Tema: Handen på hjärtat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Handen på hjärtat"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Producentobunden fortbildning ökar Intervju med Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare

2 Handen på Hjärtat hur mår dina hjärtsviktspatienter? Många läkare är för dåliga på att ge betablockerare till sina hjärtsviktspatienter och när de ger dem är det ofta i för låga doser. Även användningen av ACE-hämmare ligger en bra bit från rekommendationen. Professor Paul Hjemdahl är ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar. Problematiken för behandling av hjärtsviktspatienter är att det finns bra studier och en kunskap som skulle kunna förlänga livet på många patienter och samtidigt förbättra deras livskvalitet. Men rekommendationerna har inte fått tillräckligt genomslag. Det finns dokumenterat mycket goda resultat av betablockerare, men de används för lite och när de används så ges de ofta i för låga doser. Vi råder sjukvården att i större utsträckning försöka titrera upp doserna till de måldoser som använts i de stora studierna, för att öka chansen till de goda effekter som visas i dessa. Måldoserna anges i Kloka Listan. Finns det några problem med följsamheten till rekommendationerna? Ja, det finns även problem med så kallad RAASblockad. Vi rekommenderar sjukvården att redan vid lätt hjärtsvikt använda ACE-hämmare som har många gynnsamma effekter på hjärt-kärlsystemet. ACE-hämmarna motverkar bildningen av angiotensin II. Angiotensin II påverkar hjärta och blodkärl på olika sätt, det är bland annat blodtryckshöjande. Man kan även motverka Angiotensin IIs effekt på cellerna genom att blockera receptorn med angiotensinreceptorblockerare, ARB. ARB är ett betydligt nyare och dyrare läkemedel än ACEhämmare. Om patienten inte tolererar ACE-hämmaren så finns ARB som ett alternativ, men ARB har inte visats ge bättre effekter än ACE-hämmare. ACE-hämmare har i vissa fall en biverkan, nämligen hosta, som ARB ej ger (andra biverkningar är tämligen likartade). Det är i praktiken en väldigt liten andel av patienterna som behöver ARB, men en stor andel som får det ändå. ACE-hämmare bör användas om inte patienten besväras av biverkningar. Förutom ACE-hämmare och betablockerare används vätskedrivande läkemedel som symtomatisk tilläggsbehandling. Vid svårare hjärtsvikt rekommenderas även aldosteronhämmaren Spironolakton, som är ett gammalt läkemedel vilket har visat sig ha en god effekt på svårare hjärtsviktstillstånd. Det finns en studie som visar att man minskade dödligheten med en tredjedel vid användandet av spironolakton. Någon enstaka procent av patienterna får endokrina biverkningar (östrogena effekter), vilka visar sig som till exempel bröstförstoring hos män. För det fåtal patienter som får sådana biverkningar finns en vidareutveckling av spironolakton som heter eplerenone (Inspra). Eplerenone är mer selektiv för salteffekterna men kostar ungefär 25 gånger så mycket som spironolakton. Vi rekommenderar generellt spironolakton framför eplerenone (Inspra) om patienten inte får endokrina biverkningar. Det finns kvinnor också Hur ser behandlingen av hjärtsviktspatienter ut i ett genusperspektiv? Allmänt så inkluderar man inte tillräckligt med kvinnor i studierna om hjärt- och kärlsjukdomar i förhållande till förekomsten av sjukdomen. Det tycker jag är oetiskt. Prevalensen av hjärtsvikt är ungefär densamma hos män och kvinnor, ändå är det för få kvinnor med i studierna. I många studier görs en efterhandsanalys på kvinnor, äldre och diabetiker. Om nu kvinnorna är mer än hälften av materialet tycker jag att det är väldigt märkligt. Det har inte samma statistiska styrka, vilket är min stora, generella anmärkning, säger överläkare Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och chef för centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Vad beror detta på? Ytterst tror jag att det har varit manliga kardiologer som inte har tänkt på det. Jag tror inte att det har varit medvetet, de har bara inte tänkt på att det kan vara annorlunda för kvinnor. En viktig orsak är att patienterna i studierna varit yngre än patienterna i sjukvården. När det är en åldergräns kommer inte kvinnorna med eftersom de oftast är tio år äldre då de insjuknar i hjärtsvikt. Då blir förhållandet mellan män och kvinnor ej representativt för sjukvården. När det gäller hjärtsvikt så vet man att det är fler kvinnor som har diastolisk dysfunktion. Det är en speciell typ av hjärtsvikt som man inte vet så mycket om. Det enda man vet är att den innebär sämre prognos, men vänsterkammaren är inte lika skadad som när man har den vanliga typen av hjärtsvikt som kallas för systolisk dysfunktion. Den diastoliska dysfunktionen är mycket vanligare hos kvinnor, trots det är den dåligt studerad hos kvinnor, 2

3 utom i någon enstaka studie som till exempel Charmstudien. Orsakerna till hjärtsvikt kan skilja sig mellan män och kvinnor. Kvinnorna har oftare högt blodtryck som orsak medan männen oftare har genomgången hjärtinfarkt. Än så länge har vi ingen evidens för att vi ska behandla kvinnors och mäns hjärtsvikt olika för det finns inga sådana studier, så tills vidare behandlar vi alla lika. Men det vi vet är att kvinnor rapporterar mer biverkningar i alla åldrar och att kvinnor också kan ha annorlunda besvär. Kvinnor rapporterar till exempel mer hosta av ACE-hämmare och även fler svullna ben av kalciumhämmare. Trots att man behandlar mot hjärtrusningar så kan man få hjärtrusningar av en del av de läkemedel som används och dessa biverkningar drabbar mest kvinnor. Den typen av hjärtrusningar som kvinnor kan få, men som inte är så vanliga hos män kallas torsade de pointe. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd, säger Karin Schenck-Gustafsson. Vad gör man åt detta? Det forskas en del, men alldeles för lite. Bra för män inte för kvinnor Ett exempel på könsolika läkemedelseffekter är digitalis som man har använt sedan 1700-talet mot hjärtsvikt. Den första riktiga studien kom 1992 och då gjorde man ingen genusanalys. När det gjordes, några år senare, visade det sig att det var kvinnor som hade en ökad dödlighet av digitalis, men inte män. Hade man gjort den här genusanalysen från början hade man kanske sagt att det här är ett preparat som är bra för män, men inte för kvinnor, säger Karin Schenck-Gustafsson. Det finns säkert många studier där man efter en genusanalys kanske skulle ha fått fram andra resultat. Sammanfattningsvis finns det alltså både välgjorda studier och väl underbyggda rekommendationer kring hur en hjärtsviktspatient bör behandlas, även om det finns mer att önska när det gäller framför allt de kvinnliga patienterna. Kloka Listans rekommendationer bygger på dessa bakgrundsfakta och är en bra väg mot optimal behandling av alla patienter med hjärtsvikt. TEXT: EVA BRENCKERT Förskrivningsprofiler ett användbart verktyg Sjukhusklinikernas förskrivningsprofiler är ett värdefullt verktyg i kvalitetsarbetet. Erfarenheter från återkoppling av läkemedelsstatistik vid fem olika sjukhus. En metod för att beskriva olika klinikers läkemedelsanvändning har utprovats vid fem olika svenska sjukhuskliniker. Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge var en av dessa. Läkemedelsvalet vid respektive klinik har redovisats enligt den så kallade DU90%-metoden. Den bygger på en redovisning av antalet läkemedel som utgör 90 procent av volymen och följsamheten till lokala rekommendationer (Kloka Listan i Stockholm) inom detta segment. På senare år har införandet av arbetsplats- och förskrivarkoder på recepten möjliggjort återkoppling av förskrivningsmönstret i öppenvård, men DU90%-profiler kan även appliceras på läkemedel rekvirerade till sjukhusklinikernas vårdavdelningar. Syftet med DU90%-och DC90%-profilerna (Drug Costs) är att snabbt få en ögonblicksbild av läkemedelsanvändningen för att identifiera ev. problemområden. Profilerna ger inte svar på om förskrivningen är rationell eller inte. Björn Wettermark, apotekare, med.dr., Apoteket AB och Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting samt Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge De utgör snarare ett diskussions-underlag och överlåter till de förskrivande läkarna att stå för tolkning och bedömning. Profilerna kan enligt den aktuella studien ge en intressant och överskådlig bild av läkemedelsanvändningen. Samtidigt uppskattas metoden som ett användbart verktyg i kvalitetsarbetet på klinikerna. Läs hela artikeln, författad av Björn Wettermark, apotekare, Kjell Haglund, informationsläkare och Ulf Bergman, professor, på TEXT: INGELA WETTERGRUND 3

4 Hjärtsviktsbehandling på 24 vårdcentraler 40 procent får kombinationsbehandling med betablockad och angiotensinhämning Sedan flera år finns ett kvalitetssamarbete mellan ett 30-tal vårdcentraler i sydvästra Stockholm. Arbetet innebär bland annat att vi ur de elektroniska journaldatasystemen tar ut kvalitetsdata för sju vanliga kroniska sjukdomar. En av dessa är hjärtsvikt. Metoden för detta har kontrollerats mot manuellt uttag av journaler och även mot jämförelser med andra primärvårdsbaserade kvalitetsregister som till exempel Nationella diabetesregistret. Metoden för datauttag har då visat god överensstämmelse om än inte hundraprocentig. För år 2005 fanns 2007 patienter som fått diagnosen hjärtsvikt i ett befolkningsunderlag på knappt Tyvärr finns inga uppgifter om hur många som fått diagnosen efter eko-kardiografisk undersökning. Det finns kompletta läkemedelsdata för 1651 av dessa 2007 patienter. Diuretika, betablockare och ACEhämmare används mest ACE hämmare och betablockad är hörnstenarna i hjärtsviktsbehandling. ACE-hämmare ges till drygt 40 procent av patienterna och betablockad till 60 procent (se figur nedan). Kombinationsbehandling med betablockad och ACE-hämmare eller ARB är den behandling som har allra bäst dokumentation och som minskar både dödlighet och sjuklighet. Den ges till cirka 40 procent av hjärtsviktspatienterna. Det är en siffra som är något högre än vad som brukar ses i undersökningar av hjärtsviktsbehandling i primärvård. I en undersökning från Värmland av 635 patienter med hjärtsvikt från år 2000 fann man att endast 21 procent fick kombinationsbehandling.det finns några osäkerhetsfaktorer som man måste beakta. Vi har inga säkra data på andelen patienter med ekokardiografi. På en vårdcentral är detta undersökt och där hade ekokardiografi gjorts på knappt 50 procent av patienterna. Inte heller finns det några uppgifter om vilka doser som använts av ACE-hämmare och betablockad. Trots dessa svagheter förefaller hjärtsviktsbehandlingen i sydvästra Stockholm ha en något bättre kvalité än vad som setts i andra primärvårdsundersökningar. TEXT: CHRISTER NORMAN & JAN HASSELSTRÖM 4

5 Fokus på: Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Efter nästan 40 år som doktor tillbringar numera docent Kjell Haglund en stor del av sina dagar i lägenheten invid Röda bergen i Stockholm. När vi träffas är det hans tredje dag som pensionär, men han har tränat under sommaren med över 60 dagars innestående semester. Foto: Solveig Edlund Tidigare trodde jag att jag skulle gå i pension när jag var 61 år. Men det var så roligt att vara informationsläkare att jag fortsatte tre år till, säger Kjell Haglund och lutar sig bakåt i den gräsgröna soffan. Kjell Haglund har i nästan 10 år arbetat som informationsläkare på Sydvästra läkemedelskommittén (SVLK) sista åren på heltid. Egentligen tycker jag inte att man ska arbeta där på heltid. Det är viktigt att behålla kontakten med sjukvården. Kjell Haglund pratar varmt om Kloka Listan. Kloka Listan är en hjälp för vanliga sjukdomar. Den är transparent, det går att se vilka som fattat beslut och vad de grundar sig på. Där finns ingen dold agenda. Kjell Haglund har sysslat med tre områden som informationsläkare. Farmaka i Fokus har varit ett. Ibland har jag försökt vara provocerande, men har fått väldigt lite respons. Så antingen har jag inte varit så provocerande som jag trott, eller så är det ingen som läser tidningen. Ett annat är lunchföreläsningarna på Karolinska Huddinge. Varje tisdag har rummet intill personalmatsalen fyllts med intresserade läkare. Jag har varit inkastare, hovmästare, ordförande, samtalsledare och bokat föreläsare. Ibland har jag hoppat in själv. Jag hoppas att det fortsätter för det har varit väldigt uppskattat och ofta fullsatt. Lånad idé från läkemedelsindustrin Det tredje området har varit samtal i smågrupper på vårdcentraler och kliniker. Utgångspunkten har varit vilka läkemedel som skrivits ut på just den arbetsplatsen. Jag kommer inte med facit, men jag jämför med Kloka Listan och vi samtalar kollegor emellan. Ibland har vi varit tre personer, ibland 40. Jag brukar också referera till vad som kommit från Läkemedelsverket och SBU. Det viktiga är att det är opartisk information och att jag kommer till arbetsplatsen. Idén att komma som en slags konsult till arbetsplatsen har jag lånat av läkemedelsindustrin. Jag tycker att Kloka Listan är ett utmärkt hjälpmedel eftersom det är omöjligt för enskilda doktorer att sätta sig in i allt. Däremot är jag för en decentralisering när informationen ska ut igen. Jag tror på ett möte mellan informationsläkaren och doktorerna på deras arbetsplats. Ett papper läser man igenom och slänger nästan samtidigt. Att träffas på arbetsplatserna och samtala ger otroligt mycket mer. Har du sett några effekter av kommittéernas arbete? Vi har inte utvärderat oss själva. För att göra en utvärdering ska det skrivas planer och det ska projektläggas och sedan dröjer det innan pengarna kommer. Jag brukar säga att jag har arbetat istället för att skriva planer. Men den våldsamma prisstegringen på läkemedelsnotan har ju planat ut. Möjligen att vi har varit delaktiga i det. 5

6 Så gick det till Hur kom det sig att du valde läkarbanan? Delvis var det väl ett intresse, en idealitet, att jag ville hjälpa människor. Men det var också så på den tiden att var man duktig i skolan så blev man läkare. Tjänsten på Sydvästra Läkemedelskommittén, är den första tjänst som Kjell Haglund har valt själv under sitt yrkesliv. De andra tjänsterna hade han blivit ombedd av andra att arbeta med. Den första var en assistenttjänst, omkring 1968 på Gävle Lasarett, där min vetenskapliga skolning påbörjades med en hälsoundersökning av människor för att man skulle kunna se vad som går att göra i förebyggande syfte. Tyvärr blev inte allt uppföljt. Sedan kom jag till Huddinge Sjukhus 1972 efter att en kollega frågat mig om jag inte borde jobba på ett universitetssjukhus ett år och jag tackade ja. På Huddinge arbetade Kjell Haglund som allmän internmedicinare, undervisade och forskade. På 1980-talet skrev han en avhandling om betablockerare och högt blodtryck. Varför just högt blodtryck? Det var det bredaste ämnet av dem som fanns just då. Idag används inte betablockerare som förstahandsmedel mot högt blodtryck längre. Man måste hela tiden vara beredd att ompröva det man tror sig veta. Jag brukar ta min avhandling som exempel när jag är ute och informerar. Efter tretton år på Huddinge blev Kjell Haglund tillfrågad om han var intresserad av ett vikariat i Södertälje. Han tackade ja. Vikariatet ledde till fast tjänst och Kjell Haglund blev kvar. Jag tyckte att det var skönt att göra en sak. På Huddinge hann jag till slut inte med vare sig forskning, undervisning eller tjänstgöringen på det sätt jag hade velat. I Södertälje tänkte han satsa på att bli chef över kliniken och gick en dyrbar chefskurs. Men jag klarade inte av köp-och-sälj-tänket som började i slutet av 80-talet. Som medicindoktor använder man mycket läkemedel så när jobbet som informationsläkare på halvtid dök upp tyckte jag det var kul. Inte för att jag var trött på patienterna, jag hade patienter till för tre år sedan. Däremot började jag tröttna på att delvis bo på sjukhus. Jag räknade ut att under ett år bodde jag en hel månad på jourrummet när jag arbetade i Södertälje. Trösta människor Vad har varit roligast under dina 45 år i sjukvården? De senaste åren. Jag tycker om att arbeta med framträdande. Jag sjunger mycket, även solo. Det ger mig en kick. Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. Vad tänker du göra av din tid nu? Än så länge njuter jag av en förlängd sommar. Jag läser tidningen - Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. länge. Det räcker med en sak om dagen, istället för som tidigare kanske fyra saker i almanackan. Jag har en viss oförmåga att göra flera saker samtidigt. Det har nog varit en hjälp när de gällt att hantera stress. Jag skjuter inte upp något utan tar itu med saker och håller på tills det är klart. Jag joggar tre gånger i veckan och så sjunger jag i kör, kyrkokör och en manskör. Vi går också ofta på teater och på Operan. Kjell Haglund och hustrun Inger Gretzer Qvick har både barn och barnbarn, vilka kommer få att se honom mer nu. Jag hann hämta på dagis ibland tidigare också, men nu kommer det nog att bli oftare. Vad är det viktigaste du har gjort under ditt yrkesliv? Att jag har tröstat många patienter, botat vet jag inte. Och att jag har talat om för ett antal doktorer att söka bevis för det man gör. Inte bara tycka, känna och vara snäll. TEXT: EVA BRENCKERT, FRILANSJOURNALIST FOTO: SOLVEIG EDLUND Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare Vill du vara med och jobba med fortbildning, information och bidra till kvalitetsutveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus? Vi utlyser nu en heltids projekttjänst, alternativt två halvtider med möjlighet till förlängning då vår tidigare informationsläkare gått i pension. Jobbet är intressant och sker tillsammans med kommitténs övriga medarbetare. Närmare information finns på: : lediga tjänster. 6

7 Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården Runt om i Sverige har man nu börjat genomföra läkemedelgenomgångar för äldre multisjuka patienter. Det görs på särskilda boenden, inom kommunens äldreomsorg och på sjukhuskliniker. På en del ställen, till exempel i Halland, har man lyckats få landsting och kommun att göra gemensamma satsningar. Som en fortsättning på Sydvästra Läkemedelskommitténs projekt Apotekare på vårdcentral (se FiF nr ) åker vi nu runt till vårdcentralerna, diskuterar med läkare, distriktssköterskor och undersköterskor tillsammans, samt utbildar sköterskegrupperna i hur man kan göra en läkemedelsgenomgång i hemmet. Utbildningsgruppen består av en distriktssköterska, en apotekare, och en distriktsläkare (Annelie Gusdal, Cecilia Lenander, Birgitta Danielsson). Patienterna i hemsjukvården har många förskrivna läkemedel, och kanske dessutom en del receptfria preparat och naturmedel. Att därför starta i hemmet med hjälp av distriktssköterskor och undersköterskor ter sig logiskt. Vi har börjat i liten skala på sex vårdcentraler, och kommer därefter att göra en utvärdering för att se om detta är en bra modell. TEXT: BIRGITTA DANIELSSON, DISTRIKTSLÄKARE, SYDVÄSTRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Seminarium med tema: Analgetika och nedsatt njurfunktion Datum Måndagen den 6 november 2006 Tid: Kl Därefter middag Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10 Arrangör: Läksak expertgrupp njurmedicin och Stockholms läkemedelskommittéer Målgrupp: Läkare inom allmänmedicin, geriatrik, smärtenheter och njurmedicin Kostnad: 0 kr Anmälan: Fax: Internposta Läkemedelscentrum, Att: Dolores Persson, Fatburen 2, via Västgötagatan 2, Stockholm Bekräftelse: OBS! Begränsat antal platser! Vi bekräftar din anmälan och plats. Frågor: Vänligen kontakta Carolina Romanus, enheten för Fortbildning, Läkemedelscentrum, tel: , Ta del av hela programmet på 3-5 dagars behandling räcker vid nedre UVI hos kvinnor Okomplicerad nedre UVI hos kvinnor är bland de vanligaste infektionsdiagnoserna på en vårdcentral. Av all antibiotika i Sverige används uppskattningsvis 12 procent till kvinnliga urinvägsinfektioner. I en färsk metaanalys från Cochrane visas att det finns god evidens för att 3 dagars behandling är tillräckligt för flertalet av de vanliga UVI-antibiotika och för den stora majoriteten av kvinnor med nedre UVI. Dessutom ger 3-5 dagars behandling färre biverkningar vilket är viktigt inte minst för äldre kvinnor som generellt sätt är känsligare för läkemedel. I det nya vårdprogram från Strama i SLL som presenterades nyligen rekommenderas växelbruk mellan trimetoprim, pivmecillinam och nitrofurantoin i 3-5 dagar. Undersökningar både i Stockholm och i övriga landet från 2005 visar att procent av kvinnorna behandlas i 7 dagar, procent i 5 dagar och endast 5 procent i 3 dagar. Det finns således utrymme att förkorta behandlingstiderna. För ytterligare information se under rubriken Behandlingsriktlinjer TEXT: CHRISTER NORMAN

8 Producentobunden fortbildning ökar Läkemedelskommittéerna och Läksak har sedan flera år successivt ökat fortbildningsutbudet till förskrivarna i Stockholms län. Under år 2004 genomfördes cirka 700 arrangemang med runt deltagare. År 2005 hade utbudet ökat till 900 arrangemang med cirka deltagare. Förutom att antalet aktiviteter ökar breddas också utbudet så att flera flerdagskurser av fördjupningskaraktär nu finns att tillgå. Att vi kan erbjuda detta till förskrivarna bygger på landstingets fortbildningssatsning. Innehållet i fortbildningen byggs upp i nära samarbete med målgruppen. Flera av våra fortbildningsarrangemang har följts upp och visar att de evidensbaserade råd som vi sprider tas upp och omsätts i praktiken. Vill du vara med och jobba med fortbildningsfrågor är du välkommen att höra av dig till oss på Sydvästra Läkemedelskommittén. Rättelse om långvarig smärta Vi fick ett brev från en av våra läsare, Märta Segerdahl, som varit med och jobbat fram SBUrapporten om långvarig smärta. Hon har en kommentar till vårt referat av den. I vår text påstår vi att NSAID inte har någon effekt vid fibromyalgi, det har aldrig SBU sagt. Det man istället konstaterar är att det saknas evidens på området. Märta Segerdahl vill även förtydliga att frågan om NSAID/Coxiber och deras påverkan på stroke och hjärtinfarkt inte är klarlagd ännu. Vi är glada för Märtas uppmärksamma läsning och hoppas att vi på detta sätt bringat lite större klarhet. TEXT: JH TEXT: JH redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström (JH), ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén. Redaktör: Ingela Wettergrund (IW), Wettergrund Text & Design, Åsa Overgaard, Kommittéservice och Information, Läkemedelscentrum Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman (CN), docent Kjell Haglund (KH), distriktsläkare Birgitta Danielsson (BD), vetenskaplig sekreterare Anders Helldén (AH), klinisk farmakologi Karolinska, Huddinge, apotekare Cecilia Lenander (CL), journalist Ingela Wettergrund (IW), informatör Teresa Alton-Borgelin. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra Läkemedelskommittén Alfred Nobels Allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf, på: Sök efter: Farmaka i Fokus Omslagsbild: TIOFOTO 8

9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra Läkemedels- kommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 24/10 Kommunikation och reklam i marknadsföring. Så påverkas vi! 31/10 Program meddelas senare 7/11 Inkontinens hos kvinnor 14/11 Aktuella rekommendationer för behandling av kronisk hjärtsvikt 21/11 Biosimilars nu har de första produkterna kommit, men vad är det? 28/11 MRSA-epidemiologi 5/12 ADHD-modediagnos? Kollegor emellan, farmakologi för sjuksköterskor En torsdag i månaden kl Lokal: Alfred Nobels Allé 8 sal 9Q 16/11 Hjärtsvikt 23/11 Kronisk smärta 7/12 Äldre och läkemedel Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 10/11 Bröstcancer 8/12 Infektioner Läkemedelsinformation utan reklam En onsdag i månaden kl restaurang Kringelgumman, Södertälje sjukhus 1/11 Behandling av långvarig smärta - vad finns det evidens för? 6/12 Kalcium och D-vitamin vid osteoporos har ifrågasatts. Hur ser den medikamentella behandlingen av osteoporos ut idag? Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti, inuti.karolinska.se. Sök på Allergicentrum Syd 16/11 Liljeholmens VC 6/12 Karolinska Huddinge Med reservation för ändringar i programmet! se även *Föranmälan till Sydvästra Läkemedelskommittén via

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta! Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari 2007 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Tema:

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12

Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Expertrådet för ögonsjukdomar

Expertrådet för ögonsjukdomar Kloka Listan 2012 Expertrådet för ögonsjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Vad du kan göra själv

Vad du kan göra själv Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Moment 4: Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom och kliniska färdigheter)

SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Moment 4: Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom och kliniska färdigheter) SCHEMAT UPPDATERAT 2010-11-23 Utredningsmetodik (fortsättning av kursmoment 3 och kursen Självkännedom ) Tid; lokal Grupp Ämne Lärare Litteratur/läsanvisningar v. 47 Måndag 22/11 Grupp A: 9-10 Grupp B:

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne

Den sockersjuke Värmlänningen 11 12 september 2014 Sunne Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Juni 2014 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den sockersjuke

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland

Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland PROTOKOLL 1 (5) Protokoll fört vid sammanträde med Läkemedelskommittén i Östergötland Närvarande: Förhindrade: Göran Almkvist Salvatore Ascione Kjell Gunnarsson Kjell Jansson Göran Leijon Per Ohlsson Anna-Maria

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005 Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

11.20-12.00 Slutenvårdsdos och utvärdering från Borås (Gunilla Rosquist, Boel Setthagen)

11.20-12.00 Slutenvårdsdos och utvärdering från Borås (Gunilla Rosquist, Boel Setthagen) Läkemedelsförsörjning Lokal Stallet 10.30-11.15 Jönköping, ett halvt år i egen regi 11.20-12.00 Slutenvårdsdos och utvärdering från Borås (Gunilla Rosquist, Boel Setthagen) 12.05-12.30 Västerbotten: eget

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Zyban Depot tabletter 150 mg 100 st 481176 887,76 965,50 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-09-28 Vår beteckning 515/2004 SÖKANDE GlaxoSmithKline Box 263 431 23 Mölndal Företrädare: Kenneth Parenmalm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00

Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00 Minnesanteckningar från möte i Regionens hus, Tärnan, Uddevalla måndag 12 maj 2014 kl. 13.30 16.00 Närvarande: Frånvarande: Anders Fischer, avdelningschef, Uddevalla Bo Lundgren, socialchef, Uddevalla

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

FÄLTBOK. Roll: Patient Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland

FÄLTBOK. Roll: Patient Patientresa: Inge 82 år. Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland FÄLTBOK Roll: Patient Patientresa: Inge 82 år Text & grafisk form: Haris Kadic / Koya studio, Olga Sabirova Höjerström / Landstinget i Värmland PERSONAS: Inge 82 år Namn Inge Ålder 82 år Sjukdomshistorik

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507

4 Projektgruppen. 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4 Projektgruppen 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare 4.2 Bindningar och jäv KAPITEL 4 PROJEKTGRUPPEN 507 4.1 Presentation av projektgruppen och granskare Projektgrupp Ingegerd Agenäs Apotekare,

Läs mer