AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR

Transkript

1 AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 10/ Björn Sjöberg, distriktsordförande för EIO Sydöstra Sverige: EIO kan göra mer för små och medelstora företag Foto: Johanna Norin Medlemskapet i EIO ger ett bra kontaktnät och ett starkt varumärke att luta sig mot. Det tycker Björn Sjöberg, som i många år verkat inom EIO och som sedan 2010 är distriktsordförande i EIO Sydöstra Sverige. Han vill att EIO ska bli bättre på att tillgodose de små och medelstora företagens behov. Läs mer på sid 3 Intervju med EIO:s distriktsordföranden Nu startar avtalsrörelsen 2012 Mediedebatt om ful-el och elbränder Svenska Dagbladet rapporterade den 11 november att elbränderna i svenska hem ökar. Sannolikt förklaras en del av dem av hemmarfixartrenden och av ej professionella renoveringar. EIO välkomnar debatten kring elsäkerheten i våra bostäder. Avtal 2012: EIO vill ha ett modernt avtal Elteknikbranschen kan ge goda förut sättningar för framgångsrikt företagande och intressanta ar bets - uppgifter för dem som jobbar i branschen. Men det finns hinder som kan stjälpa utvecklingen. Därför strävar EIO efter moderna kollektivavtal. Läs mer på sid 2 Läs mer Läs mer på sid 12 på sid 6 1 eio.se Vi finns alltid på

2 Foto: Peter Hoelstad INLEDAREN Jan Siezing, vd, tel , Nu startar avtalsrörelsen Jo, så är det, även om det inte känns länge sedan vi bland annat tecknade ett nytt Installationsavtal med Svenska Elektrikerförbundet, SEF. Ett avtal som för övrigt är korat till det bästa avtalet av alla i LO-tidningen. Kamp lönar sig, ett starkt yrkesförbund och arbeten som kräver specialutbildning är grunden för ett bra avtal, säger SEF. Ett avtal som enligt samma källa ger en genomsnittlig ackordsförtjänst på kronor i månaden. Jag undrar om sjuksköterskor och lärare som också har starka förbund och yrken som definitivt kräver specialutbildning håller med om den analysen? Så, mot bakgrund av att avtalet redan är så bra kanske vi kan fokusera på branschens framtid i denna avtalsrörelse. Skapa ett avtal som svarar upp mot kundernas förväntningar och nya förutsättningar i samhället. Som lockar unga till branschen. Som attraherar tjejer att söka sig till företagen. Som gynnar en breddning av verksamheten inom ramen för Installationsavtalet. Som ger möjlighet till lokala överenskommelser baserat på lokala förutsättningar och individers önskemål. Kan vi komma överens om att kompetens lönar sig? Inte bara kamp. Kamp förresten, det gigantiska strejkvarsel som finns i färskt minne från senaste avtalsrörelsen påminner mer om utpressning tycker jag. Låt oss i denna avtalsrörelse finna en ton och konstruktivitet värdig de företag och anställda vi som parter representerar. Intensiva diskussioner pågår just nu bland våra medlemmar och förtroendevalda inom en rad områden som skulle ta steg i riktning mot detta. Kompetens och prestation måste kunna premieras. Minimera risken att tappa strategisk kompetens vid neddragningar vid exempelvis lågkonjunktur. För allas bästa; kunder, företag och anställda, bör vi skapa ökad flexibilitet i arbetstidens förläggning. Installationsavtalet ska fungera och vara konkurrenskraftigt även för andra eller nya teknik- och kompetensområden. Branschen måste också få reseregler som går i takt med skattelagstiftningen. Får vi möjlighet att diskutera och nå samsyn om steg i rätt riktning inom dessa områden är jag övertygad om att vi har en starkare och större bransch i framtiden. Och det ska alla tjäna på! AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR EIO Elkontroll finns nu som utgåva 2 I början av oktober lanserades EIO Elkontroll - Serviceavtal för elanläggningar, utgåva 2. EIO Elkontroll är en av EIO:s mest populära och efterfrågade produkter. Den andra utgåvan innehåller bland annat nya och reviderade blanketter och har ändrats enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Syftet är att göra det ännu enklare för fastighetsägarna att göra systematiska kontroller av sina elanläggningar, säger Tord Martinsen, elsäkerhetsexpert på EIO. Det är upp till varje innehavare att genomföra regelbundna kontroller av elsäkerheten i sin fastighet, oavsett om det handlar om arrende, hyresavtal, kontrakt, servitut eller eget ägande. I detta ansvar ligger att systematiskt övervaka och kontrollera installationerna och anläggningens skick. I ansvaret ingår också att åtgärda eventuella fel för att garantera säkerheten för såväl personer som egendom. Själva ansvaret kan inte delegeras, men det går förstås bra att lägga arbetsuppgifterna på en elinstallatör, som ser till att kraven uppfylls, berättar Tord Martinsen. Många innehavare saknar själva den kompetensen, och flera känner inte ens till att de har skyldigheter att se till att anläggningarna ses över med jämna mellanrum, fortsätter han. För att förenkla hanteringen, så att fastighetsägaren kan garantera en hög elsäkerhet, har EIO tagit fram EIO Elkontroll, ett serviceavtal för företagskunder. Avtalet omfattar exempelvis vilka kontroller som elinstallatören ska göra och anvisningar om hur ofta de ska göras. I paketet ingår, förutom avtal, bland annat pärm och register, instruktioner, blanketter och broschyrer. I den andra utgåvan har blanketterna uppdaterats, en ny pärm har tagits fram och det följer med ett USB-minne med alla blanketter. EIO Elkontroll har även reviderats enligt installationsstandarden SS och Elsäkerhetsverkets föreskrifter. En annan nyhet är att tillsyn numera heter kontroll. De stora fördelarna med EIO Elkontroll är att kunden får hjälp att uppfylla lagar, föreskrifter och standarder. Genom avtalet tryggas och säkras driften, och risken för långvariga stillestånd minimeras. Totalkostnaden blir lägre och dessutom blir det ordning och reda i pappersarbetet. EIO Elkontroll, artikelnummer , kan beställas på Kostnad: kr för EIO-medlemmar, kr för icke medlem. Priserna är exklusive moms. Fakta: EIO Elkontroll EIO Elkontroll är ett serviceavtal för elanläggningar som används när kunden är ett företag, det vill säga juridisk person. Om kunden är en privatperson används istället EIO Eltest (artikelnummer ). Kundens fördelar med EIO Elkontroll: Hjälper kunden uppfylla krav i bland annat lagar, föreskrifter och standarder Minimerar stillestånden Tryggar och säkrar driften Ger lägre totalkostnad Skapar ordning och reda Ansvarig utgivare: Henrik Nygård, , henrik.nygard@eio.se Redaktör: Sofia Pettersson, , sofia.pettersson@eio.se Webbadress: För uppdatering av medlems uppgifter, frågor om lösenord och liknande, kontakta Åsa Anderberg, , asa.anderberg@eio.se Produktion: ODELIUS. Vi finns alltid på 2

3 Björn Sjöberg, distriktsordförande för EIO Sydöstra Sverige: EIO kan göra mer för Intervju med EIO:s distriktsordföranden små och medelstora företag Medlemskapet i EIO ger ett bra kontaktnät och ett starkt varumärke att luta sig mot. Det tycker Björn Sjöberg, som i många år verkat inom EIO och som sedan 2010 är distriktsordförande i EIO Sydöstra Sverige. Han vill att EIO ska bli bättre på att tillgodose de små och medelstora företagens behov. Björn Sjöberg föreslår ett EIO-paket innehållande bland annat kalkylsystem, ekonomiutbildningar och mentorskap, ett paket som kan riktas och säljas in till nya och befintliga medlemsföretag. Idag arbetar Björn Sjöberg som projektledare på Elkontakten i Blekinge. Han beskriver företaget som urtypen för ett EIO-företag; ett medelstort företag som jobbar med traditionell elinstallation mot både privata och kommersiella kunder. Den största delen av sitt yrkesverksamma liv har han annars spenderat på NEA i flertalet olika roller och ansvarsområden. Jag började mitt yrkesliv på NEA direkt efter militärtjänstgöringen och sedan var jag NEA trogen i 26 år, berättar han. I och med att Björn Sjöberg har arbetat på flera orter i landet har han skapat sig ett stort kontaktnät. Att EIO nu har bestämt sig för att öppna för branschmedlemskap tycker han är positivt eftersom det innebär ännu flera värdefulla kontakter för EIO-företagen. Vi är inne på helt rätt linje när vi försöker bredda EIO. På så sätt kan vi stärka EIO:s varumärke ännu mer. Om vi får med konsulter och andra inom närliggande branscher, till exempel olika nischföretag inom tele och styr så får vi flera att samverka med. Björn Sjöberg upplever att det finns en stor skillnad mellan de stora koncernernas behov av EIO och de mindre och medelstora företagens behov. Ibland kan det till och med finnas intressekonflikter mellan olika medlemstyper inom föreningen. Det gör att det rimligtvis är svårt för EIO att prioritera, menar Björn Sjöberg. Han skulle vilja se att EIO tydligare Björn på Svalbard! För tre år sedan sprang Björn Sjöberg maraton i Svalbard tillsammans med en kollega. Har Björn bestämt sig för något ser han också till att genomföra det. kommunicerade fördelarna med medlemskapet, detta för att attrahera flera medlemsföretag och minska distansen mellan medlemsföretagen och EIO. För att de mindre och medelstora företagen ska få ut mer av sin verksamhet måste vi erbjuda möjligheter att förbättra lönsamheten, säger han vidare. Han föreslår ett så kallat EIO-paket med förslagsvis kalkylsystem, ekonomiutbildningar och mentorskap. Det skulle kunna bidra till ökad lönsamhet och höjd status bland medlemsföretagen menar han. Mycket kalkylarbete sker fortfarande med Excel-ark, papper och penna. Det finns en stor felkälla i den typen av kalkylarbete, vilket drabbar både det egna företaget och branschen negativt. Ett annat viktigt område är ekonomi. Grundläggande kunskap om till exempel timdebitering, täckningsbidrag, omkostnad, projektredovisning och användandet av hjälpmedel i form av administrativa system är ett måste för ett sunt företagande, säger Björn Sjöberg. Kanske skulle en ekonomikurs vara obligatoriskt för nya medlemmar? Det skulle ju till exempel kunna vara interaktiva kurser, fortsätter han. Ytterligare ett förslag är att alla nya medlemmar ska erbjudas möjligheten att få en mentor. Han fick tipset av en annan styrelsemedlem som hade provat det. Björn Sjöberg tycket att det är en genial idé. I stora koncerner finns ett inofficiellt mentorskap. Man vet vem man ska kontakta när man har olika typer av problem, men merparten av EIO:s medlemmar har inte det kontaktnätet. Om man som företagare kan undvika att upprepa misstag som andra gjort har man sparat mycket tid och pengar. Ett fungerande mentorskap är ett bra fundament och möjliggör att man kan undvika en del fallgropar, vilket borde gynna branschen. Han fortsätter: Den som är mentor skulle själv också få ny kunskap och infallsvinklar, kanske vad gäller ny teknik från till exempel någon som är ny i branschen. När det finns stora rikstäckande koncernbolag som säljer sina löpande tjänster för självkostnad det vill säga lön och sociala avgifter - då undrar man hur det är ställt, fortsätter han. EIO borde verka för att ta fram ett smart system med till exempel Att vara medlem i EIO medför att man har ett starkt varumärke i ryggen. Det ger också en plattform för att skapa ett kontaktnät inom branschen. GPS-teknik. Ett system som företagen kan använda för att verifiera var de är och hur länge. Då blir det enkelt att visa för kunden hur mycket tid man faktiskt lagt ner på ett visst uppdrag och diskussionen om justerade tidsedlar skulle försvinna. Inom avtalsområdet tycker inte Björn Sjöberg att det har hänt så mycket under åren. När det gäller SEF är nog relationerna oförändrade och vi har fortfarande ett avtal som inte hjälper oss att utveckla våra verksamheter. Han tror att avtalsfrågor är viktigare för de stora företagen men inte högprioriterade av de mindre. Vi löser eventuella problem lokalt i samförstånd med våra medarbetare, säger han. Han vill att EIO ska lägga mer tid och energi på branschfrågor och tycker att EIO:s satsning på projektet ELRÄTT är rätt prioriterat. Björn Sjöberg hörde till skeptikerna när Kapa Kilowatten det vill säga föregångaren till ELRÄTT- presenterades, men hans åsikt har förändrats. ELRÄTT ger oss möjlighet att bli mer populistiska och upplägget är nog det bästa tänkbara, säger han och avslutar: Hoppas bara vi lyckas kabla ut det. Det är upp till medlemsföretagen att hänga på ELRÄTT. Gör det! Text: Sofia Pettersson Foto: Johanna Norin 3

4 Ett (H)ELRÄTT möte i Norrland Marknadsföring och utbildning, samt dess koppling till lönsamhet är temat på EIO:s medlemsträffar som just nu pågår inom ramen för ELRÄTT-projektet. Den här eftermiddagen var en av de bättre EIO-träffarna jag varit på, säger Anders Öhlen från Skanska Electro i Sundsvall. Anders Öhlen var en av de 25 deltagarna på EIO Mellersta Norrlands första träff i Sundsvall i slutet av oktober. På Skanska Electro, där Anders Öhlen är en av tre arbetsledare, arbetar man redan en hel del med energibesparing. Till exempel jobbar de mycket med närvarostyrning och dagsljusreglering. Det är alltid vi själva som säljer in de här lösningarna till kunderna. Vi kan inte bara stå där och utföra det som kunden säger. Det är vi som är experterna som ska tala om för kunden vad som Anders Öhlen finns, menar han. Anders Öhlen försöker alltid sälja in till exempel närvarostyrning om de ändå ska byta ut all belysning på till exempel en skola. Installationskostnaden kan vara lite dyrare, men sedan sköter det mesta sig själv vilket gör det billigare. I regel säger inte kunderna emot. På ELRÄTTträffen diskuterades just marknadsföring och kundrelationer mycket. Jag såg ju att flera av de medlemsföretag som var med på träffen i Sundsvall nappade på det här, man vill vara med på tåget, både de större och mindre företagen, säger Anders Öhlen vidare. En annan nöjd deltagare är Leif Andersson från Tretronik i Sundsvall. Han kom till ELRÄTT-seminariet tillsammans med kollegan Lars Landén. Tretronik består av totalt består av tre personer där alla är delägare. Träffen gav ett mycket positivt intryck. Det var första gången vi gick på ett EIO-möte under våra fem år som medlemmar. När man är ett litet företag som vi är det svårt att ha tid att gå på träffar. men det var absolut värt tiden, säger Leif Andersson. Tretronik är verksamma inom tele, data och säkerhet. Leif Andersson tycker att kundkontakter, att kunna presentera sitt erbjudande och att hänga med inom ny teknik är viktiga områden för föreget. Upplägger på mötet var bra. Det blev givande diskussioner och vi fick vara delaktiga och tänka själva. Det gjorde att vi kom igång att tänka på vad vi kan göra inom vårt företag för att utveckla oss, säger Leif Andersson vidare. Leif Andersson Även i Örnsköldsvik var ELRÄTT-mötet i början av november välbesökt. Anders Gustin, företagsrådgivare Mellersta Norrland, är nöjd. En del medlemsföretag som var med på de här träffarna hade aldrig tidigare varit på ett enda EIO-möte, trots att de varit medlemmar i tjugo år. Då är det väldigt roligt att de tycker KALENDARIUM ELRÄTT steg två - medlemsmöten för EIO:s interna kampanj EIO bjuder nu in medlemsföretagen till En (H)ELRÄTT eftermiddag för företagsledare med temat Marknadsföring och utbildning, samt dess koppling till lönsamhet. Det blir information, inspiration, praktiska tips och lösningar samt en överraskning att ta med sig hem. Oftast en halvdag med avslutande middag och gemensam kvällsaktivitet. Inbjudan och anmälan sker via din lokala företagsrådgivare. Medlemsmöten i Sundsvall, Örnsköldsvik, Skellefteå och Boden har redan ägt rum. 22 november Umeå 25 november Karlskrona 29 november Örebro 1 december Östersund 5 december Karlstad 6 december Sunne att det är givande och lärorikt när de väl går på ett möte, säger Anders Gustin som fått många positiva kommentarer från medlemsföretag som deltagit på ELRÄTT-träffarna. Det verkar som att de gillar att det är hands-on. Vi hade med ett moment med grupparbeten som var mycket uppskattat och det blev värdefullt då det gick att koppla till deras egna företag, slutar Anders Gustin. Text: Sofia Pettersson Vill du veta mer? Kontakta Johan Martinsson, , johan.martinsson@eio.se Olika uppgifter om separationsavstånd I standarden för elinstallationer SS och i standarden för fastighetsnät SS- EN från 2011 förekommer olika uppgifter angående vilket separationsavstånd det ska vara mellan starkströmsinstallationer och teleinstallationer. Detta kan medföra att även om man följt den ena av standarderna blir det bli fel mot den andra. SEK och EIO går ut med följande rekommendation: Tillägg till elinstallationsreglerna när det gäller samförläggning av tele-, data- och kraftkablar. Gällande utgåva av Elinstallationsreglerna (SS ) från 2009 innehåller motstridiga uppgifter gentemot standarden för fastighetsnät (SS-EN ) när det gäller separationsavstånd mellan elinstallationer för kraftförsörjning och teleinstallationer. Detta medför att SEK behöver ge ut ett tilllägg till elinstallationsreglerna avsnitt 444. Detta tillägg implementerar det s.k. harmoniseringsdokument (HD : 2010), vilken inte kom med vid senaste revisionen Elinstallationsreglerna. När tillägget är publicerat och ikraftsatt upphör dessa motstridiga uppgifter. Före tillägget till Elinstallationsreglerna finns ute är det nu mycket viktigt att man kommer överens med kunden om vilken standard som gäller för samförläggning/ separationsavstånd inom den aktuella entreprenaden SS eller SS-EN Detta för att undvika onödiga missförstånd vid besiktningar och onödiga extrakostnader. Vill du veta mer? Kontakta Joakim Carlsson, , joakim.carlsson@eio.se eller Tord Martinsen, , tord.martinsen@eio.se 4

5 Framtidens äldreboende är hemma - växande marknad för elteknikbranschen Kostnaden för en person som flyttar till ett vårdboende ligger på nära en halv miljon kronor per år. Men med hjälp av moderna tekniska hjälpmedel ökar förutsättningarna för ett förlängt boende hemma, och samhället kan spara stora summor. Det ger också elteknikbranschen en ny marknad. Dessa rön var temat för ett seminarium inom projektet ELRÄTT den 12 oktober i Stockholm. Den åldrande befolkningen är en ny affärsmöjlighet för elteknikbranschen. Genom säker hetstänkande och tekniska installationer går många problem att lösa. Men det gäller att vara lyhörd för behoven och att se möjligheterna. För att belysa detta samlade EIO och MEDLEMSERBJUDANDE Webbhotell och domännamnsregistrering SEG ett urval experter och medlemsföre tag för att skapa samtal mellan branschens aktörer. Jerker Björk, projektledare för ELRÄTT, tog avstamp i den senaste statistiken: Marknaden för tekniska hjälpmedel för äldres och funktionsnedsattas boende kommer att vara värd flera miljarder inom kort. Samhällets kostnad för äldreomsorgen kommer att öka med 50 till 60 procent fram till år 2035 och andelen 85-plussare kommer att öka med 76 procent. Seminariet belyste den åldrande befolkningens behov utifrån flera synvinklar. Diana Uppman från Beyond Tomorrow utgick från fyra olika pensionärstyper, Anders Nordstrand från Micasa berättade om den växande branschen för omsorgsfastigheter och Jan Grönlund från Hjälpmedelsinstitutet (HI) lyfte fram lösningar och behov för funktionsnedsatta. EIO:s vd Jan Siezing tog tillfället i akt och bildade en arbetsgrupp som ska jobba vidare med hur branschen kan ta tillvara möjligheterna: Elteknikbranschen har chans att ta ett helhetsgrepp på en ny marknad, men vi saknar överblick idag och vi är inte ensamma aktörer på marknaden. Om du behöver hjälp med att bygga en egen hemsida, e-post, mobiltelefoni med mera så har du som medlem rabatt på Quicknets tjänster. Mer information finner du på Kontaktperson: Rikard Stonelöf på QuickNet, telefon: eller e-post: rikard@quicknet.se? Medlemsföretagens?frågor till EIO Här presenterar vi exempel på frågor som kommer från våra medlemsföretag och har ett allmänintresse. Välkommen att höra av dig med frågor som berör dig som företagare till expertpanelen@eio.se. Dina frågor kan röra alla EIO:s expertområden såsom elsäkerhet, tele/data/säkerhet, arbetsrätt och kollektivavtal, arbetsmiljö, lönebildning och lönefrågor, kvalitetssystem och utbildning. Denna gång handlar frågan om arbetsrätt och besvaras av EIO:s jurist Henrik Junzell FÖRHANDLING ELLER ÖVERLÄGGNING? En företagare har fått ett brev från en arbetstagarorganisation där de enligt rubriken i brevet begär Förhandling/Överläggning och kräver skadestånd. Företagaren undrar hur han ska förbereda sig och om det är någon skillnad på överläggning och förhandling? SVAR: Vid en del lokala förhandlingar förekommer det oklara förhandlingsframställningar där det inte framgått om arbetstagarorganisationen begärt förhandling eller om de vill överlägga med företaget. I Installationsavtalet har arbetstagarparten - facklig förtroendeman eller lokal facklig organisation - enligt Kap 12 2 möjlighet att anmäla ett arbetsmiljöproblem till arbetsgivaren. Arbetsgivaren måste då överlägga med Elektrikerförbundet lokalt för att diskutera eventuella åtgärder för att komma till rätta med problemet. I en sådan överläggning har Elektrikerförbundet inte någon möjlighet att begära skadestånd. Skadestånd i samband med 12:2-anmälan kan det bli först i den, betydligt senare, situationen att arbetsgivaren inte medverkar i överläggningen. Eller i nästa steg, om Arbetsmiljöverket i ett slutligt avgörande anvisar viss åtgärd och arbetsgivaren inte följer detta. Om en arbetstagarorganisation vill ha någon annan typ av samtal som man kallar överläggning är det helt upp till företaget om man vill medverka. Denna typ av överläggning har inte sin grund i arbetsrätten och arbetstagarorganisationen kan inte då inte kräva skadestånd. En MBL-förhandling kan ses som en form av överläggning men då måste det klart framgå att det är en begäran om förhandling enligt MBL I en MBL förhandling kan arbetstagarorganisationen inte kräva skadestånd. Om en arbetstagarorganisation begär skadestånd måste de begära en tvisteförhandling. I en förhandling där en arbetstagarorganisation begär skadestånd anser de att företaget begått ett brott mot lag eller avtal. Det ska då framgå av förhandlingsframställan vad det eventuella brottet består i. I en tvisteförhandling ska man bara diskutera just det eventuella lag- eller avtalsbrottet. Om det inte klart framgår av en förhandlingsframställan vilken typ av förhandling det gäller ska företaget begära ett klarläggande av arbetstagarorganisationen. Detsamma gäller om det vid begäran om tvisteförhandling inte framgår vad det eventuella brottet består i. Henrik Junzell, Jurist på EIO 5

6 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL201 EIO vill ha ett modernt avtal med rätt lönepåslag Elteknikbranschen kan ge goda förutsättningar för framgångsrikt företagande och intressanta arbetsuppgifter för de som jobbar i branschen. Men det finns hinder som kan stjälpa utvecklingen. Därför strävar EIO efter moderna kollektivavtal som främjar utvecklingen av nya teknikoch affärsområden. Dagens kollektivavtal för elinstallationsarbete skrevs 1906! Det har utvecklats men i grunden kvarstår att vi har avtal från den tid då landets elektrifiering inleddes. Modernisering är något av ett nyckelord för Åsa Kjellberg Kahn, EIO:s förhandlingschef, när hon beskriver de kommande avtalsförhandlingarna. Men hon är bekymrad över att motparten Elektrikerförbundet tycks vara ute efter vad som betecknas som revansch för det relativt måttfulla avtalet i den förra avtalsrörelsen, som drevs i skuggan av finanskrisen. Jag tycker att vi på båda sidor i stället skulle kunna enas om att det blev rätt resultat av den förra avtalsrörelsen i den situation som var då. Vi har sett bra reallöneökningar. Och att Sverige nu har en ekonomi i balans och att många nya jobb tillkommit är ytterligare ett kvitto på att det blev rätt. Hon tycker, liksom arbetsgivarföreträdare i andra branscher, att den ekonomiska osäkerheten i vår omvärld gör det viktigt att göra rätt igen. Nyligen skrev Svenskt Näringsliv kraftigt ner sin prognos för det kommande året. Och i vår egen konjunkturrapport från slutet av september slås jag av två saker. Den ena är att det finns stora geografiska skillnader i branschen. På vissa håll har utvecklingen under 2011 varit mycket positiv, på andra betydligt sämre. Den andra är att våra företag förutser en kraftig inbromsning under nästa år. De fackliga krav som hittills lagts fram landar på lönekrav på 3,5 procent och totala kostnadsökningar på över 6 procent för nästa år! Det funkar inte varken för industrin eller för vår bransch. Liksom övriga organisationer inom Svenskt Näringsliv anser EIO att det så kallade märket ska sättas av den internationellt konkurrensutsatta delen av näringslivet, i princip industrin. Det har sedan slutet av 90-talet funnits betydande enighet med de fackliga organisationerna om vikten av att inte tillåta högre löneökningar än vad utlandskonkurrerande företag anser sig ha råd med. Blir det för dyrt kommer de att tvingas till nedläggning. Den enigheten med facken verkar inte längre säkrad och redan i förra avtalsrörelsen krävde bl a Elektrikerförbundet att få mer än övriga. Bland andra frågor som förbunden inom Svenskt Näringsliv är eniga om att driva finns en företagsnära lönebildning med större möjligheter till individuell fördelning av löneutrymmet och att ingångslönerna ska sättas på en sådan nivå att ungdomsarbetslösheten motverkas. EIO:S AGENDA INFÖR AVTAL 2012 Under hösten har diskussioner förts om avtalsfrågorna inom distriktsföreningarna och EIO:s olika förtroendemannaorgan. Avtalskraven kommer att läggas fast av styrelsen runt årsskiftet. Men det går ändå att säga lite om några av de frågor som har diskuterats mest. FLER KOMPETENSER Det är självklart inte bara nivån som EIO fokuserar på. Det handlar som sagt också om att modernisera avtalet på en rad områden. Och inte minst om kollektivavtalsbestämmelser som gör det möjligt att vidga branschens rekryteringsunderlag. Ibland handlar det om kompetens utöver eller av annat slag än den som elektriker har. Ska vi kunna expandera inom nya teknikområden inom t ex tele, data och säkerhet kan det behövas kunskaper och erfarenheter, som elektriker inte alltid har. Idag kan en företagare som följer Installationsavtalet ofta inte anställa efter den kompetens som behövs för de jobb och affärsområden företaget jobbar inom; det är kollektivavtalets krav som styr, inte företagets behov. Det är en extrem inskränkning i företagarens möjligheter att styra sin verksamhet, menar Åsa Kjellberg Kahn. Det här får också till följd att våra företag 6

7 2 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL2012 AVTAL inte kan verka under samma förutsättningar som företag utanför vår organisation, som ger sig in på samma marknader som oss, men kanske från kraft- eller rena telesidan. Ett gammalt problem som också hänger ihop med hur företagen kan säkra kompetens för framtiden är dagens turordningsregler. Vi behöver branschanpassa dem så att företagen kan behålla kompetens inom en avdelning när det blir nödvändigt med driftsinskränkningar i en annan del av företaget. Åsa Kjellberg Kahn vill gärna lägga till en kompetensfråga av särskilt slag som dock inte har med avtalsrörelsen att göra: Vi vill få fler tjejer och ökad mångfald i vår bransch! Det är alltför få tjejer färre än inom exempelvis byggprogrammet som väljer elprogrammet och sedan blir anställda i branschen. Det vill vi ändra på FLEXIBILITET, INDIVIDUELLA LÖNER OCH NYA RESEREGLER Fler frågor som diskuteras mycket är behovet av ökad flexibilitet, och att det borde vara ett gemensamt intresse för både arbetsgivare och anställda. Verksamhetens behov måste ligga i grunden men avtalet bör ge utrymme att ta hänsyn även till individernas önskemål och personliga behov. Idag är avtalet så stelbent att det inte utan att bryta mot avtalet går att komma överens om exempelvis arbetstider och reseersättningar med en anställd för ett resejobb med övernattning. För att göra rätt ska de som berörs den anställde och företaget - skaffa tillstånd från både Elektrikerförbundet och EIO i Stockholm vilket förstås inte är rimligt. Gärna grundregler i avtalet men tillämpningen måste göras enkel. Men vi vill också se mer av individuella löner som syns även vid ackord. En rättvis lönesättning bygger på lön efter prestation, ansvar och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna. Inte generella påslag oavsett vad individen gör. Här vilar också ett stort ansvar på arbetsgivarna att planera och informera inom företaget om lönepolicy och lönesamtal. En fråga som EIO och Elektrikerförbundet jobbat med tillsammans under lång tid är att anpassa reglerna i avtalet för dagliga resor med hänsyn till gällande skatteregler. Idag betalar företagen ofta för en låtsasresa och det som var tänkt som en kostnadsersättning blir skattemässigt istället lön. Tyvärr leder detta till att branschen, både företag och anställda, riskerar bli skattefifflare utan att veta om det. Vi har ett gemensamt förslag och det borde finnas förutsättningar att landa en ny lösning. VAD SÄGER ELEKTRIKERFÖRBUNDET? Hur resonerar då Elektrikerförbundet? Som de flesta parter på arbetsmarknaden har EIO:s och Elektrikerförbundets ledningar och förhandlare löpande kontakter och för diskussioner i olika frågor, men säkra besked om förbundets syn kommer först i slutet av januari då parterna växlar avtalskrav och förhandlingarna drar i gång på allvar. Åsa Kjellberg Kahn är ändå rätt säker på att motparten underblåser en revanschstämning och därmed krav på höga lönelyft. I övrigt avstår hon från spekulationer på det här stadiet. RISKEN FÖR KONFLIKT Det finns alltid en risk för konflikt mellan parterna när ett nytt kollektivavtal ska träffas och den risken är i högsta grad reell när Elektrikerförbundet är inblandat. Förbundet har en konflikthistorik som få fackföreningar och brukar berömma sig om att vara ett kampförbund. Vi ser det mer som utpressning än kamp när det kommer till strejker och blockader, säger Åsa Kjellberg Kahn. Elektrikerförbundet kan kortsiktigt vinna framgångar genom att skickligt välja ut känsliga konfliktområden. Genom att ta ut förhållandevis få nyckelpersoner, till exempel i kärnkraftverk, elintensiv industri eller stora byggprojekt, i konflikt kan förbundet för små kostnader åstadkomma oacceptabla verkningar för industri och övriga samhället. Då är det viktigt att vi har stöd från övriga arbetsgivarförbund för att kunna stå emot påtryckningarna, säger Åsa Kjellberg Kahn. Och hon anser att det stödet finns och att möjligheten till konfliktersättningar gör att branschens företag kan försöka stå emot krav som är alltför skadliga. Men det är förstås ett stort bekymmer när tredje man kunder och allmänhet - drabbas och så är det nästan alltid om det blir konflikt. Hela elteknikbranschens anseende och trovärdighet som säker leverantör påverkas. Visserligen har vi ännu inte så stor andel utländsk konkurrens på elinstallationsmarknaden men vi ser ju att byggare och andra beställare ser om sitt hus på flera sätt hur man väljer inköp av material och även hur man väljer installatör. Även om avtalsrörelserna mellan EIO och Elektrikerförbundet genom åren varit konfliktfyllda finns det ändå ett visst hopp om vändning till det bättre. Också vår motpart vill ha modernare avtal och säger att man värnar om hela elteknikbranschen. Vi kan mena olika saker med det, men ändå borde det gå att hitta lösningar och skrivningar som kan vara bra för både företag och anställda och som bidrar en lönsam och attraktiv elteknikbransch för framtiden. Vill du veta mer? Kontakta Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef, EIO, , asa.kjellberg-kahn@eio.se Senaste nytt från Avtal 2012 hittar du på EIO välkomnar PTK:s öppenhet kring turordningsregler I elteknikbranschen är det sedan länge ett problem att företagen vid driftsnedsättning tvingas säga upp medarbetare som fortfarande är efterfrågade. När företagen tvingas följa turordningslistan kan till exempel nyligen anställda installationselektriker tvingas gå trots att de är inom larm eller säkerhet som efterfrågan har fallit. Trots att alla är medvetna om problemet har det varit svårt att komma vidare i frågan i diskussioner med facket. Tjänstemännen inom PTK visar nu en annan vilja att diskutera dagens stela regler. Nyligen presenterade PTK och Svenskt Näringsliv avsiktsförklaring inför förhandlingar om ett nytt omställningsavtal. Förhandlingarna kommer gälla turordningsregler baserade på kompetens och frågor om kompetensutveckling för den anställde. PTK förbund har också framfört krav på ökad trygghet vid uppsägningar i samband med ohälsa och även ökat skydd för visstidsanställda. Idag har du ingen trygghet i anställningsåren. Det är inte så det ser ut. Trygg- heten har du i den kompetens du har, att du har rätt kompetens. Det måste vi som samhälle, företag och individer vänja oss vid, sade Cecilia Fahlberg, ordförande för tjänstemannafackens paraplyorganisation PTK, vid en pressträff på onsdagen. EIO välkomnar denna öppenhet kring turordningsreglerna. Vi uppskattar att huvudorganisationerna tar det här steget. För företagens utveckling är det avgörande att kunna behålla den kompetens som krävs när en driftsinskränkning blir aktuell. PTK visar nu vad som är möjligt att diskutera och hur verkligheten ser ut. Detta bör vara vägledande även i de diskussioner vi kommer ha med Elektrikerförbunden i vårens omförhandling av Installationsavtalet, säger EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. Förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv inleds i vår. Läs hela avsiktsförklaringen på 7

8 Elsäkerhet med EIO på Hem- och Villamässan Liksom tidigare år deltog EIO på Hem- och Villamässan i Älvsjö. Montern be man nades av både EIO:s medarbetare och medlemsföretag. Erik Sandin från Elcentralen C&E AB i Tyresö var en av de som fanns på plats i EIO-montern för att informera konsumenter och svara på frågor. Det är väldigt bra att vara med här på Hem och Villa. För två år sedan när jag var med i EIO:s monter fick jag in ett uppdrag som genererade jobb för två månader framåt, berättar Erik Sandin. Ett av uppdragen var bland annat ett stambyte hos en bostadsrättsförening i Älvsjö. Om jag inte hade varit på mässan hade jag aldrig fått det jobbet, menar Erik, som är förvånad att inte flera av medlemsföretagen deltar i EIO: monter. Det är inte bara för att få in nya uppdrag som Erik Sandin väljer att vara med på mässan. Det är kul att stå här och prata med folk och känna vad som är på gång. Genom att vara med blir jag dessutom uppdaterad av EIO, både när det gäller praktiska saker samt lagar och regler. På mässan informerade EIO bland annat besökarna om vikten av se över sin elanläggning och vilka regler som gäller för elinstallationer. Vi lyfte självklart även fram våra budskap kring ELRÄTT-kampanjen på mässsan. Vi vill uppmärksamma konsumenterna på att det håller på ske en förändring inom branschen. Du ska kunna få hjälp med allt från energibesparing, elsäkerhet och smarta installationer av din elektriker, berättar Johan Martinsson, bransch- och affärsutvecklingschef på EIO. I EIO:s monter kunde besökarna även testa hur EIO:s nya El- och elektrikerapp fungerar en app som syftar till bättre elsäkerhet i hemmen. Text och foto: Sofia Pettersson Erik Sandin, Elcentralen C&E AB, pratar med en besökare i EIO:s monter på Hem- och Villamässan i Älvsjö. Hem och Villa i Älvsjö den oktober hade närmare besökare. EIO deltog även på Hem och Villa i Göteborg den oktober och i Malmö den 1-4 mars. Kampanjen ELRÄTT lyftes självklart fram i EIO:s monter på Hem och Villa. Marknadsföring som ger mer Företaget 020-Elektrikerna från Huddinge fanns i år på plats på Hem- och Villamässan i Älvsjö. Det är första gången ett EIO-företag ställt ut på mässan i egen monter Steve Sandstedt och Andrew Sandberg i 020-Elektrikernas monter på Hem och Villa. Folk är på mässan för att få hjälp och råd. Därför är det givande att vara här och prata med människor direkt, säger Steve Sandstedt, 020-Elektrikernas ägare. Företaget 020-Elektrikerna har funnits sedan årsskiftet. Steve Sandstedt och medarbetaren Andrew Sandberg menar är det viktigt att marknadsföra företaget, speciellt med tanke på att det är så pass nystartat. De tycker att Hem- och Villamässan känns som ett bra sätt att få reklam på. Här får de möjlighet att synas inför nya kunder. Att EIO:s monter finns i närheten tycker de är ett plus. På så sätt kan EIO hänvisa folk hit om någon vill prata direkt med oss, det kan vara om till exempel EIO Eltest eller något annat som de vill ha utför i hemmet, säger Steve Sandstedt. 020-Elektrikernas arbetar mot både byggherrar och privatpersoner, ungefär hälften av vardera. I montern visar de ett axplock av olika produkter. Vi tycker att marknadsföringen via Hem och Villa är ett bra komplement till mer traditionell marknadsföring, säger Steve Sandstedt vidare. Det är klart att det är en chansning att satsa på en mässa jämfört med andra alternativ, men vi är företaget som gärna provar nya vägar i denna annars något fyrkantiga bransch. Vi har flera idéer som vi kommer att testa under kommande år, avslutar han. Text och foto: Sofia Pettersson Företaget 020-Elektrikerna tycker att mässan är en bra plats att berätta om sina tjänster och produkter. 8

9 Branschmedlemskap inom EIO NÅGRA FRÅGOR TILL Åsa Kjellberg Kahn, Chefsjurist på EIO, om varför organisationen inrättar ett nytt medlemskap? Vad handlar detta om och vad är syftet? EIO:s vision är en stark, kompetent och attraktiv elteknikbransch. Om vi kan samla fler företag inom hela elteknikbranschen tror vi det är till nytta både för befintliga medlemmar och för de som kan tillkomma. Den nya formen för medlemskap branschmedlemskap är alltså i grunden avsedd att stärka elteknikbranschen och EIO:s roll som samlande förening för företagen Ny produkt på Elförlaget: INSTALLATIONSKONSULTENS UPPDRAG EL Vilka blir de nya avgifterna? Avgiften är fastställd till 0,43 procent av lönesumman. Installationskonsultens uppdrag EL är en bearbetning och utveckling av Elkonsultens uppdrag som publicerades av Arkitekt- och Ingenjörsföretagen Syftet med skriften är att den för såväl privata som offentliga beställare ska vara ett hjälpmedel och underlätta bestämningen av konsultuppdragets innehåll, kvalitet och omfattning vid upphandling av eltekniktjänster. ISBN: , författare: Larsson, Peter. Pris för EIO-medlemmar: 190 kr/ st (240 kr för icke medlem) exklusive moms och frakt. Beställ boken på www. elforlaget.se, artikelnummer Hur kan EIO ha enbart branschmedlemmar EIO tecknar ju kollektivavtal? EIO är sedan 1998 en kombinerad branschoch arbetsgivarorganisation; dessförinnan var vi uppdelade i två separata föreningar. Ett företag som blir medlem har därmed med automatik tillhört båda grenarna i organisationen. Idag finns det ingen allmän önskan från medlemsföretagen att gå tillbaka till det tidigare systemet däremot finns det, tror vi, intresse från en hel del företag inom elteknikområdet att ta del av EIO:s branschservice även om de har arbetsgivarfrågorna ordnade på annat sätt. Och att ha kollektivavtal i företaget är en förutsättning för att man ska få bli branschmedlem. Utifrån detta har föreningen genom beslut på årsmötet i våras beslutat formen branschmedlemskap. Vilka är målgrupperna för medlemskap? För företag som har kollektivavtal på annat håll och med intresse för EIO:s branschverksamhet. Vi ser flera tänkbara målgrupper, exempelvis konsultföretag inriktade mot elteknik, framförallt mindre sådana, vissa telekomföretag och elavdelningar inom industri- och fastighetsföretag. Hur går det till? Formellt bildas nu en arbetsgivarsektion inom EIO. För medlemmar i denna tecknas kollektivavtal med service i arbetsgivarfrågor. Hit hör alla befintliga medlemmar och utgångspunkten är även för framtiden att företag som söker medlemskap ska tillhöra arbetsgivarsektionen. Men styrelsen kan på basis av stadgarna bevilja undantag för anslutning till arbetsgivarsektionen. För dessa omfattar medlemskapet endast branschfrågor, inte EIO:s kollektivavtal, det vill säga de har branschmedlemskap. Branschmedlemskapet är alltså undantag och inte huvudregel. Hur ser förutsättningarna till ett branschmedlemskap ut? Det krävs att företaget har kollektivavtal på annat sätt normalt genom medlemskap i annan arbetsgivarorganisation. Företag som till exempel har hängavtal med Svenska Elektrikerförbundet på Installationsavtalet ska inte beviljas branschmedlemskap. Styrelsen fastställer riktlinjer under vilka förutsättningar branschmedlemskap kan beviljas och prövar varje fall. Riktlinjerna ger tydlighet och förutsebarhet. Kravet på seriös verksamhet liksom andra krav som ställs på företag som vill bli medlemmar ska vara uppfyllda. Vilka är riktlinjerna och vad får en branschmedlem? Branschmedlemskap ska inledningsvis i första hand erbjudas till konsultföretag inom elteknik. Branschmedlemskap är ett riktigt medlemskap om än inte lika heltäckande. Med detta menas att företaget har rösträtt och rätt att delta i olika former av medlemsmöten lokalt och centralt och kan anlita EIO:s experter för rådgivning och service i olika frågor inom till exempel elsäkerhet, teknik och entreprenadjuridik. Det är också möjligt att exempelvis elteknikkonsulter bildar en egen intressegrupp, vilket redan finns idag, för företag som anslutit sig till EIO-Q Ledningssystem. När införs det nya branschmedlemskapet? Från och med den 1 januari

10 Bra kämpat i Yrkes-VM Simon och Andreas! I WorldSkills 2011 deltog över 900 tävlanden från 51 länder. WorldSkills är det största evenemanget som någonsin arrangerats på ExCel i London. Fler än personer såg tävlingarna som pågick mellan den 5 och 8 oktober. Det svenska Yrkeslandslaget deltog med 27 ungdomar som representerade 24 yrken. Men resan för våra tävlanden började ett år tidigare då Andreas Holmberg, till vardags elektriker på Elajo i Vetlanda, vann Yrkes-SM i elinstallation. Samtidigt ställde sig Simon Hyttsten, som arbetar på Comel i Stockholm, på förstaprispallen i telekommunikation. Andreas Holmberg tävlade i elinstallation och slutade på fjärde plats samt tilldelades en hedersmedalj inom elinstallation. Under året gällde det för de båda tävlande att försöka få ihop livspusslet så att arbete, fritid och träning skulle fungera. Det var en tuff erfarenhet och de insåg att man aldrig kan träna för mycket, säger Joakim Carlsson, domare och coach i telekommunikation. De skickas även på allt från kurser via EUU till träningsläger med yrkeslandslaget och branschfolk för att bli så familjära som möjligt med de tävlingsuppgifter som väntade. Väl på plats i London stod utmaningen i att organisatoriskt få ihop en tävlingsgren tillsammans med 33 länder, lika många språk och därtill alla kulturskillnader. Bara att berätta för alla var toaletterna var lokaliserade var en utmaning. Det är även viktigt att alla har samma förutsättningar. Det görs bland annat bedömningskriterier på olika språk och det sker alltid en verktygskontroll så att det blir rättvist rent materialistiskt. Vi har en viss utbildning gällande det aktuella landets material. Exempelvis bockar vi inte så mycket metallrör i Sverige, men detta är vanligt i andra delar av världen, säger Pontus Slättman, Teknisk delegat för WorldSkills. För att bedöma arbetet som görs under tävlingen finns domare från alla deltagande länder med. Domarna fungerar även som tränare innan tävlingarna. För Sveriges elteknikbransch var Per Svensson, Vitala El Vetlanda, domare i elinstallation och Joakim Carlsson, EIO, domare i telekommunikation. Tiden är den värsta fienden. Det är en enorm tidspress samtidigt som de tävlande ska hantera besökare, vilket kan vara stressande i sig. Simon Hyttsten råkade ut för ett misstag första tävlingsdagen då han under den enorma pressen svetsade ihop fiber i fel ordning. Tack vare en stark upphämtning både andra och tredje tävlingsdagen samtidigt som han var bland de bästa under fjärde dagen tog han till slut en sjätteplats och blev samtidigt bäst i Europa, konstaterar en nöjd Joakim Carlsson. Det började tungt den första tävlingsdagen med ett litet misstag som kostade en del kraft och tid hos Andreas Holmberg, för att vara exakt var han bara fem minuter från en bronsmedalj. Men han har med sin fjärdeplacering gjort ett väldigt bra jobb och jag är stolt över hans arbete, säger Per Svensson. Andreas Holmberg slutade på fjärde plats samt tilldelades en hedersmedalj inom elinstallation och Simon Hyttsten hamnade på sjätte plats och blev bäst i Europa inom området telekommunikation. Tävlingarna var verkligen mer än Simon Hyttsten hamnade på sjätte plats och blev bäst i Europa inom området telekommunikation. jag förväntat mig. Det var roligt att få se hur andra länder jobbar. Jag har lärt mig mycket mer om telekommunikation genom alla kurser vi fått gå under året och jag ser det som reklam både för mig och för elteknikbranschen i stort, säger en glad men trött Simon Hyttsten. Det var en häftig upplevelse att få uppleva och delta i ett yrkes-vm. Jag har fått lära mig att arbeta i stressade situationer och jag har knutit många kontakter med tävlande från andra länder. Jag har även fått lära mig mer om KNX, vilket varit nyttigt och roligt, säger Andreas Holmberg. Även om tävlingarna är över för Andreas Holmberg och Simon Hyttsten väntar nya utmaningar och förväntningar då de nu är ambassadörer för sina respektive yrkesområden. Sverige kom totalt på 18:e plats av 48 länder. Förutom två silver och två brons fick det svenska Yrkeslandslaget 13 hedersmedaljer. De svenska mästerskapen i yrkeskunskap kommer att arrangeras i Malmö i maj 2012 och Yrkes- VM 2013 hålls i Leipzig. Text: Charlotte Steen YRKESTÄVLINGAR GER BRANSCHEN AMBASSADÖRER Årligen arrangerar elbranschen yrkestävlingar för ungdomar upp till 22 år. Det finns en rad olika mål som branschen vill uppnå med yrkestävlingarna: Skapa intresse för elteknikbranschen Se till att rekrytering till elteknikbranschen möter de behov som efterfrågas Inte bara rätt mängd elever på elprogrammet utan även rätt elev på rätt plats Höja status på elteknikbranschen Höja kvalité på yrkesutbildning Skapa ett närmare samarbete samt utbyte mellan skola och näringsliv Premiera duktiga individer, lärare och klasser. Yrkestävlandet löper i cykler av två år. Elteknikbranschen tävlar i två olika grenar, Elinstallation och Telekommunikation. SPONSORER 2011 Tävlingarna i elinstallation och telekommunikation sponsrades i år av: EIO SEF EUU Comel Elajo Schneider Electric Draka kabel Storel MP bolagen EG Networks CUL Brand Rex 3M 10

11 Välkommen till EIO Thomas Hedin är sedan den 1 oktober ny företagsrådgivare för EIO Övre Norrland med säte i Skellefteå. Jag ser fram emot att träffa medlemsföretagen och lära känna branschen bättre. Det finns stora möjligheter för utveckling och ny teknik inom elteknikbranschen, säger Thomas Hedin. Tjänsten på EIO känns både utmanande och utvecklande för mig som person, fortsätter han. Närmast kommer Thomas Hedin från Entreprenörföretagen (PLR/MVR) i Skellefteå där han arbetat som företagsrådgivare sedan På Entreprenörföretagen arbetade jag med liknande företagarfrågor som jag kommer att göra på EIO. Entreprenörföretagens medlemmar består liksom EIO:s till stor del av många mindre och medelstora företag och det är viktigt att man som företagsrådgivare kan sätta sig in i deras Boka in Teledagen 2012 Teledagen som var planerad till den 24 november är framflyttad till den 6 mars Dagens fokus är affärsmöjligheter och trender inom branschen. Det blir en kombination av spännande seminarier, mingel och en minimässa med produktnyheter. Kort sagt, det mesta av det bästa samlat under ett tak, och därtill en unik chans till givande nätverkande branschkollegor emellan. Boka in tisdagen den 6 mars i kalendern. Mer information hittar du på Uppdaterad Handledning för samordnad generalentreprenad Samordnad generalentreprenad är en upphandlingsform som ofta är populär hos elteknikföretag och som förekommer mest hos offentliga beställare. Nu har det kommit ut en lite ändrad version av skriften Handledning för samordnad generalentreprenad som ges ut av Byggandets Kontraktskommitté, BKK. Den innehåller förslag på AF texter och anvisningar till dessa. Revideringen har genomförts mot bakgrund av bland annat införandet av AB 04, ABT 06 och AMA AF 07. Kännetecknande för samordnad generalentreprenad är att byggherren genomför en upphandling av entreprenörer, elinstallatörer, VVS-installatörer etcetera på motsvarande sätt som vid delad entreprenad. Därefter överförs byggherrens avtal med entreprenörerna till en entreprenör som får ställning som generalentreprenör. Generalentreprenören inträder således som part i byggherrens ställe i avtalen med entreprenörerna och de blir underentreprenörer i förhållande till byggherren. En samordnad situation, säger han. Men det finns såklart skillnader inom branschfrågorna och en del kollektivavtalsfrågor om jag jämför elteknikbranschen med den bransch jag kommer ifrån. Självklart har jag mycket att lära i en för mig ny bransch, fortsätter han. Thomas Hedin är maskiningenjör i grunden. Han har tidigare jobbat med konstruktion och produktutveckling på bland annat Volvo och IUC. Han har även drivit ett eget företag inom produktutveckling. Thomas Hedin är 54 år, bor i Skellefteå med sin sambo och har två vuxna barn. generalentreprenad är betydligt mer komplicerad än en upphandling av en vanlig generalentreprenad. Upphandlingsformen ställer krav på att byggherren har särskild kompetens när det gäller upphandling och gränsdragning mellan de olika entreprenaderna. Den ställer också särskilda krav på förfrågningsunderlag och texter till de administrativa föreskrifterna. Förutom rent redaktionella ändringar har en del sakliga ändringar införts i den nya upplagan av handledningen. EIO kommer inom kort att skicka ut ett medlemscirkulär med närmare beskrivning av de ändringar som införts i den nya handledningen. Du beställer handledningen enklast på: artikelnummer Vill du veta mer? Kontakta Hanna-Lotta Nielsen, , hanna-lotta.nielsen@eio.se AFA lanserar kundwebb lyft för företagets försäkringshantering! AFA Försäkring lanserar nu en ny internettjänst kundwebben till nytta för både arbetsgivare och anställda. Den nya kundwebben innebär att pappersblanketterna slopas eftersom ärendet sköts direkt på afaforsakring.se. De kollektivavtalade försäkringarna som företaget tecknar med Fora för de anställds räkning administreras av AFA. Det gäller Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) samt Omställningsförsäkring i Trygghetsfonden TSL. Tidigare har skadeärenden hanterats genom pappersblanketter som den anställde har skickat till AFA Försäkring efter att arbetsgivaren har bekräftat anställningen. Hela processen från anmälan till utbetalning blir snabbare, enklare och säkrare. Den anställde anmäler och arbetsgivaren bekräftar anställning genom en och samma tjänst, säger Anita Johansson som är ansvarig områdeschef på AFA Försäkring. Självklart kan även egna företagare utan anställda använda sig av den nya kundwebben, säger hon vidare. Så här ansluter du dig till AFA Försäkrings nya kundwebb: 1. Gå in på AFA Försäkrings hemsida afaforsakring.se/kundwebb och läs mer om hur du ansluter dig som arbetsgivare. 2. Fyll i anslutningsavtalet och skicka det till AFA Försäkring. I avtalet anger du en huvudadministratör som blir kontaktperson. Kontaktpersonen får tillgång till en sajt där kommunikationsmaterial finns att beställa som hjälp för att informera personalen. 3. Informera de på företaget som hanterar avtalsförsäkringar, chefer, fackliga representanter och anställda Vill du veta mer? Kontakta Gunilla Blomberg Rengård, , gunilla.blomberg.rengard@eio.se 11

12 POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box STOCKHOLM KALENDARIUM Vässa kompetensen med EIO Kurskalendarium våren Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på där du även kan göra intresseanmälan till ej tidsatta kurser. Fler kurser hittar du även via EUU, ARBETSGIVARKURSER Mer information om alla Arbetsgivarkurser finns på medlemssidan på Kurs i ATL för projektledare, chefer och kalkylatorer januari 2012 Kursen är omarbetad och behandlar nu ett omfattande projekt. Den kommer ge möjlighet till fördjupade diskussioner. Kursen hålls på Nova Park i Knivsta vid Arlanda. Kontakta Kenneth Andersson, , kenneth.andersson@eio.se för närmare detaljer om kursinnehållet och daniella.ben-david@eio.se gällande praktiska detaljer. BRANSCHKURSER EIO-Q Ledningssystem Totalt tre kursträffar: mars, maj, september Plats: Bjertorp Slott, Kvänum (i närheten av Vara) Kursen EIO-Q Systemutveckling består av tre träffar om totalt nio kursdagar för att bygga upp och få fart på ett ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Se närmare beskrivning och anmäl dig via Frågor besvaras av Maria Edström, maria.edstrom@eio.se, Välkommen till EIO! Nya medlemmar i oktober: GÄVLE-DALA Ovansiljans Elmän AB, filial, Mora Malung Sälen Elektriska, filial, Malung SKÅNE GTIE Engineering AB, Malmö GTIE Engineering AB, filial, Tomelilla STOCKHOLM DAEL system i Stockholm AB, Hägersten SYDÖSTRA SVERIGE Tottes-El, Bergkvara UPPSALA-VÄSTERÅS Elservice Christer Persson AB, Östhammar ÖSTGÖTA-SÖRMLAND Pirre s Teknik & Montage, Norrköping ÖVRE NORRLAND Prelab, Patrik och Robert Elinstallationer AB, filial, Södra Sunderbyn Luleå Under hösten 2012 kommer EIO att erbjuda endagskurser i Installationsavtalet och Arbetsrätt samt tvådagarskursen i ATL-systemet. Mejla intresseanmälning till daniella.ben-david@eio.se. Om du är intresserad av Avtalskursen för Löneadministratörer, kontakta din lokala företagsrådgivare. Mer information kommer på EIO i debatt om elbränder Svenska Dagbladet rapporterar den 11 november att elbränderna i svenska hem ökar. Sannolikt förklaras en stor del av dem av hemmafixartreden och av ej professionella renoveringar. EIO välkomnar debatten kring elsäkerheten i våra bostäder och föreslår att elen alltid ska besiktigas vid överlåtelser av villor och småhus. Våra medlemsföretag ser allt fler illa utförda elarbeten. Det är sannolikt en orsak till att bränderna ökat. Många tar inte el på allvar, säger Johan Martinsson, bransch- och affärsutvecklingschef på EIO. EIO har framfört sin oro till både försäkringsbolag och fastighetsmäklare utan hittills visat intresse, trots att elbränder bevisligen varje år leder till dödsolyckor och stora kostnader för saneringar och återuppbyggnader. I Danmark införs i februari nästa år obligatoriska elbesiktningar vid husöverlåtelser. Vi i Sverige borde gå åt samma håll. Det är märkligt att saker som tak, grund och våtutrymmen nästan alltid besiktigas, men inte elinstallationerna trots att brister där kan leda till bränder och dödsolyckor, säger Jan Siezing, vd för EIO. Elinstallationer är en färskvara, precis som alla andra installationer i ett hus. Elfelen och bristande installationer är många gånger också dolda, i alla fall för ett otränat öga. Men vid en besiktning, exempelvis genom att utföra EIO Elkontroll som våra medlemsföretag erbjuder, går det lätt att upptäcka dessa dolda faror och att åtgärda dem. Det är en billig livförsäkring, säger Johan Martinsson. Han fortsätter: Det behövs en bättre lagstiftning kring elsäkerhet. EIO är positiva till att Elsäkerhetsverket nyligen tagit initiativ till en tydligare reglering av vem som får utföra elinstallationer, säger Johan Martinsson. Läs mer på Branschekonomens bästa tips För att underlätta för dig som medlemsföretag kommer vi här att löpande presentera tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller- Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi? Ställ din fråga till vår branschekonom Hans Heldring, via e-post till expertpanelen@eio.se? MÅNADENS FRÅGA: Differens i momsrapport Jag har en kund som gått i konkurs och ska därför boka upp en kundförlust. Detta blir en kostnad och utgående moms minskas. Men, då stämmer inte omsättningen med momsen. Ska jag boka momsen som ingående moms istället? Svar: Nej, det är den utgående momsen som ska minskas. Om du kopplar kostnadskontot för kundförluster till rad 05 i skattedeklarationen får du momsrapporten att stämma. Hans Heldring #