Akademikerrapport 2003

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademikerrapport 2003"

Transkript

1 Akademikerrapport 2003

2 Förord Akademikerna blir allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern år har i dag någon form av högskoleutbildning. Det efterfrågas ofta kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar från de 26 SACO-förbunden. SACO:s uppgift är att aktivt bidra till att utveckla Sverige till en ledande kunskapsnation. Kvalificerade utredningar, aktiv samhällspåverkan och opinionsbildning är de huvudsakliga verktyg som används i detta arbete. Människor i vårt samhälle skall ha möjlighet att utvecklas till kunskapsbärare. SACO:s medlemmar äger tillväxtens viktigaste nyckel, kunskapen. En långsiktig tillväxt bygger på förmågan att alstra, förädla och använda kunskap. Bara genom ökat kunskapsinnehåll i produktionen offentlig och privat kan förädlingsvärdet av arbete ökas och skapa tillväxt. Tillväxten utgör i sin tur grunden för ökad välfärd genom ekonomisk, social och kulturell utveckling. Internationalisering och globalisering går i allt snabbare takt. Utbytet mellan länder ökar ständigt. För allt fler människor blir arbete och studier i andra länder en realistisk möjlighet vilket är av godo. Trots det kommer de flesta enskilda medlemmar inom SACO-förbunden att ha sitt arbete och liv i Sverige. Därför är den enskilde medlemmens öde starkt förbundet med landets. Att utveckla Sverige till en avancerad kunskapsekonomi är därför en huvuduppgift för SACO. Rapporten avslutas med tre övergripande slutsatser: 1. Akademikerna en växande grupp Nästan var tredje person i arbetsför ålder i Sverige har i dag någon form av universitets- eller högskoleutbildning. Många av resultaten är en avspegling av att gruppen akademiker har vuxit och blivit mer mångfacetterad. Akademikerna har i kraft av sin kunskapsnivå alltid haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Bland annat därför är ökningen av antalet akademiker intressant ur ett större samhällsperspektiv. Vilka förändringar kommer den att innebära på sikt? Den ställer också nya krav inte minst på akademikernas fackliga företrädare. 2. Stora skillnader mellan kvinnor och män Av resultaten framgår också att det råder stora skillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker. Det är en stor och viktig samhällsförändring att antalet kvinnliga akademiker har ökat. Men mycket återstår att göra när det gäller att öka jämställdheten mellan kvinnliga och manliga akademiker. Lagar, regler och attityder måste förändras så att både män och kvinnor kan kombinera en yrkeskarriär med familj och barn. Det är först då som vi får 1

3 AKADEMIKERRAPPORT 2003 väl fungerande arbetsmarknader för såväl män som kvinnor vilket kan bidra till bättre kapacitetsutnyttjande av humankapitalet och därmed högre tillväxt. 3. Alltför många hinder för utveckling Av resultaten i Akademikerrapporten framgår att de allra flesta akademiker är nöjda med det jobb som de i dag har. Men det framgår också att det finns många hinder som försvårar för akademiker att utvecklas inom sina yrken. Det är viktigt att öka akademikernas utvecklingsmöjligheter inom yrkeslivet. Annars kommer utbyggnaden av den högre utbildningen inte att ge de positiva effekter som från början eftersträvades. Det kommer att finnas fler akademiker, men många av dessa kommer inte att ha full användning av sina kunskaper i de arbetsuppgifter som de utför. Därför är det viktigt att begränsa de hinder som i dag motverkar att akademiker utvecklas inom yrkeslivet. Rapporten baseras på en Temo-undersökning och är framtagen av Jonas Bengtsson i samarbete med omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO:s medlemsförbund. Stockholm i november 2003 Anna Ekström 2

4 Innehåll 1. Sammanfattning 5 2. Bakgrund 9 3. Sveriges akademiker vilka är det? Regionala skillnader Akademikernas rörlighet Avslutande kommentarer 32 Bilaga: Länstabeller 37 SACO 2003 Upplaga: ex ISSN: Författare: Jonas Bengtsson Foto: Magnus Werner Produktion: Ordförrådet AB Tryck: Get AB, Stockholm

5 AKADEMIKERRAPPORT

6 Sammanfattning Kapitel 1 Syfte och upplägg Syftet med Akademikerrapporten är att besvara frågan: vilka är landets akademiker? Rapporten bygger på en Temo-undersökning som genomfördes under senvåren Sammanlagt akademiker i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden svarade på frågeenkäten. De svarande är ungefär jämt fördelade mellan landets 21 län. Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO, Temo, omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO: s medlemsförbund. De handlar bland annat om arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. I kapitel 2 beskrivs bakgrunden till Akademikerrapporten och detaljerna kring undersökningen. Därefter kommer i kapitel 3 en genomgång av resultat som på ett mer övergripande sätt beskriver vilka landets akademiker är. Vilka är landets akademiker? Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACO-förbundens medlemmar i yrkesverksam ålder. Av resultaten framgår bland annat att en majoritet av landets akademiker numera är kvinnor. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland de högutbildade som i befolkningen som helhet. 72 procent av de svarande har mer än tre års högskoleutbildning, och av dessa har i sin tur 8 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Drygt hälften i undersökningen har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något av landets fem största universitet. De övriga har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Av samtliga svarande i undersökningen har var fjärde studerat utomlands. Bland de yngsta akademikerna är andelen större. Ungefär var tredje akademiker är privatanställd. Andelen är mycket högre bland akademiker under 42 år, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Åtta av tio av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Företagarna är fler bland de äldsta i undersökningen, något som indikerar att en del akademiker väljer att övergå till att arbeta som egna företagare under slutet av sin yrkeskarriär. De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har ett bra jobb. Bland de äldre akademikerna är det fler som upplever sin arbetssituation som stressande än bland de yngre. 5

7 AKADEMIKERRAPPORT 2003 Över hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen som varit arbetslösa är påtagligt högre bland de kvinnliga akademikerna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. Bland invandrarna i undersökningen är det nästan fyra gånger så vanligt som bland övriga akademiker att någon gång har varit arbetslös i mer än ett år. Resultaten visar att 70 procent av akademikerna har en partner som också är akademiker. Mer än var tredje har minst en förälder med högre utbildning. Skillnaderna mellan könen är stora. Exempelvis tjänar de manliga akademikerna i snitt kronor om året, medan de kvinnliga i snitt tjänar kronor. Bland de kvinnliga akademikerna svarar en majoritet att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Av de svarande anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre akademikerna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Regionala skillnader Kapitel 4 handlar om regionala skillnader. Trots att antalet svarande i varje län inte är så stort, går det ändå att utläsa vissa skillnader mellan länen. Uppsala och Västerbottens län utmärker sig som universitetsregioner. I dessa län är det vanligare bland akademiker att ha forskarutbildning och att vara statligt anställd än i andra delar av landet. Stockholms län sticker ut i flera avseenden. Här finns fler akademikerjobb inom den privata sektorn, lönerna är högre än genomsnittet, fler har studerat utomlands och så vidare. Skåne och Västra Götalands län har som storstadslän vissa liknande drag, men där är dessa inte lika påtagliga. Den upplevda attityden till utbildning varierar kraftigt mellan olika delar av landet. I Stockholms och Uppsala län anser en högre andel av akademikerna att attityden till utbildning är mer positiv i deras hemlän jämfört med andra delar av Sverige. I Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Värmland, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län anser en högre andel att attityden till utbildning är mindre positiv i deras hemlän jämfört med övriga delar av landet. Akademikernas rörlighet Kapitel 5 handlar om akademikernas rörlighet på arbetsmarknaden. Denna har i vissa avseenden ökat. Det är vanligare bland kvinnliga än bland man- 6

8 liga akademiker att ha haft många olika arbetsgivare. De kommunalt anställda akademikerna har i snitt haft fler arbetsgivare än de akademiker som är verksamma inom andra sektorer. Av resultaten framgår att det är relativt vanligt bland akademiker att röra sig mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. Totalt har 66 procent av männen och 78 procent av kvinnorna i undersökningen tidigare arbetat inom någon annan sektor än i dag. Den geografiska rörligheten är mer begränsad. Resultaten tyder på att det främst är familjeskäl inte arbetsmarknadsskäl som styr akademikernas val av bostadsort. Mer än varannan svarande uppger att deras privata situation gör det svårt för dem att flytta till någon annan ort, även om det skulle innebära ett mycket bättre arbete. En viktig förklaring till detta är troligtvis att många akademiker har en partner som också förvärvsarbetar. För att familjen ska kunna flytta krävs att båda kan få jobb som de känner sig nöjda med. Över hälften av de svarande bor kvar i sitt uppväxtlän. Utbyggnaden av de regionala universiteten och högskolorna har varit framgångsrik så till vida att den bidragit till kompetensförsörjningen i närregionen kring högskolorna. Men den har också lett till inlåsningseffekter i regionala arbetsmarknader. Eftersom det är relativt ovanligt att akademiker byter bostadslän efter avslutade studier kommer de studenter som lockas till regionens universitet eller högskolor med hyfsat stor sannolikhet att stanna i regionen framöver. Därmed har utbyggnaden av regionala universitet och högskolor indirekt bidragit till att minska akademikernas rörlighet på arbetsmarknaden. Tre övergripande slutsatser Avslutningsvis, i kapitel 6, redovisas våra tre övergripande slutsatser av resultaten: 1. Akademikerna är en stor och växande grupp som blir allt mer mångfacetterad. Antalet akademikeryrken har ökat. Lärarna, läkarna, prästerna och juristerna har fått sällskap av ingenjörer, ekonomer, systemvetare och en lång rad andra akademikerkategorier. Exakt hur detta kommer att påverka på sikt är oklart men det kommer att ha stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det ställer också nya krav inte minst på akademikernas fackliga företrädare. 2. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga akademiker är mycket stora. Kvinnorna i undersökningen har i snitt lägre inkomst, svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, svårare att avancera till chefspositioner och så vidare. En delförklaring är att de manliga akademikerna oftare arbetar åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommunala sektorn, där lönenivåerna är lägre och mindre varierande. En annan att kvinnorna som regel tar ett större ansvar för familjen och hemmet. Mycket återstår bevisligen att göra när det gäller att öka jämställdheten mellan kvinnliga och manliga akademiker. Lagar, regler och attityder 7

9 AKADEMIKERRAPPORT 2003 måste förändras så att både män och kvinnor kan kombinera en yrkeskarriär med familj och barn. 3. Även om de flesta akademiker är nöjda med sina jobb, framgår det av resultaten att många möter hinder som försvårar för dem att utvecklas inom sina yrken. En relativt stor andel av de svarande tycker inte att deras kompetens tillvaratas fullt ut i det arbete som de i dag har. Över hälften av akademikerna uppger att deras privata situation gör det mycket svårt för dem att flytta till en annan ort, även om det skulle innebära att de fick ett mycket bättre arbete. Baksidan med de regionala universiteten och högskolorna är att dessa också ger en inlåsningseffekt. De högutbildade flyttar inte mellan olika landsdelar och förvärvar nya erfarenheter, utan lockas att stanna kvar i den region där de är uppväxta. Det är viktigt att riva de hinder som begränsar akademikernas utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att öka möjligheterna att kunna utnyttja och belönas för sina erfarenheter, kunskaper och kompetenser till att få ökade möjligheter för akademikerna själva att utvecklas vidare såväl professionellt som i sina andra roller i livet. 8

10 Bakgrund Kapitel 2 Syftet med Akademikerrapporten Syftet med Akademikerrapporten är att besvara frågan: vilka är landets akademiker? Akademikerna blir allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern år har i dag någon form av universitets- eller högskoleutbildning. Det efterfrågas ofta kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden. Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACOs medlemmar i yrkesverksam ålder. Undersökningen genomfördes under senvåren Sammanlagt har akademiker i åldrarna år från de 26 SACO-förbunden svarat på enkäten. Undersökningen är upplagd så att den ger en god bild medlemmarnas situation på riksnivå samtidigt som den ger en översiktlig bild av situationen i vart och ett av landets 21 län. Om undersökningen Akademikerrapporten bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under perioden 7 april till 26 maj Målgrupp för undersökningen är SACOs medlemmar i åldrarna år. I undersökningen ingår medlemmar från samtliga 26 SACO-förbunden. För undersökningen drogs separata, slumpmässiga urval om 200 medlemmarna inom vart och av Sveriges 21 län. Av dessa sammanlagt medlemmar har Man Kvinna Totalt Utskickade enkäter Antal svar Tabell 1 Beskrivning av urvalet Gift/sammanboende 80 % 76 % 78 % Genomsnittlig årslön 411 tkr 285 tkr 347 tkr Genomsnittlig ålder 45 år 43 år 44 år år 20 % 26 % 23 % år 20 % 22 % 21 % år 19 % 19 % 19 % år 25 % 18 % 21 % år 16 % 14 % 15 % Högsta avslutade utbildning Högskoleutbildning, högst 3 år 15 % 21 % 18 % Högskoleutbildning, mer än 3 år 63 % 65 % 64 % Forskarutbildning 10 % 6 % 8 % 9

11 AKADEMIKERRAPPORT besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 69 procent. Svarsfrekvensen varierar något mellan länen. Högst är den i Västmanland (77 %) och lägst i Gävleborg (61 %). I databearbetningarna har materialet vägts i förhållande till det totala antalet medlemmar i målgruppen inom respektive län. Den bortfallsanalys som genomförts visar på god överensstämmelse mellan urvalet och de svarande när det gäller fördelning på kön, ålder respektive förbund. Frågeformuläret innehöll drygt 50 frågor, många med flera delfrågor. I undersökningen ställdes frågor om bland annat arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO, Temo, omvärldsanalysföretaget United Minds samt en referensgrupp med representanter från SACO:s medlemsförbund. Undersökningen medger uppdelning av resultaten på kön, ålder, typ av arbetsgivare med mera. Eftersom antalet svar per län inte är så stort krävs mycket tydliga regionala skillnader i resultaten för att dessa olikheter ska vara statistiskt tillförlitliga. Definition SACO-medlem Tillsammans har SACO-förbunden medlemmar (inkl. studenter), de samlar alltså en mycket stor andel av landets akademiker. De akademiker som tillfrågas i undersökningen är representativa för samtliga akademiker som är medlemmar i ett SACO-förbund. Av praktiska skäl används fortsättningsvis i rapporten begreppet SACOmedlemmar som samlingsnamn för samtliga medlemmar i SACO:s 26 medlemsförbund. SACO-medlem avser således i rapporten inte de akademikerförbund som formellt är de enda medlemmarna i SACO. Rapportens disposition Akademikerrapporten är en mycket omfattande undersökning. I denna huvudrapport tar vi bara upp ett urval av de många intressanta resultat som vi fått fram. Vilka är akademikerna? Hur upplever de sin ställning på arbetsmarknaden? Hur ser de på sitt fackliga medlemskap? Och så vidare. Dessutom ägnar vi särskilda kapitel åt regionala skillnader samt akademikernas rörlighet. En del av de resultat som inte redovisas i huvudrapporten kommer eventuellt att presenteras senare. Rapporten är disponerad enligt följande; Kapitel 3 Sveriges Akademiker vilka är det? Kapitel 4 Regionala skillnader Kapitel 5 Akademikernas rörlighet Kapitel 6 Avslutande kommentarer Bilaga Länstabeller 10

12 Sveriges akademiker vilka är det? Kapitel 3 Kön och etnisk bakgrund Vilka är landets akademiker? I detta avsnitt presenteras ett urval av resultat från undersökningen i syfte att besvara den frågan. Av de svarande är nästan 53 procent kvinnor och drygt 47 procent män. Bland de yngre akademikerna är andelen kvinnor större än bland de äldre. Detta är helt i linje med fördelningen av landets samtliga akademiker och avspeglar förändringen att det i allt större utsträckning är kvinnor som genomgår högre utbildning. Fortfarande är dock en majoritet (52 procent) av SACO-förbundens medlemmar män. Andelen invandrare är ungefär lika stor i Akademikerrapporten som i befolkningen som helhet. Av de svarande är cirka 8 procent själva födda utomlands, och ytterligare cirka 13 procent har minst en utlandsfödd förälder. I genomsnitt är det lika vanligt bland invandrare att ha akademisk utbildning som bland infödda svenskar. Däremot visar andra undersökningar att skillnaden i utbildningsnivå mellan olika invandrargrupper är mycket stor. Utbildningsnivå och inriktning 72 procent av dem som svarat har mer än tre års högskoleutbildning, och av dessa har i sin tur 8 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Detta beror på att många utbildningar har förlängts under talet. Forskarutbildningen har inte byggts ut i samma takt som grundutbildningen och många disputerar först sent. Därför är det en större andel av de äldre akademikerna som har forskarutbildning. Andelen som saknar akademisk examen är 11 procent. Att inte ha fullföljt sin utbildning, dvs. tagit examen är vanligare bland män än bland kvinnor. Att ha en magisterexamen 1 eller motsvarande (omfattande minst 160 po- Utbildningsinriktning (%) Kvinnor Män Totalt Naturvetenskap Teknik Humaniora Medicin Vård & omsorg Beteendevetenskap/psykologi Socialt arbete Undervisning/pedagogik Data/systemvetenskap Samhällsvetenskap & ekonomi Juridik Medie- & kommunikationsvetenskap Annat Tabell 2 SACO-medlemmarnas utbildningsinriktning 1 Magisterexamen infördes som generell examen 1 juli

13 AKADEMIKERRAPPORT 2003 äng) är betydligt mer vanligt bland de akademiker som är år än bland de akademiker som är år. Ungefär var tredje har en naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på sin utbildning. Andelen med teknisk inriktning är väsentligt större bland de manliga än bland de kvinnliga akademikerna. En grupp som ökat kraftigt över tiden är ekonomerna. Bland de yngsta akademikerna (26 33 år) är nästan var femte ekonom, medan motsvarande andel bland de äldsta (58 64 år) endast är var tjugonde. En stor akademikergrupp är lärarna. 16 procent av de svarande har en utbildning med inriktning på undervisning/pedagogik. Av tabell 2 framgår vilka utbildningsinriktningar de svarande har. Att tabellen summerar till 140 procent beror på att många har mer än en utbildning. 2 Lärosäten Drygt hälften av de svarande har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något av landets fem största universitet Lunds universitet (13 procent), Uppsala universitet (12 procent), Stockholms universitet (11 procent), Göteborgs universitet (10 procent) eller Umeå universitet (6 procent). De övriga har huvuddelen av sin akademiska utbildning från något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Tre procent svarar att de har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning på något utländskt universitet. Studerat, arbetat eller bott utomlands Internationaliseringen har slagit igenom bland akademikerna. Av samtliga svarande i undersökningen har var fjärde studerat utomlands. Numera påbörjas utlandsstudierna för många redan under gymnasietiden samtidigt som landets högskolor och universitet har väl utbyggda utbytesprogram. I den yngsta åldersgruppen (26 33 år) är andelen som studerat utomlands följdriktigt betydligt högre, 37 procent. Samtidigt med det ökade studentutbytet har såväl företag som offentliga verksamheter blivit allt mer internationaliserade och andelen som har arbe- Diagram 1 Har du studerat eller arbetat utomlands? Procent Studerat utomlands Arbetat utomlands Frågeställning; Inom vilket eller vilka av följande områden har du din huvudsakliga akademiska utbildning? Ålder 12

14 tat utomlands är 28 procent av samtliga i svarande. Av dessa har 11 procentenheter arbetat utomlands under minst ett år. 17 procent svarar dessutom att de idag har planer på att arbeta utomlands i framtiden. Nästan hälften har vid något tillfälle i livet bott utomlands, och nästan var fjärde har bott utomlands i mer än ett år. I detta ingår dock de utlandsfödda akademikerna. Uppfattningen om svensk utbildning Akademikerna har olika uppfattningar om hur svensk utbildning står sig vid en internationell jämförelse. 13 procent av dem som svarat tycker att svensk utbildning håller högre klass, medan 18 procent tycker att den håller lägre klass. De flesta anser att den håller i stort sett samma klass eller saknar uppfattning. Lägre klass, 18% Högre klass, 13% Diagram 2 Hur tycker du att svensk utbildning står sig i en internationell jämförelse? Saknar uppfattning, 32% I stort sett samma, 37% Svaren går lika mycket isär bland de akademiker som har egen erfarenhet av att studera eller arbeta utomlands. Det beror troligtvis på att de som studerat eller arbetat utomlands har olika erfarenheter beroende på i vilken miljö som de vistats. Utbildningen och arbetsuppgifterna Ungefär 60 procent av akademikerna anser att de har en utbildningsnivå som stämmer med deras arbetsuppgifter. 20 procent anser att de har mer Procent Jag har mer utbildning än jag behöver Diagram 3 Hur tycker du att din utbildning står i förhållande till ditt nuvarande yrke? Jag skulle egentligen behöva mer utbildning Ålder 13

15 AKADEMIKERRAPPORT 2003 utbildning än yrket kräver och 10 procent anser att de egentligen skulle behöva mer utbildning för att klara sitt nuvarande yrke. Bland de yngsta och de äldsta akademikerna är det flest som anser sig vara överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. För den yngre gruppen akademiker kan situationen till del förklaras av att det, i en hårdnande konkurrens om akademikerjobben, kan ses som ett strategiskt val att ta ett jobb med lägre kvalifikationskrav i utbyte mot bättre karriärmöjligheter inom (eller utanför) företaget. Arbetslivet efter studierna inleds således med mindre kvalificerade arbetsuppgifter som en vidareutbildning på arbetsplatsen. Andelen som anser sig vara i behov av ytterligare utbildning för att klara sitt yrke avtar med åldern. Sysselsättning 82 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är tre gånger så vanligt bland de kvinnliga akademikerna som bland de manliga. 5 procent har som huvudsakliga sysselsättning att driva eget företag. Företagarna är fler (9 procent) i den äldsta åldersgruppen år. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror bland annat på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder snarare än att benägenheten att starta eget stiger med åldern 3. Kvinnliga akademiker är långtidssjukskrivna, föräldralediga eller studerande i större utsträckning än männen. Manliga akademiker är oftare heltidsanställda eller egna företagare än de kvinnliga akademikerna. Tabell 3 SACO-medlemmarnas huvudsakliga sysselsättning Huvudsaklig sysselsättning (%) Kvinnor Män Totalt Eget företag Anställd, heltid Anställd, deltid Studerande Föräldraledig Långtidssjukskriven Arbetslös Pensionerad Se Andersson & Wadensjö (Arbetsmarknad & arbetsliv, nr 3 4, hösten/vintern 2003); En arbetslöshetsförsäkring för alla sysselsatta? Typ av arbetsgivare Av svaren framgår att ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är mycket högre bland akademiker under 42 år, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Det har blivit fler ekonomer, ingenjörer, systemvetare och andra yrkeskategorier som arbetar för privata företag. I den äldsta åldersgruppen (58 64 år) är endast 15 procent av akademikerna privatanställda. 14

16 Bland de manliga akademikerna är det klart vanligast att vara privatanställd, medan det bland de kvinnliga är vanligast att vara kommunalt anställd. Typ av arbetsgivare (%) år år år år 58- år Totalt Privat Kommun Landsting Stat Annan Tabell 4 SACO-medlemmarnas arbetsgivare Utvecklingsmöjligheter De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har ett bra jobb. Tre av fyra är mycket nöjda med sina arbetsuppgifter. Men drygt hälften svarar ändå att deras arbetssituation allt för ofta känns stressande. Bland de äldre akademikerna är det fler som upplever sin arbetssituation som stressande än bland de yngre. Över hälften anser att de har goda möjligheter att i framtiden göra karriär. Bland männen är det fler som svarar att de har goda karriärmöjligheter än bland kvinnorna. Samtidigt instämmer 82 procent av akademikerna i påståendet att de för att kunna höja sin lön mer än marginellt måste byta arbetsgivare. Diagram 4 I vilken utsträckning gäller följande för dig? I hög utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls För att kunna höja min lön mer än marginellt måste jag byta arbetsgivare 0 20% 40% 60% 80% 100% Bisysslor Var femte svarande i undersökningen uppger sig ha någon form av bisyssla som ger extrainkomster. 8 procent driver eget företag som bisyssla. De statligt anställda akademikerna har oftare bisysslor än akademiker som är anställda av kommuner, landsting eller privata arbetsgivare. Veckoarbetstid De svarandes genomsnittliga veckoarbetstid är 41,7 timmar. Över hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Bland landstingsanställda och statligt anställda akademiker är det vanligare än bland kommunalanställda och privatanställda akademiker att ha en nor- 15

17 AKADEMIKERRAPPORT 2003 mal veckoarbetstid som är mer än 45 timmar. Den högsta genomsnittliga veckoarbetstiden har de statligt anställda akademikerna (i snitt 42,7 timmar). Till viss del beror dessa skillnader på att deltidsarbete är vanligare i framför allt den kommunala sektorn. Erfarenheter av arbetslöshet Generellt sett är risken för arbetslöshet lägre bland dem som har högre utbildning. Endast två procent av de svarande i undersökningen är arbetslösa just nu. Men nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen är påtagligt högre bland de kvinnliga akademikerna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. Diagram 5 Har du någon gång varit arbetslös under ditt vuxna liv? Ja, mer än ett år, 4% Ja, mer än en månad, upp till ett år, 24% Nej, 58% Ja, mindre än en månad, 14% Akademiker som är invandrare har oftare erfarenhet av arbetslöshet än akademiker som är födda i Sverige. Arbetslöshetens varaktighet varierar också beroende på härkomst. Fyra procent av de svarande i undersökningen uppger att de någon gång har varit arbetslösa under mer än ett år. Bland invandrarna i undersökningen är motsvarande andel 15 procent. Tabell 5 SACO-medlemmarnas erfarenhet av arbetslöshet Invandrarbakgrund (%) ja, mer än ett år ja, upp till ett år ja, totalt Själv invandrare Föräldrar invandrare Ingen invandrarbakgrund Familjeförhållanden 78 procent av de svarande är gifta/sammanboende. Att vara gift/sammanboende är något vanligare bland manliga akademiker än bland kvinnliga. De flesta 70 procent har en partner som också är akademiker. 69 procent uppger att de har barn. Av de akademiker som inte har barn svarar 28 procent att de inte avser att skaffa barn i framtiden. Drygt var tredje akademiker i undersökningen har minst en förälder som också är akademiker. Detta bekräftar bilden att akademiker ofta stimulerar och uppmuntrar sina barn att genomgå högre utbildning. 16

18 Nej, 63% Ja, pappa, 14% Ja, mamma, 6% Diagram 6 Har dina föräldrar akademisk utbildning? Ja, båda föräldrarna, 17% Andra undersökningar har visat är förändringen av den sociala snedrekryteringen till högre utbildning går långsamt. Drygt 25 procent av dagens högskolenybörjare har arbetarbakgrund att jämföra med drygt 35 procent av befolkningen totalt i motsvarande åldersgrupp. De sociala skillnaderna är ännu tydligare om hänsyn också tas till vilka utbildningar studenterna går och vilka lärosäten de studerar på. På längre utbildningar som ofta leder till högre löner, exempelvis jurist-, läkar- och civilingenjörsutbildningarna, är andelen studenter med arbetarbakgrund lägre än på kortare utbildningar. 4 Tillgång till Internet och e-post Den nya tekniken har slagit igenom på bred front bland akademikerna. Nästan nio av tio har tillgång till dator med Internetuppkoppling i hemmet, och drygt nio av tio har en egen e-postadress som de regelbundet använder. Även i den äldsta åldersgruppen (58 64 år) har 83 procent tillgång till dator med Internetuppkoppling i hemmet och 81 procent har en egen e- postadress som de regelbundet använder. Skillnader mellan könen Det syns markanta skillnader mellan de manliga och kvinnliga akademikerna på arbetsmarknaden: Av de manliga är var fjärde chef med underställda, medan motsvarande andel bland de kvinnliga bara är var tionde. De manliga akademikerna tjänar i snitt kronor om året, medan de kvinnliga i snitt tjänar kronor. 76 procent av de manliga akademikerna instämmer i påståendet att deras arbetsplats är en jämställd arbetsplats. Bland de kvinnliga akademikerna instämmer endast 59 procent i detta påstående. Även i hemmet märks skillnader. Av de manliga akademikerna svarar 75 procent att deras partner har en lägre inkomst än vad de själva har. Av de kvinnliga akademikerna svarar däremot över hälften 57 procent att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. 4 Källa; Högskoleverket; Statistik & analys 17

19 AKADEMIKERRAPPORT 2003 Högre Lägre Ungefär lika lön Kvinna Man 0 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 7 Har din partner högre eller lägre lön än vad du har? Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Eftersom de flesta akademiker har en partner som också är akademiker, är detta delvis en naturlig konsekvens av inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. Vad beror skillnaderna på? De manliga akademikerna arbetar oftare åt privata arbetsgivare, medan de kvinnliga oftare arbetar inom den kommunala sektorn, där lönenivåerna är väsentligt lägre. Detta är en förklaring till de stora inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. Den privata sektorn är också mindre hierarkisk. De akademiker som har privata arbetsgivare delar oftast sin chef med färre kollegor särskilt jämfört med de kommunal- eller landstingsanställda. Det är en bidragande orsak till att färre av de kvinnliga akademikerna är chefer med underställda. Men förklaringen räcker inte. Även bland de kommunal- och landstingsanställda akademikerna är det mycket vanligare att män är chefer med underställda än att kvinnor är det. Diagram 8 Chef med underställda Procent Man Kvinna Privat Kommun Landsting Stat Sektor Akademikerna och facket Fackets ställning är stark på svensk arbetsmarknad. En av de tydligaste värdemätarna på detta är organisationsgraden eller i vilken grad nya medlemmar söker sig till facket och befintliga medlemmar väljer att stanna kvar. Av 18

20 alla anställda på den svenska arbetsmarknaden var (första kvartalet 2003) drygt 80 procent medlemmar i någon facklig organisation. 5 Siffran är något högre för arbetare (82,4 procent), men också bland tjänstemän är drygt 79 procent fackligt organiserade. Det är siffror som i ett internationellt perspektiv enbart motsvaras av våra nordiska grannländer. Fackets framtida ställning och betydelse beror till stor del på hur man lyckas förvalta sitt uppdrag. Det handlar om att arbeta med de frågor som medlemmarna efterfrågar och göra det på ett sätt som inger förtroende. För att få en bild av hur medlemmarna ser på SACO och förbundens förmåga att hantera det givna förtroendet har vi i undersökningen frågat vilken nytta de anser sig ha av sitt medlemskap. Av de svarande SACO-medlemmarna anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre SACO-medlemmarna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Minst nytta av facket anser sig kvinnorna i privat sektor ha. Liten eller ingen nytta, 37% Mycket stor nytta, 2% Stor nytta, 9% Diagram 9 Viken nytta tycker du själv att du har av att vara medlem i ditt SACO-förbund? Viss nytta, 52% Vad ger det fackliga medlemskapet? Det fackliga uppdraget är brett, men områden som högre löner, jämställdhet mellan kvinnor och män samt bättre arbetsmiljö har sedan lång tid en stark position bland akademikernas prioriteringar av de fackliga uppgifterna. I undersökningen har vi även ställt frågor om vad SACO-medlemmarna anser att deras fackliga medlemskap ger det vill säga inom vilka områden de uppfattar att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling. Drygt hälften av de svarande anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till att ge dem högre lön och till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom arbetslivet. Något färre anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till högre tillväxt i Sveriges ekonomi, ger dem bättre möjligheter till kompetensutveckling och bättre arbetsmiljö. Det finns tydliga samband mellan hur nöjda SACO-medlemmarna är med sitt fackliga medlemskap och i vilken utsträckning de anser att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling inom olika områ- 5 Källa; LO (Löne- och välfärdsenheten, oktober 2003); Rapport om facket och jobbet, rapport nr 5 19

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Akademikerrapport 2005

Akademikerrapport 2005 Akademikerrapport 2005 Förord SACO har ett tydligt mandat från förbunden och medlemmarna att driva samhällsfrågor som är viktiga för medlemmarna. Utgångspunkten är medlemsintresset och samhällsintresset;

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Värdefullt vetande om chefer För tredje gången sedan 2008 presenterar Sveriges chefsorganisation Ledarna skriften Chefen i siffror. Med Chefen i siffror

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Här finns framtidens chefer

Här finns framtidens chefer Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2005

Akademikerbarometer 3-2005 Akademikerbarometer 3-2005 "Sveriges akademiker om arbete..." Jonas Bengtsson November 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om arbete 3. Sveriges

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Ojämställt ledarskap

Ojämställt ledarskap SKTFs undersökning om det ojämställda ledarskapet en jämförande studie om chefers förutsättningar inom mansdominerad respektive kvinnodominerad verksamhet. Ojämställt ledarskap Oktober 2008 1 Inledning

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer