Socialt företagande en bransch i tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialt företagande en bransch i tillväxt"

Transkript

1 Socialt företagande en bransch i tillväxt

2 Nutek Stockholm 2008 Infonr ISSN Text: Bitte Lundborg och Eva Johansson Textredigering: Bitte Lundborg Foto: Bitte Lundborg, Ida Frid, Emilio Merayo Produktion: Ordförrådet Tryck: Danagårds

3 Förord Sedan 2004 har Nutek varit huvudman för projektet Socialt företagande vidgar arbetsmarknaden. Det är ett projekt inom gemenskapsinitiativet Equal med syfte att förbättra förutsättningarna att starta och driva sociala företag. Företag som genom att driva en näringsverksamhet uppfyller sina mål att genom företagandet skapa möjlighet till utveckling och försörjning för människor som har det särskilt svårt på dagens arbetsmarknad. Nutek har tillsammans med ett brett partnerskap av sociala företag, företagsfrämjande aktörer och myndigheter arbetat med att analysera förutsättningarna för det sociala företagandet, sprida information och kunskap och att ta fram konkreta förslag på hur utvecklingen kan stimuleras i framtiden. Detta arbete har utgjort underlag till att Nutek, hösten 2007, fick regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ett tvärsektoriellt program för Fler och växande sociala företag. Programmet som utformas i samarbete med berörda myndigheter, företagsfrämjande aktörer och intresseorganisationer ska överlämnas till regeringen i maj Målsättningen med den skrift du nu håller i handen är att belysa de sociala företagens förutsättningar hinder och möjligheter genom konkreta exempel och kommentarer från politiker, tjänstemän, näringsliv och sociala företag. Vår förhoppning är att den ska väcka intresse, förståelse och vilja att vara med och bidra till utvecklingen av fler och växande sociala företag. Vi vänder oss med skriften till politiker och tjänstemän inom berörda myndigheter men också företagsrådgivare, anställda och aktiva i intresse- och brukarorganisationer. Projektledare för arbetet med skriften har varit Eva Johansson, Nutek. Frilansjournalist Bitte Lundborg har varit redaktör och svarar för intervjuer och reportage. Stockholm i februari 2008 Sune Halvarsson Tf generaldirektör Eva Johansson Projektledare

4 Innehåll 1... Förord 3... Allt fler får arbete i sociala företag 6... Människor växer när de tar ansvar 7... Fler ska få chansen till ett bättre liv 8... Vi arbetar till 100 procent Kan vi, kan alla komma tillbaka Kommunen har en nyckelroll Kooperativ bidrar till kommunens tillväxt Företag växer ur ett starkt föreningsliv Prislappar på utanförskapet Röster från riksdagen: Det behövs en nationell strategi Konkurrensen ska vara på lika villkor Företagen blir en skola för entreprenörer Det civila samhället blir starkare Det handlar om riktiga jobb En ny dimension i företagande En stark aktör mot utanförskap Konkurrera med kvalitet Trädgårdsmöbler hjälper tidigare kriminella Konsten att skaffa kapital Dags att upphandla med sociala hänsyn Bergsjön visar vägen På marknadens stormiga hav Systemfel kan rättas till förslag till lösningar

5 Allt fler får arbete i sociala företag Intresset för företagande med sociala förtecken har ökat markant under de senaste åren. Orsakerna till det är många. En ökad medvetenhet om miljöfrågorna, behovet av att utveckla formerna för välfärden och insikt om att en ekonomisk tillväxt måste ske på villkor som är både ekologiskt och socialt hållbara över tid är säkert faktorer som påverkar. Begrepp som socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, Corporate Social Responsibility CSR, social ekonomi och socialt företagande förekommer allt oftare i debatten. Samtidigt är det inte alltid så lätt att veta vad som ryms inom de olika begreppen. För många av oss kan orden vara laddade med värderingar och föreställningar. Den här skriften har inte ambitionen att rita kartan eller förklara alla olika begrepp. I stället handlar den om erfarenheter av att utveckla, etablera och driva företag med målsättning att skapa arbetstillfällen för grupper som har det särskilt svårt på arbetsmarknaden det vill säga: sociala företag. Den definition som vi utgått från är denna: Sociala företag driver näringsverksamhet med målet att integrera människor i samhälle och arbetsliv. De skapar delaktighet för medarbetarna. De återinvesterar sina vinster i egen eller liknade verksamhet. De är fristående från offentlig sektor. De sociala företagens styrka är att de förenar individens behov av arbete med marknadens behov av produkter eller tjänster och samhällets behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen. De flesta medarbetare i sociala företag har varit borta länge från arbetsmarknaden. Många har aldrig haft ett riktigt arbete eller kanske bara några korta ströjobb. Detta trots att individen både vill och kan arbeta. Problemet kan vara att han eller hon inte klarar av att arbeta åtta timmar om dagen fem dagar i veckan eller att personens bakgrund gör arbetsgivaren tveksam. Det kan handla om psykiska eller fysiska funktionshinder, tidigare missbruk eller kriminalitet, långvarig sjukdom eller arbetslöshet, hemlöshet eller något annat. I de sociala företagen får alla möjlighet att arbeta till 100 procent av sin förmåga. Efter hand tar man mer ansvar för sina arbetsuppgifter och för företaget tillsammans med arbetskamraterna. Empowerment, detta oöversättliga men också oöverträffade begrepp, är en av de viktigaste komponenterna i det sociala företagandet. 3 Idag finns det 150 sociala företag som tillsammans sysselsätter drygt personer. Samtidigt har en miljon människor inget arbete att gå till.

6 4 Jag har återerövrat makten över mitt eget liv. Förut var jag maktlös på alla sätt. Jag var maktlös i mitt missbruk, då styrde drogerna mitt liv och mitt handlande. Men jag var också maktlös i förhållande till myndigheter. Jag var helt utlämnad till dem. Idag har jag återerövrat makten på alla områden i mitt liv. Jag har den makt jag vill och behöver ha. Kooperatören Elisabeth Lindgren beskriver vad arbetet i Kooperativet Kullen betytt för henne efter 25 år av missbruk och åtgärder.* Det är rimligt att samhället ger ekonomiskt stöd för att kompensera företaget för medarbetarnas lägre produktivitet och större behov av stöd i arbetet. Lönebidrag och andra individuellt inriktade stöd, som alla arbetsgivare kan använda sig av, är en väg. Genom ersättning för tjänster eller genom bidragsgivning betalar offentlig sektor för rehabilitering, arbetsträning och sysselsättning mm. Den offentliga sektorns stöd är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka till samhället i form av minskade kostnader och ökade skatteintäkter. De socioekonomiska bokslut som genomförts i ett antal sociala företag visar siffror på vad samhället tjänar på att människor kommer i arbete. En del av de sociala företagens affärsverksamhet är alltså de rehabiliterings- och arbetsmarknadsinriktade tjänster man tillhandhåller mot ersättning från offentlig sektor. Den andra delen är den produktion av varor och/eller tjänster som säljs på marknaden till privatpersoner, företag eller offentlig sektor. Hur stor andel av ekonomin i företaget som utgörs av den ena eller andra typen av produktion varierar mycket. Det handlar om medarbetarnas förutsättningar, affärsidé och ekonomiska förutsättningar att investera i utveckling. Nytt och spännande är de initiativ till samverkan om affärskoncept och branschutbildning som nu etableras genom det som kallas Social franchising. Sociala företag finns inom de flesta branscher, men service och hantverk dominerar finns det ca 150 företag som ryms inom definitionen ovan. Tillsammans sysselsätter de drygt 4000 personer. Samtidigt har vi, trots sjunkande arbetslöshetssiffror, närmare en miljon människor mellan 18 och 65 år som inte har ett arbete att gå till. Naturligtvis är det sociala företagandet inte en väg som passar alla. Dessutom är arbete över huvudtaget inte möjligt för en del människor. Men om så bara 10 procent skulle lämna ett liv i bidragsberoende, drogberoende eller kriminalitet genom socialt före tagande, så är vinsterna oerhört stora, både mänskligt och ekonomiskt. Bilden till höger är ett försök att åskådliggöra de sociala företagens tredelade uppdrag. Den visar också hur komplicerat det kan vara för ett litet företag att förstå och använda sig av den offentliga sektorns mångfald av stöd och ersättningsformer. Inom ramen för Equal-projektet NTG (Nationell Tematisk Grupp) har sociala företagare, företagsrådgivare från Coompanion och företrädare för myndigheter och intresseorganisationer arbetat tillsammans för att förbättra förutsättningarna att starta och driva sociala företag. Projektet är slut men arbetet går vidare. Även * Från boken Kärnan av Empowerment erfarenheter från tio Europeiska Empowermentverksamheter. Kvinnoforum förlag 2007.

7 om kunskapen har ökat om det sociala företagandet och dess förutsättningar att erbjuda nya vägar till arbete, rehabilitering och utveckling så finns mycket kvar att göra. Fortfarande finns många hinder och svårigheter på vägen från idé till start. En del av dessa handlar om attityder och/eller brister i kunskap hos dem som möter de nya entreprenörerna på myndigheten, banken eller företagsrådgivningen. I andra fall är det lagar och regler eller tilllämpningen av dessa som lägger hinder i vägen. I slutet av denna skrift redogör vi för de strukturella hinder vi identifierat och ger förslag på lösningar. Produktion på (lokala) marknaden Försäljning av varor och/eller tjänster till privatpersoner, företag och offentlig sektor Marknadens behov av produkter Offentlig upphandling Arbete, arbetsträning, praktik mm Försäljning av tjänster/uppdrag Anordnarbidrag Verksamhetsbidrag Projektbidrag Handledare, lokaler betalas av offentlig sektor 5 Kapitalförsörjning Investering och utveckling Projektbidrag (EU mfl) Kreditgarantiförening KGF (1 regional) Ekobanken (andra typer av säkerheter) Individens behov av arbete Socialt företag Behov av rehabtjänster och fler arbetstillfällen Vidgar arbetsmarknaden, empowerment, arbetsträning Lönebidrag Trygghetsanställning Anställningsstöd Sjuk/aktivitetsersättning Försörjningsstöd Kompetensutveckling och utbildning Individ- & anställningsstöd I de sociala företagen får alla möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga.

8 Människor växer när de tar ansvar 6 Det finns bara en lyckosam metod för att förändra och utveckla verksamheter. Alla berörda ska vara delaktiga och vilja samverka för det man vill uppnå. Tidigare riksdagsledamoten Eva Arvidsson (s) har varit ordförande i projektet Socialt företagande sedan Redan som socialnämndsordförande i Nynäshamn i slutet av åttiotalet kom hon till insikt om att det är nödvändigt att involvera brukarna på ett tidigt stadium för att få ett bra resultat av arbetet. Denna insikt djupnade när hon i början av nittiotalet var med om att starta Basta Arbetskooperativ. Där är arbetet den rehabiliterande kraften och det är brukarnas delaktighet som avgör resultatet av rehabiliteringen. Det som hände med lärlingar och kooperatörer på Basta kallar vi empowerment, att människor får hopp och framtidstro att själva kunna forma sina liv. Det var och är fantastiskt att se vad som händer med människor när de behandlas med respekt och får ta ansvar! En annan aspekt av delaktighet handlar om ekonomi. Ökad förståelse för kostnad och resultat leder till bättre hushållning med skattemedlen. Det är nödvändigt att ha en långsiktig strategi för att nå resultat för individen. Därmed minskar också kostnaderna för samhället. Som socialnämndsordförande ville hon få bort stuprörstänkandet, att varje nämnd och huvudman bara ser till sin egen budget. Men ingen vågade tänka nytt av rädsla att sitta med Svarte Petter, alltså vara tvungen att betala för en ny verksamhet, hur bra den än är. Nu gläds hon över att en förändring är på väg. Modellen Socioekonomiskt bokslut visar samhällets vinster av samverkan och förebyggande arbete. Flera studier har finansierats av EU-medel via den nationella temagruppen och har väckt stort intresse. Tiden som ordförande för Socialt företagande har varit spännande och lärorik. Många har deltagit i arbetet att påverka beslutsfattare och sprida goda exempel på socialt företagande. Det händer stora saker när människor får växa och utvecklas och arbeta till hundra procent av sin förmåga! Vid projekttidens slut i december 2007 konstaterar Eva Arvidsson med stor tillfredställelse att arbetet har lett till att Nutek har fått ett regeringsuppdrag att främja socialt företagande: Nu är vi på banan!

9 Fler ska få chansen till ett bättre liv Min farmor skulle inte behöva niga för de andra tanterna i syföreningen för att de hade det bättre ställt än vi! 7 Under projekttiden har åtskilliga konferenser ordnats runt om i landet och även i EU. Det som mest har berört deltagarna är de personliga berättelserna av vad det sociala företagandet har inneburit för dem. Tidigare riksdagsledamoten Margareta Andersson (c) har varit vice ordförande för projektet Socialt företagande. Hon har starka upplevelser av olika möten. Tina, Elisabeth, Namu, Tomas och många andra har berättat om sina liv och hur de tagit sig upp ur eländet på egen hand, men med stöd av kooperativen. Tårarna har runnit mer än en gång och det har känts ännu viktigare att arbeta för att fler får chansen till ett bättre liv! Att alla människor har lika värde bottnar djupt i henne ända sedan hon var liten. Min farmor skulle inte behöva niga för de andra tanterna i syföreningen för att de hade det bättre ställt än vi! Som vuxen engagerade hon sig politiskt och fick uppdrag i socialnämnden i Vetlanda kommun. På åttiotalet var hon dess ordförande tills hon kom in i riksdagen och fick arbeta med arbetsmarknadsfrågor. Där såg jag hur svårt det kan vara för dem som inte passar in i systemet. Projektet har gett goda kontakter med olika människor kooperatörer, politiker och tjänstemän i kommuner och myndigheter. Det är dessa mänskliga möten som har gett henne kraft i arbetet att försöka få regering och myndigheter att förstå vilka möjligheter som finns i det sociala företagande för människor utanförskap möjlighet att växa och försörja sig. Kooperatörerna på de sociala arbetskooperativen har gett inspiration att gå vidare. Och vårt trägna arbete har gett resultat! På alla nivåer i samhället finns större förstående och öppenhet. Alltfler inser att människor med funktionshinder är en resurs när de får möjlighet att arbeta på sina egna villkor till hundra procent. Nu arbetar Margareta Andersson enligt dessa tankegångar med ett projekt i Jönköpings län där kommunpolitiker och tjänstemän är med på noterna. Ringarna sprider sig på vattnet. Arbetet går vidare!

10 Vi arbetar till 100 procent 8 Det är häftigt att vi går runt av egen kraft. Jag är väldigt stolt över det. Mikael Persson är en av tio kooperatörer i Solakoop. Som den företagare han är har han siffror och ekonomi klart för sig. För att klara hyran till kommunen, kr, behövdes 35 procents beläggning på det Bed&Breakfast som Solakoop driver. Men det blev mer än så det första året, 46 procent, och kooperativet tvingades också säga fullbelagt till ett fyrtiotal som ville övernatta här. Under drygt två år har koo- perativet gått med en liten vinst som sparas för framtiden. Nu ska verksamheten utvidgas för att kunna ta emot fler övernattande gäster. Dessutom ska man sälja arbetsrehabilitering. Spänningen är stor inför flytten till större lokaler tvärs över gatan i den gamla kaptensvillan. Men Mikael har inte alltid känt förväntan inför framtiden. För två och ett halvt år sedan kände han sig helt uträknad. Förr var det så att jag skjutsade min fru till hennes jobb, sen åkte jag hem och la mig. Foto: Emilio Merayo Nu har det öppnat, det första hotellet i Sverige som drivs enligt konceptet Le Mat. Nöjda delägare är Lena Jansson Hjelm och Mikael Persson.

11 Jag gick aldrig ut. Nu jobbar jag här och är inte rädd att vara i lag med folk. Allting har lossnat med kooperativet. Arbetar efter förmåga Också Lena Jansson Hjelm tycker att Solakoop har blivit en vändpunkt för henne. Hon är gift tvåbarnsmamma, utbildad undersköterska med universitetsexamen. Kooperativet har betytt mycket för hennes hälsa och självkänsla. Den personliga vinsten kan inte mätas i pengar, säger hon. Det är en mänsklig rättighet att få bidra med sitt arbete fast man har ett funktionshinder. Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och självkänsla. Lena betonar att kooperatörerna gör jobb på riktigt men i egen takt. Alla i Solakoop arbetar till 100 procent av sin förmåga. Det kan betyda 5, 10 eller 20 procent eller mer och att arbetsförmågan kan variera över tid. Det finns självklar acceptans i kooperativet när någon inte orkar komma utan behöver vila ett tag. Både Lena och Mikael betonar att det är en stor trygghet att handledarna finns där. Och Veronika Höijer och Bosse Pettersson berättar om hur kooperatörerna har utvecklats och tar ansvar för sitt företag. När man har varit sjuk länge är det ett stort steg att kunna säga till sig själv i spegeln: jag är företagare och jag duger! säger Veronika. Fakta om Solakoop Solakoop i Karlstad är ett kooperativ som drivs av psykiskt funktionshindrade. I maj 2005 startade ett sommarkafé och senare ett Bed & Breakfast. I Solakoop arbetar tio personer. Två handledare, Bosse Pettersson och Veronika Höijer, är anställda av kommunen. Kooperativet fick ett lån vid starten på kr från kommunen och ett kommunalt bidrag på kr vilket användes för att renovera och utrusta lokalerna i den gamla kommunalt ägda överstevillan vid Klarälven. I B&B finns 3 rum (åtta bäddar). Solakoop blev känt via turistbyrån och gäster kom snart också via universitetet och sjukhuset. Beläggningen har varit över förväntan och tillsammans med intäkterna från sommarkaféet klarade man hela det första året på dessa pengar och kunde också betala tillbaka lånet på kr. Från och med 2006 har kooperativet betalat hyra till kommunen och gått runt ekonomiskt. Snart flyttar Solakoop B&B till större lokaler. I den före detta kaptensvillan kommer det att finnas 11 uthyrningsrum (22 bäddar). Kooperativets hyra till kommunen blir kronor. Från nyåret 2008 finns ett avtal mellan Solakoop och Karlstads kommun som innebär att staden köper 10 heltidsplatser för arbetsrehabilitering till ett årspris på kr. Då förstärks också kooperativet med två lönebidragsanställda. Solakoop är en del av hotellkedjan Le Mat. Konceptet har utformats inom ett EU-projekt och används på olika orter inom Europa. 9

12 Det är en mänsklig rättighet att få bidra med sitt arbete fast man har ett funktionshinder. Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och självkänsla. Lena Jansson Hjelm, Solakoop 10 Lön i stället för bidrag Idag har nästa alla kooperatörer sin försörjning via sjukersättning. Önskedrömmen är att alla som arbetar i kooperativet ska få lön i stället för bidrag. Problemet med sjukersättning är att Försäkringskassan och kooperativet har olika tidsperspektiv. Det tar olika lång tid att bli redo för den vanliga arbetsmarknaden och en del kooperatörer vill stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats Solakoop. Arbetsförmedlingens synpunkt att den som kan arbeta 20 timmar per vecka i kooperativet också kan ha arbetsträning på vanliga företag skapar oro. Karin Haster är verksamhetschef för social ekonomi i Karlstads kommun. Hon tror inte att myndighetens krav kommer att hjälpa människor med funktionshinder. Arbetsförmågan finns under de omständigheter som vi har här i en stödjande och tillåtande miljö. Här är det tillåtet att då och då inte orka med att arbeta. Vanliga arbetsplatser med stress och likadana krav på alla är något helt annat. Hon tror att arbetsförmedlingens ledning förstår problemet, men att reglerna ändå tar över. Enligt en strikt tolkning är en kooperatör egen företagare och kan därför inte få varken lönebidrag eller trygghetsanställning. Nu är många kooperatörer på andra håll i landet anställda med lönebidrag. Karin Haster önskar att det vore så också i Karlstad eftersom det skulle underlätta en stegvis övergång till den öppna arbetsmarknaden. I Solakoop är alla delaktiga och vill jobba så mycket de kan. En poäng med ett kooperativ är att man får växa i egen takt. Man kan stanna kvar i det arbete man trivs med eller gå vidare till annat arbete. Lönebidrag i sociala arbetskooperativ Frågan om det är möjligt att lämna lönebidrag för en person som är medlem i ett kooperativ återkommer då och då. I grunden handlar det om att avgöra om en person ska betraktas som företagare eller inte. Arbetsförmedlingens egen text i Handledarstöd för lönebidragsärenden visar tydligt att det är fullt möjligt att använda lönebidrag till att stödja anställning i sociala arbetskooperativ. Lönebidrag i arbetskooperativ Lönebidrag kan lämnas till ett kooperativ som anställer en person som också är kooperatör och därmed delägare i företaget. För att lönebidrag ska lämnas måste det finnas ett anställningsförhållande där den anställde har lön och anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller som är likvärdiga med kollektivavtal i branschen. Citat ur Arbetsförmedlingens Handläggarstöd för lönebidragsärenden (Uppdaterad )

13 Rätt handlag på Le Mat-hotellet har Mikael Persson på Solakoop i Karlstad. 11 Foto: Emilio Merayo

14 Stolt företagare är Catharina Håkansson i kooperativet Karins döttrar i Göteborg. 12 Foto: Bitte Lundborg

15 Kan vi, kan alla komma tillbaka! Kvinnorna har tidigare använt sin kraft negativt. Här tar vi vara på den på ett positivt sätt. När man skapar växer man som människa. Catharina Håkansson är kooperatör och har varit med om att starta Karins döttrar. Hon arbetar som motivatör och stöttar kvinnor som arbetstränar så att de kan lämna missbruk och annat bakom sig och börja på nytt igen. Vi stöttar tjejerna i allt, säger hon. Metoden är att arbeta med sina händer, väva, sy eller skapa i olika material. Det finns en kraft i glädjen att skapa som får människan att växa. Att arbeta tillsammans för något gemensamt ger bra tillfällen för samtal. I lokalen på Skeppsbron är det trångt mellan vävstolarna. På lagerhyllor ligger travar av tyger i lysande färger och olika nyanser. Kooperativet får lakan gratis och färgar själva. I köket förbereds lunchen som fungerar som en fast punkt på dagen både för de som arbetstränar och för de anställda. Över dagens lunch med vegobiffar, ris, bönor och sallad förs småprat och gemensamma samtal. Agnes Mikita är köksansvarig, men alla turas om att laga maten, vilket är en del av arbetsträningen. Alla får kämpa Bara detta att vara tillsammans med kvinnor är nytt och svårt för många i början. Alla får kämpa för att lära sig att respektera varandra. Det är vi som arbetar här som visar vilken anda råder. Det tar tid att lära sig lojalitet, konstaterar Magdalena Herrnsdorf, också kooperatör. De kvinnor som kommer till Karins Döttrar har ett tungt bagage och det tar tid att ställa om till något nytt. Men hjälp finns för att reda ut trassliga situationer, till exempel skulder och boende. En del går på behandling, andra vill ta hem sina barn från familjehem och behöver hjälp att utvecklas som förälder. Vi som jobbar här har själva varit på botten och rest oss. Det gör att vi blir äkta förebilder. Kan vi så kan alla! Vi vill visa på glädjen i vardagen och i arbetet, säger Catharina. Får ni anställda frågor om vad ni själva varit med om? Ibland. Men det räcker med att säga jag har själv varit där du är nu, svarar Catharina. Vad behövs för att utveckla arbetet i Karins döttrar? Catharina och Magdalena hjälps åt med en lista: En mer långsiktig ekonomi för kooperativet. När någon inte kommer till den arbetsträningsplats som kommunen har köpt utgår ersättning i max fem dagar. Det kan ta tid att få en ny person till den platsen. Resultatet är osäker ekonomi. Arbetet i kooperativet ska värderas högre i reda pengar. Vi utför ett kvalificerat motivationsarbete som ställer höga krav på personalen. Jämfört med liknande arbeten ligger våra löner fortfarande på låglönenivå. 13

16 14 Lönebidragen borde lyftas och de anställda ges trygga anställningar. Rimligt, eftersom samhället sparar stora pengar på att kvinnor blir självförsörjande och bidrar till samhällets tillväxt. Sociala företag borde inte beskattas på samma sätt som andra företag. Samhället har stort ekonomiskt intresse av att fler sociala företag kan starta och utvecklas. Vinsten investeras för att i första hand starta flera företag och inte för egen vinnings skull vilket borde belönas. Ambitionen för oss är att Karins Döttrar ska växa och att vi kan sprida vår modell. Lästips! Vägen ut! Blev Vägen in, socialt företagande och empowerment, Slutsatser ur en forskningsrapport från Göteborgs universitet. Fakta om Karins Döttrar Karins Döttrar är ett av sex kooperativ som ingår i konsortiet Vägen ut! kooperativen i Göteborg. Där arbetar 30 personer som har brutit med kriminalitet och/eller missbruk för att hjälpa andra att komma tillbaka till ett vanligt liv. Karins Döttrar, ett väv- och hantverkskooperativ, startade år 2003 med affärsidén att sälja platser för arbetsträning och dessutom ta in inkomster på produktion av hantverk. Sju kvinnor är anställda med lönebidrag (5,5 tjänster). Det finns åtta platser för kvinnor som behöver arbetsträning. De flesta börjar på halvtid för att senare gå över till heltid. Kostnaden för kommuner eller kriminalvård är 424 respektive 635 kronor per dag. Det finns en öppen verksamhet på kvällstid som får kommunalt stöd. Kooperativet har även skapande verksamhet på häktet för att redan där visa på alternativ till det gamla livet. Tiden i arbetsträning varierar mellan sex månader och ett och ett halvt år. Mellan 70 och 80 procent av kvinnorna går vidare till studier, annat arbete eller arbete inom några av de andra Vägen Ut! kooperativen Enligt ett socioekonomiskt bokslut för Vägen Ut! kooperativen tjänar samhället en miljon kronor om året på varje person som har kommit igång med arbetsträning på heltid och därmed har lämnat missbruk och utanförskap.

17 Kommunen har en nyckelroll Hur kommunen ställer sig till sociala företag har stor betydelse för företagens möjligheter att starta och utvecklas. Politiskt kan frågan lyftas genom policy och handlingsprogram för social ekonomi och socialt företagande. 15 Värmdö kommun, Växjö kommun och Västa Götalandsregionen var tidigt ute med att anta program för hur den tredje sektorn kan medverka till lokal och regional utveckling och sysselsättning. Ett tecken på ökat kommunalt intresse är att några kommuner har inrättat nya tjänster: verksamhetschef för social ekonomi och socialt företagande. Idéer att starta sociala företag föds ofta inom föreningslivet. Eller de uppstår hos eldsjälar som vill förverkliga sina idéer tillsammans med andra. Kooperativ är den vanligaste formen av socialt företagande. Kommunens stöd är viktigt för att komma igång. Det kan handla om att låna ut lokaler kanske hyresfritt, ge projektstöd, svara för lön till handledare eller köpa tjänster. Kommunens vinst är att människor arbetar sig bort från bidragsberoende och kommer till ett positivt sammanhang där de behöver mindre vård och kommunal omsorg. Sociala företag ger stora samhällsekonomiska vinster (se särskilt kapitel). Här följer två exempel på kommuner som arbetar för att främja sociala företag.

18 Kooperativ bidrar till kommunens tillväxt 16 Om man ska vänta på att alla kommer med på tåget kommer man ingenstans. Det är självklart att pröva nya vägar. Ingela Wretling, politiker (s) i Karlstad I Karlstad började satsningen på att stimulera socialt företagande med en gemensam resa till det kända missbrukarkooperativet San Patrignano i Italien. Politiker, brukare, socialdirektör, chefer, tjänstemän sammanlagt 43 personer häpnade över vad de såg: jobb på riktigt, hög kvalitet på produkter och tjänster. Socialförvaltningens avdelning för socialpsykiatri gick vidare med ideerna. Värmlandskooperativen ordnade en utbildning i hur man startar och driver ett kooperativ. Deltog gjorde sexton personer, personal och personer med psykiska funktionshinder, och tio av dem slutförde kursen. Den 28 maj 2005 invigdes det första kooperativet, Solakoop, med pompa och ståt. Det finns ytterligare ett kooperativ i Karlstad, därtill ligger två nu i startgroparna. Det är dags nu att starta en ny utbildning, säger Pia Sahlin-Brunzell, socialdirektör i Karlstad, väl medveten om att en kommun inte kan bestämma över om ett socialt företag ska starta. Politikerna kom in i bilden när beslut skulle tas om kooperativets start. Det stöd som behövdes kunde i huvudsak ordnas inom ramen för befintliga resurser: lön till två handledare, hyresfria lokaler under sex månader. Nu finns det inskrivet i Karlstad kommuns politiska plattform att socialt företagande ska främjas. Hur fick du med dig alla politiker? Om man ska vänta på att alla kommer med på tåget kommer man ingenstans, svarar Ingela Wretling (s), ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden. Om man sätter människor främst och de ser möjligheter till en förbättrad situation vem ska stå på deras sida om inte vi? Alla kan och vill växa och det är självklart att söka vägar för detta. Hon ser det som naturligt att den nämnd som arbetar med människor i utanförskap också engagerar sig för socialt företagande. Varning för välmening Nämndens vice ordförande, Daniel Berghel (m) är också mycket positiv och tycker att modellen är oerhört bra och framgångsrik.

19 Vårt uppdrag är tydligt att förbereda för arbete. Vi ser oss som en del av kommunens näringslivsutveckling. Pia Sahlin-Brunzell, socialdirektör i Karlstad Jag är jätteglad att vi har sociala företag i Karlstad och skulle gärna se flera! Daniel Berghel 17 Jag är jätteglad att vi har sociala företag i Karlstad och skulle gärna se flera! Samtidigt utfärdar han en liten varning. I all välmening kan det vara lätt för politiker att ta ett alltför stort ansvar. Ett socialt företag måste stå på egna ben och bära sig självt. En annan sak har bidragit till det kommunala intresset för socialt företagande, nämligen detta att arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst har förts samman i en nämnd, arbetsmarknadsoch socialnämnden. Det betyder starkt fokus på att hjälpa människor från bidragsberoende till annan försörjning. Vårt uppdrag är tydligt att förbereda för arbete. Vi ser oss som en del av kommunens näringslivsutveckling. Kooperativ innebär tillväxt för kommunen, säger Pia Sahlin-Brunzell. I planen för förvaltningen för åren finns två målsättningar som berör sociala företag: Stimulera och uppmuntra socialt företagande. Satsning på social ekonomi och socialt företagande som en möjlighet för dem som står utanför arbetsmarknaden. TIPS TILL KOMMUNPOLITIKER vårda eldsjälarna tro på att människor kan och vill förbättra sin situation inse att initiativ måste komma underifrån sök inspiration, gärna på en gemensam resa med brukare och tjänstemän diskutera fram en gemensam bild av vad som ska göras och varför våga börja våga pröva något nytt inse att ett kooperativ bestämmer själv vad som ska göras inspirera de sociala företagen bland annat genom att ge uppdrag se sociala företag som ett utvecklingsområde framhåll ofta och tydligt att socialt företagande ger samhällsekonomiska vinster Källa: Ingela Wretling, Pia Sahlin-Brunzell

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla...

Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... Erbjud inte fyrkantiga lösningar till alla... ...för en del människor är runda Vi har tomtar på loftet, missbruk i bagaget, kriminella tankemönster, funktionshinder, stresskänslighet och 11 sociala företag

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag

Sociala företag. egenmakt i praktiken. Sociala företag Social franchising När någon köper det som man själv har gjort, får man självförtroende eftersom föremålet blir värdefullt för någon annan. Därför är kunderna mycket viktiga. Möten med människor i missbrukssvängen

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61

Eva Johansson. www.tillvaxtverket.se. eva.johansson@tillvaxtverket.se. Tel: 08 681 96 61 Eva Johansson www.tillvaxtverket.se eva.johansson@tillvaxtverket.se Tel: 08 681 96 61 Arbetsintegrerande Sociala företag driver näringsverksamhet med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Erbjud inte fyrkantiga lösningar til ala..

Erbjud inte fyrkantiga lösningar til ala.. E rb ju d inte fyrkantiga lösningar till alla... Vägen ut! kooperativen är miljödiplomerade och uppfyller kraven i den nationella miljöledningsstandarden Svensk Miljöbas....för en del människor är runda

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN

Arbetsträning. & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Arbetsträning & karriärstöd HOS VÄGEN UT! KOOPERATIVEN Vägen ut!s arbetsträning är kopplad till företagande och riktiga arbetsuppgifter. Arbetet formar vår vardag välkomnar alla. har medarbetare med egen

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Kartläggning sociala företag VÄRNAMO Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca 33 000 invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förstudie sociala företag

Förstudie sociala företag Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder...

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag till arbete (S 2005:01)

Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag till arbete (S 2005:01) 2007-05-16 Dnr 013-2007-695 Ert dnr S2007/762/ST Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster 103 33 Stockholm Från Socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Slutbetänkande av utredningen Från Socialbidrag

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen

Socialt Bokslut 2011. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor

Lättläst om. Social franchising. En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Lättläst om Social franchising En väg för att öka antalet arbetsintegrerande sociala företag och ge möjlighet till arbete för fler människor Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt

Läs mer

KF 47 31 MARS 2014. Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401

KF 47 31 MARS 2014. Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401 KF 47 31 MARS 2014 Nr 47. Motion av Kristin Lilieqvist (MP) om ökad anställning av långtidsarbetslösa KSN-2013-0401 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Stöd till sociala företag

Stöd till sociala företag KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Ulf Lundström 2014-04-29 UAN-2014-0264 Karin Reuterdahl Rev.2014-05-15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stöd till sociala

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer