Likabehandlingsplan läsåret 2013/2014

Transkript

1 Likabehandlingsplan läsåret 2013/2014 Årscykel för arbetes gång Jan-Mars -Årligen: Inventering av skolans trygga/otrygga områden (socped. perspektiv) -Uppföljning/ fastställande av handlingsplan och åtgärder utifrån inventering Nov -Upprätta kalendarium för årets mål: det socialpedagogiska arbetet -Delta i kommunens attitydundersökning (värdegrund) Aug-nov -Revidering av likabehandlingsplanen (fastställande av årets fokus i likabehandlingsplanen) -Uppstart av trygghetgruppens arbete -Föräldramöte med samverkan kring likabehandling och ordningsregeler April/maj -Uppföljning av handlingsplan och åtgärder -Avstämning/revidering av ordningsregler (i klasserna) Juni -Rev av ordningsregler -Utvärdering, analys, framåtblickar

2 Innehåll... 1 Likabehandlingsplan läsåret 2013/ Årscykel för arbetes gång Innehåll... 2 Inledning... 3 Mål/Vision... 3 Ansvar... 4 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 6 Fortlöpande förebyggande insatser... 6 Förebyggande Arbete: årets fokus Kartläggning och nulägesanalys:... 7 Mål för året och konkreta åtgärder... 7 Uppföljning/utvärdering Förebyggande arbete: årets fokus Tydligt mål och konkreta åtgärder... 8 Upptäcka... 9 Utreda och åtgärda Trygghetsgruppen arbetar genom att: Konflikt mellan vuxen och elev Konflikt mellan elev och vuxen Förankring Rutiner Arbetsgång vid trakasserier, kränkande behandling och diskriminering (barn-barn) Arbetsgång då spridande av odemokratiska värderingar sker Arbetsgång vid våld eller hot Arbetsgång vid omhändertagande av egendom Rutin för handläggning av klagomål Kompetensutveckling i socialpedagogiskt arbete Definitioner Elev Personal Diskrimineringsgrund Diskriminering Kränkande behandling Mobbning

3 Inledning Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (LGR 11). Skolan skall i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska och ansvarskännande människor. Waldorfskolan vill utveckla hela människan tanke, känsla och vilja. Teoretiskt, konstnärligt och praktiskt arbete integreras så långt som möjligt. Undervisningen ger näring för hela personligheten och reduceras aldrig till enbart inlärning. Kunskapsinhämtande och fostran utgör en helhet genom att stoffet väljs och presenteras så att det i varje stadium anknyter till barnets egen utveckling och hjälper det framåt (EN väg till frihet, waldorfskolans kursplan). Omdömesförmågan utvecklas genom en allsidig belysning av problemen. Fram till puberteten aktiverar waldorfpedagogiken särskilt vilje- och känslokrafterna, som bildar underlag för den i puberteten vaknade, självständiga tankeförmågan. Elevernas kreativa och fria tänkande är Waldorfskolans främsta mål. Mål/Vision Björkö Friskola vill med denna plan visa vårt avståndstagande från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling i enlighet med diskrimineringslagen och Skollagens kapitel 14 a. Arbets- och umgängesklimatet i skolan ska vara sådant att alla, såväl barn som vuxna, känner sig respekterade, delaktiga och trygga. Alla vuxna på skolan skall i vårt arbete med eleverna och inom stadie- och arbetsgrupper verka för att utveckla vår förmåga att hantera de etiska dilemman, som vi ständigt konfronteras med och aktivt främja likabehandling. Ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering pga. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder skall förekomma i skolan. När rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering sker är det skolans ansvar att se till att detta upphör. 3

4 Ansvar Rektor Det är rektors ansvar att: - se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan. - se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning samt annan kränkande behandling. - årligen upprätta, utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personal och elever. - om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och åtgärder vidtas. Rektor ska även: - se till att verksamheten har ett gemensamt system för hur man dokumenterar, utreder och åtgärdar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling. Lärare och annan skolpersonal Det är lärarens och annan skolpersonals ansvar att: - följa skolans likabehandlingsplan. - ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning. - se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. - dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. - bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att: - påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Personer som skolans elever kan vända sig till, utöver sinklasslärare/ mentor, för stöd och hjälp är: Kristina Berry, rektor Anki Leideborg, skolsköterska Karin Mellgren, kurator 4

5 Främjande arbete Det främjande arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde. Det ska omfatta alla diskrimineringsgrunder, riktas mot alla och bedrivas utan förekommen anledning. Det främjande arbetet ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi på Björkö Friskola arbetar främjande genom att: På vårterminen anordnas alltid 5-årsverksamhet, för att bygga upp trygghet inför lekis Under vårterminen samarbetar lekis och klass 1 för att skapa trygghet för lekisbarnen som till hösten blir 1:or Inför lekisåret och klass 1 gör de lärare som skall vara lekisfröknar och klasslärare i klass 1 hembesök hos alla elever. Flera av våra återkommande skoltraditioner har bland annat till syfte att stärka respekten för allas lika värde. Exempel på detta är våra årstidsfester då alla klasser samlas och framträder för varandra. År 1 och år 9 blomsteröverlämning där år 9 välkomnar år 1 vid skolstart och år 1 tackar av år 9 vid skolavslutningen. Drakdag/skördefest i början av nytt läsår, en dag då alla elever och lärare kommer samman. Genom handhälsningen på morgonen möter vi varandra varje dag så att alla, barn och vuxna, blir synliga. Alla vuxna är goda förebilder som tydligt markerar vad som tolereras och inte på skolan. Skolan har ett faddersystem som omfattar barn och vuxna på skolan. Daglig morgonsamling i klasserna, då möjlighet finns att berätta för och lyssna till varandra. Eurytmiämnet från lekis till och med klass 4. Dramaämnet från klass 5. Lägerverksamhet i olika klasser, detta sker i samband med en samarbetsfrämjande aktivitet som exempelvis vandring eller paddling. I början av det åttonde skolåret åker klassen på en segling under fyra dagar tillsammans med mentorer. Stolsprojektet i början av klass 7. Under de första veckorna av läsåret har stadierna flera gemensamma aktiviteter för att lära känna nya stadiet. I slutet av läsåret anordnas en dag, exempelvis kubbturnering, för de klasser som ska bilda det nya högstadiet. Nya elever bjuds in att delta. 5

6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det ska endast omfatta områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Fortlöpande förebyggande insatser På skolan finns en trygghetsgrupp som skall arbeta förebyggande för likabehandling för att motverka mobbning. I denna grupp finns personal från alla stadier representerade. Tydliga och gemensamma ordningsregler (se bilaga) tas fram i samspel mellan elever och vuxna, och diskuteras och revideras varje läsår. Föräldrar görs delaktiga genom att ordningsregler lyfts och tillfälle att tycka, tänka och komma med idéer (mingellappar) ges på storföräldramötet i september. Ordningsreglerna skall också gå ut till alla föräldrar och elever för påseende vid skolstart. Lärarnas fikarum är ute på skolgården. Rast (ute och i KA)- buss- och omklädningsrumstillsynen är fördelad mellan skolpersonalen enligt fastställt schema. Tjänstefördelning genomförs med en medveten tanke på förebyggande insatser. Inventering i de arbetsroller som finns på skolan, med tydlig fördelning av ansvar. Större fokus på utökad direkt kommunikation med våra elever. Vikten av samtal och närvaro med elever under icke-undervisande tid, det vi kallar för den kittande delen i vår verksamhet. Klassföreståndartid varje vecka med diskussioner och utvärdering. Klassråd från klass 5, där situationen i klassen och på skolan regelbundet tas upp. Elevrådet år 6-9 tar regelbundet upp och diskuterar läget på skolan. Etik/religion finns som enskilt ämne på schemat från år 6. Varje läsår inleds med ett för alla föräldrar gemensamt föräldramöte där vi bland annat informerar om vårt socialpedagogiska arbete. På detta möte bereds också tid för en mingeldel där man som förälder kan komma med frågor, tankar, idéer kring bla socialpedagogiskt arbete. Därefter täta föräldramöten klassvis under läsåret, 2 per termin. Utvecklingssamtal med samtliga elever 2 ggr/läsår Elevenkäter, attitydundersökningar genomförs. Skolan deltar i kommunens årliga attitydsundersökning. Trygga områden-undersökning genomförs årligen. Temadag/aktiviteter anordnade av elevrådet/trygghetsgruppen Regelbundna elevgenomgångar både i stadierna, kollegiet och i elevhälsoteamet, stödgrupp och trygghetsgrupp Varje läsår, innan höstlov gås rastbarn (barn som av olika anledningar behöver lite extra uppmärksamhet på rasterna) igenom i kollegiet Rastaktiviteter, tex i Kulturarenan för högstadiet Faddersystem, främst från lekis upp till och med mellanstadiet. Klass 3 är faddrar till lekis, klass 4 är faddrar till klass 1 osv. 6

7 Årlig kartläggning av skolgård och lokaler utifrån frågeställningen trygga/otrygga platser under lektionsfri tid Förebyggande Arbete: årets fokus Kartläggning och nulägesanalys: Vi på Björkö Friskola ser det som grundläggande att arbeta med hela människan, och inte enbart eleven. Vi ägnar mycket tid åt att skapa goda relationer med och bland våra elever, då vi ser det som en viktig grund för kunskapande och formandet av trygga och ansvarstagande människor. Vid inledningen av läsåret genomfördes ett för hela skolan gemensamt föräldramöte, där vi presenterade våra tankar kring årets fokus i likabehandlingsplanen, tex trygghetsgruppen och dess arbete med att alla ska veta vilka trygghetsgruppen är och vad de gör, och att alla på skolan ska känna till likabehandlingsplanen och hur vi använder den i praktiken i den dagliga verksamheten. Föräldrarna gjordes delaktiga genom att de efter presentationen gruppvis fick samtala och skriva ner sina kommentarer, förslag och frågeställningar. Föräldrarnas synpunkter sammanställdes sedan och vi fick positiv feedback på det socialpedagogiska arbete som redan nu ses som en naturlig del av vår verksamhet. Vi fick också en del önskemål om förtydligande ang vilka trygghetsgruppen är osv. Mål för året och konkreta åtgärder Vi ska underhålla, utveckla och förtydliga vårt socialpedagogiska arbete för att säkerställa att skolan är en trygg arbetsplats och en socialt stimulerande och trygg miljö. Detta gör vi bla genom att: säkerställa att alla på skolan har kännedom om Trygghetsgruppen och dess arbete Trygghetsgruppen driver arbetet med att förankra/medvetandegöra alla på skolan, elever som personal och föräldrar kring likabehandlingsplanen och hur den fungerar i praktiken, Trygghetsgruppen har en egen verksamhetsplan för läsåret, med insatser kopplade till likabehandlingsplanen, bland annat att: Pusha för en gemensam aktivitetsdag under våren, som främjar samverkan mellan åldrarna På trygghetsgruppens initiativ läsa och diskutera Skolverkets utvärderingsskrifts Vad fungerar? Vara noga med att synliggöra kurator och skolsköterska i verksamheten, återkommande presentation på föräldramöte och i klasserna Föreläsning om nätvett, både för elever och föräldrar på skolan Personalföreläsning om samtalsmetodik, psykolog Karin P. Delta i och i kollegiet följa upp kommunens attitydsundersökning (med fokus på värdegrundsfrågor) 7

8 Uppföljning/utvärdering Förebyggande arbete: årets fokus Tydligt mål och konkreta åtgärder Mål Vi ska utveckla vårt förebyggande socialpedagogiska arbete på skolan. Konkreta åtgärder med uppföljning efter genomförd utvärdering juni 2013 Konkreta åtgärder inleds med * och uppföljning av hur åtgärden föll ut kan läsas under rubriken utvärdering. *Arbeta med kuratorshandledning stadievis Utvärdering: Detta har skett vid ett till två tillfällen per stadie. Inte så handledande, utan mer information och kontaktförmedling, bra så långt! Det behöver tidigt på läsåret tillsammans med kurator sättas ett kalendarium för att få lite mer regelbundenhet kring detta. Skulle vilja att vi utvecklade den askulterande verksamheten, någon som observerar klassrumssituationen, tex att rektor gick runt och observerar undervisningen. Frigör tid för rektor att vara runt mera! *Etablera trygghetsgruppen som arbetsgrupp i verksamheten. Utvärdering: Detta har gjorts men mötestid för ordentlig etablerande har varit bristvara Vi har etablerat oss men ej fått någon kontinuitet i arbetet. Behöver hitta andra arbetsformer, speciellt för det akuta arbetet. Det förebyggande arbetet fungerar i den form vi haft. Vi skulle velat introducera de idéer för förebyggande arbete vi haft för kollegiet. För mer utvärderingstankar se trygghetsgruppens egen utvärdering. *Etablera rastaktiviteter i Kulturarenan Utvärdering: Detta har genomförts och sjösattes efter höstlovet. Genomfördes målmedvetet, utvärderades löpande med övervägande goda resultat. Fungerat väldigt bra! Viktigt att tänka kring detta på förarbetsdagarna då det gäller tex schema över aktiviteter, och tänka över hur vi får med klass 7, vilket var svårt föregående läsår. Viktigt att det finns schema för aktiviteter i idrottshallen. *Tillse att eleverna genom elevrådet och trygghetsgruppens arbete, aktivt arbetar med och är förtrogna med likabehandlingsplanen Utvärdering: Detta arbete har varit svårt att driva med elevrådet, bla pga tristbrist. Finns stora och nog också möjliga utvecklingsmöjligheter att driva detta arbete i mycket större grad. Kanske något slags årets fokus i likabehandlingsplanen, bara att få till HUR likabehandlingsarbete ska gå till, både spridandet av kunskap om den och omsättandet i praktiken tex i form av temadagar. Denna åtgärd föler med till läsåret

9 *Tillsammans med eleverna utveckla arbetet med fadderklasser och gemensamma aktiviteter på stadierna. Vara noga med dokumentationen av denna verksamhet för att synliggöra den. Utvärdering: Detta har i stor utsträckning gjorts, intervall eller kontinuitet mellan träffarna har varierat från klass till klass. (se bla ls vb) Kan trygghetsgruppen (kanske tillsammans med annan grupp eller/och elevrådet)få i uppdrag att tex genom temadag för hela skolan implementera likabehandlingsplan/nya uppdaterade ordningsregler? Detta tar vi med till läsåret Elevens val har varit ett bra sätt att blanda klasserna på hög, vi har även gjort snöskulpturer, kubb, blandade grupper friluftsdagar för att sammansvetsa grupperna. Elevens val har byggt broar mellan elever, en slags fadderverksamhet Sista skolveckan finns förslag om att lägga in friluftsdagar, temadagar sommar/natur, detta är ett bra sätt att tex bygga team runt klasser med klasslärare och ämneslärare, ex mellanstadiets friluftsdag eller lågstadiets mattetemadag i maj. En brobyggande verksamhet som gynnar både äldre och yngre barn. Mycket positivt för skolan/stadiet gällande känsla av gemenskap och trygghet, socialiserande. Det är viktigt att vi faktiskt tar oss tid med fadderskapet, så att eleverna blir engagerade och tar ansvar, typ läsa för lekis, enkelt men viktigt! Fadderarbetet är mycket bra både för äldre och yngre barn. Faddrar lär sig att ta ansvar och se hur de yngre gör och tänker. Fadderbarnen får nya kontakter och mer trygghet tex på skolgården. Upptäcka Verksamheten bör organiseras så att personalen tidigt kan upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Eventuella fall av kränkande behandling på Björkö Friskola kan upptäckas genom; Stadiegruppernas möte varje vecka med representant från stödgruppen. Klassgenomgångar där alla klassens lärare deltar. Klassföreståndartiden - en lektion vecka avsatt för klassen och klassläraren för samtal. Föräldramöten ca 5 gånger per läsår och klass och en god tradition kring att ta kontakt med föräldrar vid behov. Att vi är en liten skola med goda möjligheter att samarbeta även under icke organiserad tid. Elevskyddsombud deltar på skyddsronder. Anmälan som görs till trygghetssgruppen. Genom utvärderingar och utvecklingssamtal. Vår tillgänglighet som personal, på skolan och kontakten mellan oss, tex kökspersonal, vaktmästare, pedagogisk personal, samtliga med eleven i fokus 9

10 Utreda och åtgärda I första hand tas kontakt med någon ur personalen som är i närheten, denne försöker utreda händelsen. Denna utredning sker i samtal med inblandade barn, elever. Den syftar främst till att lösa konflikten här och nu och att hitta vägar till någon överenskommelse. Klasslärare informeras och ansvarar för det fortsatta arbetet. Klasslärare tar hjälp av arbetslaget om det behövs. Föräldrar informeras. Om kränkningen/trakasserierna/diskrimineringen inte upphör kontaktar läraren vårdnadshavarna för att tillsammans upprätta en plan för den rådande situationen Vid svårare fall eller upprepning kan man som elev, förälder och personal vända sig till trygghetssgruppen (denna arbetar då enligt samma ordning som tidigare mobbningsgruppen). Trygghetsgruppen arbetar genom att: 10 Samla information. Besluta vilka från gruppen (två personer) som genomför samtalen. Samtal med den mobbade och mobbaren/mobbarna var för sig. Ta nödvändiga föräldrakontakter. Hjälpa både den utsatte och mobbaren att tala igenom den uppkomna situationen. Återkoppling i gruppen för att besluta detaljer i det vidare handlingsförloppet.. Ge strategier för att säkerställa att mobbningen upphör Ha uppföljningssamtal under läsåret Dokumentera de åtgärder som vidtas. Om problemet kvarstår: Kallar rektor den/de som mobbar till elevhälsoteamskonferens (elev, förälder och stödgrupp). Åtgärdsprogram upprättas. Uppföljande elevhälsoteamskonferens: åtgärdsprogrammet utvärderas, eventuellt utarbetas ett nytt program. Om problemet kvarstår görs en anmälan till sociala myndigheter och/eller polis Uppföljning av ärendet görs. Detta är grundmodellen, som sedan anpassas efter de barn som är inblandade. Skulle någon av trygghetssgruppens medlemmar vara nära relaterade till gällande elev utgår den ur gruppen. Trygghetsgruppen består av: Karin Forsén Persson (Ls-lärare), Lina Ernerudh (Mslärare), Robert Karlsson (ass MS), Per Hultgren (Hs-lärare), Nicklas Fredriksson (lekis, enhetsledare fritids), Ann-Christin Leideborg (skolsköterska) I de fall där den kränkande behandlingen gäller vuxen till barn eller vuxen till vuxen behandlas ärendet av skolans ledning, genom samordningsgruppen på skolan.

11 Konflikt mellan vuxen och elev Om eleven känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller förälder till rektor, skolsköterska eller annan personal. Samordningsgruppen vidtar utredning samt eventuellt nödvändiga åtgärder. Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans med föräldrar, klassföreståndare, eller annan vuxen allt efter parternas önskemål och ärendet art. Dock skall rektor/ledning alltid finnas representerade vid samtalet. Eventuella ytterligare åtgärder, så som anmälan till sociala myndigheter eller polis, vidtas av samordningsgruppen. Vid behov skall eleven erbjudas hjälp och stöd (tex psykologkontakt). Uppföljning av ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet. Arkiveras i likabehandlingsplanspärm på kontoret. Samordningsgruppen: Rektor, Pedagogisk samordnare och Verksamhetsadministratör Skulle någon i samordningsgruppen vara nära relaterad till inblandade utgår den ur gruppen. Konflikt mellan elev och vuxen Om en vuxen känner sig kränkt av en elev vänder sig denne till rektor/ledning. Samordningsgruppen vidtar utredning samt eventuellt nödvändiga åtgärder. Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt, tillsammans med föräldrar, tillsammans med klassföreståndare. Dock skall rektor/ledning alltid finnas representerade vid samtalet. Eventuella ytterligare åtgärder, så som anmälan till sociala myndigheter eller polis, vidtas av samordningsgruppen. Uppföljning av ärendet görs. Dokumentation förs under hela ärendet. Arkiveras i likabehandlingsplanspärm på kontoret. Samordningsgruppen: Rektor, Pedagogisk samordnare och Verksamhetsadministratör. Skulle någon i samordningsgruppen vara nära relaterad till inblandade utgår den ur gruppen. Förankring Information om likabehandlingsplanen ges på föräldramöten och den finns i sin helhet på hemsidan Likabehandlingsplanen finns i klassrummen. Elever informeras om planen genom elevrådet, trygghetsgruppen. Handlingsplanen revideras varje år av kollegiet utifrån en analys av genomförda åtgärder. 11

12 Ordningsregler med tillhörande bilaga förväntningar revideras årligen och sänds hem till alla elever vid inledningen av nytt läsår Rutiner Arbetsgång vid trakasserier, kränkande behandling och diskriminering (barn-barn) Trygghetsgruppen kontaktas av lärare/elev/förälder som delger information om det aktuella ärendet. Trygghetsgruppen sammanträder och beslutar vilka två representanter som agerar i ärendet. Snarast möjligt, samma dag så långt det är möjligt, möter trygghetsgruppen den som utsatts för trakasserier/kränkande behandling/diskriminering. Vid behov kan klassläraren/assistent finnas med som stöd för eleven. Eleven får vid mötet tillfälle att i lugn och ro berätta vad som inträffat och vilka som var inblandade. Trygghetsgruppen berättar hur man kommer att arbeta vidare med ärendet och att återkoppling och uppföljning kommer att ske under den närmsta tiden för att försäkra sig om att trakasserierna/kränkande behandlingen/diskrimineringen upphört. Trygghetsgruppen möter den/de som trakasserat, kränkt eller diskriminerat. Är det flera inblandade sker samtalen alltid enskilt och direkt efter varandra för att undvika ryktesspridning. Trygghetsgruppen gör klart att detta beteende är ytterst allvarligt och absolut inte tolereras eller accepteras. Vid behov tas kontakt med vårdnadshavare. Utifrån dessa möten tas sedan ställning till om vidare åtgärder behöver vidtas som till exempel; åtgärdsprogram, fler rastvakter, bussvakter, hjälp från kommunens handledningsteam, polisanmälan, miljöombyte för elev etc. Uppföljning sker efter en vecka och sedan återkommande under en tid. Dokumentation av ärendet görs löpande och arkiveras i trygghetsgruppen ärendepärm. Arbetsgång då spridande av odemokratiska värderingar sker Omedelbart samtal med eleven, mentor, rektor/ledning för att upplysa om allvaret i det inträffade. Vid upprepning tas kontakt med vårdnadshavare. Vid ytterligare upprepning tas kontakt med polis och en eventuell polisanmälan upprättas. Ärendet dokumenteras. 12

13 Arbetsgång vid våld eller hot Då en elev använt våld, uttalat hot om våld eller annat typ av hot kallas denne till samtal tillsammans med vårdnadshavare, personal/elevvårdspersonal samt rektor/ledning. Vid samtalet belyses det allvarliga i situationen samt vilka lämpliga åtgärder som bör vidtas. Ställning tas till en eventuell polisanmälan. Vid upprepade fall görs övervägande om sociala myndigheten skall kontaktas. Arbetsgång vid omhändertagande av egendom Omhändertagen egendom lämnas tillbaka efter lektionens slut, i vissa fall vid skoldagens slut. I särskilda fall hämtas egendomen av vårdnadshavare. Rutin för handläggning av klagomål Skolans rutin för handläggning av klagomål finns på vår hemsida. Anmälan sker till huvudman. Kompetensutveckling i socialpedagogiskt arbete - Vår kurator Karin Mellgren gör avstämningar och handleder 2-3 tillfällen/läsår stadievis på stadietid, våra pedagoger i förebyggande socialpedagogiskt arbete. -Vi kommer att få ta del av en föreläsning på temat samtalsmetodik, av psykolog Karin Palmeblad. - Skolan skickar representanter för informationskväll på Barnahus -Föräldraföreningen erbjuder föreläsning på temat Nätvett. - Trygghetsgruppen genomför två studiumtillfällen utifrån skolverkets material om mobbing Vad fungerar. 13

14 Bilaga Förväntningar Hos elever, föräldrar och lärare Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (utdrag ur Lgr 11) För att uppfylla vårt uppdrag behövs att vi alla samarbetar kring detta. Som elev kan du förvänta dig av oss att vi bryr oss om dig att vi bemöter dig med respekt att vi arbetar för en lugn, trivsam och trygg skolmiljö att vi gör allt vi kan för att motverka alla former av kränkande tilltal och mobbning att vi utgår ifrån dina förutsättningar och strävar efter att anpassa undervisningen därefter Vi förväntar oss av dig som elev att du är utvilad och har ätit frukost att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet, tex genom att ha med dig rätt material till lektion att du använder ett vårdat språk, att du bemöter andra respektfullt i tilltal och handling att du medverkar till att bibehålla vår fina skolmiljö Som förälder kan du förvänta dig att vi bryr oss om ditt barn och att vi ser till ditt barns bästa att vi arbetar för att ditt barn skall känna sig tryggt i skolan att vi utgår från dina barns förutsättningar och strävar efter att anpassa undervisningen därefter att vi eftersträvar en lugn, trygg och trivsam arbetsmiljö att vi gör allt vi kan för att motverka alla former av kränkande tilltal och mobbning att vi informerar regelbundet såväl om ditt barns och klassens och skolans Angelägenheter Vi förväntar oss av dig som förälder att du hjälper ditt barn att komma i tid och ha med sig rätt material att du sörjer för att ditt barn är utvilat och har ätit frukost att du uppmuntrar ditt barn att ta ansvar för skolarbetet att du ställer upp på skolans värdegrund att du tar del av den information som skolan förmedlar att du vill ha en bra kommunikation med oss på skolan att du tar aktiv del i föräldraarbetet på skolan så som föräldramöten, städning m.m. 14

15 Ordningsregler Senast reviderad mars 2014 *Vi bidrar till ett gott arbetsklimat ute och inne *Vi gör inte illa någon med ord eller handling på skolan eller i mobilen/datorn *Vi respekterar skolans miljö, byggnader och materiel *Skor och ytterkläder har vi inte på oss inomhus *Vi har inte läsk, godis och tuggummi i skolan *Om läraren inte anger annat samlas mobiltelefoner in på lektionstid Säkerhet Under skoldagen har personalen ansvar för elevernas säkerhet och därför ska du som elev: alltid använda hjälm när du åker cykel, skateboard eller liknande under skoltid. inte kasta snöboll Rektor och lärare har befogenheter att vidta tillfälliga åtgärder för trygghet och studiero. Konsekvenser Om reglerna inte följs kan det leda till: Samtal/tillsägelse av personal Samtal med föräldrar 3 Att skolan tar i förvar störande eller farliga föremål Återläsning/kvarsittning Elevhälsokonferens med rektor/elevhälsoteam Anmälan till barn- och ungdomsnämnd samt socialnämnd Polisanmälan 15

16 Bilaga: Definitioner Elev Den som utbildas eller söker utbildning enligt skollagen (1985:1 100 Personal Anställda och uppdragstagare i utbildning och annan verksamhet. Diskrimineringsgrund En diskrimineringsgrund är en del av din person som är skyddad av svenska lagar mot diskriminering. Det betyder att det är förbjudet enligt lag att behandla någon sämre än någon annan på grund av en diskrimineringsgrund. I lagarna står i vilka situationer som detta är förbjudet. Exempelvis är det diskriminering om en affär behandlar en kvinna som vill handla sämre än en man som vill handla, men om Per inte vill umgås med Carola på sin fritid så är det inte diskriminering. Diskriminering Direkt diskriminering är då ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering är då ett barn eller elev missgynnas genom att ordningsregler m.m. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Kränkande behandling Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Kränkningen kan vara fysisk, verbal, psykosocial eller text- och bildburen. Det är ytterst den som utsätts för handlingen som värderar om den är negativ eller inte. Mobbning Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Med mobbning menas både fysiskt och psykiskt våld. I psykiskt våld innefattas även utfrysning. Mobbning innebär att den som är utsatt, är i underläge och känner sig kränkt. Spontant bråk mellan elever är inte mobbning. 16