Akademikerrapport 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akademikerrapport 2005"

Transkript

1 Akademikerrapport 2005

2 Förord SACO har ett tydligt mandat från förbunden och medlemmarna att driva samhällsfrågor som är viktiga för medlemmarna. Utgångspunkten är medlemsintresset och samhällsintresset; våra medlemmars intresse och möjliga utveckling är starkt sammankopplade med Sveriges. Därför, och för att Sverige konkurrerar med andra länder på den globala marknaden, har SACO formulerat målet att Sverige ska vara en av de ledande kunskapsnationerna. Akademikerrapport 2005 är en uppföljning av SACO:s första Akademikerrapport I årets undersökning har dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med tillväxtfrågor inkluderats. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, frågor om hur man ser på sina egna möjligheter att bidra till tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. SACO-medlemmarna blir allt mer rörliga och allt fler har erfarenhet av utlandsvistelse för studier eller arbete. Ser man däremot till den geografiska rörligheten inom landets gränser är rörligheten fortfarande låg. Allt fler regionala högskolor är en bidragande faktor till den låga rörligheten och man borde rimligen tala om att Sverige idag är uppdelat i ett antal regionala utbildningsmarknader där högskolor och universitet utbildar regionens invånare för ett arbetsliv inom regionen. Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som akademikerna själva lyfter fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen En av grundstenarna för en generell välfärdspolitik är att de yrkesverksamma har ett skydd vid tillfällen när man av olika skäl inte kan arbeta. För att ett sådant system ska upplevas som legitimt krävs att de som betalar till systemet också kan förlita sig på stöd från detsamma om behov skulle uppstå. Dagens tak på arbetslöshetsförsäkringen innebär att nästan alla SACO:s medlemmar i praktiken får ut betydligt mindre än 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det riskerar försäkringens långsiktiga legitimitet och urholkar betalningsviljan då behovet av kompletterande försäkringar blir allt tydligare. Det finns två vägar att lösa problemet; höja taket eller avskaffa avgifter ovanför taket. Min förhoppning är att rapportens innehåll ska ge läsaren fördjupade kunskaper om akademikerna och deras tillvaro i dagens Sverige. Rapporten är framtagen av Jonas Bengtsson och bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. Stockholm i oktober 2005 Anna Ekström 1

3 Sammanfattning Syfte och upplägg Akademikerrapport 2005 är en uppföljning av SACO:s första Akademikerrapport 2003 Som underlag för rapporten har Temo genomfört en enkätundersökning riktad till yrkesverksamma SACO-medlemmar. Syftet med undersökningarna är att svara på frågan: vilka är Sveriges akademiker? Frågorna har utformats i samarbete mellan SACO och Temo. De handlar bland annat om arbete, lönebildning, rörlighet samt synen på det fackliga medlemskapet. För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen ska förmodligen flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning ingå även i 2005 års undersökning. I årets undersökning har dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med tillväxtfrågor inkluderats. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, frågor om hur man ser på sina egna möjligheter att bidra till tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. Sveriges akademiker 2005 Rapporten bygger på en Temo-undersökning riktad till ett representativt urval av SACO-förbundens medlemmar i yrkesverksam ålder. Av resultaten framgår bland annat att en majoritet av landets akademiker numera är kvinnor. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland de högutbildade som i befolkningen som helhet. Dessutom framgår att; 77 procent av de svarande har mer än tre års högskoleutbildning. Av dessa har i sin tur 11 procentenheter forskarutbildning. Andelen med längre högskoleutbildning (mer än tre år) är större bland de yngre akademikerna. Nästan hälften i undersökningen har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning vid något av landets fyra största universitet. De övriga har genomgått huvuddelen av sin akademiska utbildning vid något annat lärosäte som regel något mindre universitet eller någon högskola. Var tredje SACO-medlem har studerat utomlands. Ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är högre bland de yngre, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. 83 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är dubbelt så vanligt bland de kvinnliga SACO-medlemmarna som bland de manliga. 3

4 AKADEMIKERRAPPORT 2005 De allra flesta anser att de i det stora hela har en bra arbetssituation. 8 av 10 SACO-medlemmar anser att den egna arbetssituationen är ganska eller mycket bra. Men en tredjedel av akademikerna uppger sig ofta vara stressade på ett sätt som känns olustigt. Knappt hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen som varit arbetslösa är påtagligt högre bland de kvinnliga SACO-medlemmarna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre akademikerna än bland de äldre. 8 av 10 SACO-medlemmar har en partner som också är akademiker. Mer än var tredje har minst en förälder med högre utbildning. 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre akademikerna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland Regionala skillnader Eftersom antalet svar per län inte är så stort har vi valt att gruppera landets län i norra-, östra och södra Sverige för att de regionala olikheterna som redovisas ska vara mer statistiskt tillförlitliga. Medlemmar som bor i norra Sverige 1 är oftare utbildade inom vård & omsorg och socialt arbete anser mindre ofta att utbildningen vid deras universitet/högskola håller högre klass än andra universitet/högskolor har mer sällan studerat/arbetat/bott utomlands, men anser oftare att svensk utbildning håller högre klass vid en internationell jämförelse har oftare barn Medlemmar som bor i östra Sverige 2 har oftare studerat utomlands anser oftare att inkomstskillnaderna borde vara större är oftare födda utanför Sverige och har oftare föräldrar som är födda utanför Sverige Medlemmar som bor i södra Sverige 3 har längre arbetsveckor har mer sällan barn Övergripande slutsatser Akademikerrapporten bygger på ett omfattande underlag. Resultaten innehåller många tänkvärda uppgifter och det går att dra många slutsatser. Vi tycker att följande övergripande slutsatser är viktiga att lyfta fram: 4

5 Internationellt rörliga, men regionalt inlåsta SACO-medlemmarna blir allt mer rörliga och allt fler har erfarenhet av utlandsvistelse för studier eller arbete. Ser man däremot till den geografiska rörligheten inom landets gränser är rörligheten fortfarande låg. Allt fler regionala högskolor är en bidragande faktor till den låga rörligheten och man borde rimligen tala om att Sverige idag är uppdelat i ett antal regionala utbildningsmarknader där högskolor och universitet utbildar regionens invånare för ett arbetsliv inom regionen. Företagsamhet och utbildning måste löna sig mer Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som lyfts fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen Tag gärna ut högskoleavgift men inte från svenska studenter Motståndet bland SACO-medlemmarna mot att ta ut avgifter för högskoleutbildning från studenter i Sverige är starkt. Tre av fyra säger nej och endast 15 säger ja till avgifter. Samtidigt finns det ett starkt stöd för möjligheten att ta ut avgift för studenter från länder utanför EU. Två av tre SACO-medlemmar är positiva till den möjligheten. Det förefaller med andra ord finnas en stor förståelse för en ordning där statliga universitet och högskolor ges möjlighet att ta ut avgifter av studenter så länge de svenska studenterna inte berörs. 4 av 10 vet vad de skulle få i a-kasseersättning En av grundstenarna för en generell välfärdspolitik är att de yrkesverksamma har ett skydd vid tillfällen när man av olika skäl inte kan arbeta. För att ett sådant system ska upplevas som legitimt krävs att de som betalar till systemet också kan förlita sig på stöd från detsamma om behov skulle uppstå. 1 av 3 av SACO-medlemmarna tror att de skulle få ut markant mer i ersättning från a-kassan än de faktiskt skulle få ut. 4 av 10 vet på ett ungefär hur mycket de skulle få ut i ersättning från a-kassan om de råkade bli arbetslösa. 1 av 20 tror att de skulle få ut markant mindre i ersättning från a-kassan än de faktiskt skulle få ut. Dagens tak på arbetslöshetsförsäkringen innebär att nästan alla SACO:s medlemmar i praktiken får ut betydligt mindre än 80 procent av sin lön om de blir arbetslösa. Det riskerar försäkringens långsiktiga legitimitet och urholkar betalningsviljan då behovet av kompletterande försäkringar blir allt tydligare. Det finns två vägar att lösa problemet; höja taket eller avskaffa avgifter ovanför taket. 5

6 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Vad har hänt sedan 2003? Akademikerrapport 2005 bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. 4 För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen sedan förra undersökningen återfinns flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning även i 2005 års undersökning. Vid en jämförelse mellan resultaten från 2003 och årets undersökning finner vi över lag stora likheter. Ett antal signifikanta skillnader är dock värda att notera. År har SACO-medlemmarna oftare en forskarutbildning och mer sällan högskoleutbildning i högst 3 år.... har SACO-medlemmarna oftare arbetat och/eller studerat utomlands.... bor fler SACO-medlemmar i det län där de studerade och växte upp.... har färre valt att flytta tillbaks till hemorten efter avslutade studier på annan ort.... är fler SACO-medlemmar landstingsanställda. 4 Exkl. Reservofficersförbundet 6

7 Bakgrund Kapitel 1 Syftet med Akademikerrapporten Akademikerna blir allt fler. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial utbildning medan en tiondel hade minst treårig eftergymnasial utbildning. Sedan dess har svenskarnas utbildningsnivå stigit kraftigt och idag är det fler svenskar som har minst treårig eftergymnasial utbildning än de som har förgymnasial utbildning Procent Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år Diagram 1 Andel högskoleutbildade i åldern år ( ) Källa: SCB 10 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 5 Forskarutbildning Dagens unga möter ett betydligt större utbud av utbildning än gårdagens och utbildningsnivån kan därför antas fortsätta stiga i takt med att yngre (ofta högskoleutbildade) ersätter äldre (med lägre utbildningsnivå) på arbetsmarknaden. Det är därför fullt naturligt att det allt oftare efterfrågas kunskaper om akademikerna som grupp. Bland annat därför har SACO för andra gången tagit fram Akademikerapporten en omfattande undersökning som bygger på ett representativt urval av medlemmar i åldrarna år från SACO:s medlemsförbund. 5 Tidigare kartläggningar SACO tog 2003 fram en första Akademikerrapport. Som underlag för rapportern genomförde Temo en enkätundersökning riktad till yrkesverksamma SACO-medlemmar. Akademikerrapporten 2003 innehöll frågor om den egna utbildningen, det egna arbetet, lönebildning, SACO och medlemskapet samt rörlighet. De övergripande slutsatserna från undersökningen var att; Akademikerna är en stor och växande grupp som blir allt mer mångfacetterad. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga akademiker var mycket stora. Även om de flesta akademiker var nöjda med sina jobb, framgick det av resultaten att många mötte hinder som försvårade för dem att utvecklas inom sina yrken. 5 Vid undersökningstillfället hade SACO 26 medlemsförbund. Sedan 1 juli 2005 är antalet medlemsförbund 25 då två av förbunden (Naturvetareförbundet och Skogsakademikerna) bildat ett gemensamt Naturvetareförbund. 7

8 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Om årets undersökning Akademikerrapport 2005 bygger på en skriftlig enkätundersökning som genomfördes av Temo under senvåren 2005 bland yrkesverksamma medlemmar i SACO:s medlemsförbund. 6 Frågeformuläret har utformats i samarbete mellan SACO och Temo och innehöll totalt 53 frågor, de flesta med flera olika svarsalternativ att välja emellan. För att möjliggöra beskrivningar av utvecklingen sedan förra undersökningen återfinns flertalet av de frågor som ingick i 2003 års undersökning även i 2005 års undersökning. I årets undersökning ingår dock nya frågor som tar sin utgångspunkt i SACO:s arbete med utbildnings- och tillväxtfrågor. De handlar om medlemmarnas inställning till olika förändringar för att ge Sverige bättre förutsättningar för tillväxt, inställning när det gäller hinder för tillväxt, prioriterade förändringar etc. Målgrupp för undersökningen är SACO:s medlemmar i åldrarna år. För undersökningen drogs separata, slumpmässiga urval. 7 Av dessa sammanlagt medlemmar har besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Tabell 1 Beskrivning av urvalet, Sveriges akademiker KVINNA MAN TOTALT Antal genomförda intervjuer Gift/sammanboende 82 % 79 % 80 % Ålder 38 år 32 % 23 % 27 % år 37 % 39 % 38 % 52+ år 31 % 38 % 35 % Genomsnittlig ålder 43 år 46 år 44 år 6 7 Exkl. Reservofficersförbundet Utskicket har gjorts till lika många medlemmar inom varje län för att man ska kunna undersöka geografiska skillnader och likheter. För att bli representativt är resultatet sedan vägt mot kombination kön/län. Bostadsregion Norra Sverige 16 % 15 % 16 % Östra Sverige 46 % 45 % 45 % Södra Sverige 38 % 40 % 39 % Högsta avslutade utbildning Högskoleutbildning, högst 3 år 17 % 13 % 15 % Högskoleutbildning, mer än 3 år 65 % 67 % 66 % Forskarutbildning 10 % 11 % 11 % Född..... i Sverige 92 % 90 % 91 %... i övriga Norden 2 % 4 % 3 %... i övriga Europa 4 % 2 % 3 %... utanför Europa 2 % 4 % 3 % 8

9 Definitioner SACO-förbunden har tillsammans cirka medlemmar (inklusive studenter) och samlar en mycket stor andel av landets akademiker. De akademiker som tillfrågas i undersökningen är representativa för samtliga akademiker som är medlemmar i ett SACO-förbund. Av praktiska skäl används fortsättningsvis i rapporten begreppet SACOmedlemmar som samlingsnamn för samtliga medlemmar i SACO:s medlemsförbund. SACO-medlem avser således i rapporten inte de akademikerförbund som formellt är de enda medlemmarna i SACO. Undersökningen medger uppdelning av resultaten på kön, ålder, typ av arbetsgivare med mera. Eftersom antalet svar per län inte är så stort har vi valt att gruppera landets län i norra, östra och södra Sverige (enligt tabell 2) för att de regionala olikheterna som redovisas ska vara statistiskt tillförlitliga. REGION Norra Sverige Östra Sverige Södra Sverige LÄN Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten Stockholm, Uppsala, Södermanland, Gotland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland Tabell 2 Geografisk uppdelning 9

10 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Kapitel 2 Sveriges akademiker demografi och arbetsliv SACO och medlemsförbunden är inte bara fackliga organisationer utan också yrkes- och utbildningsföreningar för sina förbundsmedlemmar. SACO:s perspektiv är bredare än det fackliga. Akademikernas förutsättningar och villkor är vårt fokus i denna rapport som förhoppningsvis kan bidra till att tydliggöra bilden av Sveriges akademiker. Kön och etnisk bakgrund Av de svarande är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Bland de yngre SACO-medlemmarna är andelen kvinnor större än bland de äldre. Nästan 6 av 10 SACO-medlemmar i åldrarna upp till 38 år är en kvinna. Detta är helt i linje med fördelningen av landets samtliga akademiker och avspeglar förändringen att det i allt större utsträckning är kvinnor som genomgår högre utbildning. Andelen invandrare är ungefär lika stor bland SACO-medlemmarna som i befolkningen som helhet. Av de svarande är nästan 10 procent själva födda utomlands, och en av fem har minst en utlandsfödd förälder. Diagram 2 Könsfördelning/åldersgrupper Procent 60 Kvinna Man år år år 8 För ytterligare information om akademiker som företagare; SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare Sysselsättning 83 procent av dem som svarat är hel- eller deltidsanställda. Att vara deltidsanställd är dubbelt så vanligt bland de kvinnliga SACO-medlemmarna som bland de manliga. 7 procent har som huvudsakliga sysselsättning att driva eget företag. Företagarna är fler (knappt 10 procent) i de äldre åldersgrupperna. Att andelen egenföretagare är högre i de äldre åldersgrupperna beror dels på att egenföretagare mindre ofta än anställda lämnar arbetskraften före ordinarie pensionsålder, men också på att benägenheten att starta eget stiger med åldern då man ofta byggt upp ett specialkunnande och stödjande nätverk. 8 Ytterligare en förklaring finner vi möjligen i de yngre akademiker som startar 10

11 eget företag i lägre grad finner skäl att vara medlem i en facklig organisation än de akademiker som går från anställning till egenföretagande. De kvinnliga SACO-medlemmarna är långtidssjukskrivna, föräldralediga eller studerande i större utsträckning än männen. Männen är oftare heltidsanställda eller egna företagare än kvinnorna. TOTALT MAN KVINNA Eget företag 7 % 8 % 5 % Anställd, heltid 75 % 78 % 70 % Anställd, deltid 8 % 6 % 11 % Studerande 5 % 4 % 7 % Föräldraledig 2 % 1 % 4 % Tjänstledig 0 % - 0 % Långtidssjukskriven 1 % 0 % 2 % Arbetslös 2 % 3 % 2 % Pensionerad 0 % 1 % 0 % Annat 1 % 1 % 0 % Tabell 3 SACO-medlemmarnas huvudsakliga sysselsättning Typ av arbetsgivare Av svaren framgår att ungefär var tredje SACO-medlem är privatanställd. Andelen är betydligt högre bland de yngre SACO-medlemmarna, vilket är en avspegling av att nya akademikeryrken har tillkommit inom den privata sektorn samtidigt som expansionen av den offentliga sektorn bromsades upp under 1990-talet. Det har blivit fler ekonomer, ingenjörer, systemvetare och andra yrkeskategorier som arbetar för privata företag. Sedan undersökningen 2003 är det dock de landstingsanställda som har ökat Procent Staten Landsting Diagram 3 SACO-medlemmarnas arbetsgivare 60 Kommun 40 Privat företag 20 0 Samtliga år år år Bland de manliga SACO-medlemmarna är det klart vanligast att vara privatanställd (44 procent), medan det bland de kvinnliga är vanligast att vara kommunalt anställd (34 procent). 11

12 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Veckoarbetstid De svarandes genomsnittliga veckoarbetstid är 41,8 timmar. Knappt hälften uppger att deras normala veckoarbetstid (inklusive övertid) är mer än 40 timmar. Ungefär var femte svarar att de normalt arbetar mer än 45 timmar per vecka. Det är främst bland de landstingsanställda som arbetsveckor över 45 timmar förekommer. Var fjärde landstingsanställd har en normal arbetsvecka som överskrider 40 timmar, vilket kan jämföras med deras kommunala kollegor där motsvarande siffra är en av tio. Den högsta genomsnittliga veckoarbetstiden har också de landstingsanställda SACO-medlemmarna (i snitt 44,1 timmar). Till viss del beror dessa skillnader på att deltidsarbete är vanligare i framför allt den kommunala sektorn. Om arbetssituation och karriärmöjligheter De allra flesta av de svarande anser att de i det stora hela har en bra arbetssituation. 8 av 10 akademiker anser att den egna arbetssituation är ganska eller mycket bra Men en tredjedel av akademikerna uppger sig ofta vara stressade på ett sätt som känns olustigt. Över hälften anser att de har goda möjligheter att i framtiden göra karriär. Bland männen är det fler som svarar att de har goda karriärmöjligheter än bland kvinnorna. Diagram 4 Vilka möjligheter har du att i framtiden göra karriär? Procent Små möjligheter Goda möjligheter Mycket goda möjligheter i mitt yrke..inom mitt nuvarande företag/organisation..utanför mitt nuvarande företag/organisation 9 SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare Bisysslor Nästan var femte svarande i undersökningen uppger sig ha någon form av bisyssla som ger extrainkomster. Vanligast förekommande med bisysslor är det bland akademiker med sin huvudsakliga sysselsättning inom den statliga sektorn. 6 procent av SACO-medlemmarna driver eget företag som bisyssla. Enligt tidigare studier 9 har akademiker med företag som bisyssla oftare sin akademiska utbildning inom områdena undervisning/pedagogik eller beteendevetenskap/psykologi och mindre ofta inom områdena medicin eller vård/omsorg. 12

13 Nej, 83% Ja, en annan anställning, 3% Ja, ett eget företag, 6% Annan form av bisyssla, 8% Diagram 5 Har du någon bisyssla som normalt ger dig motsvarande en extra månadslön per år? Erfarenheter av arbetslöshet Endast två procent av de svarande i undersökningen var arbetslösa vid undersökningstillfället. Men nästan fyra av tio har någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. Andelen är högre bland de kvinnliga SACOmedlemmarna än bland de manliga. Den är också högre bland de yngre än bland de äldre. Skillnaden mellan de yngre och äldre SACO-medlemmarnas erfarenhet av arbetslöshet förklaras helt av de kortare (upp till ett år) arbetslöshetsperioderna. Procent Ja, upp till en månad Ja, mer än en månad upp till ett år Ja, mer än ett år Diagram 6 Har du någon gång varit arbetslös under ditt vuxna liv? 0 Samtliga år år år Positiv bild av möjligheterna att skaffa nytt jobb Som framgår av ovanstående har 38 procent av SACO-medlemmarna någon gång under sitt vuxna liv upplevt arbetslöshet. För många av dessa har dock arbetslösheten varat kortare tid än en ett år. SACO-medlemmarna förefaller också ha en relativt positiv bild av sina möjligheter att finna ett nytt jobb vid eventuell arbetslöshet. Över hälften tror att de vid arbetslöshet inom tre månader skulle kunna få ett nytt jobb på samma ort och knappt hälften tror sig kunna skaffa ett nytt jobb på annan ort. De yngre SACO-medlemmarna tror sig i större utsträckning ha möjlighet att skaffa sig ett nytt jobb på annan ort. För SACO-medlemmar över 39 år är det istället fler som tror sig ha denna möjlighet på samma ort. Familjeförhållanden 8 av 10 SACO-medlemmar är gifta/sammanboende. Att vara gift/sammanboende är marginellt vanligare bland manliga akademiker än bland 13

14 AKADEMIKERRAPPORT 2005 kvinnliga. De flesta (70 procent) har en partner som också har en högskoleutbildning. 4 av 10 SACO-medlemmar har minst en förälder som också är akademiker. Detta bekräftar bilden att akademiker ofta stimulerar och uppmuntrar sina barn att genomgå högre utbildning. Förändringen av den sociala snedrekryteringen till högre utbildning går långsamt. Drygt 25 procent av dagens högskolenybörjare har arbetarbakgrund att jämföra med drygt 35 procent av befolkningen totalt i motsvarande åldersgrupp. De sociala skillnaderna är ännu tydligare om hänsyn också tas till vilka utbildningar studenterna går och vilka lärosäten de studerar på. På längre utbildningar som ofta leder till högre löner, exempelvis jurist-, läkar- och civilingenjörsutbildningarna, är andelen studenter med arbetarbakgrund lägre än på kortare utbildningar. Andelen personer med arbetarbakgrund minskar också ytterligare om man ser till dem som söker sig vidare till forskarutbildning. 10 Skillnader mellan könen En av slutsatserna i Akademikerrapport 2003 var att det förelåg stora skillnader mellan kvinnliga och manliga SACO-medlemmar. Dessa skillnader kvarstår också i årets undersökning. Det syns markanta skillnader mellan de manliga och kvinnliga akademikernas situation på arbetsmarknaden, vilket också avspeglar sig i olika värderingar när det gäller densamma. Tabell 4 Skillnader mellan könen Män... Kvinnor är oftare utbildade inom naturvetenskap,... är oftare utbildade inom vård/omsorg och teknik och data. undervisning/pedagogik.... arbetar fl er timmar per vecka.... har oftare än männen ett yrke som ligger i direkt linje med sin utbildning.... anser oftare att de har mer utbildning... anser sig mer sällan ha möjlighet att än vad de behöver för yrket. göra karriär.... anser oftare att det borde vara enklare... anser oftare att det borde vara en större att starta och driva företag. mångfald i produktionen av varor och tjänster i den offentliga verksamheten.... anser oftare att lönespridningen är... skulle oftare föredra att vara anställda för liten. (om de fi ck välja)... anser oftare att deras SACO-förbund... anser mer sällan att deras SACO-förbund bidrar bidrar till en bra utveckling när det gäller till en bra utveckling när det gäller jämställdhet jämställdhet mellan män och kvinnor. mellan män och kvinnor. 10 Högskoleverkets årsrapport 2005 Även i hemmet märks skillnader. Tre av fyra av de manliga SACO-medlemmarna har en partner med lägre inkomst än vad de själva har. Av de kvinnliga SACO-medlemmarna svarar däremot nästan hälften 48 procent att deras partner har en högre inkomst än vad de själva har. 14

15 Procent Högre lön Ungefär samma lön Lägre lön Diagram 7 Har din partner högre eller lägre lön än du har? 0 Kvinna Man Mönstret att det är mannen som står för huvuddelen av familjens inkomster gäller alltså även för hushåll med kvinnliga akademiker. Eftersom de flesta akademiker har en partner som också är akademiker, är detta delvis en naturlig konsekvens av inkomstskillnaderna mellan manliga och kvinnliga akademiker. I ett internationellt perspektiv har Sverige kommit långt på jämställdhetsområdet. Vi har en formell grund för jämställdhet mellan kvinnor och män genom lagar och förordningar på olika samhällsområden. Men mycket återstår för att nå målet med ett jämställt Sverige. Akademikerna och facket Fackligt medlemskap har länge setts som en självklarhet i Sverige. Så är det inte längre. Andelen fackligt anslutna har under de senaste åren varierat med konjunktur i betydligt högre grad än tidigare samtidigt som a-kassorna fått en ökande andel direktanslutna medlemmar. Även om det fackliga medlemskapet, i högre grad än tidigare, utsätts för en prövande inställning är fortfarande 77 procent av alla anställda på den svenska arbetsmarknaden medlemmar i någon facklig organisation. 11 För dem med tidsbegränsad anställning är siffran dock så låg som 58 procent. Detta avspeglas också i att skillnaden i organisationsgrad ökar mellan de yngre (oftare med tidsbegränsade anställningar) och äldre (oftare med fast anställning) på arbetsmarknaden. Samtidigt som andelen med fackligt medlemskap ökat bland de äldsta på arbetsmarknaden har andelen som är medlem i någon facklig organisation minskat bland de yngre (se diagram 8). Oavsett anställningsform är kvinnorna medlemmar i högre utsträckning än männen. Till viss del förklaras detta av att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn där fackanslutningen generellt är högre än inom den privata sektorn. Fackets framtida ställning och betydelse beror till stor del på hur man lyckas förvalta sitt uppdrag. Det handlar om att arbeta med de frågor som medlemmarna efterfrågar och göra det på ett sätt som inger förtroende. 11 SCB; AKU Kvartal 4,

16 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Diagram 8 Medlemmar i facklig organisation (Index 1991 = 100) Källa: SCB Index 1991 = år (samtliga) år (samtliga) För att få en bild av hur medlemmarna ser på SACO och förbundens förmåga att hantera det givna förtroendet har vi i undersökningen frågat vilken nytta de anser sig ha av sitt medlemskap. Av de svarande SACO-medlemmarna anser sig 63 procent ha viss eller stor nytta av sitt fackliga medlemskap, medan 37 procent anser sig ha liten eller ingen nytta av detta. De äldre SACO-medlemmarna anser sig i allmänhet ha större nytta av sitt fackliga medlemskap än de yngre. Minst nytta av facket anser sig kvinnorna i privat sektor ha. Diagram 9 Vilken nytta tycker du att du själv har av att vara medlem i ditt SACOförbund? Liten eller ingen nytta, 37% Mycket stor nytta, 0% Stor nytta, 7% Viss nytta, 56% Facket försvarare av det befintliga? I undersökningen har vi även ställt frågor om vad SACO-medlemmarna anser att deras fackliga medlemskap ger det vill säga inom vilka områden de uppfattar att SACO och deras medlemsförbund bidrar till en positiv utveckling. När frågorna bryts ner till de olika områdena ser man att tilliten till facket är störst när det gäller trygghetsfrågor. Också när man mäter möjligheten att påverka för högre löner så får facket ganska bra betyg. Däremot är siffrorna sämre när det gäller möjligheten att påverka frågor som kompetensutveckling i jobbet och tillväxten i ekonomin. Årets undersökning bekräftar bilden av att facket försvarar det bestående, men har väsentligt mindre att erbjuda när det gäller förslag som gör att landets gemensamma ekonomi kan växa. 16

17 Procent Nej, inte alls Nej, knappast Ja, i viss mån Ja, i hög grad 0 Tillväxt i Sveriges ekonomi Möjligheter till kompetensutveckling Bättre arbetsmiljö Högre löner Jämställdhet mellan kvinnor och män Ska vi ha möjlighet till reallöneutveckling, bättre skola, vård och omsorg så måste Sveriges ekonomi växa. Det gör den bara om företagen som producerar varor och tjänster är konkurrenskraftiga på en tuff internationell marknad. Uppenbarligen ser inte medlemmarna sin fackliga organisation som tillräckligt bidragande till en positiv utveckling i dessa frågor. Att ändra på denna bild är en utmaning som SACO och medlemsförbunden har stor anledning att anta. Diagram 10 Tycker du att SACO och ditt förbund bidrar till en bra utveckling när det gäller följande? 17

18 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Kapitel 3 om tillväxt och skatter Ekonomisk tillväxt, ökning över tid av produktionen av varor och tjänster i ett land, bruttonationalprodukten (BNP). Detta möjliggör på längre sikt en ökning av den genomsnittliga materiella levnadsstandarden hos landets befolkning. I den mänskliga historien är tillväxt ett relativt sent fenomen. Det är först under de senaste 200 åren som varaktig ekonomisk tillväxt har ägt rum hos de idag rikaste länderna, och bland u-länderna är det först under 1900-talet som en tillväxtprocess kan sägas ha kommit igång på allvar. Olika tillväxttakt i olika länder under en längre tidsperiod leder till mycket stora skillnader i genomsnittlig inkomstnivå, vilket illustreras av att inkomstnivån per capita i de fattigaste u-länderna bara utgör några få procent av nivån i de rikaste länderna Det är tillväxten som skapar utrymmet för ett generöst samhälle, där människorna kan förverkliga sina bästa värderingar. Detta gäller också för arbetslivet. Därför ligger det i de fackliga organisationernas intresse att verka för attityder, regler och institutioner som underlättar tillväxtens krafter. Såväl regerings företrädare som oppositionspolitiker och företrädare för näringslivet har också varit överens om den strategiska betydelsen av att öka den ekonomiska tillväxten i Sverige. Vägen dit ser dock olika ut beroende på vem som får frågan. Tillväxten i BNP kan mätas på olika sätt. Diagram 11 visar tillväxten uttryckt som procentuell förändring av BNP i fasta priser. Sverige har haft en relativt gynnsam ekonomisk utveckling det senaste decenniet. Tillväxten har de senaste tio åren varit högre i Sverige än genomsnittet i såväl EU som OECD. Åren har den ekonomiska tillväxten varit högre i Sverige än genomsnittet för EU-länderna med undantag för åren 1996, 1997 och Diagram 11 BNP-utveckling, fasta priser ( ) Källa: Konjunkturinstitutet 5 4 Procent OECD Sverige EU Trots goda konjunkturer har flera av Sveriges ekonomiska problem bestått eller förvärrats de senaste tio åren. 12 Enligt Nationalencyklopedin 18

19 Sverige backar i välståndsligan I välståndsligan som OECD sammanställer varje år jämför organisationen olika länders BNP och tar hänsyn till valutornas köpkraft. Sverige har inte stigit, utan tvärtom sjunkit något, i denna välståndsranking låg vi på 13:e plats, tio år senare har vi sjunkit till 14:e plats. Minskat intresse för företagande I ett internationellt perspektiv är det fortfarande relativt få personer i Sverige med högre utbildning som driver egna företag. Intresset för företagande bland SACO:s medlemmar har under den senaste fyraårsperioden minskat. År 2000 svarade 42 procent av de yrkesverksamma SACO-medlemmarna att de absolut eller kanske kunde tänka sig att starta egen verksamhet. Fyra år senare (2004) var andelen bara 36 procent. 13 Vi arbetar mindre Samtidigt som större krav ställs på näringslivets konkurrenskraft är Sverige ett av de länder i världen som har lägst andel av befolkningen i arbetsför ålder. Traditionellt har Sverige kompenserat detta genom att ha en högre sysselsättningsgrad, men idag ökar medelåldern i arbetskraften samtidigt som nästan var femte person mellan år är arbetslös, förtidspensionerad, långtidssjukskriven eller på annat sätt utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Tar man hänsyn till den ökade sjukfrånvaron och att arbetskraften växt en del under dessa tio år, har antalet arbetade timmar inte ökat utan tvärtom minskat. Den tillväxtpolitiska utmaningen handlar om att få en större andel av befolkningen i arbete, främja entreprenörskap och företagande för att därmed öka produktiviteten i ekonomin. Stort behov av ökad tillväxt om välfärden ska säkras Det råder en bred samstämmighet bland SACO-medlemmarna om att tillväxtfrågorna spelar en central roll för välfärdens utveckling. 3 av 4 anser att tillväxttakten måste öka om Sverige ska kunna behålla välfärden på dagens nivå. Endast 5 procent tror att välfärden går att säkra även med minskad tillväxttakt. 72% 23% 5% Sverige kan behålla samma nivå på välfärden som idag, även om tillväxten minskar Sverige kan bibehålla samma nivå på välfärden som idag, med en tillväxt som ligger kvar på samma nivå som idag Sverige kan bara bibehålla samma nivå på välfärden som idag om tillväxten ökar Diagram 12 Vilket av följande alternativ tycker du stämmer bäst med förutsättningarna för Sveriges framtida välfärd? 13 SACO Akademikerrapport 2004; Sveriges kunskapsföretagare 19

20 AKADEMIKERRAPPORT 2005 Åtgärder för ökad tillväxt Ekonomisk tillväxt betyder att värdet på de varor och tjänster som produceras ökar. Det kan ske genom volymmässigt större arbetsinsatser eller ökad produktivitet, det vill säga att befintliga resurser utnyttjas bättre eller att ytterligare resurser tillförs. Ökad produktion tack vare fler arbetade timmar. En ökad insats av arbete åstadkoms genom att befolkningen ökar och genom att fler söker arbete eller arbetar fler timmar. En möjlighet är att senarelägga pensionsåldern. En annan att genom minskad arbetslöshet och sjukskrivningar öka andelen personer i arbetsför ålder som faktiskt arbetar. Det finns även en potential för tidigare inträde i arbetslivet genom att korta den genomsnittliga tiden för universitetsstudier. En viss mängd produktionsfaktorer används effektivare. Hur mycket produktion som åstadkoms per arbetad timme är ett mått på arbetsproduktiviteten. Den ökade produktion som uppkommer när en viss mängd produktionsfaktorer används effektivare brukar kallas produktivitet. Produktiviteten i ekonomin ökar genom att den tekniska utvecklingen går framåt. Produktiviteten i produktionen kan ökas genom bland annat investeringar i realkapital, infrastruktur och mer flexibla arbetsformer. Figur 1 Vägar till tillväxt Fler arbetade timmar Ökad produktion tack vare fler arbetade timmar Ökade investeringar TILLVÄXT Ökad produktion tack vare effektivare arbetsredskap Ökad arbetsproduktivitet 14 Se Akademikerbarometern Företagsamhet och utbildning måste löna sig mer Vi har i undersökningen frågat SACO-medlemmarna om vad som är den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. I tabell 5 framgår hur stor andel som instämmer i angivna påståenden samt i vilken utsträckning de ser det som ett hinder för ökad tillväxt i Sverige. De tre viktigaste åtgärderna som lyfts fram är; Det borde vara enklare att starta och driva företag Den som är ambitiös bör få ut mer för den insats han/hon gör Samhället bör göra mer för att stimulera innovationsutvecklingen Resultatet sammanfaller i hög grad med svaren i SACO:s akademikerbarometer 14 där Sveriges akademiker med egna ord formulerar den viktigaste åtgärden för att öka tillväxten i Sverige. 20

Akademikerrapport 2003

Akademikerrapport 2003 Akademikerrapport 2003 Förord Akademikerna blir allt fler. Nästan var tredje invånare i Sverige i åldern 25 64 år har i dag någon form av högskoleutbildning. Det efterfrågas ofta kunskaper om akademikerna

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström

Sveriges utrikesfödda akademiker. Juni 2015. Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Juni 2015 Josefin Edström Sveriges utrikesfödda akademiker Josefin Edström Josefin Edström och Saco 2015 ISBN: 978-91-88019-07-3 www.saco.se Förord Saco har under många

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41

September 2013. Förändringar tredje kvartalet 2013 ARBETSLÖSHETSRAPPORT. Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT September 2013 Förändringar tredje kvartalet 2013 Under tredje kvartalet 2013 var andelen arbetsökande något lägre än vad det var under

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen

Akademikerbarometer 3-2006. Sveriges akademiker om den nya regeringen Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen 2006 Akademikerbarometer 3-2006 Sveriges akademiker om den nya regeringen Av Jonas Bengtsson Denna rapport är framtagen på uppdrag av,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 1( 6) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 120531 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005. Civilingenjörsförbundet

Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005. Civilingenjörsförbundet Arbetsmarknadsinformation nr 3 / 2005 Civilingenjörsförbundet Antal arbetslösa CF-medlemmar med ersättning från AEA per månad 2002-2005 3000 2500 2000 1500 1922 1000 500 0 2002 2003 2004 2005 Jan Feb Mars

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2005

Akademikerbarometer 3-2005 Akademikerbarometer 3-2005 "Sveriges akademiker om arbete..." Jonas Bengtsson November 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om arbete 3. Sveriges

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer