På säker grund för hållbar utveckling. Statens geotekniska institut Linköping Tel: E-post: Internet:

Transkript

1 Uppdrag enligt regleringsbrev M2004/4162/A På säker grund för hållbar utveckling Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat Statens geotekniska institut Linköping Tel: E-post: sgi@swedgeo.se Internet:

2 Statens geotekniska institut 2 På säker grund för hållbar utveckling

3 Dnr FÖRORD Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast 1 februari Institutet har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, dvs. ras, skred, erosion och översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Som underlag för uppdraget har vi genom särskilda tekniska utredningar, med utgångspunkt från förväntade klimatförändringar, studerat vilka effekter som kan förväntas. De tekniska utredningarna visar att riskerna för naturolyckor ökar, hotbilder förvärras och allvarliga skador och samhällsstörningar kan förväntas. För att begränsa skadeverkningarna och möta de nya hot som ett förändrat klimat kommer att innebära för samhället blir det nödvändigt att arbeta såväl förebyggande med att skydda utsatta områden som att höja kvaliteten i planeringen med hänsyn till den nya situationen. Ny kunskap och relevanta underlag kommer att krävas. Prioriteringar blir nödvändiga. I förslaget till handlingsplan redovisas behov av myndighetsstöd och kunskapsutveckling samt förslag på åtgärder och de forsknings- och utvecklingsbehov som detta innefattar. Linköping Birgitta Boström Generaldirektör Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 3

4 Statens geotekniska institut INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 6 Uppdraget... 9 Klimatförändringar och geotekniska konsekvenser i Sverige Ett förändrat klimat Klimatförändringar kräver anpassning av samhället Sårbarhet och skadekostnader Skade- och åtgärdskostnader Handlingsplan för SGI:s arbete med klimatanpassning Resursbehov Behov av myndighetsstöd Planeringsunderlag Granskning av detaljplaner och översiktsplaner Övervakning av Göta älvdalen Stranderosion Översvämningar Miljögeotekniska frågeställningar Förebyggande åtgärder Akuta situationer utryckningsberedskap Behov av kunskapsutveckling Processer och egenskaper i mark Kartläggning av skredrisker Riskområden och underlag för dimensionering Utprovning och utvärdering av förstärkningsmetoder Utveckling av erosionsskydd Implementering och kunskapsförmedling Organisation, samarbeten och forskarutbyte På säker grund för hållbar utveckling

5 Dnr Klimatförändringar och inverkan på naturolyckor i Sverige Nederbörd och grundvatten Klimatförändring inverkan på risker för översvämning Falsterbonäset Byälven Mälaren Kusten utanför Ystad Klimatförändring inverkan på risker för erosion Kartläggning av stranderosion Klimatförändring inverkan på föroreningsspridning Nederbörd Temperatur Grundvattennivå Vegetation Klimatförändring inverkan på släntstabilitet Typfall Indalsälvens dalgång, Krokvåg (nipslänt) Göta älvs dalgång, Lilla Edet (lös lera) Lokala förutsättningar Sammanfattande bedömning Små förändringar påverkar Vilka områden påverkas Allmänt om geoteknik och klimatförändringar Geoteknik Klimatet påverkar Klimat och vatten Föroreningar Vägar och järnvägar Väder och klimat Översvämningar Andra naturolyckor Konsekvens och analys Sårbarhet och lokala förhållanden Möjlighet att motverka Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 5

6 Statens geotekniska institut SAMMANFATTNING Den presenterade handlingsplanen utgår från SGI:s övergripande vision På säker grund för hållbar utveckling och sträcker sig över tre år fr.o.m 2007, t.o.m Samverkan med andra myndigheter och organisationer är en central del i handlingsplanen som omfattar behov av myndighetsstöd samt behov av kunskapsutveckling, inklusive implementering och samverkan. SGI konstaterar att en stor del av samhällets omställning för att möte ett förändrat klimat rör geotekniska och miljögeotekniska frågor kring mark och vatten. Redan i dagens klimat krävs åtgärder för att minska risker och motverka skador och behoven accentueras av ett förändrat klimat. SGI har därför valt att i handlingsplanen ange konkreta åtgärder som kan bidra till säkrare och effektivare lösningar både på kort och lång sikt. I handlingsplanen har tre aktivitetsnivåer angetts. För två av dessa krävs utökad anslagsnivå. Nuvarande: Nuvarande aktivitetsnivå innebär att SGI fortsätter samverkan med berörda myndigheter och organisationer på samma sätt som nu. Medel: Medelhög aktivitetsnivå innebär att delar av handlingsplanen genomförs. Aktiviteterna prioriteras utifrån SGI:s övriga verksamhet samt aktuella samverkansmöjligheter. Den angivna medelsnivån innebär utökade insatser för klimatanpassning. Hög: Hög aktivitetsnivå innebär att hela handlingsplanen genomförs. Den angivna medelsnivån innebär en fokusering på klimatanpassning och att SGI kan ta en aktiv roll i EU-samarbetet inom området. Mycket av arbete inom de angivna aktiviteterna, såväl rörande myndighetsstöd som kunskapsutveckling är också direkt applicerbar på dagens planering och byggande. Det samlade resursbehovet för geoteknisk- och miljögeoteknisk anpassning bör ställas i relation till övriga samhällskostnader och risker. De behov och aktiviteter som listats i handlingsplanen kräver, vid medelhög aktivitetsnivå, ett tillskott till nuvarande anslag med sammanlagt 13,5 Mkr, varav 7,3 för myndighetsstöd och 6,2 för geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling. GEOTEKNISKA KONSEKVENSER AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Som grund för handlingsplanen har SGI genomfört tre översiktliga utredningar för att belysa konsekvenserna av ett föränderligt klimat beträffande erosion och översvämningar, föroreningsspridning i mark och vatten samt inverkan på släntstabilitet. Konsekvensanalyserna utgår från de klimatscenarier som utarbetats vid Rossby Center, SMHI. Dessa visar förhöjd temperatur och ökande nederbörd inom stora delar av Sverige. Nederbörden kan inom stora delar av landet komma att öka med omkring 30 %, medan andra delar förväntas få mindre ökning eller till och med en minskad nederbörd. Havsytan förväntas stiga med cm längs den svenska sydkusten. Klimatscenarierna visar att extrema vädersituationer blir allt vanligare med bland annat fler och intensivare regnväder. Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regnoväder kan bland annat leda till nya översvämningsnivåer längs sjöar och vattendrag. På motsvarande sätt kan översvämningssituationen längs Sveriges kuster förvärras. Beräkningar vid Lunds tekniska högskola pekar på att 42 % av bebyggelsen kring Skanör och Falsterbo kan översvämmas vid extrema högvatten. Högre vattenstånd innebär att också erosionen förvärras, bland annat kan konsekvenserna för kustområdena längs Skånes sydkust bli omfattande liksom för älvdalar och fjällsluttningar. 6 På säker grund för hållbar utveckling

7 Dnr Resultaten av genomförda stabilitetsanalyser visar att stabiliteten försämras på grund av ökade grundvatten- och porvattentryck i sluttande lerterräng och längs älvnipor. I en del fall blir försämringen avsevärd och kontrollberäkningarna av slänter vid Göta älv visar att det här finns stor risk för att skred skall uppkomma. Områden som idag anses stabila kommer att behöva åtgärdas med stabilitetsförbättrande åtgärder. Identifiering av kritiska områden är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skador och olyckor. Ökad nederbörd, höjd grundvattennivå, ökade flöden, översvämningar och erosion kommer att leda till att föroreningar lättare lakas ut och sprids i större omfattning än idag. Större volymer lakvatten kommer att genereras från gamla deponier och kraftigare gasbildning kan förekomma till följd av förhöjd infiltration. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 7

8 Statens geotekniska institut 8 På säker grund för hållbar utveckling

9 Dnr UPPDRAGET Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. SGI har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, det vill säga ras, skred, erosion, översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Som underlag för uppdraget har SGI valt att översiktligt i tre specialstudier beskriva konsekvenser av ett förändrat klimat. Dessa redovisas i separata rapporter Förändrat klimat inverkan på släntstabilitet, SGI Varia 560:1 Förändrat klimat inverkan på erosion och översvämningar, SGI Varia 560:2 Förändrat klimat inverkan på föroreningsspridning, SGI Varia 560:3 Beskrivningarna har gjorts genom att med utgångspunkt från befintlig kunskap kvantifiera och exemplifiera vilka effekter som kan förväntas i Sverige. Arbetet har utgått från förväntade klimatförändringar och det man i dag kan beskriva och bedöma avseende relationen mellan klimat och geotekniska egenskaper. Med utgångspunkt från detta underlag, som beskriver konsekvenser som kan uppkomma och kopplingen till geoteknik vid förväntade klimatförändringar, har åtgärdsbehov identifierats. Dessa behov ligger till grund för förslag på åtgärder samt kunskaps-, forsknings- och utvecklingsbehov som presenteras i denna handlingsplan. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 9

10 Statens geotekniska institut 10 På säker grund för hållbar utveckling

11 Dnr KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GEOTEKNISKA KONSEKVENSER I SVERIGE ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Ett förändrat klimat förväntas successivt uppträda över hela jorden och påverka natur och samhälle i hela världen. Klimatet förändras dock inte lika över hela jorden utan såväl regionala som lokala skillnader kommer att bli tydliga. De mest signifikanta och omedelbara klimatförändringarna är: Förhöjd lufttemperatur Förhöjd temperatur i ytligt havsvatten Förhöjd havsvattenyta Förändringar i nederbörd Fler extrema väderhändelser KLIMATFÖRÄNDRINGAR KRÄVER ANPASSNING AV SAMHÄLLET En förändring av klimatet enligt de scenarier som presenterats kan få omfattande konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse. Markens hållfasthet och stabilitet som byggnadsgrund försämras. Erosion och översvämningar ökar och spridningen av föroreningar i mark kan bli mer omfattande. Behovet av hänsyn till klimatförändringar har bland annat tagits upp i PBL-betänkandet samt i den pågående Klimat- och sårbarhetsutredningen. Anpassningsfrågorna rörande förändrat klimat har också fått allt större utrymme såväl inom ramen för FN:s klimatkonvention som inom EU. Det råder idag stor enighet bland världens forskare om att jordens medeltemperatur har stigit under 1900-talet och enligt de klimatscenarier som utarbetats kommer temperaturen bland annat i Sverige att fortsätta att stiga under det närmaste århundradet. Medeltemperaturen förväntas öka mer på vintern än på sommaren samtidigt som temperaturens mellanårsvariabilitet minskar på vintern men ökar något på sommaren. Kraftigare höjning av de lägsta vintertemperaturerna än de högsta förväntas (Rossby Centre, SMHI, 2005) 1). Med undantag av Sydskandinavien under sommaren, pekar de regionala beräkningar som gjorts mot ökad nederbörd i Norden med fler nederbördsdagar och häftigare regn. Under höst, vinter och vår förväntas skyfallen bli kraftigare och de sammanlagda nederbördsmängderna ökar. På sommaren däremot beräknas nederbörden bli intensivare i Sverige trots att nederbördsmängderna i medeltal minskar något (Rossby Centre, SMHI, 2005) 1). Havsnivån förväntas höjas till följd av termisk expansion och havsisarnas avsmältning. Det är viktigt att betona att skador till följd av klimatförändringar kan repareras men också förebyggas och motverkas. Detta kan ske på ett för samhället och olika aktörer kostnadseffektivt sätt om rätt kunskap, rätt underlag och rätt teknik finns tillgänglig. Anpassningsarbetet bör bygga på de kunskaper som finns redan idag finns på många håll omfattande kunskap och erfarenhet om hur man kan förebygga och hantera naturolyckor och olika typer av förändringar hos mark och vatten. Denna kunskap behöver emellertid utvecklas och utnyttjas mer rationellt. För att motverka negativa geotekniska konsekvenser och naturolyckor är geoteknisk kunskap och underlag nödvändig. I konsekvensavsnittet i denna rapport redovisas en analys av koppling mellan förväntad klimatförändring och naturolyckor som ras, skred, översvämningar och erosion samt inverkan på föroreningsspridning. Analysen gäller för Sverige och svenska förhållanden. I analysen ingår var i landet förändringar kan påräknas och om det finns områden där förändringar kan bli små respektive påtagliga. 1) SMHI (2005). Klimatscenarier från 2005, R&D, Rossby Centre, SMHI, Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 11

12 Statens geotekniska institut SÅRBARHET OCH SKADEKOSTNADER Geotekniska konsekvenser av ett förändrat klimat påverkar infrastruktur, byggnader och miljö. Sårbarheten beror i sin tur på hur väl man lokalt har kunnat anpassa sig till dessa händelser, det vill säga vilken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen och i utformningen av infrastruktur och byggnader. Här kommer frågor in kring samhällets förmåga att hantera och bemästra naturolyckor, ansvarsfördelning, samverkan och tekniska resurser. Anpassning till ett förändrat klimat är inte en enstaka åtgärd utan kräver en långsiktig omställning av samhällets alla sektorer under decennier framåt. Det finns en överlappning mellan sårbarheter inom dagens klimat och sårbarheter på grund av klimatförändring. I SMHI:s kartläggning av pågående klimatarbete i Sverige (Rummukainen, et al. 2005) 2) påpekas att det som ändå skiljer dessa åt är hur stor sårbarheten och därmed åtgärdsbehovet är. En klimatförändring kan leda till både ökad sårbarhet, minskad sårbarhet eller helt nya sårbarheter. En väsentlig aspekt är klimatförändringens transiens, dvs förändringsförloppet. Istället för anpassning till ett nytt klimat handlar det om anpassning till ett klimat i snabb förändring. Ju längre period planeringen avser desto större spännvidd av tänkbara klimatförhållanden finns att ta ställning till. SKADE- OCH ÅTGÄRDSKOSTNADER Redan idag finns stora ekonomiska förluster och kostnader till följd av bristande hänsyn till geotekniska förhållanden. I en utredning som SGI gjorde 1996 framkom att dessa kostnader uppgår till i storleksordningen 20 procent av investeringen i byggprojekt. Kostnaden är då beräknad utan att hänsyn till miljöfrågor. Med beaktande av miljöaspekterna är skadekostnaderna sannolikt högre idag och kan förväntas stiga med förestående klimatförändringar, om inte effektiva anpassningsåtgärder sätts in. Sverige avser satsa över 380 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden i utbyggnad av infrastruktur och miljöåtgärder i marken, varav 150 miljarder som nyinvesteringar i järnvägar och vägar. För att höja säkerheten och motverka skadekostnader bör hänsyn tas till hur de geotekniska förutsättningarna förändras i takt med klimatets förändringar. I en utredning av Räddningsverket 3) har kostnaderna för förebyggande åtgärder i tre exempelområden ställts mot beräknade kostnader för inträffade skred. Studien bygger på tre skilda objekt och resultaten, i Tabell 1, visar att 2) Rummukainen, M., Bergström, S., Persson, G., Ressner, E. Anassning till klimatförändringar. Kartläggning av arbete med sråbarhetsanalysier, anpassnignsbehovoch anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändrnignar. SMHI Reports Meteorology and Cliamtology No ) Räddningsverket, Lönar det sig att förebygga skred? Rapport Räddningstjänst avdelninhgen, R53-151/96, Räddningsverket. Tabell 1. Kostnader beräknade för sannolika händelser för skred vid tre exempelområden samt kostnader för förstärkningsåtgärder efter vilka sannolikheten för skred anses försumbar. Kostnader anges i miljoner kronor enligt 1996 års penningvärde. 3) Omfattning av skred Område Litet Förväntat/mest sannolikt Stort Kostnad för förstärkningsåtgärd Lilla Edet Lidköping Umeå 5* 13* 80* 6 *Skredet beräknat för kortare sträcka än sträcka för åtgärder. 12 På säker grund för hållbar utveckling

13 Dnr åtgärdskostnaderna är mycket låga i relation till de skadekostnader som kan undvikas. I bedömningen har man utgått från att sannolikheten för att skredet skall inträffa inom en rimlig tidsperiod är hög. Man antar också att risken för skred efter åtgärd är försumbar. SGI har under de senaste åren märkt ökade behov av akuta myndighetsinsatser i samband med kraftiga regn och stora flöden i vattendrag. Sedan sommaren 2000 har SGI gjort nio akuta insatser förorsakade av kraftiga regn och stora flöden. Åren hade SGI två, möjligen tre liknande ärenden. Havsnivån höjs: En förändrad infrastruktur i sårbara områden, till exempel modifierade hamnar, utbyggnad av erosionsskydd och barriärer, och reträtt av kustnära lågvärda områden. Avrinning: Etablera översvämningsområden, förstärk skyddsvallar och andra barriärer. Ekonomiska förluster och kostnader: Förändra konstruktionen av byggnader och infrastruktur samt undvik att bygga bostäder i områden där översvämningsrisken är hög. Trenden är fullt jämförbar med övriga Europa där Europeiska Miljöbyrån 4) i en rapport beskrivit att antalet stora väderrelaterade olyckor har ökat markant på senare år (EEA 2/2004) 4). I genomsnitt fördubblades antalet katastrofer som är väder- och klimatrelaterade under talet i jämförelse med 1980-talet. Kostnaderna för anpassning skall jämföras med de belopp naturolyckorna redan kostar. Kostnaderna för översvämningarna i centrala Europa år 2002 uppgick till 17,3 miljarder dollar och försäkringsförlusterna uppgick till 4,1 miljarder dol- De klimatologiska förändringarna kan komma att påverka den globala markanvändningen. Det kan ge ökad belastning på infrastruktur, mark och vatten inom de områden som är mindre drabbade av torka och extrema vädersituationer. lar enligt EEA (EEA 2/2004) 4. För att motverka framtida skador och kostnader har EEA 4) ställt upp följande punkter som krav för samhällsanpassning till ett förändrat klimat: Extrem nederbörd: Dammar och andra skyddsåtgärder mot översvämning och anpassning av dräneringssystem så att systemen kan hantera de ökade flödena. 4) Europeiska Miljöbyrån, EEA (2004). Impacts of Europe s changing climate, EEA report No 2/2004. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 13

14 Statens geotekniska institut HANDLINGSPLAN FÖR SGI:S ARBETE MED KLIMATANPASSNING Handlingsplanen utgår från SGI:s övergripande vision På säker grund för hållbar utveckling. Handlingsplanen sträcker sig över tre år, fr.o.m 2007, t.o.m SGI:s övergripande mål är att vara ett geotekniskt och miljögeotekniskt kompetenscentrum som medverkar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området omfattande såväl byggtekniska som miljögeotekniska tillämpningar. SGI skall genom eget arbete och i samverkan med myndigheter och andra medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. SGI:s verksamhet skall omfatta forskning och teknikutveckling samt förmedling av geoteknisk och miljögeoteknisk kunskap så att den kommer till praktisk användning. SGI har ett övergripande ansvar för de geotekniska frågorna i landet. Institutet skall arbeta oberoende av partsintressen men samtidigt samverka med andra aktörer i samhället. SGI:s verksamhet sker också i kontinuerlig samverkan med Räddningsverket och länsstyrelser och institutet har också byggt upp en omfattande samverkan med kommuner och räddningstjänster genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade skred eller vid osäkra släntförhållanden. Huvuddelen av institutets forskning och utveckling sker i samarbete med andra aktörer, t.ex. universiteten där SGI för närvarande har fem industridoktorander. En stor del av institutets FoU-arbete sker inom EU-projekt och i samverkan med Vägverket och Banverket som är de största nationella bidragsgivarna. Samverkan sker också med Naturvårdsverket, Formas, Vinnova, Energimyndigheten och en rad andra myndigheter och organisationer inom FoU-området. SGI:s arbete med rådgivning till myndigheter, statliga verk, kommuner, företag och enskilda syftar till ökad effektivitet och kvalitet i byggande och förvaltning av konstruktioner i och på mark, samt att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser. SGI konstaterar att en stor del av samhällets omställning för att möte ett förändrat klimat rör geotekniska och miljögeotekniska frågor kring mark och vatten. Redan i dagens klimat krävs åtgärder för att minska risker och motverka skador och behoven accentueras av ett förändrat klimat. SGI har därför valt att i handlingsplanen ange konkreta åtgärder som kan bidra till säkrare och effektivare lösningar både på kort och lång sikt. RESURSBEHOV För att fullgöra sin uppgift har SGI hög kompetens och är det ledande geotekniska centrat i landet. SGI har ett nationellt huvudansvar för Sveriges medverkan i geotekniskt inriktade EU-projekt och institutet har ett omfattande samarbete med andra myndigheter och FoU-finansiärer. Verksamheten finansieras till ca 60 % av externa uppdragsmedel och till ca 40 % av anslag. Angivna medel i denna handlingsplan avser behov av ökade anslag från staten för genomförande av handlingsplanen. De resursbehov som anges nedan avser således tillskott av anslagsmedel, vilket är en grund för verksamheten, men genom samverkan med andra och genom SGI:s övriga arbete genererar tillskotten av medel totala insatser av betydligt större omfattning. Behoven av utökade anslagsmedel har angetts för tre aktivitetsnivåer enligt nedan: Nuvarande: Nuvarande aktivitetsnivå innebär att SGI fortsätter samverkan med berörda myndigheter och organisationer på samma sätt som nu. 14 På säker grund för hållbar utveckling

15 Dnr Medel: Medelhög aktivitetsnivå innebär att delar av handlingsplanen genomförs. Aktiviteterna prioriteras utifrån SGI:s övriga verksamhet samt aktuella samverkansmöjligheter. Den angivna medelsnivån innebär utökade insatser för klimatanpassning. Hög: Hög aktivitetsnivå innebär att hela handlingsplanen genomförs. Den angivna medelsnivån innebär en fokusering på klimatanpassning och att SGI kan ta en aktiv roll i EU-samarbetet inom området. SGI:s nuvarande verksamhet och myndighetsansvar i frågor som rör skred, ras och stranderosion finns beskrivet i regleringsbrev M2004/4162/A samt budgetunderlag Klimatförändringar innebär att SGI:s uppgifter kan komma att utökas för att människor skall kunna bo på säker grund, så att liv, miljö och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen ras, skred, översvämning och erosion. I nedanstående avsnitt anges de behov av förändrat stöd som vi bedömer kommer att finnas i samhället framöver. BEHOV AV MYNDIGHETSSTÖD SGI har ett särskilt myndighetsansvar för frågor som rör skred, ras och stranderosion. SGI skall, som statens sakkunnigorgan i dessa frågor, medverka till att minska riskerna i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är samhällets målsättning att människor skall kunna bo på säker grund, så att liv, miljö och egendom inte går till spillo. Planeringsunderlag Ny bebyggelse och infrastruktur måste planeras och byggas på ett säkert sätt utifrån den nya situation som klimatförändringarna innebär. Ny exploatering måste bli långsiktigt hållbar. Kvaliteten i planeringen behöver därför höjas och man måste i större utsträckning utnyttja befintlig kunskap. Som underlag krävs bättre geotekniskt planeringsunderlag. Handlingsplan SGI skall kartlägga och sammanställa genomförda skredriskkarteringar samt vilken geoteknisk information som finns hos, länsstyrelser, kommuner och övriga. SGI skall vidare utvärdera hur informationen bör uppdateras med hänsyn till klimatförändring. SGI skall undersöka tillgänglighet och kvalitet hos geoteknisk information hos olika aktörer. Finns möjlighet till gemensam datalagring och samutnyttjande av geo-information? Kurser och utbildningar. SGI avser att i samverkan med Boverket och Kommunförbundet identifiera kunskapsluckorna och utforma information och utbildning till behoven. Behov av anslagsstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 200 Hög 400 Resurser och samverkan Kan kopplas till SGI:s arbete med skreddatabas. I samverkan med bland andra Boverket. I samverkan med bland andra Boverket och Kommunförbundet. Planeringsunderlag Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 15

16 Statens geotekniska institut Granskning av detaljplaner och översiktsplaner Inom ras- och skredområdet ska SGI som statens sakkunnigorgan verka för att minska skador av ras och skred genom bland annat expertrådgivning. SGI:s granskning av de geotekniska förhållandena vid planläggning är för närvarande begränsad till Västra Götalands län, främst beroende på en rad inträffade katastrofskred och svåra geotekniska förhållandena med bland annat omfattande skredrisker. Verksamheten omfattar ett par hundra ärenden varje år. Remisshanteringen omfattar förutom detaljplaner och översiktsplaner också handlingar för bygg- och marklov samt infrastruktur. Behovet av motsvarande granskning och stöd till andra län är stort eftersom områden med liknande förhållanden förekommer även i andra delar av landet. Detta har bland annat framkommit vid de skredseminarier som SGI i samverkan med Boverket och Statens Räddningsverk genomförde i samtliga län Behovet framkom också tydligt i en utredning av SGI:s myndighetsroll inom området ras och skred 1997 (Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev för år 1997, K96/4705/3). Tillräcklig geoteknisk kompetens saknas normalt i kommuner och på länsstyrelser varför man kan befara att tillstånd för utbyggnad medges inom område med bristande säkerhet. Flera län och kommuner kommer att beröras av områden med bristande säkerhet till följd av de klimatförändringar som förväntas. Alla län bör därför ges möjlighet att tillställa SGI planer med geotekniska säkerhetsfrågor för granskning och SGI bör ges resurser för att möta detta behov. Granskning av planer Handlingsplan SGI skall arbeta för att stärka sin granskningsfunktion så att alla län och kommuner ges möjlighet att tillställa SGI planer för granskning. Granskningen innefattar hänsyn såväl till dagens som till framtida klimatoch markförhållanden. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 3600 Hög 4000 Resurser och samverkan Innebär utökad granskningsverksamhet när det gäller planer. En angelägen utveckling både med tanke på dagens situation om med tanke på klimatförändring. Fullt utbyggd (hög aktivitetsnivå) bör granskningsfunktionen utökas med fyra tjänster. 16 På säker grund för hållbar utveckling

17 Dnr Övervakning av Göta älvdalen SGI har som särskild myndighetsuppgift att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen, som är ett av de mest skredfrekventa områdena i Sverige. Uppdraget omfattar återkommande besiktningar av hela älvsträckan, mätningar, löpande samråd och remisshantering samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad och sammanställning av för skredriskbedömning väsentlig information. Årligen inträffar flera skred, som i de flesta fall är begränsade och endast påverkar naturmark. De erosionsskydd som lades ut för mer än 30 år sedan har drastiskt minskat skredfrekvensen. Erosionsskydden är dock, trots underhåll, slitna och på långa sträckor alltför begränsade i höjdled för att kunna skydda vid höga vattennivåer. Undervattentopografin, som är av väsentlig betydelse för stabiliteteförhållandena, där kunskapen tidigare varit bristfällig, har nu kartlagts på ca halva älvsträckan. På känsliga partier inom bebyggda områden sker också övervakning av markrörelser och portryck 5) med manuella och automatiska mätstationer. topografi såväl över som under vattnet, samt väsentligt utökad övervakning av markrörelser och portryck. Effektivisering, modernisering och förtätning av mätsystemen är angelägna liksom att genomföra en heltäckande skredriskanalys i Göta älvs dalgång och att göra informationen tillgänglig med hjälp av databaser och digital information. Återkommande mätningar av undervattensslänterna på känsliga sträckor för kontroll av erosionspåverkan och undervattenskred är också nödvändigt. I Göta älvdalen finns ett flertal industrier varav flera ligger låglänt och riskerar att läggas under vatten vid höjning av vattennivån. Möjligheterna till tappning i Göta älv begränsas av bland annat riskerna för översvämning nedströms tappstället samt av ökad erosionspåverkan och därav ökad skredrisk. Möjligheterna till tappning vid en klimatförändring med ökad nederbörd behöver analyseras och konsekvenserna beskrivas. Med anledning av klimatförändringen ser SGI behov av att väsentligt öka insatserna i Göta älvdalen. I Göta älvdalen finns risk för stora kvicklereskred. Även om dessa sker inom glest bebyggda områden blir skadorna omfattande. Förutom skador på grund av själva skredet kan följdskador förväntas, förorsakade av översvämningar och flodvågor. Som framgått av de konsekvensanalyser som gjorts i denna rapport, kommer riskerna för skred att öka vid förväntade klimatförändringar. Att lokalisera riskområden, analysera förhållandena, övervaka och föreslå åtgärder kräver kompletterande geotekniska undersökningar, omfattande kartläggning av 5) Trycket hos vatten i jordens porer. (Götaskredet 1957). Handlingsplan Med anledning av klimatförändring skall SGI verka för att öka insatserna beträffande skredriskanalys, inkluderande, kartläggning av topografi såväl över som under vattnet, kompletterande geotekniska undersökningar samt väsentligt utökad övervakning av markrörelser och portryck. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 800 Hög 1500 Resurser och samverkan Arbetet leds av SGI i samverkan med Sjöfartsverket, Räddningsverket kommunerna och länsstyrelsen. Göta älvdalen Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 17

18 Statens geotekniska institut Stranderosion SGI arbetar inom ramen för sitt samordningsansvar inom området stranderosion i syfte att minska och förebygga skador genom lämplig samhällsplanering och genom erosionsbegränsande och återställande åtgärder vid hotad bebyggelse och infrastruktur. Kustområden och övriga strandnära områden är attraktiva för både bebyggelse, fritidsändamål och näringslivet. Sådana områden är känsliga för hur klimatet varierar och det är då nödvändigt att ta hänsyn till framtida förhöjda havsnivåer, ökade vindhastigheter och våghöjder. Här finns behov av att bedöma erosionsfrågorna i regionalt perspektiv och att samordna olika kommuners planering. Inom ramen för samordningsansvaret för stranderosion är SGI remissinstans vad gäller erosionsfrågor för kommunernas översiktsplaner i hela landet. Efterhand bedöms antalet ärenden att öka, inte minst där hänsyn tas till förändrade vattennivåer i hav och andra vattendrag. En ökad medvetenhet kan också konstateras vid tillämpningen av EU:s rekommendation för integrerad kustförvaltning. Foto: Ystad kommun. Stranderosion Handlingsplan Resurser och samverkan SGI skall föra in frågan om klimatförändring i arbetet med Arbetet blir en del i granskningen av stranderosionsfrågorna i ett regionalt perspektiv. översiktsplaner och detaljplaner. Fullt utbyggt (hög aktivitetsnivå) omfattar arbetet en heltidstjänst. I samverkan med bl.a. kommunförbundet. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 300 Hög På säker grund för hållbar utveckling

19 Dnr Översvämningar Trots att stora områden flera gånger drabbats av översvämningar och stranderosion har efterhand nya byggnader och anläggningar tillkommit i strandnära lägen. Flera städer ligger på låglänta, strandnära områden vilket gör att risken för översvämning är stor. För att förebygga risker i översvämningshotade områden bör ett samarbete etableras mellan regioner eftersom frågorna ofta berör flera kommuner och länsstyrelser. Ny exploatering måste planeras och konstrueras för de klimatförändringar som kan förväntas de närmaste hundra åren. Det finns behov av stöd till kommuner och länsstyrelser, vilket togs upp i SGI:s redovisning av erfarenheter av översvämningarna i Sverige sommaren 2004, (Erfarenheter av översvämningar i Sverige, SGI:s rapport till regeringen, ). SGI:s arbete inefattar de geotekniska frågorna kring markstabilitet och föroreningsspridning, men också grundläggningsfrågor kring invallningar samt befintliga byggnader och anläggningar. Handlingsplan Resurser och samverkan SGI skall agera i enlighet med förslagen i rapporten till regeringen Innebär ett nära samarbete med Räddnings : Granskning av planärenden och geotektniskt stöd utökas verket och berörda kommuner. till andra län än Västra Götaland. Befintlig information skall gås igenom för att tillgängliggöras och vid behov uppdateras avseende risker och tidigare Kan samordnas med övrig plangranskning. händelser för översvämning, erosion, ras och skred inklusive information om stabilitetsförhållanden i ler- och siltjordar. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 300 Hög 800 Översvämningar Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 19

20 Statens geotekniska institut Miljögeotekniska frågeställningar Efter miljöbalkens tillkomst 1999 anlitas SGI i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för vägoch järnvägsutbyggnad, inte minst vid regeringens prövning enligt miljöbalkens kapitel 17. Åtgärder för att förebygga och återställa områden vid ras, skred och erosion utförs oftast i vattenområden och SGI har anlitats som remissinstans till Miljödomstolarna vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Detta behov kan förväntas öka kraftigt framöver. På motsvarande sätt kan SGI fungera som expertstöd till Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) i samband med utredning av miljöbrott. Inriktningen mot ett hållbart samhälle har medfört att behovet av stöd från institutet till andra myndigheter har ökat och bedöms vid ett förändrat klimat ställa ännu högre krav. Inom miljöområdet förväntas önskemål om att SGI skall bistå berörda myndigheter, med kunskap avseende förorenade områden, deponier, materialval samt skydd av yt- och grundvatten, i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag. Komplicerade markmiljötekniska frågor i planeringsskeden, exempelvis förorenad mark, blir allt vanligare. SGI har idag inte resurser att granska och analysera miljöaspekter när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. SGI besitter kompetens att bedöma också de miljögeotekniska frågorna och bör ges förutsättningar att i större utsträckning svara upp även mot detta behov, som eskalerar i samband med klimatförändringen. Foto Lars Forsstedt / ETC Bild. Miljögeoteknik Handlingsplan SGI skall verka för att också miljögeotekniska frågor granskas i planer. Behovet accentueras av en klimatförändring. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 1300 Hög 2400 Resurser och samverkan Innebär en utökning av verksamheten inom SGI:s remissverksamhet. 20 På säker grund för hållbar utveckling