Akademikerrapport 2005

Transkript

1 Akademikerrapport 2005

2 Förord SACO har ett tydligt mandat från förbunden och medlemmarna att driva samhällsfrågor som är viktiga för medlemmarna. Utgångspunkten är medlemsintresset och samhällsintresset; våra medlemmars intresse och möjliga utveckling är starkt sammankopplade med Sveriges. Därför, och för att Sverige konkurrerar med andra länder på den globala marknaden, har SACO formulerat målet att Sverige ska vara en av de ledande kunskapsnationerna. Akademikerrapport 2005 är en uppföljning av SACO:s första Akademikerrapport I årets undersökning har dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med tillväxtfrågor inkluderats. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, frågor om hur man ser på sina egna möjligheter att bidra till tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. SACO-medlemmarna blir allt mer rörliga och allt fler har erfarenhet av utlandsvistelse för studier eller arbete. Ser man däremot till den geografiska rörligheten inom landets gränser är rörligheten fortfarande låg. Allt fler regionala högskolor är en bidragande faktor till den låga rörligheten och man borde rimligen tala om att Sverige idag är uppdelat i ett antal regionala utbildningsmarknader där högskolor och universitet utbildar regionens invånare för ett arbetsliv inom regionen. Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som akademikerna själva lyfter fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen En av grundstenarna för en generell välfärdspolitik är att de yrkesverksamma har ett skydd vid tillfällen när man av olika skäl inte kan arbeta. För att ett sådant system ska upplevas som legitimt krävs att de som betalar till systemet också kan förlita sig på stöd från detsamma om behov skulle uppstå. Dagens tak på arbetslöshetsförsäkringen innebär att nästan alla SACO:s medlemmar i praktiken får ut betydligt mindre än 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det riskerar försäkringens långsiktiga legitimitet och urholkar betalningsviljan då behovet av kompletterande försäkringar blir allt tydligare. Det finns två vägar att lösa problemet; höja taket eller avskaffa avgifter ovanför taket. Min förhoppning är att rapportens innehåll ska ge läsaren fördjupade kunskaper om akademikerna och deras tillvaro i dagens Sverige. Rapporten är framtagen av Jonas Bengtsson och bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. Stockholm i oktober 2005 Anna Ekström 1

3 Sammanfattning Syfte och upplägg Akademikerrapport 2005 är en uppföljning av SACO:s första Akademikerrapport 2003 Som underlag för rapporten har Temo genomfört en enkätundersökning riktad till yrkesverksamma SACO-medlemmar. Syftet med undersökningarna är att svara på frågan: vilka är Sveriges akademiker? Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO och Temo. De handlar bland annat om arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen ska förmodligen flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning ingå även i 2005 års undersökning. I årets undersökning har dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med tillväxtfrågor inkluderats. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, frågor om hur man ser på sina egna möjligheter att bidra till tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. Sveriges akademiker 2005 Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACO-förbundens medlemmar i yrkesverksam ålder. Av resultaten framgår bland annat att en majoritet av landets akademiker numera är kvinnor. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland de högutbildade som i befolkningen som helhet. Dessutom framgår att; 77 procent av de svarande har mer än tre års högskoleutbildning. Av dessa har i sin tur 11 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Nästan hälften i undersökningen har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning vid något av landets fyra största universitet. De övriga har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning vid något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Var tredje SACO-medlem har studerat utomlands. Ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är högre bland de yngre, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. 83 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är dubbelt så vanligt bland de kvinnliga SACO-medlemmarna som bland de manliga. 3

4 AKADEMIKERRAPPORT 2005 De allra flesta anser att de i det stora hela har en bra arbetssituation. 8 av 10 SACO-medlemmar anser att den egna arbetssituationen är ganska eller mycket bra. Men en tredjedel av akademikerna uppger sig ofta vara stressade på ett sätt som känns olustigt. Knappt hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen som varit arbetslösa är påtagligt högre bland de kvinnliga SACO-medlemmarna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. 8 av 10 SACO-medlemmar har en partner som också är akademiker. Mer än var tredje har minst en förälder med högre utbildning. 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre akademikerna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland Regionala skillnader Eftersom antalet svar per län inte är så stort har vi valt att gruppera landets län i norra-, östra och södra Sverige för att de regionala olikheterna som redovisas ska vara mer statistiskt tillförlitliga. Medlemmar som bor i norra Sverige 1 är oftare utbildade inom vård & omsorg och socialt arbete anser mindre ofta att utbildningen vid deras universitet/högskola håller högre klass än andra universitet/högskolor har mer sällan studerat/arbetat/bott utomlands, men anser oftare att svensk utbildning håller högre klass vid en internationell jämförelse har oftare barn Medlemmar som bor i östra Sverige 2 har oftare studerat utomlands anser oftare att inkomstskillnaderna borde vara större är oftare födda utanför Sverige och har oftare föräldrar som är födda utanför Sverige Medlemmar som bor i södra Sverige 3 har längre arbetsveckor har mer sällan barn Övergripande slutsatser Akademikerrapporten bygger på ett omfattande underlag. Resultaten innehåller många tänkvärda uppgifter och det går att dra många slutsatser. Vi tycker att följande övergripande slutsatser är viktiga att lyfta fram: 4

5 Internationellt rörliga, men regionalt inlåsta SACO-medlemmarna blir allt mer rörliga och allt fler har erfarenhet av utlandsvistelse för studier eller arbete. Ser man däremot till den geografiska rörligheten inom landets gränser är rörligheten fortfarande låg. Allt fler regionala högskolor är en bidragande faktor till den låga rörligheten och man borde rimligen tala om att Sverige idag är uppdelat i ett antal regionala utbildningsmarknader där högskolor och universitet utbildar regionens invånare för ett arbetsliv inom regionen. Företagsamhet och utbildning måste löna sig mer Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som lyfts fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen Tag gärna ut högskoleavgift men inte från svenska studenter Motståndet bland SACO-medlemmarna mot att ta ut avgifter för högskoleutbildning från studenter i Sverige är starkt. Tre av fyra säger nej och endast 15 säger ja till avgifter. Samtidigt finns det ett starkt stöd för möjligheten att ta ut avgift för studenter från länder utanför EU. Två av tre SACO-medlemmar är positiva till den möjligheten. Det förefaller med andra ord finnas en stor förståelse för en ordning där statliga universitet och högskolor ges möjlighet att ta ut avgifter av studenter så länge de svenska studenterna inte berörs. 4 av 10 vet vad de skulle få i a-kasseersättning En av grundstenarna för en generell välfärdspolitik är att de yrkesverksamma har ett skydd vid tillfällen när man av olika skäl inte kan arbeta. För att ett sådant system ska upplevas som legitimt krävs att de som betalar till systemet också kan förlita sig på stöd från detsamma om behov skulle uppstå. 1 av 3 av SACO-medlemmarna tror att de skulle få ut markant mer i ersättning från a-kassan än de faktiskt skulle få ut. 4 av 10 vet på ett ungefär hur mycket de skulle få ut i ersättning från a-kassan om de råkade bli arbetslösa. 1 av 20 tror att de skulle få ut markant mindre i ersättning från a-kassan än de faktiskt skulle få ut. Dagens tak på arbetslöshetsförsäkringen innebär att nästan alla SACO:s medlemmar i praktiken får ut betydligt mindre än 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det riskerar försäkringens långsiktiga legitimitet och urholkar betalningsviljan då behovet av kompletterande försäkringar blir allt tydligare. Det finns två vägar att lösa problemet; höja taket eller avskaffa avgifter ovanför taket. 5

6 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Vad har hänt sedan 2003? Akademikerrapport 2005 bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. 4 För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen sedan förra undersökningen återfinns flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning även i 2005 års undersökning. Vid en jämförelse mellan resultaten från 2003 och årets undersökning finner vi över lag stora likheter. Ett antal signifikanta skillnader är dock värda att notera. År har SACO-medlemmarna oftare en forskarutbildning och mer sällan högskoleutbildning i högst 3 år.... har SACO-medlemmarna oftare arbetat och/eller studerat utomlands.... bor fler SACO-medlemmar i det län där de studerade och växte upp.... har färre valt att flytta tillbaks till hemorten efter avslutade studier på annan ort.... är fler SACO-medlemmar landstingsanställda. 4 Exkl. Reservofficersförbundet 6

7 Bakgrund Kapitel 1 Syftet med Akademikerrapporten Akademikerna blir allt fler. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial utbildning medan en tiondel hade minst treårig eftergymnasial utbildning. Sedan dess har svenskarnas utbildningsnivå stigit kraftigt och idag är det fler svenskar som har minst treårig eftergymnasial utbildning än de som har förgymnasial utbildning Procent Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år Diagram 1 Andel högskoleutbildade i åldern år ( ) Källa: SCB 10 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 5 Forskarutbildning Dagens unga möter ett betydligt större utbud av utbildning än gårdagens och utbildningsnivån kan därför antas fortsätta stiga i takt med att yngre (ofta högskoleutbildade) ersätter äldre (med lägre utbildningsnivå) på arbetsmarknaden. Det är därför fullt naturligt att det allt oftare efterfrågas kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO för andra gången tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar i åldrarna år från SACO:s medlemsförbund. 5 Tidigare kartläggningar SACO tog 2003 fram en första Akademikerrapport. Som underlag för rapportern genomförde Temo en enkätundersökning riktad till yrkesverksamma SACO-medlemmar. Akademikerrapporten 2003 innehöll frågor om den egna utbildningen, det egna arbetet, lönebildning, SACO och medlemskapet samt rörlighet. De övergripande slutsatserna från undersökningen var att; Akademikerna är en stor och växande grupp som blir allt mer mångfacetterad. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga akademiker var mycket stora. Även om de flesta akademiker var nöjda med sina jobb, framgick det av resultaten att många mötte hinder som försvårade för dem att utvecklas inom sina yrken. 5 Vid undersökningstillfället hade SACO 26 medlemsförbund. Sedan 1 juli 2005 är antalet medlemsförbund 25 då två av förbunden (Naturvetareförbundet och Skogsakademikerna) bildat ett gemensamt Naturvetareförbund. 7

8 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Om årets undersökning Akademikerrapport 2005 bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. 6 Frågeformuläret har utformats i samarbete mellan SACO och Temo och innehöll totalt 53 frågor, de flesta med flera olika svarsalternativ att välja emellan. För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen sedan förra undersökningen återfinns flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning även i 2005 års undersökning. I årets undersökning ingår dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med utbildnings- och tillväxtfrågor. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. Målgrupp för undersökningen är SACO:s medlemmar i åldrarna år. För undersökningen drogs separata, slumpmässiga urval. 7 Av dessa sammanlagt medlemmar har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Tabell 1 Beskrivning av urvalet, Sveriges akademiker KVINNA MAN TOTALT Antal genomförda intervjuer Gift/sammanboende 82 % 79 % 80 % Ålder 38 år 32 % 23 % 27 % år 37 % 39 % 38 % 52+ år 31 % 38 % 35 % Genomsnittlig ålder 43 år 46 år 44 år 6 7 Exkl. Reservofficersförbundet Utskicket har gjorts till lika många medlemmar inom varje län för att man ska kunna undersöka geografiska skillnader och likheter. För att bli representativt är resultatet sedan vägt mot kombination kön/län. Bostadsregion Norra Sverige 16 % 15 % 16 % Östra Sverige 46 % 45 % 45 % Södra Sverige 38 % 40 % 39 % Högsta avslutade utbildning Högskoleutbildning, högst 3 år 17 % 13 % 15 % Högskoleutbildning, mer än 3 år 65 % 67 % 66 % Forskarutbildning 10 % 11 % 11 % Född..... i Sverige 92 % 90 % 91 %... i övriga Norden 2 % 4 % 3 %... i övriga Europa 4 % 2 % 3 %... utanför Europa 2 % 4 % 3 % 8

9 Definitioner SACO-förbunden har tillsammans cirka medlemmar (inklusive studenter) och samlar en mycket stor andel av landets akademiker. De akademiker som tillfrågas i undersökningen är representativa för samtliga akademiker som är medlemmar i ett SACO-förbund. Av praktiska skäl används fortsättningsvis i rapporten begreppet SACOmedlemmar som samlingsnamn för samtliga medlemmar i SACO:s medlemsförbund. SACO-medlem avser således i rapporten inte de akademikerförbund som formellt är de enda medlemmarna i SACO. Undersökningen medger uppdelning av resultaten på kön, ålder, typ av arbetsgivare med mera. Eftersom antalet svar per län inte är så stort har vi valt att gruppera landets län i norra, östra och södra Sverige (enligt tabell 2) för att de regionala olikheterna som redovisas ska vara statistiskt tillförlitliga. REGION Norra Sverige Östra Sverige Södra Sverige LÄN Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland Tabell 2 Geografisk uppdelning 9

10 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Kapitel 2 Sveriges akademiker demografi och arbetsliv SACO och medlemsförbunden är inte bara fackliga organisationer utan också yrkes- och utbildningsföreningar för sina förbundsmedlemmar. SACO:s perspektiv är bredare än det fackliga. Akademikernas förutsättningar och villkor är vårt fokus i denna rapport som förhoppningsvis kan bidra till att tydliggöra bilden av Sveriges akademiker. Kön och etnisk bakgrund Av de svarande är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Bland de yngre SACO-medlemmarna är andelen kvinnor större än bland de äldre. Nästan 6 av 10 SACO-medlemmar i åldrarna upp till 38 år är en kvinna. Detta är helt i linje med fördelningen av landets samtliga akademiker och avspeglar förändringen att det i allt större utsträckning är kvinnor som genomgår högre utbildning. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland SACO-medlemmarna som i befolkningen som helhet. Av de svarande är nästan 10 procent själva födda utomlands, och en av fem har minst en utlandsfödd förälder. Diagram 2 Könsfördelning/åldersgrupper Procent 60 Kvinna Man år år år 8 För ytterligare information om akademiker som företagare; SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare Sysselsättning 83 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är dubbelt så vanligt bland de kvinnliga SACO-medlemmarna som bland de manliga. 7 procent har som huvudsakliga sysselsättning att driva eget företag. Företagarna är fler (knappt 10 procent) i de äldre åldersgrupperna. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror dels på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder, men också på att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. 8 Ytterligare en förklaring finner vi möjligen i de yngre akademiker som startar 10

11 eget företag i lägre grad finner skäl att vara medlem i en facklig organisation än de akademiker som går från anställning till egenföretagande. De kvinnliga SACO-medlemmarna är långtidssjukskrivna, föräldralediga eller studerande i större utsträckning än männen. Männen är oftare heltidsanställda eller egna företagare än kvinnorna. TOTALT MAN KVINNA Eget företag 7 % 8 % 5 % Anställd, heltid 75 % 78 % 70 % Anställd, deltid 8 % 6 % 11 % Studerande 5 % 4 % 7 % Föräldraledig 2 % 1 % 4 % Tjänstledig 0 % - 0 % Långtidssjukskriven 1 % 0 % 2 % Arbetslös 2 % 3 % 2 % Pensionerad 0 % 1 % 0 % Annat 1 % 1 % 0 % Tabell 3 SACO-medlemmarnas huvudsakliga sysselsättning Typ av arbetsgivare Av svaren framgår att ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är betydligt högre bland de yngre SACO-medlemmarna, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Det har blivit fler ekonomer, ingenjörer, systemvetare och andra yrkeskategorier som arbetar för privata företag. Sedan undersökningen 2003 är det dock de landstingsanställda som har ökat Procent Staten Landsting Diagram 3 SACO-medlemmarnas arbetsgivare 60 Kommun 40 Privat företag 20 0 Samtliga år år år Bland de manliga SACO-medlemmarna är det klart vanligast att vara privatanställd (44 procent), medan det bland de kvinnliga är vanligast att vara kommunalt anställd (34 procent). 11

12 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Veckoarbetstid De svarandes genomsnittliga veckoarbetstid är 41,8 timmar. Knappt hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Det är främst bland de landstingsanställda som arbetsveckor över 45 timmar förekommer. Var fjärde landstingsanställd har en normal arbetsvecka som överskrider 40 timmar, vilket kan jämföras med deras kommunala kollegor där motsvarande siffra är en av tio. Den högsta genomsnittliga veckoarbetstiden har också de landstingsanställda SACO-medlemmarna (i snitt 44,1 timmar). Till viss del beror dessa skillnader på att deltidsarbete är vanligare i framför allt den kommunala sektorn. Om arbetssituation och karriärmöjligheter De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har en bra arbetssituation. 8 av 10 akademiker anser att den egna arbetssituation är ganska eller mycket bra Men en tredjedel av akademikerna uppger sig ofta vara stressade på ett sätt som känns olustigt. Över hälften anser att de har goda möjligheter att i framtiden göra karriär. Bland männen är det fler som svarar att de har goda karriärmöjligheter än bland kvinnorna. Diagram 4 Vilka möjligheter har du att i framtiden göra karriär? Procent Små möjligheter Goda möjligheter Mycket goda möjligheter i mitt yrke..inom mitt nuvarande företag/organisation..utanför mitt nuvarande företag/organisation 9 SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare Bisysslor Nästan var femte svarande i undersökningen uppger sig ha någon form av bisyssla som ger extrainkomster. Vanligast förekommande med bisysslor är det bland akademiker med sin huvudsakliga sysselsättning inom den statliga sektorn. 6 procent av SACO-medlemmarna driver eget företag som bisyssla. Enligt tidigare studier 9 har akademiker med företag som bisyssla oftare sin akademiska utbildning inom områdena undervisning/pedagogik eller beteendevetenskap/psykologi och mindre ofta inom områdena medicin eller vård/omsorg. 12

13 Nej, 83% Ja, en annan anställning, 3% Ja, ett eget företag, 6% Annan form av bisyssla, 8% Diagram 5 Har du någon bisyssla som normalt ger dig motsvarande en extra månadslön per år? Erfarenheter av arbetslöshet Endast två procent av de svarande i undersökningen var arbetslösa vid undersökningstillfället. Men nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen är högre bland de kvinnliga SACOmedlemmarna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre än bland de äldre. Skillnaden mellan de yngre och äldre SACO-medlemmarnas erfarenhet av arbetslöshet förklaras helt av de kortare (upp till ett år) arbetslöshetsperioderna. Procent Ja, upp till en månad Ja, mer än en månad upp till ett år Ja, mer än ett år Diagram 6 Har du någon gång varit arbetslös under ditt vuxna liv? 0 Samtliga år år år Positiv bild av möjligheterna att skaffa nytt jobb Som framgår av ovanstående har 38 procent av SACO-medlemmarna någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. För många av dessa har dock arbetslösheten varat kortare tid än en ett år. SACO-medlemmarna förefaller också ha en relativt positiv bild av sina möjligheter att finna ett nytt jobb vid eventuell arbetslöshet. Över hälften tror att de vid arbetslöshet inom tre månader skulle kunna få ett nytt jobb på samma ort och knappt hälften tror sig kunna skaffa ett nytt jobb på annan ort. De yngre SACO-medlemmarna tror sig i större utsträckning ha möjlighet att skaffa sig ett nytt jobb på annan ort. För SACO-medlemmar över 39 år är det istället fler som tror sig ha denna möjlighet på samma ort. Familjeförhållanden 8 av 10 SACO-medlemmar är gifta/sammanboende. Att vara gift/sammanboende är marginellt vanligare bland manliga akademiker än bland 13

14 AKADEMIKERRAPPORT 2005 kvinnliga. De flesta (70 procent) har en partner som också har en högskoleutbildning. 4 av 10 SACO-medlemmar har minst en förälder som också är akademiker. Detta bekräftar bilden att akademiker ofta stimulerar och uppmuntrar sina barn att genomgå högre utbildning. Förändringen av den sociala snedrekryteringen till högre utbildning går långsamt. Drygt 25 procent av dagens högskolenybörjare har arbetarbakgrund att jämföra med drygt 35 procent av befolkningen totalt i motsvarande åldersgrupp. De sociala skillnaderna är ännu tydligare om hänsyn också tas till vilka utbildningar studenterna går och vilka lärosäten de studerar på. På längre utbildningar som ofta leder till högre löner, exempelvis jurist-, läkar- och civilingenjörsutbildningarna, är andelen studenter med arbetarbakgrund lägre än på kortare utbildningar. Andelen personer med arbetarbakgrund minskar också ytterligare om man ser till dem som söker sig vidare till forskarutbildning. 10 Skillnader mellan könen En av slutsatserna i Akademikerrapport 2003 var att det förelåg stora skillnader mellan kvinnliga och manliga SACO-medlemmar. Dessa skillnader kvarstår också i årets undersökning. Det syns markanta skillnader mellan de manliga och kvinnliga akademikernas situation på arbetsmarknaden, vilket också avspeglar sig i olika värderingar när det gäller densamma. Tabell 4 Skillnader mellan könen Män... Kvinnor är oftare utbildade inom naturvetenskap,... är oftare utbildade inom vård/omsorg och teknik och data. undervisning/pedagogik.... arbetar fl er timmar per vecka.... har oftare än männen ett yrke som ligger i direkt linje med sin utbildning.... anser oftare att de har mer utbildning... anser sig mer sällan ha möjlighet att än vad de behöver för yrket. göra karriär.... anser oftare att det borde vara enklare... anser oftare att det borde vara en större att starta och driva företag. mångfald i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten.... anser oftare att lönespridningen är... skulle oftare föredra att vara anställda för liten. (om de fi ck välja)... anser oftare att deras SACO-förbund... anser mer sällan att deras SACO-förbund bidrar bidrar till en bra utveckling när det gäller till en bra utveckling när det gäller jämställdhet jämställdhet mellan män och kvinnor. mellan män och kvinnor. 10 Högskoleverkets årsrapport 2005 Även i hemmet märks skillnader. Tre av fyra av de manliga SACO-medlemmarna har en partner med lägre inkomst än vad de själva har. Av de kvinnliga SACO-medlemmarna svarar däremot nästan hälften 48 procent att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. 14

15 Procent Högre lön Ungefär samma lön Lägre lön Diagram 7 Har din partner högre eller lägre lön än du har? 0 Kvinna Man Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Eftersom de flesta akademiker har en partner som också är akademiker, är detta delvis en naturlig konsekvens av inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. I ett internationellt perspektiv har Sverige kommit långt på jämställdhetsområdet. Vi har en formell grund för jämställdhet mellan kvinnor och män genom lagar och förordningar på olika samhällsområden. Men mycket återstår för att nå målet med ett jämställt Sverige. Akademikerna och facket Fackligt medlemskap har länge setts som en självklarhet i Sverige. Så är det inte längre. Andelen fackligt anslutna har under de senaste åren varierat med konjunktur i betydligt högre grad än tidigare samtidigt som a-kassorna fått en ökande andel direktanslutna medlemmar. Även om det fackliga medlemskapet, i högre grad än tidigare, utsätts för en prövande inställning är fortfarande 77 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden medlemmar i någon facklig organisation. 11 För dem med tidsbegränsad anställning är siffran dock så låg som 58 procent. Detta avspeglas också i att skillnaden i organisationsgrad ökar mellan de yngre (oftare med tidsbegränsade anställningar) och äldre (oftare med fast anställning) på arbetsmarknaden. Samtidigt som andelen med fackligt medlemskap ökat bland de äldsta på arbetsmarknaden har andelen som är medlem i någon facklig organisation minskat bland de yngre (se diagram 8). Oavsett anställningsform är kvinnorna medlemmar i högre utsträckning än männen. Till viss del förklaras detta av att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn där fackanslutningen generellt är högre än inom den privata sektorn. Fackets framtida ställning och betydelse beror till stor del på hur man lyckas förvalta sitt uppdrag. Det handlar om att arbeta med de frågor som medlemmarna efterfrågar och göra det på ett sätt som inger förtroende. 11 SCB; AKU Kvartal 4,

16 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Diagram 8 Medlemmar i facklig organisation (Index 1991 = 100) Källa: SCB Index 1991 = år (samtliga) år (samtliga) För att få en bild av hur medlemmarna ser på SACO och förbundens förmåga att hantera det givna förtroendet har vi i undersökningen frågat vilken nytta de anser sig ha av sitt medlemskap. Av de svarande SACO-medlemmarna anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre SACO-medlemmarna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Minst nytta av facket anser sig kvinnorna i privat sektor ha. Diagram 9 Vilken nytta tycker du att du själv har av att vara medlem i ditt SACOförbund? Liten eller ingen nytta, 37% Mycket stor nytta, 0% Stor nytta, 7% Viss nytta, 56% Facket försvarare av det befintliga? I undersökningen har vi även ställt frågor om vad SACO-medlemmarna anser att deras fackliga medlemskap ger det vill säga inom vilka områden de uppfattar att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling. När frågorna bryts ner till de olika områdena ser man att tilliten till facket är störst när det gäller trygghetsfrågor. Också när man mäter möjligheten att påverka för högre löner så får facket ganska bra betyg. Däremot är siffrorna sämre när det gäller möjligheten att påverka frågor som kompetensutveckling i jobbet och tillväxten i ekonomin. Årets undersökning bekräftar bilden av att facket försvarar det bestående, men har väsentligt mindre att erbjuda när det gäller förslag som gör att landets gemensamma ekonomi kan växa. 16

17 Procent Nej, inte alls Nej, knappast Ja, i viss mån Ja, i hög grad 0 Tillväxt i Sveriges ekonomi Möjligheter till kompetensutveckling Bättre arbetsmiljö Högre löner Jämställdhet mellan kvinnor och män Ska vi ha möjlighet till reallöneutveckling, bättre skola, vård och omsorg så måste Sveriges ekonomi växa. Det gör den bara om företagen som producerar varor och tjänster är konkurrenskraftiga på en tuff internationell marknad. Uppenbarligen ser inte medlemmarna sin fackliga organisation som tillräckligt bidragande till en positiv utveckling i dessa frågor. Att ändra på denna bild är en utmaning som SACO och medlemsförbunden har stor anledning att anta. Diagram 10 Tycker du att SACO och ditt förbund bidrar till en bra utveckling när det gäller följande? 17

18 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Kapitel 3 om tillväxt och skatter Ekonomisk tillväxt, ökning över tid av produktionen av varor och tjänster i ett land, bruttonationalprodukten (BNP). Detta möjliggör på längre sikt en ökning av den genomsnittliga materiella levnadsstandarden hos landets befolkning. I den mänskliga historien är tillväxt ett relativt sent fenomen. Det är först under de senaste 200 åren som varaktig ekonomisk tillväxt har ägt rum hos de idag rikaste länderna, och bland u-länderna är det först under 1900-talet som en tillväxtprocess kan sägas ha kommit igång på allvar. Olika tillväxttakt i olika länder under en längre tidsperiod leder till mycket stora skillnader i genomsnittlig inkomstnivå, vilket illustreras av att inkomstnivån per capita i de fattigaste u-länderna bara utgör några få procent av nivån i de rikaste länderna Det är tillväxten som skapar utrymmet för ett generöst samhälle, där människorna kan förverkliga sina bästa värderingar. Detta gäller också för arbetslivet. Därför ligger det i de fackliga organisationernas intresse att verka för attityder, regler och institutioner som underlättar tillväxtens krafter. Såväl regerings företrädare som oppositionspolitiker och företrädare för näringslivet har också varit överens om den strategiska betydelsen av att öka den ekonomiska tillväxten i Sverige. Vägen dit ser dock olika ut beroende på vem som får frågan. Tillväxten i BNP kan mätas på olika sätt. Diagram 11 visar tillväxten uttryckt som procentuell förändring av BNP i fasta priser. Sverige har haft en relativt gynnsam ekonomisk utveckling det senaste decenniet. Tillväxten har de senaste tio åren varit högre i Sverige än genomsnittet i såväl EU som OECD. Åren har den ekonomiska tillväxten varit högre i Sverige än genomsnittet för EU-länderna med undantag för åren 1996, 1997 och Diagram 11 BNP-utveckling, fasta priser ( ) Källa: Konjunkturinstitutet 5 4 Procent OECD Sverige EU Trots goda konjunkturer har flera av Sveriges ekonomiska problem bestått eller förvärrats de senaste tio åren. 12 Enligt Nationalencyklopedin 18

19 Sverige backar i välståndsligan I välståndsligan som OECD sammanställer varje år jämför organisationen olika länders BNP och tar hänsyn till valutornas köpkraft. Sverige har inte stigit, utan tvärtom sjunkit något, i denna välståndsranking låg vi på 13:e plats, tio år senare har vi sjunkit till 14:e plats. Minskat intresse för företagande I ett internationellt perspektiv är det fortfarande relativt få personer i Sverige med högre utbildning som driver egna företag. Intresset för företagande bland SACO:s medlemmar har under den senaste fyraårsperioden minskat. År 2000 svarade 42 procent av de yrkesverksamma SACO-medlemmarna att de absolut eller kanske kunde tänka sig att starta egen verksamhet. Fyra år senare (2004) var andelen bara 36 procent. 13 Vi arbetar mindre Samtidigt som större krav ställs på näringslivets konkurrenskraft är Sverige ett av de länder i världen som har lägst andel av befolkningen i arbetsför ålder. Traditionellt har Sverige kompenserat detta genom att ha en högre sysselsättningsgrad, men idag ökar medelåldern i arbetskraften samtidigt som nästan var femte person mellan år är arbetslös, förtidspensionerad, långtidssjukskriven eller på annat sätt utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Tar man hänsyn till den ökade sjukfrånvaron och att arbetskraften växt en del under dessa tio år, har antalet arbetade timmar inte ökat utan tvärtom minskat. Den tillväxtpolitiska utmaningen handlar om att få en större andel av befolkningen i arbete, främja entreprenörskap och företagande för att därmed öka produktiviteten i ekonomin. Stort behov av ökad tillväxt om välfärden ska säkras Det råder en bred samstämmighet bland SACO-medlemmarna om att tillväxtfrågorna spelar en central roll för välfärdens utveckling. 3 av 4 anser att tillväxttakten måste öka om Sverige ska kunna behålla välfärden på dagens nivå. Endast 5 procent tror att välfärden går att säkra även med minskad tillväxttakt. 72% 23% 5% Sverige kan behålla samma nivå på välfärden som idag, även om tillväxten minskar Sverige kan bibehålla samma nivå på välfärden som idag, med en tillväxt som ligger kvar på samma nivå som idag Sverige kan bara bibehålla samma nivå på välfärden som idag om tillväxten ökar Diagram 12 Vilket av följande alternativ tycker du stämmer bäst med förutsättningarna för Sveriges framtida välfärd? 13 SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare 19

20 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Åtgärder för ökad tillväxt Ekonomisk tillväxt betyder att värdet på de varor och tjänster som produceras ökar. Det kan ske genom volymmässigt större arbetsinsatser eller ökad produktivitet, det vill säga att befintliga resurser utnyttjas bättre eller att ytterligare resurser tillförs. Ökad produktion tack vare fler arbetade timmar. En ökad insats av arbete åstadkoms genom att befolkningen ökar och genom att fler söker arbete eller arbetar fler timmar. En möjlighet är att senarelägga pensionsåldern. En annan att genom minskad arbetslöshet och sjukskrivningar öka andelen personer i arbetsför ålder som faktiskt arbetar. Det finns även en potential för tidigare inträde i arbetslivet genom att korta den genomsnittliga tiden för universitetsstudier. En viss mängd produktionsfaktorer används effektivare. Hur mycket produktion som åstadkoms per arbetad timme är ett mått på arbetsproduktiviteten. Den ökade produktion som uppkommer när en viss mängd produktionsfaktorer används effektivare brukar kallas produktivitet. Produktiviteten i ekonomin ökar genom att den tekniska utvecklingen går framåt. Produktiviteten i produktionen kan ökas genom bland annat investeringar i realkapital, infrastruktur och mer flexibla arbetsformer. Figur 1 Vägar till tillväxt Fler arbetade timmar Ökad produktion tack vare fler arbetade timmar Ökade investeringar TILLVÄXT Ökad produktion tack vare effektivare arbetsredskap Ökad arbetsproduktivitet 14 Se Akademikerbarometern Företagsamhet och utbildning måste löna sig mer Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. I tabell 5 framgår hur stor andel som instämmer i angivna påståenden samt i vilken utsträckning de ser det som ett hinder för ökad tillväxt i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som lyfts fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen Resultatet sammanfaller i hög grad med svaren i SACO:s akademikerbarometer 14 där Sveriges akademiker med egna ord formulerar den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. 20