-- ratt att handla. "Konkurrenterna velar - Microsoft vinner" Sici TEMA: Intelligenta agenter. bet. Aktuell och heltã ckand mer1 teknlkeii i fokus

Transkript

1 "Konkurrenterna velar - Microsoft vinner" Sici Aktuell och heltã ckand mer1 teknlkeii i fokus TEMA: Intelligenta agenter De kan sortera posten, ge goda rã d handla saker pi nã te eller kontrollera elfã rbrukninge i hemmen. Agenterna, smã program med egen intelligens och sjã lvstã ndi handlande, à ppna nya vã rlda fã programmerarna. Agentei kan vara allt frã smarta hjã lpprogra till "artificiellt liv" skapat spontant i digitala ekosystem. Celsius vill bli stã rs pã IT-tjà nste -Nà tã vervaknin Dags fã helhetssyn *Postscriptlasare: Bra ide utan anvã ndar *Ingen vill stoppa pornograf pã internet bet -- ratt att handla

2 Bugg i Pentium - diaknar fel! Oron sprider sig efter att ett och endast vid difel hittats i Pentiumproces- visioner. Enligt jã mfã med bat- om felets obetydlighet à genuina sorns krets fã flyitalsberak- Intels egna under- teriet i en brand- eller à verslã tan verkar de ta ningar. Felet galler alla de sã kninga blir det varnare. forskarnas oro pã allvar. Ett av demiljontals processorer som "reducerad preci- - Det à en ras mã ar nã mlige att visa upp levererats frã och med in- sion" en gã n pã 1 vã ldig liten risk Pentium som ett alternativ till de troduktionen 1993 fram till nio miljarder divi- att mitt hus skall dyrare Risc-mix-maskinerna fã bã rja av denna hã st Mà ng sioner. Men Cleve bã rj brinna tunga tekniska berã kningar forskare som arbetat med Moler tycker att samtidigt som -Vi skulle vilja hitta alla Penti- Pentium ar nu radda fã att det à fã mycket. brandvarnarens umanvã ndar som hã lle pã med deras resultat ar ogiltiga. Forskare och tekniker mã st kun- batteri à urladdat. Men jag vill i tunga flyttalsberã kninga och lã s na lita pa sina resultat utan att be- alla fall vara helt saker pã att bat- deras problem pã lã mpligast san. Intel upptã ckt sjã lv buggen vid hã v rã kn om dem pã en annan teriet à OK. Vi à beredda att byta ut procestestkã rninga i somras men und- sorkorten om det skulle behã vas vek att u~plysa allmã nhete om sager Andy Grove. felet. Intels VD, Andy Grove, anser att det alltid finns fel i alla nrocessorer och att just denna bugg inte à sã mycket att brã k om. Han pã peka att sannolikheten fã ett berã kningsfe pã grund av buggen ar lã gr à risken fã ett fel i datorns subsystem. Men mã ng forskare nã je sig inte med detta. - Det finns inga rapporter om nã gr allvarliga katastrofer, men osã kerhete ar i sig oacceptabel, sã ge Cleve Moler, chefsutveckla- re for det tekniska berã kningspro - Det finns inga rapporter om nã gr allvarliga katastrofer, men osã grammet Matlab. kerhefen à i sig oacceptabel, sã ge Cleve Maler, chefsutvecklare fã Felet uppkommer ytterst sã lla det tekniska berã kningsprogramme Matlab. Tio miljarder bitar per sekund under atlanten Dagens kommersiella optiska kabelnat kan bli mã ng gã nge snabbare utan att det behã ve byggas om. Tricket heter '~Aglangdsmultiplexering" och innebar att flera lasrar med olika fã rge samtidigt pumpar information genom fibrerna. Forskare vid AT&T Submarine Systems har i ett experiment lyckas fyrdubbla hastigheten i de optiska fibrerna frã 2,5 Ghitls (gigabit per sekund) till 10 Gbitls i en 200 mil lang undervattenkabel. Detta motsvarar telefonsamtal per fiber. Kabeln à en del av Columbus-II, ett existerande kommersiellt nã tver som kommer att knyta ihop Mexico, USA och de nordliga medelhavslander- I nã det tas i bruk i december. - Jag tror att vã glã ngdsmult piexeringen kan tillã mpa kommersiellt i slutet av 1995 eller bã r ian av Dessfà rinna mã st utvã rderavã resultat och gã r igra fler experiment, sã ge Donna Cunningham vid AT&T Bell Lahoratories. Det innebã enorma besparingar i tid och arbete att kunna hã j hastigheten pã en kabel utan att bygga om den. Detta gã lle i synnerhet undervattenskablarna, Men alla kablar Harar inte avvã g lã ngdsmultiplexering Kravet à att kabeln ska fã rstã r laserpulserna under vã ge med moderna sã kallade optiska fiberfã rstarkar istã lle fã de traditionella "repeterarna". En repeterare mã te det inkommande laserpulserna och skickar nya pulser i samma takt med en inbyggd laser. Fà att klara av multiplexering mã st fler lasrar byggas in i repeteraren, en fã varjevã glã n som kã r samtidigt. En optisk fiberfã rstã rkar dã remot omvandlar aldrig det inkommande laserljuset. Har pumpas ny energi kvantmekaniskt in i de gamla pulserna. Fà rstã rkar bestã av en tjugo till trettio meter lã n optisk fiber som innehã lle atomer av en jordartsmetall, erhium. Erbinm-atomerna laddas med energi frã en inbyggd "pumplaser". Energin fã rstã rk telefonsamtalens laserpulser nã de passerar erbiumatomerna. Fà rstã rkning fungerar bara in- om ett visst vã glã ngdsomrã fã laserljuset, med erbium i det in- frarã d omrã de mellan 1,45-1,65 mikrometer. Detta begrã nsa antalet lasrar som kan kã r samtidigt. De fã nã mlige inte hamna fã "tã tt eftersom laserpulsernas fã rginnehã breddas av fã rde genom fibern genom sã kallad "dispersion". Tvà lasrar som har nã st an samma fã r kommer alltsã inte att kunna skicka sina signaler speciellt lã ng innan informationen flyter ihop. AT&T-forskarna vid Bell-laboratoriet har nyligen lyckats kã r 120 lasrar samtidigt i en fiber, vilketger en total à verfã ringskapac tet pã 300 Ghitls (fem miljarder telefonsamtal). Men fibern var dã inte lã ngr à tre hundra meter. Det svenska optiska fibernatet har idag fã rstã rka enbart pã sjã kabeln mellan Sveriee och Tvskland. Men nã det svekkainterregionala nã te uppgraderas fran 0,565 till 2,5 Gbitls kommer optiska fã rstã rkatt blivanliga. Kablama mellan Stockholm, Gà te borg och Malmà har redan denna hastighet och utbyggnaden fã det à vrig landet vã nta bli fã rdi Pà sikt, nar teknologien à mogen och kapacitetshehovet sã i har kollar du Wentium!t upptrã de vid viss; Det kan upptã cka Q iknaformein :-(XM*v,.,. -.et rimigavã rdetavuttrycket exakt noll, men med vissa ii pentiumprocessorn resultat..., [ krã ver kan vã glã ngdsmultiplex ring tas i bruk. Men det forskas Vi binder oss inte vid nã go av dem innan det kommit en internationell standard, sã ge Leif Ostlund vid Telia Research. Enligt Leif à silun ar det mã jlig att anvã nd icke standar- diserade metoder fã iust siã kah a, lar. Dessa ar speciella eftersom de ar dyra men à nd isolerade delar av det stora vã rldsomspã nnan nã tverket Det rã cke med att de har standardiserade signaler i à n darna - det spelar ingen roll vilken à verfã ringstekn som anvã nd utmed sjã bottnen pã datatekniks www-ierver Viii du veta mer om veckans tema inteiiioenta aqenter? Là Paul D; ons utmarkta licentiatsa' ing "Concepts and autoni s agents". Den finns pã Dat; iks www-server ( kan aven bestã lla frin forfan;

3 P- T A : : -:A; ap, v I~LLIGENTA AGENTERI "Intelligenta agenter" - lagg frasen pa minnet! De intelligenta agenterna ar den nya livsaskadningen i datavarlden. N à det kommer tiil att fã rklar vad "intelligent agent" betyder blir situationen svã rare mycket dã rfã att begreppet à sã brett. Eller rã ttar sagt - det finns flera olika fraktioner i den digitala vã rlde som anvã nde sig av det, var och en pã sitt eget sã tt Dkfinitionerna spã nne frã program som hanterar eposten till "artificiellt liv", sjalvstã ndig digitala livsformer (som virus) och smarta robotar. Exempel pã nã gr vitt skilda sorter ges i de andra artiklarna i detta nummers tema. Beskrivningen av begreppstrã de bã rja i de gemensamma rã tterna Misstrà st inte infã den kommande filosofiska djupdykningen - begreppen blir handfastare vartefter, och med litet tã lamo blir det faktiskt inte sã svart. Enligt en ordbok har "agent" betydelserna "en som agerar", "medel, instrument" eller "person som agerar eller gã affã re à andra". Definitionen à alls inte illa, men ordbokens fã rklarin har en koppling till mã nnisko och deras agerandenvilket inte à nã dvã ndig Forskarna har strã ck ut betydelsen till att innefatta allaenheter som har sjã lvstã ndighe det kan vara ett datavirus, en sjã lvstyrand mekanisk robot eller en myra. Intelligenta agenter har ett mã t av kontroll à ve sina egna à de och à ventyr nã go som behã v om de skall fungera i ett system som saknar total kontroll uppifrã n Det operativa kommandot à alltsã utspritt à ve alla individer i systemet. Internet à ett bra exempel pã till- à mpningsomrã d Det à utspritt, det tillkommer nya noder varje dag och à ve om det finns en viss hierarki saknas det en maktfullkomlig "hã rskarnod dã det skulle gã att lã gg ett operativsystem. Darfà ar agenter lã mplig byggstenar fã att skapa ett operativsystem pã nã tverket Det mã nsklig samhã lle à ett annat exempel, liksom myrstacken, dã individerna behã ve ett mã t av sjã lvstã ndighe Genom varje individs sjã lvbestã mmand tillsammans med nã gr grundlã ggand kommunikationsregler, utrnstas systemet med handlingsfã rmã gor som kan vara mycket mer sofistikerade à individerna sjã lva Myrstacken à ett utmã rk exempel pã detta. Fà an kunna konstruera agenter kravs en metod fã att skapa sjã lvstã ndighet hos dem, nã go som forskningsdisciplinen "artificiell intelligens" strã va efter i nã gr à rtionden "Intelligens" uppfattar vi intuitivt som en fã rmã till sjã lvstã ndi tã nkande Extremt i 1 DATATEKNIK  NR 19 l DECEMBER 1994

4 ., x: '., ;,,,. komplicerade berã kninga uppfattas inte som rar pã natet som en standardisering av datorintelligenta, det à de som bestã mme att de systemet pã en hã nivã sã att man, ungefã skall utfã ra som ansesvara det. Att "anse" nã som nã &an skickar en Postscript-fil t$ en got iu i sig en egenskap som à intelligent, lik- skrivare, kan skicka in en agent pã natet som somallaandramekanismer fã att gã r lampli- sedan sjã lvstã ndi kan hitta sin plats och lã s ga val i en godtycklig vã rld uppgifter. Forskarna som hã lle pã med artificiell in- - Hela natet ses bara som ett exekverande telligens skiljer pã tvã grundlã ggand principer system. fã att konstruera intelligenta - agenter, - den Han pekar ocksã pã hur aeenter kommer att "planerande" och den "reflexmassiga". Den fã rã nd anvã ndargrã nssnitt i datom: traditionella "planerande" principen gã ut pã - Istà lle fã att se datorn som en server som svarar pã anvã ndaren kommandon ser man personliga agenter som de aktiva enheter som hjã lpe anvã ndare att utnyttja datorsystemet. En personlig agent kan anvã nd sin sjã lv rit i naturvetenskaperna, att beskriva ett kom- stã ndighe och intelligens till att lã r sig heteplicerat system genom att dela upp det i min- enden som anvã ndare ofta upprepar och sedre bitar, nã go som kallas "reduktionism". Be- dan sjã l utfã r dem, eller fã resl lã sninga skrivningen gã "uppifrã och ner". som ligger i linje med anvã ndaren smak och Den "reflexmã ssiga principen gor precis tvã r om, intelligenta agenter skapas "nedifrã och upp". De forskare som byggde de forsta reflexmã ssig agenterna i mitten pã à ttiotale ansã att intelligens inte kan snuttifieras hur som helst. Livet pã jorden har sprungit nr enkla regler fã hur organismer skall rea gera pã fã rã ndring i omgivningen. Det à nã de enkla reelema - bildar komplexa samspel, exempelvis mellan enkla nervceller eller myror, som intelligensen uppstã r Om detta bryts ned i delar fã rsvinne intelligensen. Neuronnà à ett exempel p8 hur filosofin tillã mpas Neuronen (nervcellen) ar byggstenen fã intelligens, men innehã lle ingen intelligens i sig sjã lv En reflexmã ssi agent à till en bã rja mycket enkel varelse som med tiden kan gã ra allt mer intelligent genom pã byggnad inlã rnin och ibland à ve evolution i form av rutiner som skapar mutationer, korsbefruktningar och na- turligt urval. Inte ovã nta har idgema gett upphov till den finka hskargenren "artificiellt liv". Vad gã lle kommersiella tillã mpninga ligger de reflexmassiga agentema lã ng efter dc mer mognade planerande. Datoranvà ndar kommer att fã rs stã t pã intelligenta agenter som hanterar eposten, kã per varor pã digitala marknader pã natet eller andra liknande eã romã Har rã det sia. om programsystem med planerande agenter. El exempel à agentsprã ke 'klescript som u1 vecklats av ~iinerai Magic, AT&TO~~ Appl fã att fã renkl anvã ndande av nã tanslut datorer. Ett annat exemoel à DAAL. "Distr~ huted Automation Agent Language", ett agentsprã som utvecklas i samarbete mellan forskningsinstituet SICS och Sydkraft fã att kunna hantera en avrederad elmarknad. (Se à ve artikel sidan 42) Agenterna kommer at' kã p el och styra elfã rbrukninge enligt konsu mentemas à &kemã och pl&nbã cker. Det finns ingen standarddefinition pã e. planerande intelligent programagent. Run Gustavsson i DA-SoC-projektet definierar en agent som ett "aktivt objekt" (med avseende p8 ohjektorienterad programmering), program objekt sominnehã lle sin egen kontroll. En an nan av deltagarna, Fredrik Ygge, fã rklara val. det kan innebã ra Han ser agenter som funge- vanor, fã att ge ett par exempel. De planerande agenter som hã lle pã att ta form som produkter anvã nde Telescript - agentsprã ket General Magic har i samarbete med teleoperatã re AT&T utvecklat sprã ke Telescript fã gã r och hantera agenter. Deras Intelliuens d Den planerande agenten, byggd med traditionell Al, har fã rpro 'rammerade funktioner sã so intryck, vã rldsbil och beslut. 'Intelligent agent" betyder "nã go eller nã go som (an handla sjã lvstã ndigt Som sã mã ng andra nodebegrepp i databranschen har det anvã nt fã â betecknaen rad fã reteelser Hà à nã gr exemolika typer av agenter: iroaram som lã r sia nã ao " om dina à nsk ningar och preferenser och handlar sjã lvstã ndi DA din uwdraa. Det kan till exmempel sortera din b En program som sjã lvstã ndi kan samverka ned iikartade program à ve en kommunikationslat. Exempelvis kan det sã k upp och fã rhandl ned andra intelligenta agenter pã datornã te fã an ikaffa billig elektricitet till din hus eller bra operabilener till din mamma. (Nà tagent + Ett program som anvã nde variation och naturligt iwal fnr att ta fram ett sã kallat neuronnã som à mã à att licensiera sprã ke till utveckl alla stora operativsystem, som uni, Macintosh och Dos, och till programutvecklare och fã re tag som levererar online-tjanster dã datoranvandare kan shoppa och kommunicera med andravia datorn. AT&T har redan tagit med Telescript-agenter i sitt nya online-system PersonaLink, en ntmanare till Compnserve och America Online. Det à à nn obestã m nã Personalink kommer till Sverige. Enligt AT&T blir det tidigast 1996, fã rutsat att systemet inte blir en flopp i USA. Matsushita, Motorola, Philips och Sony tillhã ocksã skaran av tillverkare som redan har, eller snart kommer ut medtelescript-tillã mpningar Programmering i Telescript gã ut pã att skapa fã ljand miljã er objekt och fnnktioner (markerade i kursivstil): Platser à miljã e dã agenterna kan trã ffa och vã xelverka Platserna kan innehã ll andra platser, precis som ett shoppingcenter kan innehala ett varuhus. Agenterna utfã de affã re som platserna Ã. konstruerade fã r Varje agent à en oberoende process och har sina egna instruktioner och be- 3 pã an spela Othello. Neuronnatet kan..:a en imitiation av hjã rnan funktion. (Art liv). En sjã lvstã nd mekanisk robot som tills-, : mans med andra robotar kan utforska Mars I:^ an behã v radiostyrning frã jorden. (Smarte -c, Det finns tvã filosofier fã an konstruera inteilic ta aaenter. De kan antinaen vara "Dianerande ler "reflexmã ssiga" De planerande agenterna byggs med ideer tradtionell Al-forskning: beteendet delas u funktioner som sinnesintryck, vã rldsbil oc slutsplanering. De reflexmassiga agenterna bygger upp in gensen "nerifrã n genom an anpassa och utv asystem med hjã lpavet flertal smã oc en flexer. Fà rebilde à biologiska system, so empelvisen myrstackeller den mã nsklig hjar som à uppbyggd av miljarder neuroner. De flesta av dagens agenter à byggda el den planerande filosofin. Forskningen kring re mã ssia agenter à à nn i sin linda men oer st 'spektlv infã framtiden, Intriiiumis & Den reflexmassiga agenten har biologisk fã rebil och bygger pã samverkan avmã ng enheter - / som var fã siaendast har.*- enkla reflexer, som en nervcell i hjã rna eten myra i en myrstack..r^a

5 FORTS. Intelligenta agenter. fogenheter. Agenterna reser mellan olika platser med en biljett som anger dess identitet och destination. Fà att tvã agenter skall kunna samarbeta mã st de mã t varandra pã en plats. En agent bestã lle ett mã t och den andra mã s te acceptera eller avbã ia Vid mã te lasger den Telescript à ett sprã fã agentkommunikation à ve nã tet Men intelligenta agenter kan ocksã anvã nda fã att kommunicera mellan mã nnisk och dator. Den digitala assistenten fladdrar inte runt pã nã te utan sitter stilla pã anvã ndaren dator. Den kan med tiden bygga upp en nã sta personlig relation med anvã ndare och lã r sis sker genom observation och imitation av anvã ndaren vaneheteenden eller direkta kommentarer frã anvã ndare som "Gà inte om det har!" eller "Bra gjort! Fortsà t med detta!". Aktiv inlã rnin à givetvis ocksã mã jlig Den kan ocksã konsultera de andra agenterna i samma system fã att fã tips om hur den skall handla i vissa situationer. Det pã utveckling tets art och villkor. vidmã te upprã tta de en empelvisfã reslã vil brevsom kan kastas olã s ra samarbetet med anvã ndare natkligare och fã rbindels som skickar Telescript-objekt mel- ta, anvã ndare behã ve bara saga "OK istã lle effektivare. lan dem. fã att sjã l sortera bort skrapet. Inlà rninge Ii' "viltreservat for agentutveckling" Framtidens programfã reta kommer ati leta etter "vilda" intelligenta agenter som fã tt och formats i digitala reservat utan mansklia inblandnina. Konkurrensen om livsu~mmet kominer art ha lã r dem utnyttja datorresurserna optimalt. F à retage kommer att fã ng in agenter med intressanta egenskaper, fã r à ve dem till sina programfarmar dã bã ng styriga beteenden slipas bort och ersatts med civilisationens arbetsrutiner. De mã ngfaldiga och sã lj pã programmarknaden. Science fiction? Javisst! Men det finns duktiga forskare à ve hela vã rlde som agnar sina liv à visionerna om artificieiit liv. Den amerikanske forskaren Tom Ray ar mannen bakom drã mme om ett vã rldsom spã nnand digitalt viltreservat pã internet. Urinnevà narn blir smã virus-liknande digitala kryp som tã vla om CPU-tid. Till en bã rja har de inca andra kunskaner an hur de flvttar sie skail utveckla&dser mycket me> komplicerade an dagens handprogrammerade program, och det helt utan mã nskli styrning. Tom Ray ar ingen vanlig datavetare. Han bã rjad sin akademiska bana som ekolog och i Costa Ricas regnskogar fascinerades han av ett lustigt samspel mellan myror, insekter, faglar och fjã rilar Myror ar enkla individer som inte gram kan utvecklas i vilt ti~istã n pã internet. I sitt eget labb har han redan lyckats. har en aning omvad som hã nde ivã rlden Smà grupper av myror som isoleras frã de à vrig springer runt i cirklar tills de d6r. Men i till- gens ar ett fenomen som uppmã rksamma mycket inom modern forskning i artificiell intelligens. Myrorna utfã rd samordnade jaktrã de som vã lld upp moln av flyende insekter. En viss typ av fã gla hade utvecklat ett beteende att fã li efter mvrorna och à t sie matta ~à det nerande tanke att dessa avancerade organismer, deras celluppbyggnad med à gon à ron muskler och hjã rnor och deras komplexa beteenden, hã rstamma ifrã extremt enkla organismer. Utvecklingen har skett enbart med hjã l av slumpen och det naturliga urvalet. Tbm Rav vill ta fram uroeram. enligt samma u u principer. - Komplexitet kan skapas aven i enkla miljã er Livet utgã sin egen omgivning dã kon- kurrens mellan komplexa organismer formar fram à mer komplexa. Genom mutationer och naturligt urval gã det att skapa organismer som ar mer avancerade an vad vi kan drã mm om. Idag kã nne vi till digitala organismer som kan iã mfã r med de bakterier och talavarelser som kommer att utvecklas i internet-reservatet som det gick att fã rutsã dagens,boskap och jordbruksprodukter utifrã de fã rhistorisk mikroorganismerna. Sadesslagen konstruerades aldrig av mã nniska - de upptã ckte och modifierades. Om evolutionsmekanismema kan fã att trappa upp komplexiteten i det digitala reser- -

6 parasitresistenta program, parasiter som lever pã parasiter, korsbefruktning, allt i en stigande eko-driven evolutionsspiral. Hà fijer ett illu~ isitutveckiingen. Urbefc oda), sjalvkopierande 80 De rã d djuren har f t utrymme till de De blã parasitresistenta djuren t 1 bvte l; m. dominerar fortfarande gula parasiterna som dre och har latta- à ver De gula djuren och deras parasl., minnesutrymmet. Parasiter (gula) har just ut- re an finna lediga platser i minnet. De blã vag an slã ut i ekosystemet. De ar 45 byte lã ng men innehã lle djuren har just uppst.& som en mutation av kommandon fã an kopiera sig sjal- de rã da De ar 79 byte lã ng och ar immuna a. De lã na dessa frã de rã d djuren. mot parasiten. m m c w i vatet kommer det sã ker att skapas organismer som mã nniska kan anvã nda det à Tom Ray à vertvea om. Enliet hans à sik à vertrã ff vã 2" " uppfinningsfã rmã av naturens utveckling och dã rfã kan det vara vits att lã gg sig i sã litet som mã jligt Vid universitet och forskningsinstitutioner à ve helavã rlde pã g2rforsknin kring utveckling och optimering av program med hjã l av naturligt inval och mutationer, sã kallade genetiska algoritmer. Urvalet styrs med-programmerade funktioner som utvã rdera hur bra individerna lyckas med en viss uppgift. Datateknik nr 7/94 beskrev hur en dator med hjã l av genetiska algoritmer utvecklade ett neuronnã fã att spela Othello. Genom att mutera och korsbefrukta de uroeram som suelade bã s Ivckades datorn alltid t% slut bli hattre à motskmdaren. Men à ve detta à att styra fã mycket, tycker Tom Ray. Han betonar &t hans naturliga urval inte innehã lle genetiska algoritmer. Den innehaller inte korsbefruktning, mã och utvã rdering ar, endast replikering, mutation och ond brã dã d Han vill att program ska firma sina egna problem och lã sninga i den komplexa miljã som byggs upp av dem sjã lva Tom Ray ar en extremist inom AIforskningen. Det skullevaralã t att avfã rd honom som drã mmar om det inte vore fã hans forskningsresultat. Han har skapat Tierra, ett de skapelsen darmed varit fullbordad. Med na- - Tierra skapade organismer som var tvã turen som fã rebil infã rde dã de och muta- storleksordningar. komplexare à det urtionen, grundstenarna fã det naturliga urva- sprungliga programmet. I den biologiska vallet, i Tierras virtuella vã rld Det infã rde en den har komplexiteten stigit tolv storleksordsannolikhet fã "mutation". en slumnmã ssi ningar sedan mikrooreanismema fã rs dã u " process som kunde fã rvandl ettor till nollor upp. Tierra hade ett fã litet berã kningsutrym och tvã rto vid kopieringen. Ett program kal- me fã att stimulera hã gr komplexitet. Evolulat "liemannen" rensade bort organismer som tionen av komplexitet sker inom ett ekologiskt inte lyckades fã rã sig samt de som levt lã ng samhã ll av vã xelverkand arter under utveckoch blivit "gamla". Iing. Sà dan samhã lle krã ve stora komplexa Datavetare papekade fã Ray att san- livsutrymmen, helst innehã lland delvis isolenolikheten fã att fã ett fungerandeprogram rade bosã ttninga i olika och tidsfã rã nderli genom att slumpmã ssig à ndr pã bitar i binã r miljã er sã ge Tom Ray, koden à mikroskopisk. Men lustigt nog visade Dà rfã drã mme han nu om att fã ansig Rays experiment à nd fungera. I bã rja vã nd internet och dess miljontals datorer i uremierades litenheten hos diuren. de hade nã st erneriment. Skillnaden mellan de dieitastã rr chans att hitta lediga n&m& i min- la krypen och de fã rhatlig datavirusen %inte net. Fà ljde blev en automatisk kodoptime- stor. Fà att fã rhindr katastrofer kommer ring. ekosystemet i varje nod pã nã te vara inhã gna - Det utvecklades ett 20-djur, ett sjã lvrepli i ett "digitalt viltreservat", ett program som sikerande program pã 20 byte. Kodoptimering- mulerar endator. Den ekologiska utvecklingen en var mycket bã ttr à vad en forskare vid anvã nde bara processorn nã det inte finns nã MIT lyckades gã r med sin tankekraft. Hans gra andra anvandare. Tom Ray hoppas att fã bã st fã rsã kl pã 32 byte. uppleva uppstã ndelse av "nomader", pro- à nn intressantare var uoostã ndelse av eram som flvttar runt iorden nã natten, dã de parasiter. Ett mycket framgã r&rik 45-djur vi- kanfã max&alt med epu-tid. sade sia sakna bitsekvensen fã reurodnktion. An sã lanse finns programmet fã internet- sionernamen à sensationella efter&n funktionerna hos det "liv" som uppstod har klara oaralleller med biolosiskt liv i naturen. Tierra befolkades ursprungligen av en enda handprogrammerad organism kallad "80-djuret" - ett litet program pã 80 byte vars enda funktion var att hitta en tillrã cklig - stor bit ledigt minne fã att dã lagga dit en kopia av sig sjã lv Det tog nã gr minuter innan datorns var à nd helt beroende& &istensen av 80-djn- Det bildades nya djur som var immuna mot parasiten, men det drã jd inte lã ng innan parasiten muterade en kodsekvens och lyckades fã rã sig genom de nya vã rdarna Efter mã ng miljarders berã kningscykle utvecklades "sex", en slags korsbefruktning som hã rled des ur parasitismen. Denna form av reproduk- som Telescrint à helt rã t idas " D& nuvarande teknologin kan inte bã ttre Men personligen à iae intresserad av att sã lanere. Vi vet inte om < u u experimentet kommer att lyckas men jag satsar à ndã eftersom det ar oerhã rd framstee som u lockar. D à NR 19 0 l DECEMBER 1994

7 Agenter pã elnã te tar hand om huset Centralstyrda utportioneringar av elkraft skulle kunna ersã tta av auktioner dar agenter kã pe och sã lje elkraft till varandra. Agenterna skulle kunna stvra konsument&rnas elkonsumtion gen& att exernoelvis dra ner vã vã rme i DOOlen nã spisen slã pã. Det svenska agentprojektet SoC, 'societies of comdutation". drivs av Hà a skolan i ~arlskrona/~o~neb~ och sydkraft som vill utveckla aaenter oã elnatet fã att fã rbã tt kvaliteten i energifã r sã rjningen D agens elnat har en ojã m belastning, Varje morgon startar alla maskiner pã samma gã ng samtidigt har det svenska folket stigit upp, duschat och gett sig av till jobbet, lã mnand en hã r jobbande vannvattenberedare efter sig. - Det skulle betyda mycket fã kraftholagen om varmvattenberedarna kunde vã nt ett tag innan de sã tte igã ng Samma sak gã lle husuppvarmningen. Den skulle kunna ta en paus nã nã te ar hã r belastat, sã ge Fredrik Yggesom ar finansierad av Sydkraft fã att forska pã agentteknologi i elnã ten Det finns en typ av kretsar som kallas "eche- lon-neuroner" (se ruta) vilka gã det mã jlig att ge elnatet samma funktioner som ett datornat. I och med detta gã det att styra det med hjã l av agenter. Agenterna blir ocksã till god hjã l nã elkraften avregleras. Nà det regnat mycket blir vattenkraften billigare och dã kan konsumenternas agenter kã p denna istã lle fã kã rnkraft Det ar fã for tidigt att saga hur ett agentifierat elnã kommer att fungera, men det finns visioner. I framtiden kan elkonsumenterna fã rs agenter med en lista med à nskemã och prioriteringar. Listan ger kanske ramar fã rumstemperaturen och fã hur mycket pengal elkraften fã kosta. Agenten ger sig ivã frã hemmet genom elkabeln, telefonledningen eller nã go annan kommunikatã r Den tar sig till en server dã den elektroniska marknadsplatsen à belã gen Har trã ffa den kraftbolagens saljaragenter och tillsammans bedriver de auktioner pã elkraft. - Auktionsagenter ar ett bra satt att lã s distributionsproblem. Vid Xerox forskningslab i Palo Alto finns redan idag ett system dã luftkonditioneringen fã rdela mellan rummen med hjã i av agenter som fã rse med virtuella pengar att kã p kalt luft fã r Utan agenterna skulle det behã va ett avancerat reglersystem med stora mã ngde data, sã ge Fredrik Ygge. Bortsett frã ideologiska synpunkter om ratt och fel har den fria marknaden, i och med agenterna, nu nã t styr- och reglertekniken. Det kan mycket vã hã nd att en agent kã pe mindre el à vad den egentligen var ute efter ifall priserna skulle rika vara fã hã ga Den heger sig hem igen och anpassar "munnen efter matsã cken2' Exempelvis kan den sã nk elfã r brukningen pã stã lle i huset som har givits lã gre prioritet. Om nã go slã pã spisen, som haj nã tet hã prioritet, snã la det in pã andra mindre viktiga, fã rhrukningskallor Marknadsniatsen skulle kunna se eho- ducenterna mojlighet att "kã p tillbaka" energi frin konsumenterna. Om ett kraftverk mã s te stã nga av klarar kraftbolaget inte leveranserna. Bolagets agenter kan i ett sã dan l&e ut- terade elkraft mot betalning. Aven betalningen av strã mme kommer att skã ta av agenter. Fakturahanteringen skulle annars bli ett svettigt jobb fã elkonsumenten - I SoC medverkar aven en ekonom. Det mã st ocksã forskas mer kring agenternas gruppheteenden. Nar New Yorkhà rse rasade 25 procent en svart oktoherdag 1987 berodde det till en del pã en destruktiv samverkan mellan mã klarn datorprogram som be- Kretsen som gã elkabeln till ett datanã l botten pã det svenska agentprojektet SoC, cieties of computation" ligger "Lonworks" kommunikationssystem utvecklat av fã retage Echeion. De sã lje sã kallade "echelon-neuroner", kommunikationsprocessorer som har à po na granssnitt mot sladdkopplingarna sã att det gã rat skicka information pã mã ng olikatyper av nã t Neuronerna kan skicka inforktionei bland annat genom elsladdar, fibrer, radio och IR-ljus. Antalet kommunikationsmã jlighete vã xe standit. Det finns redan elmã tar med inbyggda neuroner, Givetvis kan echeion-neuronerna ae - kom.. Iingar à ve mellan elnã te och telenã tet En internet-ansluten elmatare ar faktiskt inte alls en omã i lighet. Med echelon-neuroner blir det onã dig att dra starkstrã till strã mbrytarn i hemmen. Alla 220- voltsapparater kan ligga p& en enkel elslinga. Det rã cke an sã tt in en neuron nã gonstan pã slingan som kan ta emot strã mbrytarna styrsignaler, l varje elpry sitter en annan neuron som lyssnar D% nropen, likt ethernet-kortet i en nã tanslute d - L stã md aktiekã och fã rsã ljninga Innan elagenterna tas i bruk mã st det finnas garantier mot liknande katastrofer pã elnã tet Fà att agenterna ska kunna kommunicera med varandra mã st de ha samma vã rldsbild vilket motsvaras av begreppet "ontologi". Ontologin innehã lle logiska definitioner fã begrepp som "energi", "tillfã rlitlighet eller "effekt". Om agenternainte ar à veren omvad de handlar med kan det uppstã fatala missforstã nd Dà rfã fã inte agenter kommunicera revid en auktion, definieras av ett som slã fast hm- agenter med diverse roller fir hete sig nar de kommunicerar med andra SoC-projektet ar à nn inne i ett tidigt utvecklingsstadium. Hittills har FredrikYgge tillsammans med Staffan Hà g vid hã gskola i Karlskrona/Ronneby tagit fram en fã rst version av agenternas arkitektur och ett tillhã ran de asentsprã k Daal. "distribution automation agent lan&age3'. I det framtida utvecklingsarbetet av arkitekturen kommer de att samverka med datavetarna Erik Astor och Paul Davidsson vid Lunds Universitet, som specialiserat sig pã dessa frã gor - Just nu hã lle vi pã att hygga upp kommnnikationen à ve nã tet Mà ng olika delsystem mã st kopplas ihop, ett arbete som kan jã mfã ras med att à versã t mellan olika protokoll. Vi tanker anvã nd agenter fã à versã ttninge En ontologi kan liknas vid ett applikationsprotokoll, fast den ar djupare och har fastare logisk uppbyggnad, sã ge Fredrik Ygge. I nã st steg av projektet kommer arkitekturen och programmeringssprã ke att utvã rdera i testkã rninga pã dator vartefter det skall implementeras i Echelon-noder. - Det kommer att ta UDD det mesta av min lid nai1.i.ir iil1s.1iiini~iii-i med farf't~iiind~~ :t! oni,i.iii'l~'r. Nar Jet 1i)hhci :,r i:iriliel - h;iri.ir. vi gã r applikationer Om allt gã val kommer det att finnas ett fungerande elagentsystem i laboratoriet om tvã till tre à r DATATEKNIK NK 1g 0 1 DECEMBER IN