PÅ FACKET DENNA VECKA. ÖPPETTIDER FRIDHEMSPLAN Månd--fredag: På expeditionen denna vecka:

Transkript

1 2010 Avtalsrörelsen är snart igång! Vårt bussbransch avtal löper snart ut. Det gamla gäller fram till 30 september i år. Det kommer att bli en tuff avtalsrörelse där det är viktigt att vi är eniga och har så många medlemmar som möjligt. Ju fler medlemmar vi är så blir vi starkare. Det som har hänt inom Kommunal har gjort att vi har tappat medlemmar. Jag förstår missnöjet att pengarna har används på fel sätt men det är ändå fel att gå ur facket. Det är bättre att vi är medlemmar och försöker ändra på det som är felaktigt. Ska vi lyckas i den kommande avtalsrörelsen så är det viktigare än någonsin att vi har så många medlemmar som möjligt. De som står utanför åker ju faktiskt snålskjuts på medlemmarna som betalar för att vi ska få bättre arbetsvillkor och höjda löner. Anledningen till att vara med är: kollektivavtal med extra försäkringsskydd vid arbetsskada, sjukdom, arbetslöshet plus lön, betald semester, ob, reglerade arbetstider, möjlighet att förhandla och påverka. Du har även möjligheten att gå medlemsutbildningar för att lära dig mera om facket o.s.v Du får dessutom ersättning om det skulle bli strejk i den kommande avtalsrörelsen. Fortsättning följer PÅ FACKET DENNA VECKA ÖPPETTIDER FRIDHEMSPLAN Månd--fredag: På expeditionen denna vecka: Fortsättning! Vi inom bussbranschen har under många år fått försämrade arbetsvillkor och måttliga löneökningar. Detta är ett led i upphandlingarna där det lägsta anbudet vinner. Vi har stått tillbaka länge nog nu där förhandlingar alltid är att ge och ta. Dvs, arbetsgivaren vill ha någonting av oss för att ge något annat. Problemet är att vi har fått betala upphandlingarnas låga anbud med en kraftigt försämrad arbetsmiljö. Stressen har ökat kraftigt inom bussbranschen och det är dax att branschen och politikerna tar ansvar för att ge oss en bättre arbetsmiljö så att vi faktiskt orkar arbeta fram till pensionsåldern. Den avtalsrörelse som vi står inför nu är oroväckande. Arbetsgivarna är hårdare än någonsin i sin framtoning och det speglar nedanstående artiklar om. Då är det viktigare än någonsin att vi är eniga. Du som inte är vår medlem i Kommunal idag se till att bli det så snart som möjligt. Om vi är 100% medlemmar på en arbetsplats så måste arbetsgivaren lyssna på oss. Sjunker medlemsgraden så sjunker även våra mandat att kunna göra bra överenskommelser. Då får även du som står utanför Kommunal ett försämrat förhandlingsläge och resultat i avtalsrörelsen. Var med nu och slåss för att förbättra våra arbetsvillkor och löner. /Kenneth Måndag: Kenneth & Esmail Tisdag: Mehdi & Tomas Onsdag: Mario Tomas Torsdag Kenneth & Esmail Fredag: Kenneth & Esmail Sjukvardsyd.keolistrafiken.hornsbergsbuss.stockholm@ko mmunal.se Besöksadress: Fridhemsgatan 22 Kontakt. Kenneth Lindberg tel Postadress: Kommunal Fridhemsgatan 22 1tr Stockholm

2 Sifferlösa avtal bäddar för godtyckliga löner Att gå SKL till mötes i i sifferlösa avtal utan höjda lägstalöner är ett slag i ansiktet på medlemmarna, som vi aldrig kommer att acceptera. Det skriver Kommunal i en slutreplik. Lenita Granlund och Johan Ingelskog Foto: Kommunal SLUTREPLIK SIFFERLÖSA AVTAL Helene Fritzon på SKL påstår att de visst värnar den svenska modellen. Vi har haft löneavtal som bygger på lokal lönebildning och individuell lönesättning i tjugo år, skriver Fritzon i sin replik. Men avtalen som vi haft i över tjugo år innehåller inte bara lokal lönebildning och individuell lönesättning. De innehåller också säkerställda löneökningar till Kommunals medlemmar och anställda i vård och omsorg, något som Kommunal överhuvudtaget inte är beredda att förhandla bort. Sifferlösa avtal ökar risken för att lönerna sätts godtyckligt. Redan underbetalda arbetare inom vård och omsorg kommer att förbli underbetalda och att lönediskrimineringen av

3 kvinnor cementeras. Risken är också att man skapar en tystnadskultur, där ingen vågar påtala brister i vård och omsorg. Det är allvarligt både för de anställda och för brukare/vårdtagare. Vi har just tecknat avtal med såväl lärarorganisationerna som Vårdförbundet och Fysioterapeuterna, skriver Fritzon och nämner ömsesidig tillit mellan parterna kring att lönerna ska bestämmas lokalt ute i verksamheterna inte i centralt fastställda nivåer. Kommunal betygsätter inte andra förbunds lönerörelser eller relationer till arbetsgivaren. Tvärtom. Vi talar bara för vår egen del. Våra medlemmars berättelser handlar om en skarp utveckling mot en slit- och slängkultur i deras professioner som är själva fundamentet för välfärden. Denna utveckling behöver SKL vända samtidigt som de behöver övertyga många fler att välja utbildningar för välfärdsyrken. Det våra medlemmar efterlyser är en arbetsgivarpolitik som ger förutsättningar för bättre arbetsmiljö och bättre anställningsvillkor plus en systematisk lönepolitik som understödjer och belönar anställdas utveckling i sin profession. Ordning och reda i lönebildningen kan inte ersättas av det individuella godtycket i sifferlösa avtal. Fritzon skriver också att SKL är överens med Kommunal om att de bästa undersköterskorna ska kunna tjäna mer än idag. Därför måste lönespridningen öka, skriver Fritzon, och förefaller att ge det som intäkt för att inte höja lägstlönerna. Ja, det stämmer att Kommunal vill satsa på undersköterskorna i den här avtalsrörelsen och det är positivt att arbetsgivaren öppnar för att gå oss till mötes i den frågan. Men det innebär inte att man kan ta bort golvet. Lägstalöner som inte är fastställda riskerar drivas nedåt i en utveckling som kan gå skrämmande snabbt. Lägstalönerna är under attack från många håll idag. Att de är det från Annie Lööf och Svenskt Näringsliv är kanske inte så förvånande. Det är dock oroande att även SKL:s politiska ledning ger signaler åt det hållet. I sitt debattinläggg skriver Fritzon att hon inte vill sänka lägstalönerna. Men i SKL:s måloch inriktningsdokument står det att arbetsgivaren inte vill ha någon reglerad lägsta lön alls, vilket öppnar för samma effekt. Det vore onekligen intressant att veta vad som verkligen gäller. Kommunals kongress 2013 beslutade om en ny lönepolitisk inriktning som ska stödja den långsiktiga utvecklingen av välfärden. Det behövs mer systematik i både lönesättning och fördelning av löneökningsutrymmen. Därför avser Kommunal att teckna avtal som ökar reallönerna och höjer lägstalönerna. Fritzon vill se konstruktiva förhandlingar med Kommunal de närmaste månaderna. Vi är av ingen annan uppfattning, men vi ser att avståndet är stort och mycket står på spel. Att gå SKL till mötes i i sifferlösa avtal utan höjda lägstalöner är ett slag i ansiktet på medlemmarna, som vi aldrig kommer att acceptera. Lenita Granlund avtalssekreterare Kommunal Johan Ingelskog förhandlingschef Kommunal /Klippt ur SVD

4 Mitt under avtalsrörelsen hotar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne med att lämna över lönesättningen till politiken, om inte facken går med på sänkta ingångslöner. - Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Svenskt Näringsliv kastar in handduken, säger Unionens ordförande Martin Linder. Efter att både KD och Centern gett sig in i avtalsrörelsen med uppmaningar till parterna om sänkta löner, får de nu sällskap av arbetsgivarnas främsta företrädare, Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. I en intervju med Dagens Industri i dag meddelar hon att arbetsgivarorganisationen är redo att lämna över till statlig reglering om inte facken går med på sänkta ingångslöner. - Att vissa politiker inte förstår grundfundamenten i den svenska modellen är en sak, men när den högsta företrädaren för Sveriges arbetsgivare säger samma sak är det en helt annan sak. Jag undrar, har medlemsföretagen informerats om denna faktiskt ganska dramatiska kursändring, frågar sig Martin Linder. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger till DI att han inte riktigt tror på Carola Lemnes hot. Om de vill överlåta delar av lönebildningen till politiker innebär det även att politiker ska kunna höja löner. Jag tror inte att de vill det på riktigt, säger han. Enligt Carola Lemne krävs sänkta kostnader för företagen om inte arbetslösheten ska skjuta i höjden om några år, då många nyanlända ska ut på arbetsmarknaden. Martin Linder håller med om att det innebär en utmaning att integrera det stora antalet nyanlända på arbetsmarknaden men inte att det ska ske genom sänkta löner. - Ska man integreras i samhället behöver man också kunna leva på sin lön, man behöver kunna skaffa sig en bostad, betala för sig och kunna leva med värdighet. Om syftet är integration kan inte lönerna vara hur låga som helst, då hamnar man i stället utanför samhället. Företagens kostnader kan sänkas på andra sätt, menar Martin Linder, till exempel genom ändringar i skattesystemet. Även Carola Lemne lyfter behovet av bredare åtgärdspaket som också inkluderar arbetsgivaravgifter och skatter, men ser samtidigt sänkta ingångslöner som en central del. Martin Linder är skeptisk: - Jag skulle vilja ställa en motfråga till dem som tror att sänkta löner är lösningen på så komplexa utmaningar: hur låga löner och för vilka typer av jobb? /Klippt ur Kollega.se

5 Framkomlighet. Östra station bussutsläppet har det varit stora problem med. Man har bytt komponenter flera gånger, ändå får man ingen riktig ordning på det här trafikljuset. Ibland fungerar den perfekt, men sen hakar den upp sig. Det finns en plan bygga om allt... men när? Trafiksignaler, får många påpekande om vissa signaler, men förlänger man grönljuset med t.ex. 5 sekunder, så blir det längre rödljuset för de andra. Det blir avvägningsfråga hela tiden. Tar gärna emot klagomål och idéer och framför de till rätt instans. På linje 1 har priot sluta fungerat mellan Hötorget och Stureplan, bägge körriktningar. Den 11 januari när man bytte hållplatsnamn till Regeringsgatan så försvann den så kallade priolänken. Ännu har ingen lyckas åtgärdat det här felet. Odengatan har blivit bussar som står i kö i väntan för att komma fram till hållplatserna Det här tar tyvärr ofta dubbelt så lång tid som vi har i körtider. Odengatan, om det står två ledvagnar vid hållplats Stadsbiblioteket. Varför åker man då ut i korsning och sen lyckas man med konststycket att blockerar hela korsningen, när det blir grönt på Sveavägen? Det här gäller också Roslagsgatan. Odengatan riktning mot Valhallavägen, varför går man ut bilfilen innan Roslagsgatan? Bryter mot heldragen linje och kör om kollegorna som står och väntar på grönt i busskörfältet. Är det professionella bussförare som kör på det här sättet? arbetsledningens uppgift, men ett flertal kollegor har hört av sig till mig. Skärpning. Ta det lugnt i trafiken. Föregå med gott exempel. Linje 61, den 2 november fick vi en ny hållplats i Fredhäll samt kör vi ett varv runt kvarteret i Fredhäll. 11 januari fick vi en ny tidtabell. Fick vi någon mer körtider då, ja, turerna som avgår ifrån Ruddammen 7:10 till 8.40 måndag till fredag fick 2 minuters mer körtid. Nej, övriga har samma körtid som innan, fast vi fick en hållplats till och kör ett varv runt kvarteret. Det här Keolis strategi, det handlar bara om ekonomi, avtalet med Trafikförvaltning. (SL). Undvika viten (böter). Trafikanterna måste blippa. Blåbussanas regularitet, inga viten. Buss som kör för tidigt, viten, dyrt för Keolis. Därför har vi dåliga körtider, vi ska inte kunna ligga och köra för tidigt. Keolis bryr sig inte om dåliga körtider, utkörningstider så länge förseningarna håller sig under 19 minuter, över 19 minuters försening, då kostar det Keolis pengar. Mycket viktigt är det att köra hela linjesträckningen, inga genvägar till garaget om det blir tomt innan sluthållplats och alltid starta ifrån starthållplatsen om inte TL har gett andra order. Viktig att öppna någon dörr vid start och sluthållplats oavsett om det finns på eller avstigande. Tips, sms-avläsaren, validatorn blir varm när den ligger på laddning hela tiden, då fungerar inte fokuseringen, så låt ligga den bredvid någonstans. Framtida tidtabeller görs på dagens körning, all körning lagras i en databas. Ta det lugnt, stressa inte, låt det ta den tiden det tar. /Tomas Johansson Det inte min sak ta upp de här beteendet. Det är egentligen