Akademikerrapport 2003

Transkript

1 Akademikerrapport 2003

2 Förord Akademikerna blir allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern år har i dag någon form av högskoleutbildning. Det efterfrågas ofta kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar från de 26 SACO-förbunden. SACO:s uppgift är att aktivt bidra till att utveckla Sverige till en ledande kunskapsnation. Kvalificerade utredningar, aktiv samhällspåverkan och opinionsbildning är de huvudsakliga verktyg som används i detta arbete. Människor i vårt samhälle skall ha möjlighet att utvecklas till kunskapsbärare. SACO:s medlemmar äger tillväxtens viktigaste nyckel, kunskapen. En långsiktig tillväxt bygger på förmågan att alstra, förädla och använda kunskap. Bara genom ökat kunskapsinnehåll i produktionen offentlig och privat kan förädlingsvärdet av arbete ökas och skapa tillväxt. Tillväxten utgör i sin tur grunden för ökad välfärd genom ekonomisk, social och kulturell utveckling. Internationalisering och globalisering går i allt snabbare takt. Utbytet mellan länder ökar ständigt. För allt fler människor blir arbete och studier i andra länder en realistisk möjlighet vilket är av godo. Trots det kommer de flesta enskilda medlemmar inom SACO-förbunden att ha sitt arbete och liv i Sverige. Därför är den enskilde medlemmens öde starkt förbundet med landets. Att utveckla Sverige till en avancerad kunskapsekonomi är därför en huvuduppgift för SACO. Rapporten avslutas med tre övergripande slutsatser: 1. Akademikerna en växande grupp Nästan var tredje person i arbetsför ålder i Sverige har i dag någon form av universitets- eller högskoleutbildning. Många av resultaten är en avspegling av att gruppen akademiker har vuxit och blivit mer mångfacetterad. Akademikerna har i kraft av sin kunskapsnivå alltid haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Bland annat därför är ökningen av antalet akademiker intressant ur ett större samhällsperspektiv. Vilka förändringar kommer den att innebära på sikt? Den ställer också nya krav inte minst på akademikernas fackliga företrädare. 2. Stora skillnader mellan kvinnor och män Av resultaten framgår också att det råder stora skillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker. Det är en stor och viktig samhällsförändring att antalet kvinnliga akademiker har ökat. Men mycket återstår att göra när det gäller att öka jämställdheten mellan kvinnliga och manliga akademiker. Lagar, regler och attityder måste förändras så att både män och kvinnor kan kombinera en yrkeskarriär med familj och barn. Det är först då som vi får 1

3 AKADEMIKERRAPPORT 2003 väl fungerande arbetsmarknader för såväl män som kvinnor vilket kan bidra till bättre kapacitetsutnyttjande av humankapitalet och därmed högre tillväxt. 3. Alltför många hinder för utveckling Av resultaten i Akademikerrapporten framgår att de allra flesta akademiker är nöjda med det jobb som de i dag har. Men det framgår också att det finns många hinder som försvårar för akademiker att utvecklas inom sina yrken. Det är viktigt att öka akademikernas utvecklingsmöjligheter inom yrkeslivet. Annars kommer utbyggnaden av den högre utbildningen inte att ge de positiva effekter som från början eftersträvades. Det kommer att finnas fler akademiker, men många av dessa kommer inte att ha full användning av sina kunskaper i de arbetsuppgifter som de utför. Därför är det viktigt att begränsa de hinder som i dag motverkar att akademiker utvecklas inom yrkeslivet. Rapporten baseras på en Temo-undersökning och är framtagen av Jonas Bengtsson i samarbete med omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO:s medlemsförbund. Stockholm i november 2003 Anna Ekström 2

4 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Bakgrund 9 3. Sveriges akademiker vilka är det? Regionala skillnader Akademikernas rörlighet Avslutande kommentarer 32 Bilaga: Länstabeller 37 SACO 2003 Upplaga: ex ISSN: Författare: Jonas Bengtsson Foto: Magnus Werner Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Get AB, Stockholm

5 AKADEMIKERRAPPORT

6 Sammanfattning Kapitel 1 Syfte och upplägg Syftet med Akademikerrapporten är att besvara frågan: vilka är landets akademiker? Rapporten bygger på en Temo-undersökning som genomfördes under senvåren Sammanlagt akademiker i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden svarade på frågeenkäten. De svarande är ungefär jämt fördelade mellan landets 21 län. Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO, Temo, omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO: s medlemsförbund. De handlar bland annat om arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. I kapitel 2 beskrivs bakgrunden till Akademikerrapporten och detaljerna kring undersökningen. Därefter kommer i kapitel 3 en genomgång av resultat som på ett mer övergripande sätt beskriver vilka landets akademiker är. Vilka är landets akademiker? Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACO-förbundens medlemmar i yrkesverksam ålder. Av resultaten framgår bland annat att en majoritet av landets akademiker numera är kvinnor. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland de högutbildade som i befolkningen som helhet. 72 procent av de svarande har mer än tre års högskoleutbildning, och av dessa har i sin tur 8 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Drygt hälften i undersökningen har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något av landets fem största universitet. De övriga har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Av samtliga svarande i undersökningen har var fjärde studerat utomlands. Bland de yngsta akademikerna är andelen större. Ungefär var tredje akademiker är privatanställd. Andelen är mycket högre bland akademiker under 42 år, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Åtta av tio av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Företagarna är fler bland de äldsta i undersökningen, något som indikerar att en del akademiker väljer att övergå till att arbeta som egna företagare under slutet av sin yrkeskarriär. De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har ett bra jobb. Bland de äldre akademikerna är det fler som upplever sin arbetssituation som stressande än bland de yngre. 5

7 AKADEMIKERRAPPORT 2003 Över hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen som varit arbetslösa är påtagligt högre bland de kvinnliga akademikerna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. Bland invandrarna i undersökningen är det nästan fyra gånger så vanligt som bland övriga akademiker att någon gång har varit arbetslös i mer än ett år. Resultaten visar att 70 procent av akademikerna har en partner som också är akademiker. Mer än var tredje har minst en förälder med högre utbildning. Skillnaderna mellan könen är stora. Exempelvis tjänar de manliga akademikerna i snitt kronor om året, medan de kvinnliga i snitt tjänar kronor. Bland de kvinnliga akademikerna svarar en majoritet att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Av de svarande anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre akademikerna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Regionala skillnader Kapitel 4 handlar om regionala skillnader. Trots att antalet svarande i varje län inte är så stort, går det ändå att utläsa vissa skillnader mellan länen. Uppsala och Västerbottens län utmärker sig som universitetsregioner. I dessa län är det vanligare bland akademiker att ha forskarutbildning och att vara statligt anställd än i andra delar av landet. Stockholms län sticker ut i flera avseenden. Här finns fler akademikerjobb inom den privata sektorn, lönerna är högre än genomsnittet, fler har studerat utomlands och så vidare. Skåne och Västra Götalands län har som storstadslän vissa liknande drag, men där är dessa inte lika påtagliga. Den upplevda attityden till utbildning varierar kraftigt mellan olika delar av landet. I Stockholms och Uppsala län anser en högre andel av akademikerna att attityden till utbildning är mer positiv i deras hemlän jämfört med andra delar av Sverige. I Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Värmland, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län anser en högre andel att attityden till utbildning är mindre positiv i deras hemlän jämfört med övriga delar av landet. Akademikernas rörlighet Kapitel 5 handlar om akademikernas rörlighet på arbetsmarknaden. Denna har i vissa avseenden ökat. Det är vanligare bland kvinnliga än bland man- 6

8 liga akademiker att ha haft många olika arbetsgivare. De kommunalt anställda akademikerna har i snitt haft fler arbetsgivare än de akademiker som är verksamma inom andra sektorer. Av resultaten framgår att det är relativt vanligt bland akademiker att röra sig mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. Totalt har 66 procent av männen och 78 procent av kvinnorna i undersökningen tidigare arbetat inom någon annan sektor än i dag. Den geografiska rörligheten är mer begränsad. Resultaten tyder på att det främst är familjeskäl inte arbetsmarknadsskäl som styr akademikernas val av bostadsort. Mer än varannan svarande uppger att deras privata situation gör det svårt för dem att flytta till någon annan ort, även om det skulle innebära ett mycket bättre arbete. En viktig förklaring till detta är troligtvis att många akademiker har en partner som också förvärvsarbetar. För att familjen ska kunna flytta krävs att båda kan få jobb som de känner sig nöjda med. Över hälften av de svarande bor kvar i sitt uppväxtlän. Utbyggnaden av de regionala universiteten och högskolorna har varit framgångsrik så till vida att den bidragit till kompetensförsörjningen i närregionen kring högskolorna. Men den har också lett till inlåsningseffekter i regionala arbetsmarknader. Eftersom det är relativt ovanligt att akademiker byter bostadslän efter avslutade studier kommer de studenter som lockas till regionens universitet eller högskolor med hyfsat stor sannolikhet att stanna i regionen framöver. Därmed har utbyggnaden av regionala universitet och högskolor indirekt bidragit till att minska akademikernas rörlighet på arbetsmarknaden. Tre övergripande slutsatser Avslutningsvis, i kapitel 6, redovisas våra tre övergripande slutsatser av resultaten: 1. Akademikerna är en stor och växande grupp som blir allt mer mångfacetterad. Antalet akademikeryrken har ökat. Lärarna, läkarna, prästerna och juristerna har fått sällskap av ingenjörer, ekonomer, systemvetare och en lång rad andra akademikerkategorier. Exakt hur detta kommer att påverka på sikt är oklart men det kommer att ha stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det ställer också nya krav inte minst på akademikernas fackliga företrädare. 2. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga akademiker är mycket stora. Kvinnorna i undersökningen har i snitt lägre inkomst, svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, svårare att avancera till chefspositioner och så vidare. En delförklaring är att de manliga akademikerna oftare arbetar åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommunala sektorn, där lönenivåerna är lägre och mindre varierande. En annan att kvinnorna som regel tar ett större ansvar för familjen och hemmet. Mycket återstår bevisligen att göra när det gäller att öka jämställdheten mellan kvinnliga och manliga akademiker. Lagar, regler och attityder 7

9 AKADEMIKERRAPPORT 2003 måste förändras så att både män och kvinnor kan kombinera en yrkeskarriär med familj och barn. 3. Även om de flesta akademiker är nöjda med sina jobb, framgår det av resultaten att många möter hinder som försvårar för dem att utvecklas inom sina yrken. En relativt stor andel av de svarande tycker inte att deras kompetens tillvaratas fullt ut i det arbete som de i dag har. Över hälften av akademikerna uppger att deras privata situation gör det mycket svårt för dem att flytta till en annan ort, även om det skulle innebära att de fick ett mycket bättre arbete. Baksidan med de regionala universiteten och högskolorna är att dessa också ger en inlåsningseffekt. De högutbildade flyttar inte mellan olika landsdelar och förvärvar nya erfarenheter, utan lockas att stanna kvar i den region där de är uppväxta. Det är viktigt att riva de hinder som begränsar akademikernas utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att öka möjligheterna att kunna utnyttja och belönas för sina erfarenheter, kunskaper och kompetenser till att få ökade möjligheter för akademikerna själva att utvecklas vidare såväl professionellt som i sina andra roller i livet. 8

10 Bakgrund Kapitel 2 Syftet med Akademikerrapporten Syftet med Akademikerrapporten är att besvara frågan: vilka är landets akademiker? Akademikerna blir allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern år har i dag någon form av universitets- eller högskoleutbildning. Det efterfrågas ofta kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden. Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACOs medlemmar i yrkesverksam ålder. Undersökningen genomfördes under senvåren Sammanlagt har akademiker i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden svarat på enkäten. Undersökningen är upplagd så att den ger en god bild medlemmarnas situation på riksnivå samtidigt som den ger en översiktlig bild av situationen i vart och ett av landets 21 län. Om undersökningen Akademikerrapporten bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under perioden 7 april till 26 maj Målgrupp för undersökningen är SACOs medlemmar i åldrarna år. I undersökningen ingår medlemmar från samtliga 26 SACO-förbunden. För undersökningen drogs separata, slumpmässiga urval om 200 medlemmarna inom vart och av Sveriges 21 län. Av dessa sammanlagt medlemmar har Man Kvinna Totalt Utskickade enkäter Antal svar Tabell 1 Beskrivning av urvalet Gift/sammanboende 80 % 76 % 78 % Genomsnittlig årslön 411 tkr 285 tkr 347 tkr Genomsnittlig ålder 45 år 43 år 44 år år 20 % 26 % 23 % år 20 % 22 % 21 % år 19 % 19 % 19 % år 25 % 18 % 21 % år 16 % 14 % 15 % Högsta avslutade utbildning Högskoleutbildning, högst 3 år 15 % 21 % 18 % Högskoleutbildning, mer än 3 år 63 % 65 % 64 % Forskarutbildning 10 % 6 % 8 % 9

11 AKADEMIKERRAPPORT besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Svarsfrekvensen varierar något mellan länen. Högst är den i Västmanland (77 %) och lägst i Gävleborg (61 %). I databearbetningarna har materialet vägts i förhållande till det totala antalet medlemmar i målgruppen inom respektive län. Den bortfallsanalys som genomförts visar på god överensstämmelse mellan urvalet och de svarande när det gäller fördelning på kön, ålder respektive förbund. Frågeformuläret innehöll drygt 50 frågor, många med flera delfrågor. I undersökningen ställdes frågor om bland annat arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO, Temo, omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO:s medlemsförbund. Undersökningen medger uppdelning av resultaten på kön, ålder, typ av arbetsgivare med mera. Eftersom antalet svar per län inte är så stort krävs mycket tydliga regionala skillnader i resultaten för att dessa olikheter ska vara statistiskt tillförlitliga. Definition SACO-medlem Tillsammans har SACO-förbunden medlemmar (inkl. studenter), de samlar alltså en mycket stor andel av landets akademiker. De akademiker som tillfrågas i undersökningen är representativa för samtliga akademiker som är medlemmar i ett SACO-förbund. Av praktiska skäl används fortsättningsvis i rapporten begreppet SACOmedlemmar som samlingsnamn för samtliga medlemmar i SACO:s 26 medlemsförbund. SACO-medlem avser således i rapporten inte de akademikerförbund som formellt är de enda medlemmarna i SACO. Rapportens disposition Akademikerrapporten är en mycket omfattande undersökning. I denna huvudrapport tar vi bara upp ett urval av de många intressanta resultat som vi fått fram. Vilka är akademikerna? Hur upplever de sin ställning på arbetsmarknaden? Hur ser de på sitt fackliga medlemskap? Och så vidare. Dessutom ägnar vi särskilda kapitel åt regionala skillnader samt akademikernas rörlighet. En del av de resultat som inte redovisas i huvudrapporten kommer eventuellt att presenteras senare. Rapporten är disponerad enligt följande; Kapitel 3 Sveriges Akademiker vilka är det? Kapitel 4 Regionala skillnader Kapitel 5 Akademikernas rörlighet Kapitel 6 Avslutande kommentarer Bilaga Länstabeller 10

12 Sveriges akademiker vilka är det? Kapitel 3 Kön och etnisk bakgrund Vilka är landets akademiker? I detta avsnitt presenteras ett urval av resultat från undersökningen i syfte att besvara den frågan. Av de svarande är nästan 53 procent kvinnor och drygt 47 procent män. Bland de yngre akademikerna är andelen kvinnor större än bland de äldre. Detta är helt i linje med fördelningen av landets samtliga akademiker och avspeglar förändringen att det i allt större utsträckning är kvinnor som genomgår högre utbildning. Fortfarande är dock en majoritet (52 procent) av SACO-förbundens medlemmar män. Andelen invandrare är ungefär lika stor i Akademikerrapporten som i befolkningen som helhet. Av de svarande är cirka 8 procent själva födda utomlands, och ytterligare cirka 13 procent har minst en utlandsfödd förälder. I genomsnitt är det lika vanligt bland invandrare att ha akademisk utbildning som bland infödda svenskar. Däremot visar andra undersökningar att skillnaden i utbildningsnivå mellan olika invandrargrupper är mycket stor. Utbildningsnivå och inriktning 72 procent av dem som svarat har mer än tre års högskoleutbildning, och av dessa har i sin tur 8 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Detta beror på att många utbildningar har förlängts under talet. Forskarutbildningen har inte byggts ut i samma takt som grundutbildningen och många disputerar först sent. Därför är det en större andel av de äldre akademikerna som har forskarutbildning. Andelen som saknar akademisk examen är 11 procent. Att inte ha fullföljt sin utbildning, dvs. tagit examen är vanligare bland män än bland kvinnor. Att ha en magisterexamen 1 eller motsvarande (omfattande minst 160 po- Utbildningsinriktning (%) Kvinnor Män Totalt Naturvetenskap Teknik Humaniora Medicin Vård & omsorg Beteendevetenskap/psykologi Socialt arbete Undervisning/pedagogik Data/systemvetenskap Samhällsvetenskap & ekonomi Juridik Medie- & kommunikationsvetenskap Annat Tabell 2 SACO-medlemmarnas utbildningsinriktning 1 Magisterexamen infördes som generell examen 1 juli

13 AKADEMIKERRAPPORT 2003 äng) är betydligt mer vanligt bland de akademiker som är år än bland de akademiker som är år. Ungefär var tredje har en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på sin utbildning. Andelen med teknisk inriktning är väsentligt större bland de manliga än bland de kvinnliga akademikerna. En grupp som ökat kraftigt över tiden är ekonomerna. Bland de yngsta akademikerna (26 33 år) är nästan var femte ekonom, medan motsvarande andel bland de äldsta (58 64 år) endast är var tjugonde. En stor akademikergrupp är lärarna. 16 procent av de svarande har en utbildning med inriktning på undervisning/pedagogik. Av tabell 2 framgår vilka utbildningsinriktningar de svarande har. Att tabellen summerar till 140 procent beror på att många har mer än en utbildning. 2 Lärosäten Drygt hälften av de svarande har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något av landets fem största universitet Lunds universitet (13 procent), Uppsala universitet (12 procent), Stockholms universitet (11 procent), Göteborgs universitet (10 procent) eller Umeå universitet (6 procent). De övriga har huvuddelen av sin akademiska utbildning från något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Tre procent svarar att de har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något utländskt universitet. Studerat, arbetat eller bott utomlands Internationaliseringen har slagit igenom bland akademikerna. Av samtliga svarande i undersökningen har var fjärde studerat utomlands. Numera påbörjas utlandsstudierna för många redan under gymnasietiden samtidigt som landets högskolor och universitet har väl utbyggda utbytesprogram. I den yngsta åldersgruppen (26 33 år) är andelen som studerat utomlands följdriktigt betydligt högre, 37 procent. Samtidigt med det ökade studentutbytet har såväl företag som offentliga verksamheter blivit allt mer internationaliserade och andelen som har arbe- Diagram 1 Har du studerat eller arbetat utomlands? Procent Studerat utomlands Arbetat utomlands Frågeställning; Inom vilket eller vilka av följande områden har du din huvudsakliga akademiska utbildning? Ålder 12

14 tat utomlands är 28 procent av samtliga i svarande. Av dessa har 11 procentenheter arbetat utomlands under minst ett år. 17 procent svarar dessutom att de idag har planer på att arbeta utomlands i framtiden. Nästan hälften har vid något tillfälle i livet bott utomlands, och nästan var fjärde har bott utomlands i mer än ett år. I detta ingår dock de utlandsfödda akademikerna. Uppfattningen om svensk utbildning Akademikerna har olika uppfattningar om hur svensk utbildning står sig vid en internationell jämförelse. 13 procent av dem som svarat tycker att svensk utbildning håller högre klass, medan 18 procent tycker att den håller lägre klass. De flesta anser att den håller i stort sett samma klass eller saknar uppfattning. Lägre klass, 18% Högre klass, 13% Diagram 2 Hur tycker du att svensk utbildning står sig i en internationell jämförelse? Saknar uppfattning, 32% I stort sett samma, 37% Svaren går lika mycket isär bland de akademiker som har egen erfarenhet av att studera eller arbeta utomlands. Det beror troligtvis på att de som studerat eller arbetat utomlands har olika erfarenheter beroende på i vilken miljö som de vistats. Utbildningen och arbetsuppgifterna Ungefär 60 procent av akademikerna anser att de har en utbildningsnivå som stämmer med deras arbetsuppgifter. 20 procent anser att de har mer Procent Jag har mer utbildning än jag behöver Diagram 3 Hur tycker du att din utbildning står i förhållande till ditt nuvarande yrke? Jag skulle egentligen behöva mer utbildning Ålder 13

15 AKADEMIKERRAPPORT 2003 utbildning än yrket kräver och 10 procent anser att de egentligen skulle behöva mer utbildning för att klara sitt nuvarande yrke. Bland de yngsta och de äldsta akademikerna är det flest som anser sig vara överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. För den yngre gruppen akademiker kan situationen till del förklaras av att det, i en hårdnande konkurrens om akademikerjobben, kan ses som ett strategiskt val att ta ett jobb med lägre kvalifikationskrav i utbyte mot bättre karriärmöjligheter inom (eller utanför) företaget. Arbetslivet efter studierna inleds således med mindre kvalificerade arbetsuppgifter som en vidareutbildning på arbetsplatsen. Andelen som anser sig vara i behov av ytterligare utbildning för att klara sitt yrke avtar med åldern. Sysselsättning 82 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är tre gånger så vanligt bland de kvinnliga akademikerna som bland de manliga. 5 procent har som huvudsakliga sysselsättning att driva eget företag. Företagarna är fler (9 procent) i den äldsta åldersgruppen år. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror bland annat på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder snarare än att benägenheten att starta eget stiger med åldern 3. Kvinnliga akademiker är långtidssjukskrivna, föräldralediga eller studerande i större utsträckning än männen. Manliga akademiker är oftare heltidsanställda eller egna företagare än de kvinnliga akademikerna. Tabell 3 SACO-medlemmarnas huvudsakliga sysselsättning Huvudsaklig sysselsättning (%) Kvinnor Män Totalt Eget företag Anställd, heltid Anställd, deltid Studerande Föräldraledig Långtidssjukskriven Arbetslös Pensionerad Se Andersson & Wadensjö (Arbetsmarknad & arbetsliv, nr 3 4, hösten/vintern 2003); En arbetslöshetsförsäkring för alla sysselsatta? Typ av arbetsgivare Av svaren framgår att ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är mycket högre bland akademiker under 42 år, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Det har blivit fler ekonomer, ingenjörer, systemvetare och andra yrkeskategorier som arbetar för privata företag. I den äldsta åldersgruppen (58 64 år) är endast 15 procent av akademikerna privatanställda. 14

16 Bland de manliga akademikerna är det klart vanligast att vara privatanställd, medan det bland de kvinnliga är vanligast att vara kommunalt anställd. Typ av arbetsgivare (%) år år år år 58- år Totalt Privat Kommun Landsting Stat Annan Tabell 4 SACO-medlemmarnas arbetsgivare Utvecklingsmöjligheter De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har ett bra jobb. Tre av fyra är mycket nöjda med sina arbetsuppgifter. Men drygt hälften svarar ändå att deras arbetssituation allt för ofta känns stressande. Bland de äldre akademikerna är det fler som upplever sin arbetssituation som stressande än bland de yngre. Över hälften anser att de har goda möjligheter att i framtiden göra karriär. Bland männen är det fler som svarar att de har goda karriärmöjligheter än bland kvinnorna. Samtidigt instämmer 82 procent av akademikerna i påståendet att de för att kunna höja sin lön mer än marginellt måste byta arbetsgivare. Diagram 4 I vilken utsträckning gäller följande för dig? I hög utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls För att kunna höja min lön mer än marginellt måste jag byta arbetsgivare 0 20% 40% 60% 80% 100% Bisysslor Var femte svarande i undersökningen uppger sig ha någon form av bisyssla som ger extrainkomster. 8 procent driver eget företag som bisyssla. De statligt anställda akademikerna har oftare bisysslor än akademiker som är anställda av kommuner, landsting eller privata arbetsgivare. Veckoarbetstid De svarandes genomsnittliga veckoarbetstid är 41,7 timmar. Över hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Bland landstingsanställda och statligt anställda akademiker är det vanligare än bland kommunalanställda och privatanställda akademiker att ha en nor- 15

17 AKADEMIKERRAPPORT 2003 mal veckoarbetstid som är mer än 45 timmar. Den högsta genomsnittliga veckoarbetstiden har de statligt anställda akademikerna (i snitt 42,7 timmar). Till viss del beror dessa skillnader på att deltidsarbete är vanligare i framför allt den kommunala sektorn. Erfarenheter av arbetslöshet Generellt sett är risken för arbetslöshet lägre bland dem som har högre utbildning. Endast två procent av de svarande i undersökningen är arbetslösa just nu. Men nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen är påtagligt högre bland de kvinnliga akademikerna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. Diagram 5 Har du någon gång varit arbetslös under ditt vuxna liv? Ja, mer än ett år, 4% Ja, mer än en månad, upp till ett år, 24% Nej, 58% Ja, mindre än en månad, 14% Akademiker som är invandrare har oftare erfarenhet av arbetslöshet än akademiker som är födda i Sverige. Arbetslöshetens varaktighet varierar också beroende på härkomst. Fyra procent av de svarande i undersökningen uppger att de någon gång har varit arbetslösa under mer än ett år. Bland invandrarna i undersökningen är motsvarande andel 15 procent. Tabell 5 SACO-medlemmarnas erfarenhet av arbetslöshet Invandrarbakgrund (%) ja, mer än ett år ja, upp till ett år ja, totalt Själv invandrare Föräldrar invandrare Ingen invandrarbakgrund Familjeförhållanden 78 procent av de svarande är gifta/sammanboende. Att vara gift/sammanboende är något vanligare bland manliga akademiker än bland kvinnliga. De flesta 70 procent har en partner som också är akademiker. 69 procent uppger att de har barn. Av de akademiker som inte har barn svarar 28 procent att de inte avser att skaffa barn i framtiden. Drygt var tredje akademiker i undersökningen har minst en förälder som också är akademiker. Detta bekräftar bilden att akademiker ofta stimulerar och uppmuntrar sina barn att genomgå högre utbildning. 16

18 Nej, 63% Ja, pappa, 14% Ja, mamma, 6% Diagram 6 Har dina föräldrar akademisk utbildning? Ja, båda föräldrarna, 17% Andra undersökningar har visat är förändringen av den sociala snedrekryteringen till högre utbildning går långsamt. Drygt 25 procent av dagens högskolenybörjare har arbetarbakgrund att jämföra med drygt 35 procent av befolkningen totalt i motsvarande åldersgrupp. De sociala skillnaderna är ännu tydligare om hänsyn också tas till vilka utbildningar studenterna går och vilka lärosäten de studerar på. På längre utbildningar som ofta leder till högre löner, exempelvis jurist-, läkar- och civilingenjörsutbildningarna, är andelen studenter med arbetarbakgrund lägre än på kortare utbildningar. 4 Tillgång till Internet och e-post Den nya tekniken har slagit igenom på bred front bland akademikerna. Nästan nio av tio har tillgång till dator med Internetuppkoppling i hemmet, och drygt nio av tio har en egen e-postadress som de regelbundet använder. Även i den äldsta åldersgruppen (58 64 år) har 83 procent tillgång till dator med Internetuppkoppling i hemmet och 81 procent har en egen e- postadress som de regelbundet använder. Skillnader mellan könen Det syns markanta skillnader mellan de manliga och kvinnliga akademikerna på arbetsmarknaden: Av de manliga är var fjärde chef med underställda, medan motsvarande andel bland de kvinnliga bara är var tionde. De manliga akademikerna tjänar i snitt kronor om året, medan de kvinnliga i snitt tjänar kronor. 76 procent av de manliga akademikerna instämmer i påståendet att deras arbetsplats är en jämställd arbetsplats. Bland de kvinnliga akademikerna instämmer endast 59 procent i detta påstående. Även i hemmet märks skillnader. Av de manliga akademikerna svarar 75 procent att deras partner har en lägre inkomst än vad de själva har. Av de kvinnliga akademikerna svarar däremot över hälften 57 procent att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. 4 Källa; Högskoleverket; Statistik & analys 17

19 AKADEMIKERRAPPORT 2003 Högre Lägre Ungefär lika lön Kvinna Man 0 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 7 Har din partner högre eller lägre lön än vad du har? Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Eftersom de flesta akademiker har en partner som också är akademiker, är detta delvis en naturlig konsekvens av inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. Vad beror skillnaderna på? De manliga akademikerna arbetar oftare åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommunala sektorn, där lönenivåerna är väsentligt lägre. Detta är en förklaring till de stora inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. Den privata sektorn är också mindre hierarkisk. De akademiker som har privata arbetsgivare delar oftast sin chef med färre kollegor särskilt jämfört med de kommunal- eller landstingsanställda. Det är en bidragande orsak till att färre av de kvinnliga akademikerna är chefer med underställda. Men förklaringen räcker inte. Även bland de kommunal- och landstingsanställda akademikerna är det mycket vanligare att män är chefer med underställda än att kvinnor är det. Diagram 8 Chef med underställda Procent Man Kvinna Privat Kommun Landsting Stat Sektor Akademikerna och facket Fackets ställning är stark på svensk arbetsmarknad. En av de tydligaste värdemätarna på detta är organisationsgraden eller i vilken grad nya medlemmar söker sig till facket och befintliga medlemmar väljer att stanna kvar. Av 18

20 alla anställda på den svenska arbetsmarknaden var (första kvartalet 2003) drygt 80 procent medlemmar i någon facklig organisation. 5 Siffran är något högre för arbetare (82,4 procent), men också bland tjänstemän är drygt 79 procent fackligt organiserade. Det är siffror som i ett internationellt perspektiv enbart motsvaras av våra nordiska grannländer. Fackets framtida ställning och betydelse beror till stor del på hur man lyckas förvalta sitt uppdrag. Det handlar om att arbeta med de frågor som medlemmarna efterfrågar och göra det på ett sätt som inger förtroende. För att få en bild av hur medlemmarna ser på SACO och förbundens förmåga att hantera det givna förtroendet har vi i undersökningen frågat vilken nytta de anser sig ha av sitt medlemskap. Av de svarande SACO-medlemmarna anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre SACO-medlemmarna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Minst nytta av facket anser sig kvinnorna i privat sektor ha. Liten eller ingen nytta, 37% Mycket stor nytta, 2% Stor nytta, 9% Diagram 9 Viken nytta tycker du själv att du har av att vara medlem i ditt SACO-förbund? Viss nytta, 52% Vad ger det fackliga medlemskapet? Det fackliga uppdraget är brett, men områden som högre löner, jämställdhet mellan kvinnor och män samt bättre arbetsmiljö har sedan lång tid en stark position bland akademikernas prioriteringar av de fackliga uppgifterna. I undersökningen har vi även ställt frågor om vad SACO-medlemmarna anser att deras fackliga medlemskap ger det vill säga inom vilka områden de uppfattar att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling. Drygt hälften av de svarande anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till att ge dem högre lön och till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom arbetslivet. Något färre anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till högre tillväxt i Sveriges ekonomi, ger dem bättre möjligheter till kompetensutveckling och bättre arbetsmiljö. Det finns tydliga samband mellan hur nöjda SACO-medlemmarna är med sitt fackliga medlemskap och i vilken utsträckning de anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling inom olika områ- 5 Källa; LO (Löne- och välfärdsenheten, oktober 2003); Rapport om facket och jobbet, rapport nr 5 19