Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Födoämnesprovokationer på avd 334

Transkript

1 Dknr. i Barium Dkumentserie Giltigt fr m Versin su/med Innehållsansvarig: Hrefna Thengilsdttir, Specialistläkare, Läkare medicin barn (hreth) Gdkänd av: Ralph Bågenhlm, Verksamhetschef, Läkare medicin barn (ralba) Denna rutin gäller för: Verksamhet Medicin barn Innehållsförteckning Födämnesprvkatiner... 2 Indikatiner:... 2 Kntraindikatiner... 2 Reaktinstyper:... 2 Vilka skall ha iv nål:... 2 Förberedande prver:... 3 Pågående medicinering... 3 Behandling av reaktiner:... 4 Observatin på avd:... 4 Hemgång:... 4 Tlkning/... 5 vad händer sen:... 5 Uppföljning:... 5 Öppen mjölkprvkatin... 6 Öppen sjaprvkatin... 6 Öppen äggprvkatin... 7 Öppen fiskprvkatin... 7 Öppen veteprvkatin... 8 Öppen havreprvkatin... 8 Öppen ärtprvkatin... 8 Öppen nötprvkatin... 9 Öppen risprvkatin... 9 Öppen kyckling/fläsk/nötköttsprvkatin... 9 Öppen räkprvkatin... 9 Dubbel-blind mjölkprvkatin Dubbel-blind äggprvkatin Recept på sckerkaka för ägg-prvkatin Förberedelse av prvkatinsdser Observatinslista vid födämnesprvkatin Prtkll Infrmatin till föräldrar vars barn genmgått födämnesprvkatin Revideringar i denna versin Ansvar Uppföljning, utvärdering ch revisin Dkumentatin Granskare/arbetsgrupp Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia 1 (av 15)

2 Födämnesprvkatiner Indikatiner: För att ställa diagns För att se m födämnesallergin vuxit brt För att se hur allvarligt barnet reagerar gäller barn sm har födämnesallergi där barnet/föräldrarna vill veta hur barnet skulle reagera m det av misstag fick i sig mindre mängd av aktuellt födämne. Ur livskvalitetssynpunkt en viktig kunskap för många barn/föräldrar. (Barn med känd icke IgE-förmedlad senreaktin, t ex magvärk/diarré etc. prvceras sm regel inte inneliggande utan plikliniskt). Kntraindikatiner/när skall man vara extra försiktig: Tidigare anafylaktisk reaktin eller reaktin med svåra andningsbesvär. Obehandlad/dåligt kntrllerad astma Pågående förkylning/feber/infektin Pågående, eller nyligen genmgången förkylning hs barn med astma. Pågående allergi, t ex pågående pllenallergi Reaktinstyper: Vilka skall ha iv nål: Tidig reaktin, symtm inm 2 timmar. Sen reaktin, symtm efter två timmar, ch ibland kan det dröja flera dagar innan symtm syns/blir tydliga. Nivån på specifikt IgE, pricktestens strlek, eller förekmst av IgE mt allergena kmpnenter, ger bara vägledning m risken/sannlikheten för reaktin vid prvkatinen, ej hur svår ev reaktin kan bli. Man skall därför alltid vara förberedd på att anafylaktisk reaktin kan inträffa. En praktisk definitin på anafylaktisk reaktin är: systemisk reaktin med andningssvårigheter ch/eller symtm från minst två rgansystem. Perifer venkateter (PVK) skall därför sättas på alla sm förväntas reagera, eller där reaktinen kan förväntas bli svår. PVK sätts alltid till: barn med astma barn sm tidigare fått allvarlig reaktin på aktuellt födämne. barn sm tidigare fått andningssvårigheter av aktuellt födämne. alla sm prvceras mt jrdnöt eller andra nötter. äggprvkatin, där pricktestens medeldiameter är 5,5 mm 1, där specifikt IgE 6 ku/l 2, eller där IgE mt vmucid 0.35 ku/l mjölkprvkatin, där pricktestens medeldiameter är 4 mm 1, eller där specifikt IgE 32 ku/l 2. fiskprvkatin, där pricktestens medeldiameter är 6 mm 1, eller där specifikt IgE 20 ku/l 2. sjaprvkatin, där IgE mt rgly m4 0,35 ku/l. veteprvkatin (eller prvkatin mt lika frukter) där IgE mt rpru p3 0,35 ku/l. barn där ansvarig läkare anser att den sammantagna kliniken talar för att patienten kan kmma att reagera vid prvkatinen. Referenser 1 DSBUS resultat från tidigare prvkatiner. 2 Sampsn, JACI Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 2 (av 15)

3 Förberedande prver: Aktuell (inm 3 månader) pricktest + RAST mt aktuellt födämne + Tt-IgE. Pågående medicinering Ev. astmamediciner skall ges sm vanligt Antihistamin skall vanligtvis sättas ut 2-3 dagar före prvkatinen. I de fall man vill testa hur barn med känd födämnesallergi reagerar m de av misstag får i sig små mängder av aktuellt födämne ges alla mediciner på vanligt sätt, även antihistamin m barnet regelbundet tar sådan medicin. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 3 (av 15)

4 Behandling av reaktiner: Beredskap måste alltid finnas för behandling av akuta allergiska reaktiner inklusive anafylaktisk chck. Ansvarig läkare rdinerar akutläkemedel i Läkemedelsmdulen. Adrenalin ger vi bara sm i.m. injektin på avdelningen (såvida inte patienten är så dålig att narksläkare behöver larmas). Ordinera därför bara i.m. ds. Krtisn kan ges antingen p.. eller i.v. Ordinera därför såväl Betapred p.. sm Slu-Crtef i.v. Antihistamin kan ges antingen p.. eller i.v. Ordinera därför Tavegyl för såväl p.. sm i.v. administrering. Inhalatin Ventlin skall rdineras till alla med astma. Adrenalin skall alltid finnas uppdraget innan prvkatinen påbörjas. Syrgas, Betapred/Slu-Crtef, Tavegyl, Ventlin inhalatinslösning, ch Ringer-Acetat skall finnas för mgående bruk. Stetskp, bldtrycksmätare, ch Ails eller Maxin nebulisatr skall finnas för mgående bruk. Vid allvarlig reaktin, glöm ej larma avdelningen läkare/sjuksköterska skall inte vara ensam med svårt sjukpatient. Medhjälpare behövs för att hämta utrustning/läkemedel, göra kntrller, etc. Ansvarig sjuksköterska måste finnas på avdelningen under prvkatin ch bservatinstid. Ansvarig läkare måste vara nåbar per telefn, ch finnas tillgänglig inm barnklinikens byggnad under prvkatin ch bservatinstid (dvs ej gå till matsal eller liknande). För läkemedelsbehandling av allergiska/anafylaktiska reaktiner hänvisas till sjukhusets PM Allergiska reaktiner Observatin på avd: Hemgång: Barnsköterskan skall ha uppsikt över patienten under prvkatinen ch efterföljande bservatinstid eller finnas så nära att patient/förälder kan påkalla uppmärksamhet. Ej reagerat, hemgång 4 timmar efter sista ds. Reagerat, bedöms från fall till fall berende på hur allvarligt de reagerat. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 4 (av 15)

5 Tlkning/ vad händer sen: Uppföljning: Meddela patient/föräldrar att prvkatinen i första hand är avsedd att testa snabbreaktiner, eftersm det ffa är dessa sm ger allvarliga reaktiner. Barnet kan således få senreaktiner även m prvkatinen på avdelningen gått bra. Pat sm inte reagerat under prvkatinen frtsätter att intrducera aktuellt födämne i ökande mängd så att de efter ca 1-2 veckr äter nrmala mängder regelbundet. Det gäller inte minst de sm prvcerats med jrdnöt ch trädnötter, de bör frtsätta att äta aktuell typ av nöt åtminstne någn gång per vecka. Pat sm reagerat vid prvkatinen bedöms sm frtsatt födämnesallergiska, ch skall frtsättningsvis vanligtvis undvika det aktuella födämnet. Undantag finns dck, m patienten trts psitiv prvkatin skall tillåtas äta små- eller ökande mängder av aktuellt födämne så får patient/föräldrar diskutera detta med barnets rdinarie läkare. När vi testar allvarlighetsgraden av reaktin, så är tlkningen mycket svår. Det finns många faktrer sm kan påverka allvarlighetsgraden, t ex förkylning, ansträngning, kall dryck, tillfälligt sämre astmakntrll etc. Det är således inte självklart att barnet vid annat tillfälle reagerar på exakt samma sätt sm under prvkatinen. Vi kan bara infrmera m detta, men patienten bör ckså diskutera detta med sin rdinarie läkare eftersm det fta handlar m huruvida barnet skall bära med sig akutmediciner, hur försiktig man skall vara i lika situatiner etc. Vid senreaktin samma dag sm sista prvkatinsdag, dvs efter utskrivning, kntaktar patienten/familjen avdelningen eller akutmttagningen berende på reaktinens svårighetsgrad Vid senreaktin därefter, kntaktar patienten/familjen barnets rdinarie läkare eller akutmttagning, berende på reaktinens svårighetsgrad. Återbesök sker till rdinarie läkare. Behöver vanligtvis inte rdnas av avdelningen, utan patient/föräldrar kan ftast rdna detta själva. Återbesök/telefnkntakt med barnets rdinarie läkare efter ca 4 veckr är att rekmmendera. OBS, alltid åb till behandlande läkare efter 3-4 veckr vid dubbelblindprvkatin. Epikriskpia skall skickas till inremitterande/behandlande läkare. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 5 (av 15)

6 Öppen mjölkprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in eftersm prvkatinen pågår under två dagar. Prvkatinen startar ca 2 timmar efter frukst. Spädbarn < 4 månader ges Semper Baby Semp. Spädbarn > 4 månader ges Semper Baby Plus. Barn > 1 år ges lättmjölk. (Tillägget/lättmjölken kan blandas med barnets rdinarie tillägg/dryck m barnet har svårt för smaken). Dag 1: Prvkatinen görs i 6 steg med 30 min mellan varje ds: 0.1 ml (1 ml spädd 1/10), 1 ml, 5 ml, 10 ml, 25 ml, 50 ml. Barnet kan äta rdinarie mellanmål/lunch under prvkatinen. Mellanmålet/lunchen ges 30 min efter senaste prvkatinsds, ch nästa prvkatinsds ges 30 min efter avlutat mellanmål/lunch. Dag 2: Patienten/föräldrarna ringer under förmiddagen. Om barnet då mår bra ges i hemmet 50 ml (Semper Baby Semp/Semper Baby Plus eller lättmjölk). Vid tveksamhet görs dag 2 på sjukhuset. Dag 3-7: Därefter successivt ökande dser. Dsen dubbleras varje dag tills man är uppe i en mängd sm är lagm för barnets ålder ch strlek. Föräldrarna fyller i bifgat prtkll. Vid reaktin/tveksamheter kntaktas barnets rdinarie läkare. 4 veckr: Ett återbesök, eller en telefnkntakt, till barnets rdinarie läkare är lämpligt. Öppen sjaprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in eftersm prvkatinen pågår under två dagar. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Nutrisn Sya används till prvkatinen. Späd med ½ vatten eller barnets nrmala dryck så att prteinhalten minskar från 4 till 2 g/100 ml färdig lösning. Alternativt används Tfuline vaniljglass (2.5 g prtein/100 g glass) där 1 ml Spädd Nutrisn Sya ersätts med 1 g Tfuline vaniljglass. Dag 1: Prvkatinen görs i 5 steg med 30 min mellan varje ds: 0.1 ml (1 ml spädd 1/10), 1 ml, 5 ml, 10 ml, 25 ml, 100 ml. Barnet kan äta rdinarie mellanmål/lunch under prvkatinen. Mellanmålet/lunchen ges 30 min efter senaste prvkatinsds, ch nästa prvkatinsds ges 30 min efter avlutat mellanmål/lunch. Dag 2: 100 ml. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 6 (av 15)

7 Öppen äggprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in eftersm prvkatinen pågår under två dagar. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Sckerkaka ch äggvitepulver i kapsel används till prvkatinen. (Kapslarna kan tömmas ch ges med sylt/mat barnet tycker m). Dag 1: Prvkatinen görs med sckerkaka i 4 steg med 30 min mellan varje ds: 1 g, 5 g, 10 g ch 50 g. (50 g sckerkaka mtsvarar 100 mg äggvitepulver). Barnet kan äta rdinarie mellanmål/lunch under prvkatinen. Mellanmålet/lunchen ges 30 min efter senaste prvkatinsds, ch nästa prvkatinsds ges 30 min efter avlutat mellanmål/lunch. Dag 2: Prvkatinen görs med äggvitepulver i kapsel i 4 steg med 30 min mellan varje ds: 100 mg, 200 mg, 400 mg ch 800 mg. Innehåll Sckerkaka: 1 ägg, vatten + majslja + scker + vetemjöl (Vid veteallergi: 1 ägg, vatten + majslja + scker + Semper Fin Mix) (Vid veteallergi + allergi mt guarkärnmjöl E412: 1 ägg, vatten + majslja + scker + ptatismjöl + majsstärkelse) 50 g sckerkaka mtsvarar 100 mg äggvitepulver 1 ägg = 3000 mg äggvitepulver Öppen fiskprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Trsk används till prvkatinen. Prvkatin i 5 steg med 30 min mellan varje ds: Fisklukt 1 = sitta med vid matbrdet, Fisklukt 2 = vara med vid kkning av fisk, 1 g, 5 g, 25 g. Barnet kan äta rdinarie mellanmål/lunch under prvkatinen, men man skall vänta 30 min efter ds innan mat ges ch 30 min efter måltid innan nästa ds ges. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 7 (av 15)

8 Öppen veteprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Bröd bakat på vete + jäst + vatten + salt + majslja används till prvkatinen Prvkatin i 3 steg med 30 min mellan varje ds: 1 g, 5g, 10 g. Bara tre steg, därför ej lunch/mellanmål under prvkatinen. Öppen havreprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Slhavre används till prvkatinen (1.0 g prtein/100 g dryck). Prvkatinen görs i 4 steg med 30 min mellan varje ds: 1 ml, 5 ml, 10 ml, 25 ml, 100 ml. Bara fyra steg, därför ej lunch/mellanmål under prvkatinen. Öppen ärtprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Kkt grön ärta ch ärtspad* (avkk på 100 ml vatten ch 3 g = 5 ärtr) används till prvkatinen. Prvkatin i 5 steg med 30 min mellan varje ds: *10 ml, *50 ml, *100 ml, 1 ärta, 5 ärtr. Barnet kan äta rdinarie mellanmål/lunch under prvkatinen. Mellanmålet/lunchen ges 30 min efter senaste prvkatinsds, ch nästa prvkatinsds ges 30 min efter avlutat mellanmål/lunch. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 8 (av 15)

9 Öppen nötprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Alltid PVK (i.v. nål) Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Prvkatin i 5 steg med 30 min mellan varje ds: Läpptest = anfuktad nöt hålls under 1 min mt läppen, 0.1 g, 0.3 g, 0.5 g, 1.0 gram. Ej lunch/mellanmål trts att det är 5 steg. Öppen risprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Prvkatin i 3 steg med kkt ris, med 30 min mellan varje ds: 1 g, 5 g, 10 g. Bara tre steg, därför ej lunch/mellanmål under prvkatinen. Öppen kyckling/fläsk/nötköttsprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Köttet tillagas berende på barnets ålder etc. Prvkatin i 3 steg med 30 min mellan varje ds: 1 g, 5 g, 10 g. Bara tre steg, därför ej lunch/mellanmål under prvkatinen. Öppen räkprvkatin Barnet äter frukst hemma sm vanligt. Barnet skrivs in sm dagvårdspatient. Prvkatinen startar 2 timmar efter frukst. Prvkatin i 4 steg med 30 min mellan varje ds: Läpptest = räka hålls under 1 min mt läppen, ¼ räka, ½ räka, 1 räka. Bara fyra steg, därför ej lunch/mellanmål under prvkatinen. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 9 (av 15)

10 Dubbel-blind mjölkprvkatin Om möjlig 2 timmars fasta innan prvkatinen. Patienten skrivs in då prvkatinen pågår i två dagar. Varken förälder eller undersökare skall känna till i vilken serie man tillsatt mjölk. 20 min mellan varje ds (för att passa småbarn tar annars för lång tid) Låt barnet kvarstanna för bs 4 timmar efter sista ds. Alltid återbesök 3-4 veckr efter negativ dubbel-blindprvkatin för diagns/rapprt m ev sensymtm. Serie med mjölk (OBS Necate Advance tillagas enligt nedan): Ds 1: 0,1 ml lättmjölk + 0,9 ml Necate Advance (1 ml spruta) Ds 2: 0,5 ml lättmjölk + 0,5 ml Necate Advance (1 ml spruta) Ds 3: 5,0 ml lättmjölk + 5,0 ml Necate Advance (mugg) Ds 4: 15,0 ml lättmjölk + 15,0 ml Necate Advance (mugg) Ds 5: 30,0 ml lättmjölk + 30,0 ml Necate Advance (mugg) Serie utan mjölk (OBS Necate Advance tillagas enligt nedan): Ds 1: 1,0 ml Necate Advance (1 ml spruta) Ds 2: 1,0 ml Necate Advance (1 ml spruta) Ds 3: 10 ml Necate Advance (mugg) Ds 4: 30 ml Necate Advance (mugg) Ds 5: 60 ml Necate Advance (mugg) Necate Advance blandning till dubbel-blind mjölkprvkatin. Spädning: Tillagning: Blanda ½ påse Necate Advance = 50 g med 340 ml ljummet vatten (ger en lösning med 310 mosml/kg) Kka upp 350 ml vatten ch låt det svalna någt. Mät upp rekmmenderad mängd pulver. Tillsätt en liten del, ca 150 ml av den rekmmenderade vattenmängden till 50 g pulver. Vispa väl tills allt pulver löst sig. Tillsätt resterande mängd vatten. Förvaring: Färdigblandad lösning förvaras i kylskåp i högst 12 timmar. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 10 (av 15)

11 Dubbel-blind äggprvkatin Referens: Devenney I, Nrrman G, Oldaeus G, Strömberg L, Fälth-Magnussn K. A new mdel fr lw-dse fd challenge in children with allergy t milk r egg. Acta Paediatr. 2006;95: Om möjligt 2 timmars fasta innan prvkatinen Varken förälder eller undersökare skall känna till i vilken serie man tillsatt ägg. 20 min mellan varje ds Låt barnet kvarstanna för bs 4 timmar efter sista ds Alltid återbesök 3-4 veckr efter negativ dubbel-blindprvkatin för diagns/rapprt m ev. sensymtm. Recept på sckerkaka för ägg-prvkatin 1) Kaka med ägg Knäck 3 ägg ch väg de råa äggen (dvs ttal vikt för tre ägg) Blanda 2.6 dl (180 g) vete-fritt mjöl (t ex Semper Fin Mix, baserad på ris, ptatis ch majs) med 2 dl vitt scker + 10 ml bakpulver + 15 ml vaniljscker Tillsätt äggen, 2 dl vatten, ch 50 g smält, varmt mjölkfritt margarin Baka i ugn i 175 C i 40 min När kakan svalnat, väg hela kakan 2) Kaka utan ägg Blanda 2.6 dl (180 g) vete-fritt mjöl (t ex Semper Fin Mix, baserad på ris, ptatis ch majs) med 2 dl vitt scker + 10 ml bakpulver + 15 ml vaniljscker Tillsätt 2 dl vatten, 5 ml mörk sirap ch 50 g smält, varmt mjölkfritt margarin Baka i ugn i 175 C i 40 min När kakan svalnat, väg hela kakan Förberedelse av prvkatinsdser Serie - Kaka med ägg Dividera kakans ttala vikt med äggens råa vikt. Multiplicera kvten med 0.1, 0,5, 1,5, 5.0 ch 10 för att få fram de önskade mängderna i gram av de 5 kak-bitarna, sm då skall innehålla 0.1, 0.5, 1.5, 5 resp. 10 gram ägg. Fördela prtinerna i plastmuggar märkta 1 till 5 Serie - Kaka utan ägg Använd mängder sm mtsvarar prtinerna av kakan med ägg. Fördela prtinerna i plastmuggar märkta 1 till 5 Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 11 (av 15)

12 Observatinslista vid födämnesprvkatin Namn Persnnummer Datum för prvkatin Födämne Serie 1 2 (vid dubbel-blind) Klckslag Ds/steg Reaktin* signatur *Mage/tarm: Klåda i munnen, svullnad i halsen, läppsvullnad, blåsr i munnen, kräkningar /illamående, buksmärtr, diarré. Hud: klåda/rdnad, urtikaria/ögnsvullnad uppblssande av eksem. Luftvägar: Ögn-/nässymptm, hsta/slemmig andning, stridr, astma/pipig andning. Leder: Ledsmärtr/-svullnader. Ev annan reaktin: - ange Prtkll - att användas i hemmet vid mjölkprvkatin för kartläggning av ev. senreaktin under dag 2 7. Tag med prtkllet vid återbesöket/telefnkntakten till barnets rdinarie läkare Dag 2: Kntakta på förmiddagen ansvarig sjuksköterska på avd 334 ( ). Om barnet mår bra ges 50 ml mjölk, eller mjölkbaserat tillägg m barnet är under 1 år. Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 12 (av 15)

13 Dag 3 7: Om barnet mår bra ökas mjölkmängderna successivt (m möjligt dubblerad mängd varje dag) upp till den mängd sm barnet förväntas ta berende på strlek ch ålder. Mjölken behöver inte ges rent, utan kan döljas i mat etc. Dag 2 Mängd mjölk/tillägg Symtm Dag 3 Mängd mjölk/tillägg Symtm Dag 4 Mängd mjölk/tillägg Symtm Dag 5 Mängd mjölk/tillägg Symtm Dag 6 Mängd mjölk/tillägg Symtm Dag 7 Mängd mjölk/tillägg Symtm Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 13 (av 15)

14 Infrmatin till föräldrar vars barn genmgått födämnesprvkatin Födämnesprvkatinen syftar till att testa m barnet reagerar på det aktuella födämnet. Vi kan under denna prvkatin bara se m barnet får en akut reaktin, eller en reaktin sm kmmer inm 4 timmar efter sista ds (dvs. under den tid barnet stannar på avdelningen för bservatin). Vi har valt denna bservatinstid eftersm allvarliga reaktiner brukar kmma inm 2 (4) timmar. Men allergiska reaktiner kmmer inte alltid akut, eller inm 4 timmar. Det kan ta längre tid, ibland flera dagar innan symtmen märks. Dessa så kallade senreaktiner är dck sm regel mildare, fta brukar de ge magnt, diarré, eksem etc. Om ingen reaktin nterats under själva prvkatinen, eller under den 4 timmar långa bservatinen, rekmmenderar vi att barnet frtsättningsvis äter av det aktuella födämnet så att man säkert vet m det fungerar. Öka mängden successivt till nrmal mängd med avseende på barnets ålder ch strlek. Mjölk ch bröd bör ges dagligen, andra födämnen åtminstne en gång per vecka (gäller även nötter). Om barnet efter frtsatt intag av det aktuella födämnet reagerar först efter någn eller några dagar, kntaktar ni barnets rdinarie läkare. Barn sm reagerat under prvkatinen, eller under den 4 timmar långa bservatinstiden, är allergiska mt det aktuella födämnet, vilket därför skall undvikas. Bill Hesselmar Överläkare Drttning Silvias barn ch ungdmssjukhus Allergi & Lungmttagningen Götebrg Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 14 (av 15)

15 Revideringar i denna versin Ersätter tidigare PM/rutin versin 3(1) Ansvar Gäller för all persnal inm barnmedicin på Drttning Silvias Barn- ch ungdmssjukhus mråde 1/SU. Ansvar för spridning ch implementering har verksamhetschefen sm även ansvarar för att rutinen följer gällande författningar/lagar. Uppföljning, utvärdering ch revisin Verksamheten följer upp att rutinen följs. Medvetet avsteg från rutinen dkumenteras i Melir m rutinen är kpplad till patient. Övriga rsaker till avsteg från rutinen rapprteras i MedCntrlPRO. Dkumentatin Styrande dkument arkiveras i Barium. Redvisande dkument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Granskare/arbetsgrupp Bill Hesselmar läkare Drttning Silvias barn- ch ungdmssjukhus/su Anita Salmela, barnsjuksköterska, Barnmedicin, Drttning Silvias barn- ch ungdmssjukhus/su Elsebeth Sölvsten, barnsköterska, Avd 334, Barnmedicin, Drttning Silvias barn- ch ungdmssjukhus/su Ltta Reimers, dietist, Drttning Silvias barn- ch ungdmssjukhus/su Giltig versin är publicerad på intranätet, ett utskrivet dkument är alltid en kpia. Sida 15 (av 15)