarbete för att sälja miljökompetens och miljöteknik. Sverige är bra på samarbeten och helhetslösningar vilket bidrar till en ökad export och tillväxt. Under finanskrisen drabbades Växjö och Kronobergs län hårt. Trots detta är ett betydande handelsöverskottet bibehållet, det vill säga exporten är högre än importen. Det finns stort utrymme för ökad export. När Klimatcentrum är utbyggt enligt planerna kommer det att bidra stort till regionens ekonomi. För att nå exportframgång krävs, förutom ambitionen, kunskap om de marknader man vill nå ut till. Projekt Kosmopolit, som jag initierat och driver, handlar om att i större utsträckning dra fördel av alla människor med utländsk kompetens för att öka vår utrikeshandel. De har unik kunskap om affärskulturen, språket, samt hur man gör affärer utomlands och kan fungera som vägvisare åt företag som saknar denna kompetens. Vi kommer att skapa förutsättningar för fler framtidsjobb. Jämfört med för fyra år sedan har förutsättningarna för jobb, företagande och entreprenörskap blivit bättre. Regeringen vill gå vidare med detta - arbetslinjen är Sveriges viktigaste fråga. Ewa Björling Handelsminister (M) Relaterat Framtidsjobbsturnén

10 Dagens Industri 27 april 2010 Brittiskt intresse för friskolor visar tjänsteexportens potential Det svenska systemet med friskolor har vunnit anhängare i Storbritannien. Det är smickrande att britterna har fattat tycke för den svenska modellen för att organisera offentlig skolutbildning. Förebilden för debatten i Storbritannien har varit svenska kunskapsexportörers framgångar med att driva och utveckla skolutbildning på ett effektivt och attraktivt sätt. I centrum står aktörer som Kunskapsskolan och Ultra Education, som har etablerad verksamhet i utlandet. Fler goda exempel finns givetvis. Nya affärsmöjligheter för svenska kunskapsexportörer innebär fler jobb, högre tillväxt samt på sikt ett ökat svenskt välstånd. Vi är på väg ut ur den värsta ekonomiska krisen Sverige har upplevt sedan 1930-talet. Utrikeshandeln, en hörnsten för landets välstånd, föll dramatiskt på kort tid, exporten med 18 procent och importen med 16 procent 2009, jämfört med Det värsta tycks ha passerat och kurvorna börjar peka åt rätt håll. Nya siffror från Världshandelsorganisationen, WTO, visar att världshandeln kan komma att öka med 9,5 procent 2010 jämfört med Men fortfarande möter Sverige utmaningar. Förutsättningarna måste bli bättre för både export och import för att Sverige ska komma starkare ur krisen. Tjänstesektorn utgör en viktig del av lösningen på hur Sverige kan säkra sin position som framgångsrik exportnation. En allt större del av förädlingsvärdet i ekonomin kommer från tjänstesektorn. Tjänstesektorns andel av BNP uppgår nu till 72 procent. Av landets totalt arbetade timmar ägnas omkring 45 procent till tjänsteproduktion. Omkring 3,5 miljoner svenskar är sysselsatta inom tjänstesektorn. Tjänstesektorn har de senaste åren fått en allt större samhällsekonomisk betydelse. Detta betyder givetvis inte att den varuproducerande industrin har mist sin betydelse. Industrin utgör fortfarande en självklar del av den svenska ekonomins kärna. Det finns dessutom starka kopplingar mellan varu- och tjänsteproduktion. Men som Exportutredningen från 2008 påtalade har Sverige tappat marknadsandelar på många viktiga marknader för varuexport, medan marknadsandelarna på utländska marknader för tjänster har ökat stadigt. Handelsöverskottet från tjänstesektorn har vuxit sig allt större med åren. Trots att tjänster fortfarande utgör 30 procent av den totala exporten uppgick handelsöverskottet till närmare 96 miljarder kronor innan finanskrisen slog till, att jämföra med 120 miljarder kronor för varuhandeln. Det talar sitt tydliga språk: potentialen för att öka utrikeshandeln genom förbättrade förutsättningar för tjänsteexport överträffar det mesta. Skolutbildning är ett bra exempel på nya typer av tjänster där Sverige har utvecklat tydliga komparativa fördelar. Men vi ligger i frontlinjen inom fler framtidssektorer - miljöteknikområdet är ett exempel där svenska lösningar är eftertraktade världen över. Regeringen har arbetat ihärdigt för att underlätta för svenska företag att handla med omvärlden. Vi har rivit murar i andra länder och gjort det lättare för svenska företag att sälja tjänster utomlands, inte minst på EU-marknaden genom tjänstedirektivet. Det regeringen har åstadkommit genom förhandlingar med andra länder räcker dock inte. Många av de mest lovande framtidssektorerna hindras av stela strukturer, en föråldrad lagstiftning och protektionism på hemmaplan. Den enorma potential som nu hålls inlåst i kommunala och statliga monopol måste därför släppas lös. Den offentliga sektorn producerar tjänster som generar 15 procent av förädlingsvärdet i den svenska ekonomin. Här finns mycket av det unika svenska tjänstekunnandet. Vänsterpartierna har svårt att enas om synen på friskolor. Därmed är det ännu oklart vad som händer med den växande svenska kunskapsexporten vid ett maktskifte. För att Sverige ska komma starkare ur den ekonomiska krisen och samtidigt lyckas bygga välstånd för framtiden måste det skapas bättre förutsättningar för tjänsteexport inom nya branscher. Om vänsterpartierna kommer till makten kan i stället många av de viktigaste framtidssektorerna kvävas eller pressas tillbaka innan de ens fått chansen att visa sin fulla potential. Ewa Björling Handelsminister (M)

11 Blekinge Läns Tidning 26 april 2010 Krisen kräver nya grepp för att öka exporten Vi har nyligen upplevt den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Sveriges utrikeshandel, en hörnsten för landets välstånd, föll dramatiskt på kort tid. Under 2009 föll exporten med 18 procent medan importen minskade med 16 procent, jämfört med Blekinge är ett län där företagens handel med omvärlden drabbats särskilt hårt. Dels var länet ett av de första som upplevde allvarliga effekter på handeln. Varuexporten från Blekinge föll under 2008 med hela 13 procent jämfört med året innan. Detta kan jämföras med en genomsnittlig ökning av varuexporten för resten av landet med omkring fem procent under samma tidsperiod. Blekinges export klarade sig förvisso betydligt bättre än resten av landet under 2009, men exporten backade ändå med ytterligare tre procent. Regeringen har under krisen vidtagit kraftfulla åtgärder för att möjliggöra för företagen att fortsätta handla med omvärlden. Detta har gett resultat och tydliga signaler kommer nu om att det värsta kan vara passerat. Nya siffror från Världshandelsorganisationen WTO visar att världshandeln har potential att öka med 9,5 procent under Våra insatser under krisen räcker dock inte för att garantera Sveriges fortsatta framgång som en världsledande exportnation. Den ekonomiska krisen, tillsammans med globaliseringen i stort, har skapat nya utmaningar för Sverige som en liten och exportorienterad nation att lyckas i en alltmer ekonomisk integrerad och konkurrensutsatt värld. Dessa nya utmaningar kräver nya grepp. Att ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som Sveriges utlandsfödda företagare besitter utgör en del av lösningen på hur vi i framtiden kan förbättra företagens internationaliseringsmöjligheter. I Sverige startas var femte företag av en person med utländsk bakgrund. Idag drivs företag av dessa företag och de sysselsätter omkring personer. Dessa kosmopoliter har ett särskilt försprång när det gäller utrikeshandel. De besitter kunskaper och erfarenheter som ger en enastående fingertoppskänsla för affärer på många utlandsmarknader. Här finns en stor potential att öka svensk export. Med hjälp av landets utlandsfödda minskar vi avståndet till marknader bortom Norden och Europa - till Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. Jag har initierat Projekt Kosmopolit just för detta syfte. Inom ramen för projektet vill jag rikta särskilda insatser för att ta tillvara utlandsföddas unika kompetens för att öka utrikeshandeln. Detta skapar fler jobb och ger högre tillväxt, samtidigt som unika kunskaper bland Sveriges utlandsfödda bättre tillvaratas. Det här är ett viktigt ett steg för att säkerställa att arbetslinjen även ska genomsyra handelspolitiken. Kosmopolit främjar handel, jobb och företagande genom att fånga upp och lyfta fram utlandsfödda entreprenörers unika kunskaper om sina tidigare hemländer. Här har Sverige en enorm potential som tidigare inte nyttjats ordentligt. Idag står invandringen för den största delen av befolkningsökningen i landet. En framgångsrik politik måste dra nytta av de kosmopoliternas unika möjligheter till företagande, entreprenörskap och sedermera export av svenska varor och tjänster. En studie visar att fler utlandsfödda i Sverige innebär att vår export ökar med ungefär 7 miljarder. Det är en hög siffra, och en viktig indikation om vilket värde invandringen representerar. Debatten om immigration tenderar ofta att handla om utmaningar, snarare än om möjligheter. Integrationsproblemen grundas främst i en tidigare politik där bidragslinjen gått före arbetslinjen. Men invandringens betydelse är relevant för flera politikområden, inte minst handelspolitiken. Sverige och Blekinge är i starkt behov av nytänkande på handelspolitikens område för att möta framtidens utmaningar. Genom att låta företag utvecklas genom handel med nya tillväxtmarknader skapas bättre förutsättningar för Sverige att komma startare ut ur den ekonomiska krisen. Kosmopolit utgör en viktig komponent på vägen mot mer utrikeshandel, fler jobb, ökad tillväxt och ett bättre välstånd. Ewa Björling Handelsminister (M) Relaterat Projekt Kosmopolit

12 Aftonbladet 23 april 2010 Debattartikel av Ewa Björling "Vulkan i avlägsna Island skadar Kenya" rapporterade landets största tidning Daily Nation redan den 17 april. De hade även kunnat berätta att det finns ett parti i norra Europa som tycker att det här i grunden är en positiv utveckling, svenska Miljöpartiet. Bara någon dag efter det att Eyjafjallajökull börjat sprida sin aska över Europa, och stora delar av luftrummet stängts, hade 5000 människor i Kenya förlorat sin dagliga inkomst. I huvudstaden Nairobi låg tusentals ton blommor och grönsaker som skulle ha sålts i de europeiska butikerna kvar i lagerbyggnaderna. Det kan tyckas som ett lyxproblem för oss i Europa att det ganska snart efter utbrottet uppstod en brist på sockerärtor, exotisk frukt och vissa snittblommor i våra affärer, eller att vi inte kom iväg på den där safariresan som vi sett fram emot så länge. Konsekvenserna för oss här hemma ska förvisso inte underskattas. Tusentals människor som strandsatts runt om i världen har vittnat om de svåra prövningar som de gick igenom i sina försök att ta sig hem igen, flygindustrin blöder och vid ett mer utdraget förlopp kan den här typen av avbrott hota såväl import och export som svenska arbetstillfällen. För de småbönder som producerar de grönsaker vi vanligtvis importerar från Kenya, för blomsterodlarna i Etiopien, jordbrukarna i Zambia, eller de tusentals människorna i Tanzania som arbetar vid turisthotellen, kan ett handels- och resestopp däremot snabbt bli en fråga om att ha mat för dagen eller inte. Globaliseringen och den internationella handeln har varit avgörande för att hundratals miljoner människor kunnat lyftas ur fattigdom runt om i världen de senaste decennierna. De flesta håller säkert med om att det här är någonting bra. Därför är det beklagligt att det finns partier som vill lägga hinder i vägen för att utvecklingen ska kunna fortsätta. I Sverige leds attackerna av Miljöpartiet. De tycks för det första överhuvudtaget inte vara av åsikten att människor eller varor ska transporteras med flygplan. Med hjälp av riktade skatter vill de se till att det blir dyrt att flyga inom EU, och ännu dyrare att flyga vidare ut i världen. Istället för att ta till sig av det faktum att de afrikanska länderna förlorat uppemot 450 miljoner kronor i utebliven handel efter bara några dagars sammanbrott, vilket Världsbanken kunde berätta om igår, skruvar Miljöpartiet istället upp sina krav på straffavgifter riktade mot flyget. Målet är fortfarande att inrikesflyget söder om Sundsvall vara avskaffat år Frågan är vad nästa steg blir. En andra åtgärd som riskerar att slå hårt mot fattiga människor och länder, inte minst i Afrika, utgörs av det ensidiga fokus som Miljöpartiet vill lägga på lokalproducerade varor. Rimligen är inte målsättningen att slå ut fattiga bönder i Afrika, men det är en uppenbar risk att så blir fallet om deras gröna protektionism får slå igenom fullt ut. Den påstådda solidariteten med världens fattiga är något som Miljöpartiet gärna vurmar för, och säkerligen tror sig stå bakom. Genom att lägga hinder i vägen för dem som vill köpa deras varor, eller besöka deras länder, verkar de trots detta i en helt annan riktning. För den afrikanska jordbrukaren gör det väldigt liten skillnad om argumentationen döljs i ett grönt skimmer eller inte. Handel kräver transporter. Dessa ska givetvis bära sina egna miljökostnader, och de skall utvecklas för att bli mer hållbara. Att däremot vara emot transporter per se, det är en obehaglig form av antiglobalisering och ekonomisk nationalism. Det är ett hot, inte bara mot vårt eget välstånd utan även mot arbetet för att minska fattigdomen. På samma sätt som vi behöver en ringled runt Stockholm för att lastbilar inte ska behöva köra rakt igenom staden, behöver vi flyget för vissa transporter, och sjöfarten för andra. Hur gärna vi än skulle vilja ersätta vissa transportmedel med kollektiva färdmedel, så kan paprikan och rosorna inte ta tunnelbanan eller bussen från Lusaka eller Luanda, lika lite som maskinreservdelarna kan ta bussen från Slussen till Hudiksvall. Jag vill göra det enklare och lättare att handla, genom en utsträckt frihandel och en bättre fungerande fri rörlighet för människor. Det handlar om att ta strid för viktiga frihandelsavtal, om att reformera EU:s handelsstörande jordbrukspolitik och om att ta bort krångliga regler som hindrar människor i fattiga länder från att exportera sina varor till EU. Det handlar även om att med hjälp av handelsrelaterat bistånd stärka våra partnerländers förmåga att agera på världsmarknaden, bland annat genom en bättre infrastruktur. Eyjafjallajökull har givit oss en beklaglig, om än säkerligen välbehövlig påminnelse om hur skör utvecklingen ser ut i många delar av världen, och hur viktig kampen för att hålla handeln öppen och fri är. Det är olyckligt att Miljöpartiet inte kunnat ta till sig av den lärdomen. Ewa Björling, Handelsminister (M)

13 Skånskan 28 mars 2010 Invandring ökar Sveriges handel med omvärlden Regeringen har nyligen beslutat om särskilda insatser för att ta tillvara utlandsföddas unika kompetens för att öka utrikeshandeln inom ramarna för projekt Kosmopolit. Detta kommer att skapa fler jobb och ge högre tillväxt, samtidigt som unika kunskaper bland Sveriges utlandsfödda befolkning bättre tas tillvara. Det här är ett viktigt ett steg för att säkerställa att arbetslinjen även ska genomsyra handelspolitiken. Kosmopolit främjar handel, jobb och företagande genom att fånga upp och lyfta fram utlandsfödda entreprenörers unika kunskaper om sina tidigare hemländer. Här har Sverige en enorm potential som tidigare inte nyttjats ordentligt. Idag står invandringen för den största delen av befolkningsökningen i landet. En framgångsrik politik måste nyttiggöra de nya svenskarnas unika möjligheter till företagande, entreprenörskap och sedermera export av svenska varor och tjänster. Sedan den globala finanskrisen fick den internationella handeln att rasa har många öppna och handelsinriktade länder haft det tufft. Inte minst därför är det en viktig uppgift för politiken att främja handel för att därmed åstadkomma fler jobb, mer företagande och bättre tillväxt. Kosmopolit är ett nytt instrument i svensk politik för att bidra till detta. För Sverige som ett litet, ekonomiskt öppet land är utrikeshandeln avgörande för tillväxten. Exporten står idag för över hälften av Sveriges BNP - varannan skattekrona och vartannat jobb har sin grund i vårt utbyte med andra länder. En nyligen presenterad studie har visat att fler utlandsfödda i Sverige innebär att vår export ökar med ungefär 7 miljarder. Det är en hög siffra, och en viktig indikation om vilket värde invandringen representerar. Debatten om immigration tenderar ofta att handla om utmaningar, snarare än om möjligheter. Integrationsproblemen grundas främst i en tidigare politik där bidragslinjen gått före arbetslinjen. Men invandringens betydelse är relevant för flera politikområden, inte minst handelspolitiken. Kosmopolit är ett projekt som går utöver tidigare föreställningar om invandringen som ett avgränsat området med betydelse främst för att motverka en ständigt åldrande befolkning. I Sverige startas var femte företag av en person med utländsk bakgrund. Idag drivs företag av nysvenskar. Sammanlagt sysselsätter de omkring personer. Dessa företagare har ett försprång när det gäller utrikeshandel. De besitter kunskaper och erfarenheter som ger en enastående fingertoppskänsla för affärer på många utlandsmarknader. Här finns en stor potential att främja svensk export. Med hjälp av landets kosmopoliter minskar vi avståndet till marknader bortom Norden och Europa - till Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. Vissa hävdar att den viktigaste handelspolitiska frågan är att sänka tullar för att fler länder ska handla med varandra. Även om frågan är viktig finns det mycket annat att göra. Utlandsföddas handelshöjande effekt är central i detta sammanhang. Kosmopolit går ut på att hjälpa och bistå företag med bättre förutsättningar att bedriva utrikeshandel. Företagande och affärer handlar ofta om kontakter. Exportrådet har därför inom ramen för Kosmopolit fått i uppdrag att starta, utveckla och stödja nätverk för utlandsfödda företagare. Sådana nätverk finns idag i Sveriges tre största städer samt i Halmstad, Linköping och Örebro. Fler nätverk är på gång. I planerna ingår också ett företagarråd som ska fungera som bollplank åt handelsministern. Därtill skapas möjligheter för handelsdelegationer, utbildningar om eget företagande samt konferenser och andra mötesplatser där svenska företag kan möta företagare med utländsk bakgrund. Sverige är i behov av en stark handelspolitik för att möta framtidens utmaningar. Genom att låta svenska företag utvecklas genom handel med nya tillväxtmarknader skapas bättre förutsättningar för Sverige att komma startare ut ur den ekonomiska krisen. Kosmopolit utgör en viktig komponent på vägen mot mer utrikeshandel, fler jobb, ökad tillväxt och ett bättre välstånd. Ewa Björling (M) Handelsminister Marie Weibull Kornias (M) Riksdagsledamot från Helsingborg

14 Norrteljetidning 25 mars 2010 Vi vill göra Sverige till ett föregångsland I vår kommer jag att besöka 42 orter på jakt efter framtidsjobben. Jag är övertygad om att de finns där ute, inte minst i orter som Norrtälje där inriktningen mot att fånga upp människors kreativitet och företagsamhet har en så framträdande roll. Jag hoppas att mitt besök i Norrtälje i dag skall ge många intressanta uppslag till vad vi från regeringens sida kan bidra med i arbetet för att göra Sverige till ett föregångsland. Under de senaste åren har finanskrisen präglat en stor del av debatten. Fokus har legat på hanteringen av akuta åtgärder, jobb som försvunnit och företag som dragit ner. Jag menar att tiden nu är mogen för att vända blicken mot möjligheterna istället. Jag har som handelsminister tillbringat en hel del tid på resor runt om i världen. Jag vet att intresset för Sverige, svenska lösningar, tjänster och varor är stort. Nu vill jag lära mig mer om vad vi behöver göra på hemmaplan för att kunna lyfta Sverige och släppa fram vår outnyttjade potential. Norrtälje har tidigare visat sin förmåga att vända motgångar till möjligheter. När Lv 3 lades ner innebar det ett hårt slag mot staden, inte minst ekonomiskt. Men de gamla kasernbyggnaderna blev inga monument över det som varit, istället har de fyllts av studenter, utbildningsmöjligheter, företag och serviceinrättningar. Det är den andan vi måste fånga upp och sprida över Sverige, och det är den andan som jag hoppas få lära mig mer om i dag. Jag är övertygad om att de jobb som vi sett försvinna de senaste åren runt om i Sverige kan ersättas med nya, spännande arbetstillfällen. Inte minst i verksamheter som bättre drar nytta av det som vi är bäst på i Sverige - teknikutveckling, innovationer, kreativa områden och kunskapsintensiva tjänster. Skall vi lyckas med detta är det centralt att vi på samtliga politiska nivåer gör allt vad vi kan för att rensa bort hinder och barriärer som står i vägen. Det rör sig om allt ifrån skatter som slår snett till regler som hindrar ny teknik från att slå igenom och bestämmelser som motverkar bostadsbyggande i attraktiva miljöer. Svaren på vad vi bör prioritera tror jag finns hos de människor som slåss mot dessa bromsklossar i sin vardagliga verksamhet dag efter dag. På många områden har förutsättningarna för jobb, företagande och entreprenörskap blivit bättre de senaste åren. Det lönar sig bättre att arbeta i dag än vad det gjorde för fyra år sedan, det är enklare att anställa och det är mindre krångligt att driva företag. Vi har tagit de första viktiga stegen - men mycket återstår att göra. Jag hoppas att Norrtälje vill vara med och staka ut vägen. Ewa Björling, (m) handelsminister Kontakt Monica Enqvist (fd Ohlsson) Pressekreterare hos Ewa Björling e-post till Monica Enqvist (fd Ohlsson)

15 Östersundsposten 19 mars 2010 På jakt efter framtidens jobb i Jämtland I dag finns jag i Åre för att medverka vid Tillväxtdagarna och diskutera hur det egentligen går för Sveriges exportföretag. I finanskrisens kölvatten ser vi att svenska exportföretag åter är på frammarsch och att Sverige som land anses i Europa ha varit ett av de bästa på att hantera krisen, och är ett av de mest innovativa länderna i världen. Regeringen har arbetat hårt och målmedvetet för att lindra effekterna av den ekonomiska krisen utan att ta till protektionistiska åtgärder vilket bara skulle ha orsakat en djupare kris. Världshandeln har fått en rejäl smäll, vilket naturligtvis inte gynnat tillväxten. Om vi tittar på siffrorna finns det både negativa och något mindre negativa siffror. Under förra året sjönk den svenska varuexporten med 17 procent medan tjänsteexporten endast minskade med 2 procent. Vissa varugrupper är mer konjunkturkänsliga än andra, järn och stål minskade med 45 procent medan de mindre känsliga varugrupperna ökade, som exporten av läkemedel ökade med 14 procent. Skillnaden var också stor om man ser till var i världen vår export går till. Exporten till EU, som är vår i särklass viktigaste exportmarknad, minskade med 18 procent och till Nordamerika sjönk den med 20 procent, däremot ökade exporten med spektakulära 124 procent till Irak. En annan uppstickare under finanskrisen är turismen. Det är en bransch som är särskilt viktig för Jämtland med de vackra fjällen i Åre, det kulturhistoriska museet Jamtli, det vackra naturreservatet Döda Fallet och många andra turistattraktioner i länet. Trots finanskrisen har turismen ökat, detta påverkas naturligtvis av arbetet med främjandet av Sverigebilden och företags framgångar utomlands. På tio år har denna export fördubblats. Vad betyder alla dessa siffror? En minskad världshandel innebär att tillväxten minskar. Företagens vinster sjunker vilket påverkar hur mycket skatt som levereras in till staten och landets kommuner, och framförallt är många jobb i fara. Vi minns alla den oro som präglade ansikten på Saab nyligen. Regeringen försöker att skapa förutsättningar för nya jobb. Viktiga och traditionella industri- och kontorsjobb måste kompletteras med nya framtidsjobb. Många av dessa återfinns inom t ex tjänstesektorn som är på uppgång, och förhoppningsvis kommer många nya entreprenörer att vilja exportera sina tjänster och produkter. Just nu reser jag runt i Sverige på jakt efter framtidens jobb. Dessa finns inte bara i våra storstäder, utan även i Åre, Sundsvall och Östersund. Jag ska besöka 42 orter i Sverige för att träffa unga entreprenörer, undersöka vilka branscher som kommer att växa och hur vi politiker kan skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Dessutom kommer jag att försöka identifiera vilka hinder som står i vägen för en sådan utveckling för att sedan arbeta för att riva dessa barriärer. Jag tror vi har alla möjligheter att öka vår tillväxt - vilket direkt påverkar din plånbok, jobben och samhällets service. Ewa Björling (M) Handelsminister Relaterat Ewa Björling Handel och främjande

16 Aftonbladet 10 mars 2010 Öppna för utländsk konkurrens i vården I dag reser jag till Södertälje på jakt efter framtidens jobb. Jag är övertygad om att de finns just där - och i Sandviken, Kiruna, Botkyrka, Göteborg, Kalmar och alla de andra fyrtiotal orter som vi markerat med knappnålar på en meterhög Sverigekarta. Därför kommer en av mina huvudsysslor i vår bli att resa i landet. Mitt mål är att hitta framtidsjobben - och dess fiender. Jag vill lära mig mer om vilka sektorer och branscher som har den bästa förmågan att växa och blomma ut till sin fulla potential, och vilka hinder som hotar en sådan utveckling. Sverige har som andra handelsinriktade ekonomier drabbats hårt av krisen, men vi står samtidigt bättre rustade än många jämförbara länder för att snabbt komma på fötter. Historiskt har vissa typer av arbeten kommit och gått, andra har utvecklats och fått en helt ny inriktning. Något vi borde ha lärt oss av detta är att vi på ett konstlat sätt varken kan skapa eller rädda jobb - vad vi kan göra är att riva administrativa hinder och regelbarriärer, satsa på forskning och utbildning och skapa goda förutsättningar för arbete och företagande. För många av de mest lovande framtidssektorerna är det inte kunskap, idéer eller motiverade entreprenörer som saknas. Det är stela strukturer, en föråldrad lagstiftning och protektionism som står i vägen. Hälso- och sjukvårdssektorn är ett tydligt exempel. Svensk sjukvård rankas regelbundet som den kvalitativt bästa i världen. Intresset för våra lösningar, tekniker och koncept är stort långt utanför landets gränser. Ett ökat internationellt utbyte kan leda till ökad sysselsättning, samtidigt som det gör det möjligt för oss och andra att dra nytta av de bästa lösningarna som finns globalt, och det mår både patienterna och vår ekonomi bäst av. Men ska vi nå dit krävs fortsatta reformer för att förbättra rörligheten för såväl patienter som vårdföretag. Det gäller internationellt, där bara runt 50 länder öppnat sina marknader. Det gäller även inom EU, där branschen helt undantagits från det så kallade tjänstedirektivet, och i Sverige, där många företag efterfrågar en bättre fungerande hemmamarknad. Socialdemokraternas reaktion då jag valde att lyfta frågan om hur EU:s inre marknad för tjänster skulle kunna utvecklas, till exempel genom att inkludera nya sektorer, vittnar om en stark skepticism. Sven-Erik Östberg (S) betecknade tilltaget att alls lyfta frågan till diskussion som utmanande. Den tveksamheten bleknar dock i ljuset av den som ny socialminister utpekade Lars Ohly (V). Han leder ett parti som motsätter sig själva grunden för att vi skall kunna ha en mångfald av utförare av vårdtjänster i Sverige. Det vore ett förödande slag mot förhoppningen om en livskraftig och sysselsättningsskapande svensk hälso- och sjukvårdssektor. Ett annat exempel på en bransch som står i begrepp att blomma ut är miljöteknikområdet. Intresset för våra lösningar har ökat kraftigt runt om i världen i takt med den tilltagande medvetenheten om klimat- och miljöfrågornas betydelse. En utmaning för att vi verkligen ska kunna släppa lös den fulla kraften handlar om att öppna upp världsmarknaden. Det åstadkoms bäst genom att vi avvecklar handelshinder och tullar för klimat- och miljövänliga varor och tjänster. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå i rakt motsatt riktning och kräver riktade strafftullar, under förevändning att det är det bästa sättet att skydda miljön. En sådan linje hotar inte bara Sveriges trovärdighet som ett frihandelsvänligt land, utan riskerar även att leda till en förödande protektionistisk kapprustning. Vänsterpartiernas ovilja mot att släppa lös det kunnande som i dag finns inlåst inom kommunala och statliga monopol är ytterligare en tvångströja för miljöteknikbranschen. Offentlig näringsverksamhet står för omkring en tredjedel av miljöteknikens samlade omsättning, men bara för runt två procent av exporten. Här finns en enorm potential, delvis dold. Hälso- och sjukvården och miljötekniken är bara två exempel som tydliggör hur vänsterexperimentet riskerar att kväva eller pressa tillbaka starka framtidssektorer. Lägger vi till andra lovande områden hotas tiotusentals, om inte hundratusentals, nya framtidsjobb. Vänsterpartiernas ovilja att ompröva sin syn på avdraget för hushållsnära tjänster, en reform som lagt grund för minst lika många jobb som de som hotades när Saab var i farozonen, oroar. Det ger en föraning om vilken omtanke som skulle visas sektorer och branscher som knappt fått chansen att visa sin fulla potential i vänsterexperimentets Sverige.

17 Dagens Industri 2 mars 2010 Birgitta Ohlsson, EU-minister 60 miljarder kronor skapar gröna jobb runt Östersjön Östersjöområdets ökade handel till följd av Östersjöstrategin och EU:s strukturfonder till miljöförbättrande investeringar på uppemot 60 miljarder kronor kan ge ökade exportmöjligheter försvenska företag. Det skapar samtidigt en hållbar miljö, flera gröna jobb och ett ökat välstånd i regionen, skriver handelsminister Ewa Björling och EU-minister Birgitta Ohlsson. Sverige var det land som tog initiativ till Östersjöstrategin, och vi har också haft ledartröjan i arbetet med att bygga upp projektet. Nu är tiden inne för att börja se effekterna - för såväl ett ännu mer integrerat Östersjöområde som till exempel en ökad handel mellan Östersjöländerna. Den första maj 2004 var en stor dag för miljön i Östersjön. Då utvidgades EU och åtta av dess nio strandstater blev EU-medlemmar. Östersjön är nu ett gemensamt innanhav i EU. Vi känner ett stort ansvar för Östersjön och därför tog Sverige i höstas, som ordförande i EU, initiativ till Östersjöstrategin. Den ska skapa både en hållbar miljö och ett ökat välstånd i Östersjöregionen. Östersjöstrategin pekar på de mycket starka kopplingarna mellan hållbar miljö och ökat välstånd. Den globala konkurrensen om miljösmarta lösningar är stenhård, det visar inte minst krisen inom bilindustrin. Vi i Östersjöregionen har en tradition av att ligga i frontlinjen vad gäller tekniska utvecklingar av miljösmarta lösningar. Det finns en stor potential för svenska miljöteknikföretag att öka sin export. Den svenska exporten av miljöteknik år 2008 uppgick till 37 miljarder kronor och totalt omsattes ungefär 135 miljarder kronor. En förutsättning för att branschen verkligen ska kunna utvecklas är dock att världsmarknaden öppnas. Den svenska exporten hämmas av tullar och andra handelshinder. Regeringen vill förbättra de svenska miljöteknikföretagens förutsättningar att expandera utomlands. Ewa Björling har drivit på för en öppnare handelinternationellt, bland annat genom att föreslå ett internationellt, "grönt" frihandelsavtal med varor som är bra för miljön och klimatet. Samtidigt återfinns i nuläget åtta av de tio största marknaderna för miljöteknikexport i Europa. Dessa välutvecklade ekonomier kommer sannolikt att utgöra nyckelmarknader en betydande tid framöver. Den viktigaste exportmarknaden för svensk miljöteknik är i dag Tyskland. Det är viktigt att åtgärder genomförs på både kort och lång sikt för att möta såväl nuvarande som kommande marknaders behov och möjligheter. Att förbättra villkoren för handeln mellan Östersjöländerna är med andra ord kritiskt för de små och medelstora svenska företagen. Det är här Östersjöstrategin kommer in. Vi är båda djupt engagerade i att verkligen få visionen om grön tillväxt och nya gröna jobb att bli verklighet. Birgitta Ohlsson reser denna vecka runt Östersjön och besöker olika projekt inom Östersjöstrategin, bland annat besöker hon i dag Ragn-Sells nybyggda anläggning för avfallshantering i Estland. Sveriges hållbara stadsbyggande tjänar som förebild i många delar av världen. Det handlar både om hur vi tar hand om vårt avfall och om hur vi värmer och isolerar våra bostäder. Inom konceptet SymbioCity, som innefattar ett samarbete mellan Exportrådet och 700 svenska företag, har Ewa Björling på sina många resor sett hur den tilltagande medvetenheten om klimat- och miljöfrågornas betydelse kraftigt ökat intresset för svenska lösningar. Detta är teknik som vi nu exporterar. Men svenska företag behöver fortfarande regeringens stöd för att blomma fullt ut. Främjandeinsatser är nödvändiga och därför har regeringen anslagit betydande resurser för att stimulera export av miljöteknik. Då många miljöinvesteringar i Östersjöregionen är offentligfinansierade är långsiktighet och politiskt engagemang i exportsatsningar avgörande. Östersjöstrategin bidrar med just ett politiskt engagemang och ökade kontakter mellan våra marknader. Strategin saknar öronmärkta pengar, men finansiering av miljöprojekt är sällan ett bekymmer. I Östersjöregionen finns genom EU:s strukturfonder 60 miljarder kronor årligen för investeringar i regional utveckling. En stor del av dessa resurser avsätts för miljöförbättrande investeringar. Detta är en viktig marknad för svenska företag att ta del av, för att rädda Östersjön och skapa flera gröna jobb. Handelsminister Ewa Björling, EU-minister Birgitta Ohlsson. Relaterat Östersjöstrategin Kontakt Monica Enqvist (fd Ohlsson) Pressekreterare hos Ewa Björling e-post till Monica Enqvist (fd Ohlsson) Jenny Sonesson

18 Internationella Företagarföreningen i Sverige 26 januari 2010 Svensk-irakierna är en otrolig handelsresurs för Sverige Svensk-irakierna utgör en otrolig resurs som handelsfrämjare. De har unika och överlägsna kunskaper om Iraks samhälle, historia, kultur och normer. Detta är kunskaper som utrustar svensk-irakierna med den fingertoppskänsla som ofta är nödvändig vid internationella affärer. Irakier har kommit till Sverige sedan början av 80-talet och idag finns det en bra bit över personer med irakiska rötter i Sverige. Jag menar att det från en rent kommersiell utgångspunkt är enkelt att motivera en särskild satsning på Irak. Svenskt näringsliv har varit närvarande i Irak under decennier. Under 70- och 80-talen var landet en av Sveriges största exportmarknader i Mellanöstern. Nu gäller det att svenska företag ges förutsättningar att åter göra affärer i ett Irak som ska byggas från grunden. Här erbjuder våra svensk-irakier Sverige en enastående möjlighet att lyckas på en marknad som kommer att vara en av världens snabbaste växande under de kommande åren. Med deras hjälp kan svenska företag bli ledande i Irak. Jag ser en tydlig koppling mellan förståelsen för migrationen som fenomen och mitt ansvarsområde som handelsminister. Min uppgift som handelsminister är att underlätta för att företagen att handla med andra länder och växa genom internationalisering. Detta är något som regeringen ständigt jobbar med genom att få ner tullarna och andra handelshinder. Men samtidigt kan mycket göras här hemma. Genom att bättra ta tillvara på utlandsföddas kunskaper hoppas handelsministern på ökad export för svenska företag. Jag har själv initierat Projekt Kosmopolit precis för att ta tillvara på utlandsföddas kunskaper om sina tidigare hemländer. Jag vill göra utlandsfödda till viktiga handelsambassadörer och vägvisare för andra svenska företag. Vi får genom detta en konkurrensfördel och våra handelspartners gynnas genom mer handel och investeringar. Det är positivt att flera aktörer nu jobbar utifrån invandringen som en exportresurs. Jag hoppas på att IFS Irakprojekt blir ett lyckat exempel på hur fler initiativ på området leder till ökad utrikeshandel, fler jobb och ett högre välstånd. Ewa Björling Handelsminister

19 2009 Debattartikel 31 december 2009 Handelsminister Ewa Björlings årskrönika Ett intensivt år fullt av utmaningar, präglat av såväl medgångar som motgångar, går mot sitt slut. Inledningen av 2009 var tung. Världshandeln rasade, och trycket från krafter som ville se mer ekonomisk nationalism ökade. På G20-möten utlovades nolltolerans mot protektionism, samtidigt som i princip samtliga medlemsländer drev igenom handelsstörande reformer. Förhandlingarna om ett nytt världshandelsavtal gick trögare än på länge. Inte minst mot den bakgrunden känns det bra att vid årets slut kunna konstatera att det nu syns tydliga stråk av ljus vid horisonten, och att vi framgångsrikt lyckats hantera så många av de prövningar som vi ställts inför. Handelsminister Ewa Björling Relaterat Läs Handelsminister Ewa Björlings årskrönika från 2007 Det internationella handelssystemet har på det stora hela stått emot de påfrestningar som det ställts inför under finanskrisen. Det var ingen självklarhet. Risken fanns att vi skulle kastas in i en förödande neråtgående spiral av protektionism, slutenhet och isolering på samma sätt som skedde under 1930-tals krisen. Tydligen har vi lärt oss något sedan dess. Oroväckande många länder har förvisso infört nya handelshinder, men sett ur ett lite större perspektiv har skadeverkningarna varit begränsade. Minde än en procent av den samlade världshandeln beräknas vara drabbad av de åtgärderna som införts. Jag ser det som en seger, och som något att bygga vidare på. Förhoppningsvis släpper den värsta anstormningen också nu när världshandeln tycks vara på väg att stabiliseras. Arbetet med att få tillstånd ett nytt globalt frihandelsavtal inom världshandelsorganisationen WTO:s Doharunda går fortfarande frustrerande långsamt. Ändå har vi tagit några viktiga steg framåt under året. Förhandlingsmaskineriet har rullats igång igen i Genève, och enighet har uppnåtts om ambitionen att avsluta förhandlingarna under Jag vill inte sprida falska förhoppningar, det finns några stora bitar som fattas i pusslet, men jag kommer att göra allt som står i min makt för att föra processen framåt under det år som kommer. Så här några veckor efter den trista utgången av klimatmötet i Köpenhamn är det lätta att känna ett visst vemod över att vi inte lyckades bättre, att vi inte kom längre. Samtidigt har jag svårt att förställa mig att vi kunnat göra så mycket mer. Demokratiernas ambitioner mötte diktaturernas arrogans, som statsministern träffande uttryckt saken, och nu får vi arbeta vidare för att få till en lösning utifrån de rådande förutsättningarna. Även inom klimatområdet finns det dock ljuspunkter, inte minst inom handelsområdet där stödet för grön frihandel växer sig allt starkare. Sverige har sedan det stora klimatmötet på Bali 2007 drivit på för en överenskommelse där tullar och handelshinder för klimat- och miljövänliga varor, tjänster och teknologier tas bort och monteras ned. I det läget var intresset svalt, men fler och fler ställer sig nu positiva till de här idéerna, och jag har goda förhoppningar om att vi ska kunna gå vidare på ett mer operativt sätt under Stora delar av det svenska EU-ordförandeskapet har varit framgångsrikt. Vi kan bocka av allt ifrån ett nytt fördrag, till en ny kommission och en rad framgångsrika toppmöten. Inom handelsområdet är jag särskilt glad över att vi lyckades slutförhandla frihandelsavtalet med Sydkorea. Avtalet kommer att ta bort i princip samtliga tullar och en rad andra hinder för handel och investeringar mellan de bägge ekonomierna, och beräknas vara värt uppemot 19 miljarder euro. En välbehövlig vitamininjektion! Vid årsskiftet införs två stora reformpaket - tjänstedirektivet och varupaketet - som kommer att göra det lättare och mindre kostsamt att handla med varor och tjänster på EU:s inre marknad. Inom varuområdet beräknas de förenklingar som genomförs kunna leda till vinster för företag och konsumenter på 150 miljarder euro. Den förenklade och mindre byråkratiska tjänstehandeln antas kunna leda till att mer än en halv miljon arbetstillfällen skapas inom den snabbt växande sektorn. Under det framgångsrika ministermötet som vi höll i Umeå under hösten initierade vi en viktigt framtidsdiskussion om EU:s inre marknad. Fokus låg på behovet av att öppna upp nya områden där utbytet mellan länderna idag hindras av krångliga regelverk, särlagstiftning och nationella monopol, inte minst inom tjänstesektorn. Det här tror jag kommer att bli en allt viktigare fråga framöver, inte minst då vi ser att en så stor del av de nya jobben och företagen växer fram inom tjänstesektorn. I ordförandeskapets sista skälvande minut kom också ett efterlängtat avgörande genombrott i arbetet med att inrätta ett gemensamt EU-patent. Efter decennier av förhandlingar har enighet slutligen uppnåtts om hur patentet skall utformas och regleras. Möjligheten att ansöka om ett enda patent som gäller i hela EU har stått högt upp på många företagares önskelista under en lång tid. EU-patentet kommer att främja innovation och ge europeisk industri bättre möjligheter att konkurrera på den globala marknaden. Det är alltid svårt att sammanfatta ett helt år. Mycket glöms, och många borde egentligen tackas personligen för de fina insatser som gjorts. Utan alla de engagerade och pådrivande medarbetarna här hemma på UD, vid

20 våra myndigheter och vid våra ambassader och konsulat runt om i världen - alla ni som lagt ner själ och hjärta inför och under det svenska ordförandeskapet - hade vi aldrig klarat av att det här året. När ni läser om hur det svenska ordförandeskapet får toppbetyg i internationell press och av experter och proffstyckare, då är det ni som skall ta åt er äran! Nu hoppas jag att ni precis som jag ser till att få mycket vila och mycket frisk luft. Ett nytt år, med nya utmaningar och möjligheter står för dörren! Ewa Björling Handelsminister Kontakt Monica Enqvist (fd Ohlsson) Pressekreterare hos Ewa Björling e-post till Monica Enqvist (fd Ohlsson)