Tema: Handen på hjärtat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema: Handen på hjärtat"

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 4 oktober - november 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Handen på hjärtat Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Producentobunden fortbildning ökar Intervju med Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare

2 Handen på Hjärtat hur mår dina hjärtsviktspatienter? Många läkare är för dåliga på att ge betablockerare till sina hjärtsviktspatienter och när de ger dem är det ofta i för låga doser. Även användningen av ACE-hämmare ligger en bra bit från rekommendationen. Professor Paul Hjemdahl är ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärt-kärlsjukdomar. Problematiken för behandling av hjärtsviktspatienter är att det finns bra studier och en kunskap som skulle kunna förlänga livet på många patienter och samtidigt förbättra deras livskvalitet. Men rekommendationerna har inte fått tillräckligt genomslag. Det finns dokumenterat mycket goda resultat av betablockerare, men de används för lite och när de används så ges de ofta i för låga doser. Vi råder sjukvården att i större utsträckning försöka titrera upp doserna till de måldoser som använts i de stora studierna, för att öka chansen till de goda effekter som visas i dessa. Måldoserna anges i Kloka Listan. Finns det några problem med följsamheten till rekommendationerna? Ja, det finns även problem med så kallad RAASblockad. Vi rekommenderar sjukvården att redan vid lätt hjärtsvikt använda ACE-hämmare som har många gynnsamma effekter på hjärt-kärlsystemet. ACE-hämmarna motverkar bildningen av angiotensin II. Angiotensin II påverkar hjärta och blodkärl på olika sätt, det är bland annat blodtryckshöjande. Man kan även motverka Angiotensin IIs effekt på cellerna genom att blockera receptorn med angiotensinreceptorblockerare, ARB. ARB är ett betydligt nyare och dyrare läkemedel än ACEhämmare. Om patienten inte tolererar ACE-hämmaren så finns ARB som ett alternativ, men ARB har inte visats ge bättre effekter än ACE-hämmare. ACE-hämmare har i vissa fall en biverkan, nämligen hosta, som ARB ej ger (andra biverkningar är tämligen likartade). Det är i praktiken en väldigt liten andel av patienterna som behöver ARB, men en stor andel som får det ändå. ACE-hämmare bör användas om inte patienten besväras av biverkningar. Förutom ACE-hämmare och betablockerare används vätskedrivande läkemedel som symtomatisk tilläggsbehandling. Vid svårare hjärtsvikt rekommenderas även aldosteronhämmaren Spironolakton, som är ett gammalt läkemedel vilket har visat sig ha en god effekt på svårare hjärtsviktstillstånd. Det finns en studie som visar att man minskade dödligheten med en tredjedel vid användandet av spironolakton. Någon enstaka procent av patienterna får endokrina biverkningar (östrogena effekter), vilka visar sig som till exempel bröstförstoring hos män. För det fåtal patienter som får sådana biverkningar finns en vidareutveckling av spironolakton som heter eplerenone (Inspra). Eplerenone är mer selektiv för salteffekterna men kostar ungefär 25 gånger så mycket som spironolakton. Vi rekommenderar generellt spironolakton framför eplerenone (Inspra) om patienten inte får endokrina biverkningar. Det finns kvinnor också Hur ser behandlingen av hjärtsviktspatienter ut i ett genusperspektiv? Allmänt så inkluderar man inte tillräckligt med kvinnor i studierna om hjärt- och kärlsjukdomar i förhållande till förekomsten av sjukdomen. Det tycker jag är oetiskt. Prevalensen av hjärtsvikt är ungefär densamma hos män och kvinnor, ändå är det för få kvinnor med i studierna. I många studier görs en efterhandsanalys på kvinnor, äldre och diabetiker. Om nu kvinnorna är mer än hälften av materialet tycker jag att det är väldigt märkligt. Det har inte samma statistiska styrka, vilket är min stora, generella anmärkning, säger överläkare Karin Schenck-Gustafsson, professor i kardiologi och chef för centrum för genusmedicin vid Karolinska institutet. Vad beror detta på? Ytterst tror jag att det har varit manliga kardiologer som inte har tänkt på det. Jag tror inte att det har varit medvetet, de har bara inte tänkt på att det kan vara annorlunda för kvinnor. En viktig orsak är att patienterna i studierna varit yngre än patienterna i sjukvården. När det är en åldergräns kommer inte kvinnorna med eftersom de oftast är tio år äldre då de insjuknar i hjärtsvikt. Då blir förhållandet mellan män och kvinnor ej representativt för sjukvården. När det gäller hjärtsvikt så vet man att det är fler kvinnor som har diastolisk dysfunktion. Det är en speciell typ av hjärtsvikt som man inte vet så mycket om. Det enda man vet är att den innebär sämre prognos, men vänsterkammaren är inte lika skadad som när man har den vanliga typen av hjärtsvikt som kallas för systolisk dysfunktion. Den diastoliska dysfunktionen är mycket vanligare hos kvinnor, trots det är den dåligt studerad hos kvinnor, 2

3 utom i någon enstaka studie som till exempel Charmstudien. Orsakerna till hjärtsvikt kan skilja sig mellan män och kvinnor. Kvinnorna har oftare högt blodtryck som orsak medan männen oftare har genomgången hjärtinfarkt. Än så länge har vi ingen evidens för att vi ska behandla kvinnors och mäns hjärtsvikt olika för det finns inga sådana studier, så tills vidare behandlar vi alla lika. Men det vi vet är att kvinnor rapporterar mer biverkningar i alla åldrar och att kvinnor också kan ha annorlunda besvär. Kvinnor rapporterar till exempel mer hosta av ACE-hämmare och även fler svullna ben av kalciumhämmare. Trots att man behandlar mot hjärtrusningar så kan man få hjärtrusningar av en del av de läkemedel som används och dessa biverkningar drabbar mest kvinnor. Den typen av hjärtrusningar som kvinnor kan få, men som inte är så vanliga hos män kallas torsade de pointe. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd, säger Karin Schenck-Gustafsson. Vad gör man åt detta? Det forskas en del, men alldeles för lite. Bra för män inte för kvinnor Ett exempel på könsolika läkemedelseffekter är digitalis som man har använt sedan 1700-talet mot hjärtsvikt. Den första riktiga studien kom 1992 och då gjorde man ingen genusanalys. När det gjordes, några år senare, visade det sig att det var kvinnor som hade en ökad dödlighet av digitalis, men inte män. Hade man gjort den här genusanalysen från början hade man kanske sagt att det här är ett preparat som är bra för män, men inte för kvinnor, säger Karin Schenck-Gustafsson. Det finns säkert många studier där man efter en genusanalys kanske skulle ha fått fram andra resultat. Sammanfattningsvis finns det alltså både välgjorda studier och väl underbyggda rekommendationer kring hur en hjärtsviktspatient bör behandlas, även om det finns mer att önska när det gäller framför allt de kvinnliga patienterna. Kloka Listans rekommendationer bygger på dessa bakgrundsfakta och är en bra väg mot optimal behandling av alla patienter med hjärtsvikt. TEXT: EVA BRENCKERT Förskrivningsprofiler ett användbart verktyg Sjukhusklinikernas förskrivningsprofiler är ett värdefullt verktyg i kvalitetsarbetet. Erfarenheter från återkoppling av läkemedelsstatistik vid fem olika sjukhus. En metod för att beskriva olika klinikers läkemedelsanvändning har utprovats vid fem olika svenska sjukhuskliniker. Hjärtkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge var en av dessa. Läkemedelsvalet vid respektive klinik har redovisats enligt den så kallade DU90%-metoden. Den bygger på en redovisning av antalet läkemedel som utgör 90 procent av volymen och följsamheten till lokala rekommendationer (Kloka Listan i Stockholm) inom detta segment. På senare år har införandet av arbetsplats- och förskrivarkoder på recepten möjliggjort återkoppling av förskrivningsmönstret i öppenvård, men DU90%-profiler kan även appliceras på läkemedel rekvirerade till sjukhusklinikernas vårdavdelningar. Syftet med DU90%-och DC90%-profilerna (Drug Costs) är att snabbt få en ögonblicksbild av läkemedelsanvändningen för att identifiera ev. problemområden. Profilerna ger inte svar på om förskrivningen är rationell eller inte. Björn Wettermark, apotekare, med.dr., Apoteket AB och Läkemedelscentrum, Stockholms läns landsting samt Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge De utgör snarare ett diskussions-underlag och överlåter till de förskrivande läkarna att stå för tolkning och bedömning. Profilerna kan enligt den aktuella studien ge en intressant och överskådlig bild av läkemedelsanvändningen. Samtidigt uppskattas metoden som ett användbart verktyg i kvalitetsarbetet på klinikerna. Läs hela artikeln, författad av Björn Wettermark, apotekare, Kjell Haglund, informationsläkare och Ulf Bergman, professor, på TEXT: INGELA WETTERGRUND 3

4 Hjärtsviktsbehandling på 24 vårdcentraler 40 procent får kombinationsbehandling med betablockad och angiotensinhämning Sedan flera år finns ett kvalitetssamarbete mellan ett 30-tal vårdcentraler i sydvästra Stockholm. Arbetet innebär bland annat att vi ur de elektroniska journaldatasystemen tar ut kvalitetsdata för sju vanliga kroniska sjukdomar. En av dessa är hjärtsvikt. Metoden för detta har kontrollerats mot manuellt uttag av journaler och även mot jämförelser med andra primärvårdsbaserade kvalitetsregister som till exempel Nationella diabetesregistret. Metoden för datauttag har då visat god överensstämmelse om än inte hundraprocentig. För år 2005 fanns 2007 patienter som fått diagnosen hjärtsvikt i ett befolkningsunderlag på knappt Tyvärr finns inga uppgifter om hur många som fått diagnosen efter eko-kardiografisk undersökning. Det finns kompletta läkemedelsdata för 1651 av dessa 2007 patienter. Diuretika, betablockare och ACEhämmare används mest ACE hämmare och betablockad är hörnstenarna i hjärtsviktsbehandling. ACE-hämmare ges till drygt 40 procent av patienterna och betablockad till 60 procent (se figur nedan). Kombinationsbehandling med betablockad och ACE-hämmare eller ARB är den behandling som har allra bäst dokumentation och som minskar både dödlighet och sjuklighet. Den ges till cirka 40 procent av hjärtsviktspatienterna. Det är en siffra som är något högre än vad som brukar ses i undersökningar av hjärtsviktsbehandling i primärvård. I en undersökning från Värmland av 635 patienter med hjärtsvikt från år 2000 fann man att endast 21 procent fick kombinationsbehandling.det finns några osäkerhetsfaktorer som man måste beakta. Vi har inga säkra data på andelen patienter med ekokardiografi. På en vårdcentral är detta undersökt och där hade ekokardiografi gjorts på knappt 50 procent av patienterna. Inte heller finns det några uppgifter om vilka doser som använts av ACE-hämmare och betablockad. Trots dessa svagheter förefaller hjärtsviktsbehandlingen i sydvästra Stockholm ha en något bättre kvalité än vad som setts i andra primärvårdsundersökningar. TEXT: CHRISTER NORMAN & JAN HASSELSTRÖM 4

5 Fokus på: Kjell Haglund, docent, överläkare och nu även pensionär Efter nästan 40 år som doktor tillbringar numera docent Kjell Haglund en stor del av sina dagar i lägenheten invid Röda bergen i Stockholm. När vi träffas är det hans tredje dag som pensionär, men han har tränat under sommaren med över 60 dagars innestående semester. Foto: Solveig Edlund Tidigare trodde jag att jag skulle gå i pension när jag var 61 år. Men det var så roligt att vara informationsläkare att jag fortsatte tre år till, säger Kjell Haglund och lutar sig bakåt i den gräsgröna soffan. Kjell Haglund har i nästan 10 år arbetat som informationsläkare på Sydvästra läkemedelskommittén (SVLK) sista åren på heltid. Egentligen tycker jag inte att man ska arbeta där på heltid. Det är viktigt att behålla kontakten med sjukvården. Kjell Haglund pratar varmt om Kloka Listan. Kloka Listan är en hjälp för vanliga sjukdomar. Den är transparent, det går att se vilka som fattat beslut och vad de grundar sig på. Där finns ingen dold agenda. Kjell Haglund har sysslat med tre områden som informationsläkare. Farmaka i Fokus har varit ett. Ibland har jag försökt vara provocerande, men har fått väldigt lite respons. Så antingen har jag inte varit så provocerande som jag trott, eller så är det ingen som läser tidningen. Ett annat är lunchföreläsningarna på Karolinska Huddinge. Varje tisdag har rummet intill personalmatsalen fyllts med intresserade läkare. Jag har varit inkastare, hovmästare, ordförande, samtalsledare och bokat föreläsare. Ibland har jag hoppat in själv. Jag hoppas att det fortsätter för det har varit väldigt uppskattat och ofta fullsatt. Lånad idé från läkemedelsindustrin Det tredje området har varit samtal i smågrupper på vårdcentraler och kliniker. Utgångspunkten har varit vilka läkemedel som skrivits ut på just den arbetsplatsen. Jag kommer inte med facit, men jag jämför med Kloka Listan och vi samtalar kollegor emellan. Ibland har vi varit tre personer, ibland 40. Jag brukar också referera till vad som kommit från Läkemedelsverket och SBU. Det viktiga är att det är opartisk information och att jag kommer till arbetsplatsen. Idén att komma som en slags konsult till arbetsplatsen har jag lånat av läkemedelsindustrin. Jag tycker att Kloka Listan är ett utmärkt hjälpmedel eftersom det är omöjligt för enskilda doktorer att sätta sig in i allt. Däremot är jag för en decentralisering när informationen ska ut igen. Jag tror på ett möte mellan informationsläkaren och doktorerna på deras arbetsplats. Ett papper läser man igenom och slänger nästan samtidigt. Att träffas på arbetsplatserna och samtala ger otroligt mycket mer. Har du sett några effekter av kommittéernas arbete? Vi har inte utvärderat oss själva. För att göra en utvärdering ska det skrivas planer och det ska projektläggas och sedan dröjer det innan pengarna kommer. Jag brukar säga att jag har arbetat istället för att skriva planer. Men den våldsamma prisstegringen på läkemedelsnotan har ju planat ut. Möjligen att vi har varit delaktiga i det. 5

6 Så gick det till Hur kom det sig att du valde läkarbanan? Delvis var det väl ett intresse, en idealitet, att jag ville hjälpa människor. Men det var också så på den tiden att var man duktig i skolan så blev man läkare. Tjänsten på Sydvästra Läkemedelskommittén, är den första tjänst som Kjell Haglund har valt själv under sitt yrkesliv. De andra tjänsterna hade han blivit ombedd av andra att arbeta med. Den första var en assistenttjänst, omkring 1968 på Gävle Lasarett, där min vetenskapliga skolning påbörjades med en hälsoundersökning av människor för att man skulle kunna se vad som går att göra i förebyggande syfte. Tyvärr blev inte allt uppföljt. Sedan kom jag till Huddinge Sjukhus 1972 efter att en kollega frågat mig om jag inte borde jobba på ett universitetssjukhus ett år och jag tackade ja. På Huddinge arbetade Kjell Haglund som allmän internmedicinare, undervisade och forskade. På 1980-talet skrev han en avhandling om betablockerare och högt blodtryck. Varför just högt blodtryck? Det var det bredaste ämnet av dem som fanns just då. Idag används inte betablockerare som förstahandsmedel mot högt blodtryck längre. Man måste hela tiden vara beredd att ompröva det man tror sig veta. Jag brukar ta min avhandling som exempel när jag är ute och informerar. Efter tretton år på Huddinge blev Kjell Haglund tillfrågad om han var intresserad av ett vikariat i Södertälje. Han tackade ja. Vikariatet ledde till fast tjänst och Kjell Haglund blev kvar. Jag tyckte att det var skönt att göra en sak. På Huddinge hann jag till slut inte med vare sig forskning, undervisning eller tjänstgöringen på det sätt jag hade velat. I Södertälje tänkte han satsa på att bli chef över kliniken och gick en dyrbar chefskurs. Men jag klarade inte av köp-och-sälj-tänket som började i slutet av 80-talet. Som medicindoktor använder man mycket läkemedel så när jobbet som informationsläkare på halvtid dök upp tyckte jag det var kul. Inte för att jag var trött på patienterna, jag hade patienter till för tre år sedan. Däremot började jag tröttna på att delvis bo på sjukhus. Jag räknade ut att under ett år bodde jag en hel månad på jourrummet när jag arbetade i Södertälje. Trösta människor Vad har varit roligast under dina 45 år i sjukvården? De senaste åren. Jag tycker om att arbeta med framträdande. Jag sjunger mycket, även solo. Det ger mig en kick. Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. Vad tänker du göra av din tid nu? Än så länge njuter jag av en förlängd sommar. Jag läser tidningen - Ibland låtsas jag att jag är blyg, men egentligen tycker jag att det är roligt att synas. länge. Det räcker med en sak om dagen, istället för som tidigare kanske fyra saker i almanackan. Jag har en viss oförmåga att göra flera saker samtidigt. Det har nog varit en hjälp när de gällt att hantera stress. Jag skjuter inte upp något utan tar itu med saker och håller på tills det är klart. Jag joggar tre gånger i veckan och så sjunger jag i kör, kyrkokör och en manskör. Vi går också ofta på teater och på Operan. Kjell Haglund och hustrun Inger Gretzer Qvick har både barn och barnbarn, vilka kommer få att se honom mer nu. Jag hann hämta på dagis ibland tidigare också, men nu kommer det nog att bli oftare. Vad är det viktigaste du har gjort under ditt yrkesliv? Att jag har tröstat många patienter, botat vet jag inte. Och att jag har talat om för ett antal doktorer att söka bevis för det man gör. Inte bara tycka, känna och vara snäll. TEXT: EVA BRENCKERT, FRILANSJOURNALIST FOTO: SOLVEIG EDLUND Sydvästra Läkemedelskommittén söker ny informationsläkare Vill du vara med och jobba med fortbildning, information och bidra till kvalitetsutveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus? Vi utlyser nu en heltids projekttjänst, alternativt två halvtider med möjlighet till förlängning då vår tidigare informationsläkare gått i pension. Jobbet är intressant och sker tillsammans med kommitténs övriga medarbetare. Närmare information finns på: : lediga tjänster. 6

7 Läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården Runt om i Sverige har man nu börjat genomföra läkemedelgenomgångar för äldre multisjuka patienter. Det görs på särskilda boenden, inom kommunens äldreomsorg och på sjukhuskliniker. På en del ställen, till exempel i Halland, har man lyckats få landsting och kommun att göra gemensamma satsningar. Som en fortsättning på Sydvästra Läkemedelskommitténs projekt Apotekare på vårdcentral (se FiF nr ) åker vi nu runt till vårdcentralerna, diskuterar med läkare, distriktssköterskor och undersköterskor tillsammans, samt utbildar sköterskegrupperna i hur man kan göra en läkemedelsgenomgång i hemmet. Utbildningsgruppen består av en distriktssköterska, en apotekare, och en distriktsläkare (Annelie Gusdal, Cecilia Lenander, Birgitta Danielsson). Patienterna i hemsjukvården har många förskrivna läkemedel, och kanske dessutom en del receptfria preparat och naturmedel. Att därför starta i hemmet med hjälp av distriktssköterskor och undersköterskor ter sig logiskt. Vi har börjat i liten skala på sex vårdcentraler, och kommer därefter att göra en utvärdering för att se om detta är en bra modell. TEXT: BIRGITTA DANIELSSON, DISTRIKTSLÄKARE, SYDVÄSTRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Seminarium med tema: Analgetika och nedsatt njurfunktion Datum Måndagen den 6 november 2006 Tid: Kl Därefter middag Plats: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10 Arrangör: Läksak expertgrupp njurmedicin och Stockholms läkemedelskommittéer Målgrupp: Läkare inom allmänmedicin, geriatrik, smärtenheter och njurmedicin Kostnad: 0 kr Anmälan: Fax: Internposta Läkemedelscentrum, Att: Dolores Persson, Fatburen 2, via Västgötagatan 2, Stockholm Bekräftelse: OBS! Begränsat antal platser! Vi bekräftar din anmälan och plats. Frågor: Vänligen kontakta Carolina Romanus, enheten för Fortbildning, Läkemedelscentrum, tel: , Ta del av hela programmet på 3-5 dagars behandling räcker vid nedre UVI hos kvinnor Okomplicerad nedre UVI hos kvinnor är bland de vanligaste infektionsdiagnoserna på en vårdcentral. Av all antibiotika i Sverige används uppskattningsvis 12 procent till kvinnliga urinvägsinfektioner. I en färsk metaanalys från Cochrane visas att det finns god evidens för att 3 dagars behandling är tillräckligt för flertalet av de vanliga UVI-antibiotika och för den stora majoriteten av kvinnor med nedre UVI. Dessutom ger 3-5 dagars behandling färre biverkningar vilket är viktigt inte minst för äldre kvinnor som generellt sätt är känsligare för läkemedel. I det nya vårdprogram från Strama i SLL som presenterades nyligen rekommenderas växelbruk mellan trimetoprim, pivmecillinam och nitrofurantoin i 3-5 dagar. Undersökningar både i Stockholm och i övriga landet från 2005 visar att procent av kvinnorna behandlas i 7 dagar, procent i 5 dagar och endast 5 procent i 3 dagar. Det finns således utrymme att förkorta behandlingstiderna. För ytterligare information se under rubriken Behandlingsriktlinjer TEXT: CHRISTER NORMAN

8 Producentobunden fortbildning ökar Läkemedelskommittéerna och Läksak har sedan flera år successivt ökat fortbildningsutbudet till förskrivarna i Stockholms län. Under år 2004 genomfördes cirka 700 arrangemang med runt deltagare. År 2005 hade utbudet ökat till 900 arrangemang med cirka deltagare. Förutom att antalet aktiviteter ökar breddas också utbudet så att flera flerdagskurser av fördjupningskaraktär nu finns att tillgå. Att vi kan erbjuda detta till förskrivarna bygger på landstingets fortbildningssatsning. Innehållet i fortbildningen byggs upp i nära samarbete med målgruppen. Flera av våra fortbildningsarrangemang har följts upp och visar att de evidensbaserade råd som vi sprider tas upp och omsätts i praktiken. Vill du vara med och jobba med fortbildningsfrågor är du välkommen att höra av dig till oss på Sydvästra Läkemedelskommittén. Rättelse om långvarig smärta Vi fick ett brev från en av våra läsare, Märta Segerdahl, som varit med och jobbat fram SBUrapporten om långvarig smärta. Hon har en kommentar till vårt referat av den. I vår text påstår vi att NSAID inte har någon effekt vid fibromyalgi, det har aldrig SBU sagt. Det man istället konstaterar är att det saknas evidens på området. Märta Segerdahl vill även förtydliga att frågan om NSAID/Coxiber och deras påverkan på stroke och hjärtinfarkt inte är klarlagd ännu. Vi är glada för Märtas uppmärksamma läsning och hoppas att vi på detta sätt bringat lite större klarhet. TEXT: JH TEXT: JH redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström (JH), ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén. Redaktör: Ingela Wettergrund (IW), Wettergrund Text & Design, Åsa Overgaard, Kommittéservice och Information, Läkemedelscentrum Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman (CN), docent Kjell Haglund (KH), distriktsläkare Birgitta Danielsson (BD), vetenskaplig sekreterare Anders Helldén (AH), klinisk farmakologi Karolinska, Huddinge, apotekare Cecilia Lenander (CL), journalist Ingela Wettergrund (IW), informatör Teresa Alton-Borgelin. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra Läkemedelskommittén Alfred Nobels Allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf, på: Sök efter: Farmaka i Fokus Omslagsbild: TIOFOTO 8

9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra Läkemedels- kommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 24/10 Kommunikation och reklam i marknadsföring. Så påverkas vi! 31/10 Program meddelas senare 7/11 Inkontinens hos kvinnor 14/11 Aktuella rekommendationer för behandling av kronisk hjärtsvikt 21/11 Biosimilars nu har de första produkterna kommit, men vad är det? 28/11 MRSA-epidemiologi 5/12 ADHD-modediagnos? Kollegor emellan, farmakologi för sjuksköterskor En torsdag i månaden kl Lokal: Alfred Nobels Allé 8 sal 9Q 16/11 Hjärtsvikt 23/11 Kronisk smärta 7/12 Äldre och läkemedel Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 10/11 Bröstcancer 8/12 Infektioner Läkemedelsinformation utan reklam En onsdag i månaden kl restaurang Kringelgumman, Södertälje sjukhus 1/11 Behandling av långvarig smärta - vad finns det evidens för? 6/12 Kalcium och D-vitamin vid osteoporos har ifrågasatts. Hur ser den medikamentella behandlingen av osteoporos ut idag? Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti, inuti.karolinska.se. Sök på Allergicentrum Syd 16/11 Liljeholmens VC 6/12 Karolinska Huddinge Med reservation för ändringar i programmet! se även *Föranmälan till Sydvästra Läkemedelskommittén via

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum

Guide till Janusinfo. Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för

Läs mer

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008

NÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...

Läs mer

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009

FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009

Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Förskrivningsprofiler användbart verktyg Erfarenheter från återkoppling av läkemedelsstatistik vid fem olika sjukhus

Förskrivningsprofiler användbart verktyg Erfarenheter från återkoppling av läkemedelsstatistik vid fem olika sjukhus Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Bilaga till Nummer 4 oktober - november 2006 Bilagstema: FiF Farmaka i Fokus Information från

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Kan en apotekare på vårdcentralen göra skillnad? Ny studie på gång...

Kan en apotekare på vårdcentralen göra skillnad? Ny studie på gång... Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 2 april - maj 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Äldre och läkemedel Information från Sydvästra

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban D I A R I E N R Till Hälsoval för vidarebefodran till Verksamhetschefer vid samtliga vårdcentraler i Sörmland Utarbetat av Ruth Lööf och Marie Portström, Läkemedelskommittén Läkemedelsgenomgångar i primärvård

Läs mer

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

Fältstudie Läkemedelsgenomgång Fältstudie Läkemedelsgenomgång Utförs under VFU åldrandet eller invärtesmedicin geriatrisk patient med minst 10 ordinerade läkemedel Instruktioner se separat blad Redovisning med OH/powerpoint under kursveckan

Läs mer

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9

Vecka 36 Moment 4 Datum, tid Innehåll Lokal Föreläsare/läraktivitet, litt Måndag 31/8 Tisdag 1/9 Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning

Stockholms läns läkemedelskommitté. För en klok läkemedelsanvändning Stockholms läns läkemedelskommitté För en klok läkemedelsanvändning 1 Rätt läkemedel i rätt sammanhang Det finns idag ett stort antal läkemedel på den svenska marknaden och många av dem har inneburit fantastiska

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011

Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011 Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011 Under hösten 2011 har en utbildningsserie i allmän läkemedelskunskap genomförts för kommunala sjuksköterskor i Vilhelmina, Malå och Bjurholm. Utbildningen

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:50 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:6 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om läkemedelsinformation Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:7 av Pia Lidwall m.fl. (kd) om genusmedicinsk anpassning av läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet?

Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? 1 Mått och Mål hur kan det användas för att förbättra kvalitet? Björn Wettermark Enhetschef, apotekare & Docent Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms Läns Landsting & CPE, Karolinska Institutet

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre 2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan

Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister utan vårdavtal som ersätts enligt nationella taxan HSN 2009-12-01 P 4 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-10-27 HSN 0910-1369 Handläggare: Nils Edsmalm Förslag till modell för ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning bland privata specialister

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer

Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Hvordan vi gjennom medisinsk revisjon gjör bruk av både de nasjonale kvalitetsregistre og medisinske kvalitetsindikatorer Mats Erntell mats.erntell@lthalland.se Svenska Infektionsläkarföreningen Enheten

Läs mer

Jämställd behandling vid högt blodtryck

Jämställd behandling vid högt blodtryck Jämställd behandling vid högt blodtryck Läkemedelsenheten vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen Slutrapport från Gör det Jämt! Läkemedelsenheten, Göteborg 2 Innehåll Innehåll..2 Allmänt...3 Ansvarig chef...3

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande

Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen. Ordförande LÄKEMEDELSKOMMITTÉ MÖTESANTECKNINGAR 2010-01-19 Tid Tisdag den 19 januari 2010, kl 13.30 16.45 Plats Falu lasarett, hus 17 adm, sammanträdesrum Dialogen Närvarande Annika Braman Eriksson Åsa Wiberg Kristin

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt Hjärtsvikt är ett mycket vanligt tillstånd, framförallt hos äldre. Ändå är diagnostiken och behandlingen ofta bristfällig. Vanliga symtom vid hjärtsvikt

Läs mer

Tisdag 17/ Kristina Gottberg. Gemensam Introduktion (ihop med campus) Birkeaulan 1 Huddinge sjukhus (se karta på pingpong)

Tisdag 17/ Kristina Gottberg. Gemensam Introduktion (ihop med campus) Birkeaulan 1 Huddinge sjukhus (se karta på pingpong) Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

Att välja läkemedel. Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Att välja läkemedel Ylva Böttiger, överläkare, docent Avd för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Vad styr förskrivningsmönstret? Behov - demografi Marknadsföring LM-industri Efterfrågan

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning

Läs mer

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?

UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Antibiotikaförsäljning olika åldersgrupper 1400

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta!

7 enkla råd för. Tema: Kloka Listan 2007. att förbättra din förskrivningsprofil. Rekommenderade läkemedel - Visst går det att byta! Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 1 februari 2007 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus Tema:

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Äldre och läkemedel 18 november 2016 Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Med hjärtat i centrum

Med hjärtat i centrum Med hjärtat i centrum Hjärtsvikt Ny bot på gammal sot. Göteborg 101022 Kurt Kurt Boman, Boman, professor, professor, överläkare överläkare Forskningsenheten, Forskningsenheten, Skellefteå, Skellefteå,

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning

Inbjudan till terapiinriktad utbildning Fotograf: Herman Hamnqvist Till: Verksamhetschef/Huvudman och läkemedelskommitté. Kopia av inbjudan skickas till målgrupp angiven i inbjudan. Februari 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning Den diabetessjuke

Läs mer

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all

Läs mer

Birkeaulan 2 (plan 5, Huddinge sjukhus) Gemensam Introduktion. Mona Bergqvist/ Kristina Gottberg 09.30-10.00. Introduktion patofysiologi

Birkeaulan 2 (plan 5, Huddinge sjukhus) Gemensam Introduktion. Mona Bergqvist/ Kristina Gottberg 09.30-10.00. Introduktion patofysiologi Institutionen Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen för omvårdnad Institutionen för Laboratoriemedicin Avd Patologi, Klinisk Farmakologi, klinisk Mikrobiologi Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Läs mer

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?

Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Läkemedelskvalitetsbokslut

Läkemedelskvalitetsbokslut 2006-2007 Maria Juhasz-Haverinen leg. apotekare Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska ledningsstaben 1 13.37 Grunduppgifter (namn, arbetsplatskod) Iakttagelse 3 st Förbättringsområde 3 st

Läs mer

NSAID är diklofenak farligare?

NSAID är diklofenak farligare? NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox

Läs mer

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista

Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista 2014 Sveriges läkarförbund LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Ansvar för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslista LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer Fråga om ansvar och hantering

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer