Läkemedlets evidens avgör valet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedlets evidens avgör valet"

Transkript

1 K O N F E R E N S O M L Ä K E M E D E L 2 5 J A N U A R I Rapport från: KLOKA LISTAN FORUM Läkemedlets evidens avgör valet I slutet av januari sjösattes ytterligare en årgång av Kloka Listan, vid en välbesökt läkemedelskonferens på Norra Latin i centrala Stockholm. Om man får tro de ansvariga så börjar listan nu att mogna. Den blir tjockare för varje år och ger ett mer förtroende ingivande intryck med stigande ålder. När Läksaks ordförande Lars L Gustafsson traditionsenligt invigde 2006 års Kloka Listan Forum var aulan på Norra Latin i Stockholm fylld av nära 400 läkemedelsintresserade åhörare. En hel dag fylld med information och uppdaterad kunskap låg framför den morgonpigga publiken. Årets listfärg är röd; en nyans åt det välmogna tomatröda hållet. Så ligger det också, i vanlig ordning, mycket möda och omsorg bakom slutresultatets Kloka Lista. Det är inte som när man väljer påve, att det stiger upp vit rök ur skorstenen och så vet man vad som gäller, sa Kloka Listanutskottets ordförande Carl-Olav Stiller. Mycket ska stämma för att ett läkemedel ska platsa på Kloka Listan. Det räcker inte med att det är billigt eller har blivit, en storsäljare. Priset vägs förvisso in. Men framför allt måste varje läkemedel ses i sitt sammanhang. Om det ges i fel dos till fel patient på fel» Ovan från vänster: Margareta Eriksson, docent, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Jan Persson, ordförande Läksaks expertgrupp analgetika och reumatologiska sjukdomar, Gunilla Bolinder, med.dr., verksamhetschef vid Kliniskt kunskapscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, var eftermiddagens moderator. Lars-Bertil Arvidsson, utvecklingsdirektör, Forum, Stockholms läns landsting, Nedan från vänster: Margareta Carlström och Dolores Persson är båda sekreterare med fokus på Kloka Listan, Hans Johnsson, ordförande Läksaks expertgrupp plasma antitrombotiska medel samtalade med Anna Leijonmarck, distriktsläkare vid Jakobsbergs vårdcentral, Paul Hjemdahl, ordförande Läksaks expertgrupp hjärta-kärl. KLOKA LISTAN 1

2 Bo Billing, ordförande Läksaks expertgrupp luftvägs- och allergisjukdomar. Eva Andersén Karlsson, ordförande Läksaks expertgrupp endokrinologiska och metabola sjukdomar. Urban Hellgren ordförande Läksaks expertgrupp infektionssjukdomar. Ovan från vänster Lars L Gustafsson, ordförande Läksak, professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Tomas Lundberg, ekonom på Beställare Vård Syd talade om läkemedelsfrågor med Gunilla Thörnwall Bergendahl som är processledare för läkemedel på Beställare Vård, Eva Carlsson Holm, Ektorps vårdcentral, Hans Walter, verksamhetschef, Byle Gård mötte Daniel Schmidt, ordförande Läksaks expertgrupp gastroenterologiska sjukdomar, Bernhard Grewin och Bo Ringertz är båda verksamma vid Karolinska Universitetssjukhuset. Nederst till vänster ses Björn Wettermark, statistikansvarig, Läkemedelscentrum. forts. från sida 1 indikationer, då blir det fel oavsett hur bra eller billigt själva läkemedlet är. Inför varje beslut i Kloka Listan, studeras den vetenskapliga dokumentationen bakom respektive läkemedel. De olika expertgrupperna tittar på kvaliteten på de studier som finns tillgängliga. Har läkemedlet och jämförelsepreparatet till exempel getts i rätt dos? Vill man i en studie påvisa det nya läkemedlets förträfflighet händer det att jämförelsepreparatet ges i allt för låg dos. Är det biverkningsprofilen man vill lyfta fram ges kanske det äldre preparatet i onödigt hög dos. Allt bakgrundmaterial finns tillgängligt på och den som har en avvikande åsikt uppmanades av Carl-Olav Stiller att höra av sig till ansvarig expertgrupp. Expertgrupperna är även mycket restriktiva med inkludera läkemedel som funnits mindre än två år på marknaden. Erfarenheten av bland annat cox2-hämmarna (och indragningen av Vioxx) har givit en påminnelse om det som de flesta redan visste: Vissa biverkningar är så ovanliga att de är omöjligt att hitta i de kliniska studier som föregår lanseringen av ett nytt läkemedel. Kunskapsbaserad lista Carl-Olav Stiller passade i sitt inledningstal också på att lyfta fram Kloka Listans utförliga register, där både läkemedelsnamn, substanser och indikationer finns listade. Längst bak i häftet! Lars-Bertil Arvidsson, utvecklingsdirektör på Forum för kunskap och gemensam utveckling, Stockholms läns landsting, gav Kloka Listan en plats i det kvalitetsutvecklingsarbete han själv basar för. Han beskrev Kloka Listan som både patientfokuserad, effektiv, kunskapsbaserad och säker. Ett gott betyg och helt i linje med Stockholms läns landstings övriga utvecklingsstrategier. Så gick det 2005 De svarta tidningsrubrikerna om skenande läkemedelskostnader som ett hot mot välfärden har bytts mot larm om biverkningar och fågelinfluensa. En nöjd Björn Wettermark, statistikansvarig från Läkemedelscentrum, konstaterade att ett flertal av Läksaks Kloka Råd fått genomslag även i läkemedelsstatistiken för Det gäller till exempel förskrivningen av PPI (protonpumpshämmare) där andelen generiskt omeprazol har ökat. Även den ökande förskrivningen av statiner och tiaziddiuretika fick dubbelplus i Björn Wettermarks eget indexsystem. Den totala förskrivningen av PPI samt andelen ARB (angiotensinreceptorblockerare) av ACE-hämmare och ARB fick däremot en minusmarkering. Kostnadsökningstakten har bromsats rejält inom läkemedelsområdet och specialläkemedlen står för en allt större andel av kostnaden. De basläkemedelskostnader som ökar mest är områdena diabetesmedel, ARB och kombinationsantiastmatika. Det ser positivt ut över lag även om det går trögt på vissa håll, sa Björn Wettermark och lämnade plats på podiet för Urban Hellgren från Läksaks expertgrupp för infektionssjukdomar. Konferens om läkemedel var underrubriken till Kloka Listan Forum Utvalda avsnitt ur Kloka Listans nyutgåva fi ck sig en ordentlig genomgång. Förmiddagens ämnen var bronkit, astma, hjärt-kärl, njursvikt(nytt) och insulinbehandling. Akut bronkit hos en tidigare lungfrisk person kräver mycket sällan behandling med antibiotika, förklarade Urban Hellgren från expertgruppen för infektionssjukdomar. Undantaget är immunosupprimerade patienter eller de med kronisk hjärtsjukdom, i synnerhet om pneumoni inte med säkerhet kan uteslutas. Dagens förskrivningsnivå där 50 procent av patienterna med akut bronkit ordineras antibiotika, bör minska med 25 procent enligt Urban Hellgren. Kombinationsläkemedlen vid astmabehandling (steroid + LABA) har i år fått en plats på Kloka Listan, dock aldrig som förstahandsalternativ. Motiveringen är, enligt Bo Billing från expertgruppen för luftvägs- och allergisjukdomar, att separata inhalatorer ger större flexibilitet och motverkar slentrianmässig användning av långverkande beta-2-stimulerare (LABA). Om kombinationsläkemedel sätts in ska det vara av följsamhetsskäl och först efter noggrann Aktuellt om läkemedel dostitrering med separata inhalatorer. I första hand rekommenderas kortverkande beta-2-stimulerare. Först därefter inhalationssteroid och som steg tre i behandlingstrappan LABA. Hjärtbehandling med acetylsalicylsyra berördes av flera talare under förmiddagen. Värt att notera är Kloka Listans rekommenderade måldos: 75mg/dygn. Även om rekommendationen bygger på en genomsnittlig population så är det anmärkningsvärt att flertalet patienter endast kommer upp i halva måldosen vid behandling av hjärtsvikt, konstaterade hjärt-kärlgruppens ordförande Paul Hjemdal. Expertgruppen för plasma och antitrombotiska medel representerades av Hans Johnsson, vilken frankt ställde acetylsalicylsyra (Trombyl) mot veteranen warfarin (Waran). Han konstaterade att Trombyl är ett bra medel vid rätt indikation. Men om indikation saknas så bör läkemedlet sättas ut. Waran å sin sida tycks bli kvar under överskådlig tid. Hittills har inget av de nya preparaten som försökt ta sig in på marknaden visat sig bättre eller ens lika bra som Waran. Visserligen är warfarin förknippat med kända biverkningsrisker, framför allt en ökad risk för allvarliga blödningar. Tillsammans med goda rutiner och utförlig patientinformation så överväger ändå de preventiva fördelarna med läkemedlet. Antalet diabetespatienter som behandlas med insulin blir allt fler. Det beror dels på att antalet diabetespatienter ökar men också på att insulinbehandling sätts in allt tidigare under sjukdomsförloppet vid typ-2-diabetes. Samtidigt är annan hjärt-kärlsjukdom vanlig i kombination med diabetes. All behandling bör därför ske i ett helhetsperspektiv. För diabetes liksom för hjärt-kärlsjukdom är livsstilsförändringar (kost, motion och viktminskning) det absoluta förstahandsalternativet. Eva Andersén Karlsson är ordförande i expertgruppen för endokrinologiska och metabola sjukdomar och var den som presenterade Kloka Listans aktuella rekommendationer vid insulinbehandling: Viktigast är att förebygga! Vid typ-1-diabetes är insulinbehandling alltid nödvändig och vid typ-2- diabetes blir den oftast det med tiden. Viktigt att behandlingsmålet anpassas individuellt till varje patient med syftet att nå god glukoskontroll. Riktlinjen är ett HbA1c under 6 procent. 2 3

3 Jag har tänkt på en sak! Årets upplaga av Kloka Listan Forum utmärkte sig med en mycket engagerad publik. Dagens rutinerade moderatorer såg också till att varje talare gav tid till frågor och reflektioner kring de olika ämnena. Här kommer några axplock av publikens frågor och synpunkter: Om patienten använder mer än sex läkemedel borde det krävas licens, eller också får man ta bort något preparat Olle Myrin, privatläkare, Täby, angående biverkningar Borde inte årtal för läkemedlets introduktion på marknaden kunna tillföras Kloka Listan? Per Andersson, klinisk farmakolog, Huddinge, angående nya läkemdel Är en rökare lungfrisk? Mia Granberg-Stånge, privatläkare, Stockholm, angående antibiotika eller inte vid akut bronkit Till vänster ses Bo Angelin, professor, Karolinska Universitetssjukhuset och till höger ses Curt Einarsson, professor, Karolinska Universitetssjukhuset Nobelpris för upptäckt av Helicobacter pylori Nobelpriset i fysiologi eller medicin var temat för eftermiddagens två gästföreläsare. Professor Bo Angelin, medlem i Nobelförsamlingen och tidigare ordförande i Nobelkommittén gav åhörarna en inblick i den process som årligen föregår tillkännagivandet av det åtråvärda priset. Helicobacter pylori var därefter ämnet för professor Curt Einarssons föredrag. Att föreslå sig själv som Nobelpristagare i medicin eller fysiologi (eller till någon av de andra priskategorierna) är ingen bra idé och att nominera en välförtjänt kollega har man heller inget för, fick vi veta. Endast den som blivit tillfrågad har rätt att nominera. Nobelpriset i fysiologi eller medicin delades ut första gången 1901 som en följd av Alfred Nobels efterlämnade testamente. Det var även Alfred Nobel som utsåg Karolinska Institutet att handha nominering och utdelning av priset. Från början sköttes arbetet av Karolinska Institutets lärarkollegium, men i takt med att kollegiet växte blev uppgiften allt mer opraktisk. Numera är det Nobelkommittén bestående av fem personer utsedda av Nobelförsamlingen, som sköter det löpande arbetet. Slutligen återstår runt 10 personer av de ursprungligen nominerade. Dessa tio personer presenteras därefter för Nobelförsamlingen, bestående av 50 professorer från Karolinska Institutet. Vid den slutliga omröstningen som sker i början av oktober varje år gäller enkel majoritet. Resultatet av Nobelförsamlingens omröstning offentliggörs omedelbart. Professor Curt Einarsson gav efter Bo Angelins genomgång en kort introduktion till historien om helicobacter pylori, bakterien som 2005 förärade de båda australiensarna Barry J. Marshall och J. Robin Warren ett välförtjänt Nobelpris. I Alfred Nobels testamente står att priset ska tilldelas den som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta. Nu har Barry Marshall och Robin Warrens upptäckt visserligen några år på nacken, men att den varit till största nytta för mänskligheten lär det inte längre råda något tvivel om. Magsår har gått från att i början av 60-talet ses som en kronisk psykosomatisk sjukdom, till att bli en tämligen lättbehandlad infektionssjukdom som med rätt läkemedelskombination kan botas på en vecka. Allt tack vare upptäckten av magsårsbakterien Helicobacter pylori. Rekommenderad behandling av Helicobacter pylori-associerad ulcussjukdom, enligt Kloka Listan 2006: Omeprazol i kombination med metronidazol (Flagyl) och klarytromycin (Klacid). Informationsläkaren en kunskapsresurs Förmiddagens moderator Lars L Gustafsson lämnade över modererandet till läkarstämmans general Gunilla Bolinder som började med att presentera eftermiddagens första talare. De tog åhörarna, åtminstone i tanken, på utflykt till de olika vårdinrättningar runt om i länet som är en dela av informationsläkarens vardag. Inger Gretzer Qvick redogjorde för hur hon lägger upp de olika informationsmötena inom Norra Stockholms läkemedelskommittés område för att passa de ganska skiftande verksamheter hon besöker. Om åhörarna består av enbart ortopeder eller av hjärt-lungspecialister Kloka Listans rekommendationer vid behandling av ångest har i år reviderats med anledning av SBUs rapport i ämnet (nr 171, 2005). Klomipramin har blivit andrahandsval vid ångestsyndrom för att ge plats åt sertralin som förstahandsval jämsides med citalopram. Nils Lindefors representerade expertgruppen för psykiatriska sjukdomar. Smärtbehandling var nästa ämne på dagordningen. Viktigt att skilja på olika typer av smärta, enligt Jan Persson från gruppen kring analgetika och reumatologi. Nociceptiv smärta med inflammation eller vävnadsskada kräver en helt annan behandling än den neuropatiska smärtan som beror på en skada i nervsystemet. Kloka Listan ger vägledning i båda fallen. Daniel Schmidt från Läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar talade om sitt specialområde. på Sophiahemmet så blir informationen anpassad därefter. Inger Gretzer Qvick undervisar såväl ST- som AT-läkare och hoppas med informationsarbetet tidigt väcka kollegornas medvetenhet och intresse för läkemedelsområdet. Christer Norman är informationsläkare inom Sydvästra Stockholms läkemedelskommittés område. Projektor, bärbar dator och SL-kort är arbetsredskapen när han besöker kollegor inom området. Läkemedelsstatistik i alla dess former väcker kollegornas intresse och inbjuder ofta till diskussioner. Uppgifterna finns lätt tillgängliga läkemedelsepidemiologiskt centrums webbsida. Förutom statistik i portföljen är en god inblick i nationella och regionala riktlinjer, liksom insikter om vad som är evidensbaserad medicin viktiga kompe- Expertgruppernas motiveringar Inger Gretzer Qvick, informationsläkare, Norra Stockholms läkemedelskommitté, överläkare Capio S:t Görans sjukhus. Christer Norman, informationsläkare, Sydvästra läkemedelskommittén, distriktsläkare vid Salems vårdcentral tensområden för en informationsläkare. Målet är att genom goda råd vid det personliga mötet omsätta bland annat Kloka Listans rekommendationer och Läksaks kloka råd till praktisk handling. Britt-Marie Landgren, ordförande Läksaks expertgrupp obstetrik och gynekologi, Peter Ekman, ordförande Läksaks expertgrupp urologi samt Nils Lindefors, ordförande Läksaks expertgrupp, psykiatriska sjukdomar Vid obstipation har Inolaxol fått lämna listan till förmån för det väl beprövade Vi-Siblin (ispaghula). Sista paret ut på expertgruppernas talarlista för dagen, var professorerna Britt-Marie Landgren och Peter Ekman, vilka kom att tala om urininkontinens, preventivmedel och prostataförstoring. Kombinerade p-piller, monofas och lågdos, är förstahandsval vid preventivmedelsrådgivning, enligt expertgruppen för obstetrik och gynekologi. I andra hand kommer kombinerade p-piller av sekvenstyp. Nytt på Kloka Listan i år är terapiområdena riklig respektive smärtsam menstruation. Godartad prostataförstoring behandlas i första hand med 5-alfa-reduktashämmaren finasterid (Proscar) alternativt alfa-1-receptorblockeraren treazosin (Sinalfa), på urologigruppens uppmaning. 4 5

4 Nytt och Noterat i Kloka Listan 2006 Njursjukdomar och barn är innehållsmässigt nyheter i 2006 års Kloka Listan. Kristina Jarl, överläkare, Brommageriatriken mottar Kloka Listan av Margareta Carlström, som medverkar i Kloka Listan utskottet. Handen på hjärtat Björn Beerman Kloka Listans rekommendationer vid hjärt-kärlsjukdom får i år extra draghjälp av Läkemedelsverkets informationskampanj Handen på hjärtat från ord till handling. Björn Beerman gav under Kloka Listan Forum en sammanfattning av projektet och presenterade kortfattat Läkemedelsverkets nya rekommendationer om hjärtsvikt. Hjärtsvikt är vanligt, men kunskapen om sjukdomens allvar är bland allmänheten ofta mycket knapphändig. Samtidigt finns det goda möjligheter både att diagnostisera och behandla hjärtsviktspatienter i dag. Möjligheter som skulle kunna användas på ett mycket mer optimalt sätt, enligt Björn Beerman. ACE-hämmare alternativt angiotensinreceptorblockerare (ARB) i kombination med betablockare är den av Läkemedelsverket rekommenderade behandlingen, men endast en av fem hjärtsviktspatienter behandlas så. Bättre tillgång till ultraljudskardiografi är en annan punkt på Björn Beermans önskelista, men där hämmar resursbristen en välbehövlig utbyggnad. Målsättningen med Läkemedelsverkets hjärtprojekt är att skapa en bättre medvetenhet om hjärtsviktssjukdomen och att samtidigt lyfta fram dagens problem inom behandlingen för att i förlängningen bana väg för nödvändiga förbättringar av hjärtsviktsvården. I en första fas riktar sig kampanjen mot läkarkåren och sjukvården för att därefter övergå i en informationskampanj mot allmänheten. Så handen på hjärtat på flera plan framöver. Carl-Gustaf Elinder, ordförande Läksaks expertgrupp medicinska njursjukdomar. På Kloka Listan Forum tog Carl-Gustaf Elinder, ordförande i Läksaks expertgrupp för medicinska njursjukdomar, tillfället i akt att uppmana till förebyggande njurtänkande. Njursvikt kommer mycket sällan som en överraskning, det är ett tillstånd som progredierar med tiden. Om det går att förlångsamma progresstakten är mycket vunnet. En ambitiös blodtrycksbehandling är av största vikt i sammanhanget. Målblodtrycket för patienter med diabetes eller njursjukdom är 130/80 eller lägre. Vid proteinläckage ökar betydelsen ytterligare för att nå detta mål. ACE-hämmare är förstahandsval och angiotensinreceptorblockerare (ARB) är andrahandsval. Viktigt att notera är att ACE-hämmare initialt kan försämra njurfunktionen och ge stigande kreatininvärden. Men på sikte vinner man i njurfunktion, säger Carl-Gustaf Elinder. Viktigt dock att följa kreatinin- och kaliumvärdena vid isättandet av ACEhämmare. Om patientens njurfunktion är kraftigt nedsatt bör låga doser och långsam upptrappning tillämpas. Barn och läkemedel heter Kloka Listans andra nykomling i år. Programgruppen för barnsjukdomar inom Stockholms Medicinska Råd (SMR) ger på två sidor ett flertal goda råd när det gäller läkemedelsomsättning, biverkningar och följsamhet, vid läkemedelsbehandling av barn. Läkemedelsomsättningen och identifikationen av biverkningar hos de allra minsta kräver särskild omsorg och bör vid osäkerhet om dosrekommendationerna, överlåtas på lämplig expertenhet. Björn Beermann, professor, Läkemedelsverket Sjuk av läkemedel? Det förekommer att patienter som varit inlagda på sjukhus för läkemedelsrelaterade biverkningar går hem därifrån med ytterligare ett par recept på fler läkemedel. Det här är oacceptabelt enligt Ulf Bergman, professor och klinisk farmakolog vid Karolinska Universitetssjukhuset. Läkemedelsbiverkningar kan delas upp i två grupper: typ A och typ B. Typ A (av engelskans augmented) innebär en förstärkt farmakologisk effekt och de är vanliga, de är dosrelaterade och vanligtvis mindre allvarliga. Typ Ulf Bergman, professor, Karolinska Universitetssjukhuset B (av engelskans bizarre) är ovanliga, men samtidigt ofta av allvarligare slag. Eftersom de är mindre vanliga än typ-a så upptäcks de inte alltid från början, när ett nytt läkemedel godkänns. De är därmed svåra att förutse. När det gäller biverkningar av typ A är mekanismerna kända och borde vara något som vården kan göra något åt. I slutändan handlar det om hur de olika läkemedlen används. En gemensam läkemedelslista (GLL) skulle vara till stor hjälp för den förskrivande läkaren både vid sjukhusvård och inom primärvården och ge en värdefull överblick. I väntan på en sådan lista är de befintliga förskrivarstöden en god hjälp. Läs mer om Läkemedelsbiverkningar som orsak till inläggning på sjukhus: Fokusrapport, Stockholms läns landsting Dagens fråga: Vad har dagens forum gett dig? Anna Karin Mutka, AT-läkare, Ektorps vårdcentral Det är jätteintressant att få en påminnelse om Kloka Listan omigen och få höra om de senaste ändringarna. Anders Norlin, Kallhälls Vårdcentral Det har varit en jättebra dag. Den har gett mig ny information på en del områden och en bekräftelse på vad som är en bra strategi inom andra områden. Eva Gyllenhammar, överläkare, Väsby Sigtuna ASIH Jag är allmänläkare i grunden men jobbar nu med Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), det vill säga mycket palliativ cancervård. Kloka Listan Forum ger mig en bra uppfräschning av allt det andra, så jag kan inte lyfta fram något specifikt. Henrik Hallberg, Liljeholmens vårdcentral Dagen har gett mig en hel del nyheter, men rätt mycket är redan bekant. Det där med ASAdoseringen var nytt, 75 mg som standard var en bra tumregel. Mats Ek, Trollbäckens Vårdcentral Dagen har gett mig allmän kunskap inom en del områden och mer detaljerade kunskaper inom andra områden. Anders Johansson, vikarierande Huddinge Vårdcentral & Henrik Löfmark, ST-läkare, Kvartersakuten Serafen AJ: Det är jättebra att få höra obunden information läkemedel. Vi har båda arbetat i Södermanland innan och där har de inget sådant, vad jag vet. HL: Jag har fått en hel del ny information om hur man bör använda olika läkemedel, samt en hel del repetition också. 6 7

5 mera mingel Från vänster ses en av frågeställarna. Carl Olav Stiller, ordförande Kloka Listan-Utskottet sågs samtala med Göran Wiklander, överläkare, Nackageriatriken. På bilden under ses ordförandena för Nordvästra läkemedelskommittén Rolf Tryselius och Sigurd Vitols, Nordöstra läkemedelskommittén. Nedre vänster ses Martina Hansson, Eva Öhman och Inger Dahlbom från Läkemedelscentrum. Stockholmsmodellen för Klok Läkemedelsbehandling Lars L Gustafsson, ordförande Läksak. Lars L Gustafsson avslutade dagen med en sammanfattning av Stockholmsmodellen för Klok Läkemedelsbehandling. Han lyfte fram styrkan i den samverkan som under senare år varit tongivande i läkemedelsarbetet. Det handlar om kommunikation, nätverksarbete, fortbildning och uppföljning i en envis och långsiktig satsning från Stockholms läns landsting. Önskat resultat att all god kunskap till slut ska rinna ända ut i receptpennan. 8 Läkemedelssakkunniga i Stockholms läns landsting Ansvarig utgivare: Lars L Gustafsson, professor, ordförande LÄKSAK Redaktion och produktion: Ingela Wettergrund frilansjournalist, Solveig Edlund fotograf, Ingrid Jägre marknadsansvarig Kloka Listan. LÄKSAKs kansli, Läkemedelscentrum, Box 17533, Stockholm

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Tema: Handen på hjärtat

Tema: Handen på hjärtat Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna

SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringsbeslut 5 2000-12-21 Ju2000/5732 Justitiedepartementet Enligt sändlista Förordnande av sakkunniga i medicinska frågor i de allmänna förvaltningsdomstolarna Regeringen förordnar de i bilagan upptagna

Läs mer

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta! Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari 2007 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Tema:

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Norra Stockholms läkemedelsnätverk

Norra Stockholms läkemedelsnätverk NR 3 APRIL 2007 LÄKEMEDELSINFORMATION FRÅN NORRA STOCKHOLMS LÄKEMEDELSKOMMITTÉ Norra Stockholms läkemedelsnätverk Av: Daniel Schmidt, docent, överläkare, Capio S:t Görans sjukhus, ordförande Norra Stockholms

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar

Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar åldrandets sjukdomar Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 1312-1544 Landstingsstyrelsen Motion 2013:31 av Håkan Jörnehed (V) om en strategi för äldre patienter med hiv när de utvecklar

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDEN Protokoll nr 2/07

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDEN Protokoll nr 2/07 1 LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDEN Protokoll nr 2/07 Sammanträdesdatum: 2007-02-15-2007-02-16 Tid: Dag 1 10.15 18.00 Dag 2 08.30 12.30 Plats: Aronsborgs Konferenshotell, Helgövägen, BÅLSTA Ordförande: Ledamöter:

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland PROTOKOLL 1 (5) Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland Närvarande: Förhindrade: Göran Almkvist Salvatore Ascione Kjell Gunnarsson Kjell Jansson Göran Leijon Per Ohlsson Anna-Maria

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Farmakologisk behandling av alkoholberoende

Farmakologisk behandling av alkoholberoende Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari - mars 2006 FiF Farmaka i Fokus Information från Sydvästra Läkemedelskommittén

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Införande av portabel patientbunden utrustning för egentest av pk-värde

Införande av portabel patientbunden utrustning för egentest av pk-värde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-05-22 p 6 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-04-18 HSN 1204-0385 Handläggare: Marika Berggrund Mats Ek Införande av portabel patientbunden utrustning

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer

Nyheter i Kloka Listan 2011 TEMA TEMA. Samsyn och samordning kring riktlinjer och rekommendationer. nr 1 2011. Allt fler företag fällda för fusk

Nyheter i Kloka Listan 2011 TEMA TEMA. Samsyn och samordning kring riktlinjer och rekommendationer. nr 1 2011. Allt fler företag fällda för fusk nr 1 2011 M E D I C I N & L Ä K E M E D E L E N T I D N I N G F R Å N S T O C K H O L M S L Ä N S L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É O C H M E D I C I N S K T K U N S K A P S C E N T R U M Allt fler företag

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad tycker ni? Nr 5 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna

LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Vad tycker ni? Nr 5 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Vad tycker ni? Vi har producerat denna tidning i många år och under årens lopp

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer