Samrådsmöte Lövsta bruk

Transkript

1 Koncessioner och kommunikation PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Lövsta bruk Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael Zetterström, ansvarig markåtkomst och skadereglering Hans Lundin, inköpschef och med i egenskap av tekniskt sakkunnig i elektriska frågor Sara Pettersson, informatör Närvarande från Enetjärn Natur AB Maria Bergstén, projektledare förstudien Åsa Granberg, bitr. projektledare och GIS Från Sweco Kjell Boman, markförhandlare Fredrik Svensson, markförhandlare SvK4004, v3.0, Willy Silberstein, moderator Mötet öppnades kl och inleddes med öppet hus där deltagarna kunde studera informationsmaterial från Svenska Kraftnät, både allmän information och specifikt om projektet, samt studera kartor över de utredda sträckningsalternativen. Från kl hölls en presentation där representanter från Svenska Kraftnät och Enetjärn Natur AB presenterade olika delar av projektet. Under presentationen var det fritt fram att ställa frågor. 1/7

2 Hans presentation: Vad berodde det stora strömavbrottet 2003 på? Hans: Det berodde på att det uppkom två omfattande fel efter varandra och nätet är helt enkelt inte dimensionerat för två stora, direkt på varandra följande fel. Vi tappade 1200 MW i Oskarshamn, vilket är maxgränsen för vad vi kan tappa. 5 minuter efter det så får vi fel på två block i Ringhals och tappar 2200 MW ytterligare. Det var mer än vad vi orkade med och det blev svart hela vägen ner till Själland. Hade det verkligen hjälpt om vi hade haft ett bättre stamnät? I det där fallet var det ju inte stamnätets fel, eller hur? Hans: Nej, det stämmer. Vi blev korta på kraftproduktion där spänningen först sjönk och därefter frekvensen. Det enda som hade räddat oss är om vi hade haft större och kraftigare stamnät i nord-sydlig riktning så att vattenkraft hade kunnat kompensera för bortfall i effekt från Oskarshamn och Ringhals 1 och 2.. Men, i det här området hade det inte hjälpt med kraftigare stamnät. Jennys presentation: Handlade om tillståndsprocessen för en ny kraftledning. Detta möte är en del i det samråd som hålls med berörda för att ta fram den mest lämpliga sträckningen av ledningen. Samrådstiden sträcker sig t.o.m , därefter sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse. Finns det några formkrav på yttranden? Vi ser helst skriftliga yttranden (brev eller ), men tar även emot och beaktar yttranden via telefon osv. Är det slutgiltigt när regeringen väl har fattat sitt beslut eller kan man gå vidare efter det? Jenny: Nej, jag tror att det är sista instansen. Jenny tar fram ett svar som publiceras på Hur förhåller det då sig till rättsäkerheten när det är de som stiftar lagar? Jenny: Jag kan tyvärr inte svara på det och måste återkomma om det. Hans: Nu är det Riksdagen och inte regeringen som stiftar lagen. Jenny tar fram ett svar som publiceras på Finns det exempel i samrådsprocessen där Svenska Kraftnät har ändrat sina planer efter inkomna synpunkter? Jenny: Jag skulle vilja säga att det finns gott om exempel, Sydvästlänken är ett. Hans: Oskarshamnsledningen är ett annat där det har kommit fram att vi måste ta om förstudien med ytterligare alternativ. Stenkullen Lindome är ett annat. Jenny: Det är ni som känner till området och kan informera oss om saker som vi inte vet eller har sett. Vi vill tillsammans med er hitta en lämplig dragning så vi slipper göra ett större intrång än vad som är nödvändigt. Det här är ett förslag från vår sida. Det vi vet idag är att ledningen ska byggas mellan punkterna A och B men sträckningen där emellan är öppen för diskussion. 2/7

3 Mikaels presentation: Handlade bl.a. om markåtkomst och tillstånd/medgivande som måste ges av markägaren till SvK för förundersökningar. Svk äger inte marken under ledningen, men har ungefär servitut (markupplåtelseavtal). Frågor om detta tas även upp mer i detalj vid samrådsmöte för de som berörs av det alternativ som går vidare till MKB. Hur är det med förtida tillträde, krävs det på hela sträckan eller räcker det att ett visst antal har svarat ja? Mikael: Vi strävar efter att komma överens med alla. Som en sista utväg kan förtida tillträde sökas mot markägarens nekande men det är något vi vill försöka undvika. Finns det en intern målsättning på andelen som har svarat ja på förtida tillträde inom Svenska Kraftnät? Mikael: Det finns ingen intern målsättning, att om t ex 75 % har svarat ja så söker vi förtida tillträde. Målsättningen är en frivillig överenskommelse med alla. Vägarna som ni pratar om, kommer de att byggas i befintliga ledningsgator? Mikael: Till viss del. I de ledningar som vi precis har byggt finns det redan befintliga gator. I största möjliga mån utnyttjar vi befintliga vägar och göra sedan avstick till stolpplatserna i ledningsgatan. En vägplan kommer att upprättas. Kan ersättning vara annat än ekonomisk ersättning eller kan det även vara markbyte? Mikael: Nästan uteslutande är det rent ekonomisk. Vid t ex bildande av naturreservat så kan man få ny mark från Svea skog men det är inget som vi kommer att erbjuda. Går det att periodisera den här ersättningen? Mikael: Jag vet inte. Jag får ta reda på det. LRF-konsult Sofia Johansson: Jag är jurist och vet inte hur man tekniskt hanterar detta men jag har kollegor som skulle kunna svara på det. Hör av er till mig så ska jag svara på det. Svenska Kraftnät kommer även att lägga upp svaret på Skulle inte ett skogskonto kunna vara lösningen? Efter 1954 års skogsfällning upprättade man ett skogskonto och man fick skatta efter att man har tagit ut pengar. Mikael: Det finns kvar men jag vet inte om intrångsersättning kan gå in på skogskonto. Skogsskadekonto- det finns ett sådant. Svenska Kraftnät återkommer i frågan och publicerar svaret på 3/7

4 Du talar endast om att stolpplatser i åkermark ger skador? Varför det? Mikael: Där stolpen placeras kommer det att bli obrukbar mark för markägaren. Sen påverkas ersättningen av var på fältet stolpen placeras. Tillfälliga skador som uppkommit när vi måste ta oss till den här stolpen på åkern ersätts också. På öppen mark där ledningen blir synlig och markägaren kan få en förfulad utsikt kan man i vissa fall vara berättigad till ersättning för miljöskada. Men det är svårbedömt och är en bedömning som man gör efter att ledningen är byggd. Här tar vi hjälp av opartisk värderingsfirma som gör värderingen. Varför kan man inte göra värderingen före ledningen är byggd? Mikael: Det är antagligen lättare att tänka bort en ledning från en miljö än att lägga till den, därför brukar bedömningen ske efter att ledningen är byggd. Har man huset långt ifrån ledningen så har man inte rätt till ersättning. Hans presentation: Handlade bl.a. om teknikvalet: Växelström, luftledning. Likströmskabel inte aktuellt bl. a. för att alla elnät är växelströmsnät samt att likströmssystem inte är lika robusta och tillförlitliga som växelströmssystem. Luftledning föredras för att markkabel för växelström kräver stora reaktorer relativt tätt (80 x80 m och ca var annan mil) längs sträckan. Utan reaktorer förloras så mycket effekt pga uppvärmning attnästan ingen effekt finns kvar efter ett antal mil. Markkabel kan man använda för lägre spänningar än V och V och kortare sträckor. Du pratar mycket om nät och kablar men oftast är det väl ändå transformatorstationen som är felkällan och inte nätet och kablarna? Hans: Du har delvis rätt, det är ofta fel i våra kontrollutrustningar som orsakar felbortkopplingar. Därför bygger man nu ställverk med dubbla skenor, där den ena skenan kan lösa ut och ställverket kan fortsätta fungera med den andra skenan idrift. Man kan inte bygga högre stolpar och få smalare gator? Hans: Tekniskt är det inte omöjligt, men det blir väldigt iögonfallande. Våra portalstolpar är m höga och de s. k. julgransstolparna runt 50m. Man får en smalare ledningsgata men betydligt större synintryck.. Varför kan man inte sambygga om det redan finns befintliga kraftledningar? Hans: I det här fallet kommer vi först att gå parallellt med Vattenfalls 70 kv ledning, men varken vi eller Forsmark vill bygga ihop dessa. 70kV ledningen är Forsmarks lokala elförsörjning. Skulle vi bygga ihop dessa och åskan skulle slå ner i vår 400 kv så skulle det troligen även slå ut 70 kven. Vi vill inte göra något som kan påverka kärnkraftensäkerheten. De kan dock vara möjligt att gå i samma ledningsgata med 70 kv och 400 kv. Är det den enda befintliga ledningsgatan menar du? Hans: Nej, sen kan vi gå parallellt med den befintliga 400 kv ledningen, CL6. Vi vill ogärna bygga ihop dem av samma anledning som för 70 kven. Men de kan gå i samma ledningsgata. 4/7

5 Men det finns ju 20 kv? Hans: Det kommer inte nätägaren för 20 kv vilja. Nätägaren får en omöjlig situation för underhåll. Varför drog man en likströmkabel till Finnböle och inte söderut där effektbehovet finns? Hans: Vår finska motsvarighet, Fingrid och vi var överens om att utöka förbindelsen men vi hade helt enkelt inget annat bra alternativ. Sydliga alternativ (Hallstavik och söder om Muskö) fanns med men avskrevs eftersom framkomligheten gjordes omöjlig p. g. av militära områden och vattenskyddsområden. Längre söderut har vi dessutom ingen bra stamnätsstation att ansluta till. Finlandsförbindelsen vill vi inte dra in i Forsmarkställverket, som redan i dagsläget är väl stort. Marias presentation: Handlade om arbetet med att ta fram de olika sträckningsalternativen samt med att bedöma påverkan på olika intressen från de olika delsträckorna. Om man går parallellt hur bred blir ledningen då? Mikael: Utmed Vattenfalls ledning handlar det om högst 40 m bredvid m ifrån likströmsledningen. I det tidigare samrådsmötet i Östhammar har det lyfts fram frågor om hur ni värderar bebyggelse i förhållande naturintressen. Hur har ni sett på det här? Maria: Vi har inte gjort någon skillnad i värdering mellan de olika miljöaspekterna som boendemiljö, natur- eller kulturmiljö etc. Vi har bedömt konsekvenserna för varje delsträcka/alternativ för sig och för de olika miljöaspekterna. Sedan har vi vägt ihop konsekvenserna i en samlad bedömning. Man har alltså valt bort ett sydligare alternativ eftersom man har tagit ställning att ett Natura 2000 område går före? Mikael: Ja, vi har gjort en bedömning att det inte är lämpligt att gå igenom Natura 2000 området. Kraftledningen Dannemo- Finnböle går igenom där och de erfarenheter vi fick då medför att vi den här gången inte väljer att gå där, vilket inte heller länsstyrelsen vill att vi ska göra. Men det hade varit kul att se en karta och bedömningar av det alternativet. I Näs har ni tagit två alternativa sträckningar men inte i Österlövsta, hur kommer det sig? Jenny: Sträckningsförslagen visas på olika sätt, antingen genom att visa två alternativa sträckningar eller med ett bredare stråk. I Österlövsta är det en större konflikt med bebyggelse och vi har därför valt att visa ett större utredningsområde. Varför viker man inte av från Vattenfalls 70 k V längre söderut? Mikael: Vårt mål är att vika av så tidigt som möjligt. Men de erfarenheter vi fick av att bygga likströmsledningen vet vi att det inte är lämplig att vika av tidigare. Vi vill undvika de omfattande våtmarksområdena och att nagga naturintressen i kanten med ännu en ledning. 5/7

6 Hur är tanken vid Dalälven och motorvägen? Maria: Det förordade alternativet är att vi ska gå på den norra sidan i den södra passagen men det är samtidigt svårt ur ett tekniskt perspektiv. Svenska Kraftnät håller just nu på att undersöka detta men utifall det inte är möjligt att gå på norra sidan måste vi också titta på ett alternativ på södra sidan av den sydliga passagen. I de norra passagerna är det inte heller helt lätt eftersom det där även finns boendemiljöer samt större natur-, kultur- och friluftslivsintressen. Väger kultur- och naturmiljöer lika tungt? Mikael: Vi har inte gjort någon rangordning i kultur- och naturmiljö. Först och främst tittar vi på var det finns större tätorter så att vi i första hand kan undvika dessa. Hur ser tidsplanen ut? Anna: Själva byggnationen tar tre år där ett år går till förberedelser och två år till att bygga ledningen. Jenny: Samrådsprocessen hos Svenska Kraftnät avslutas den 19 augusti och efter det tar vi fram en Miljökonsekvensbeskrivning med förslag på sträckning. Någon gång under våren 2012 kommer vi att återkomma för ytterligare samråd. När vi har gjort en slutgiltig version skickas den in till EI tillsammans med ansökan tillstånd. Remissrundan hos EI och regeringen tar ca 2 år. Om allt löper på enligt tidplan tar det ca 6 år innan ledningen är klar. Är tidigare projekt där man har tagit hänsyn till markägarnas synpunkter offentliga handling? Jenny: I samrådredogörelsen tar vi med alla inkomna yttranden. Där bemöter och kommenterar vi alla yttranden som sen skickas in till Länsstyrelsen. Så som svar på din fråga, det blir offentlig handling. Magnetfält? Jenny: Vad gäller magnetfältspåverkan måste man skilja mellan korttidsexponering och långtidsexponering. Under kort tid är gränsvärdet 100 mikrotesla. Däremot finns det inga gränsvärden för långvarig exponering för låga magnetfält. Ansvariga myndigheter, bl. al SSM och Elsäkerhetsverket, föreskriver att försiktighetsprincipen ska följas vid byggande av nya ledningar. Detta innebär att man bör undvika att placera ledningar nära skolor, bostäder eller andra platser där människor stadigvarande vistas. Baserat på denna princip har Svenska Kraftnät tagit fram en magnetsfältspolicy som innebär att för nybyggda kraftledningar får magnetfältet inte överstiga 0.4 mikrotesla på platser där människor stadigvarande vistas. Skulle magnetfältet överstiga detta värde kan vi t.ex. erbjuda att köpa fastigheten. Hur många meter från kraftledningen sträcker sig magnetfältet? Jenny: Som riktmärke för en 400kV ledning så kommer man under 0,4 mikrotesla ungefär 130m från centrum av ledningen.. Var är noll? Jenny: Enligt den matematiska beräkningsmetod som finns kommer man aldrig riktigt till noll, eftersom magnetfältet avtar med kvadraten på avståndet från ledningen. Närmast ledningen avtar magnetfältet snabbt men ju längre bort man kommer desto mindre blir skillnaden. Man måste även komma ihåg att andra saker kan påverka magnetfältsvärdena, såsom de hushållsapparater vi använder i hemmet. 6/7

7 Är det lika stort magnetiskt fält från ett lokalt nät kontra 400 kv? Hans: Det är i första hand strömmen och avståndet till ledningen som är avgörande. Ju högre ström eller kortare avstånd desto större blir magnetfältet. Man skulle kunna exponeras av större magnetfält från lokalnät än från 400 kv nät beroende på avstånd och strömstyrka. Varför använder man inte triangelstolpar genomgående? Hans: Det är förhållandevis dyrt. Där det är trångt i förhållande till bostäder har vi diskuterat att använda andra stolpar för att minska magnetfältet. Grundprincipen hos oss är portalstolpar eftersom det är kostnadseffektivt. Skulle vi använda oss av triangelstolpar över allt skulle det få konsekvenser på elpriset. Varför är det inte alla som har blivit kallade i södra alternativet. Jenny: Jag beklagar detta och kollar upp så att de också får allt material. Skulle någon av de berörda inte hinna få in ett yttrande i tid kan vi ge dem anstånd med att inkomma med yttrande, så att alla ev. yttranden kommer med. Alla yttranden ska vara inne den 19 augusti. Det är inte lång tid när vi nu går på semester. Jenny: Vi har försökt ha det med i våra beräkningar. Vi kommer ju även efter samrådens slut att försöka beakta de synpunkter som kommer in men ju tidigare i processen vi får in synpunkter desto lättare har vi möjlighet ta dem i beaktning. Får man kvittens på att man har tagit emot synpunkter? Jenny: Absolut, men skriv att ni vill ha det i yttrandet. Justeras Vid protokollet Anna Meder Sara Pettersson 7/7