På säker grund för hållbar utveckling. Statens geotekniska institut Linköping Tel: E-post: Internet:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På säker grund för hållbar utveckling. Statens geotekniska institut 581 93 Linköping Tel: 013 20 18 00 E-post: sgi@swedgeo.se Internet: www.swedgeo."

Transkript

1 Uppdrag enligt regleringsbrev M2004/4162/A På säker grund för hållbar utveckling Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat Statens geotekniska institut Linköping Tel: E-post: Internet:

2 Statens geotekniska institut 2 På säker grund för hållbar utveckling

3 Dnr FÖRORD Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. Uppdraget skall slutredovisas till regeringen senast 1 februari Institutet har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, dvs. ras, skred, erosion och översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Som underlag för uppdraget har vi genom särskilda tekniska utredningar, med utgångspunkt från förväntade klimatförändringar, studerat vilka effekter som kan förväntas. De tekniska utredningarna visar att riskerna för naturolyckor ökar, hotbilder förvärras och allvarliga skador och samhällsstörningar kan förväntas. För att begränsa skadeverkningarna och möta de nya hot som ett förändrat klimat kommer att innebära för samhället blir det nödvändigt att arbeta såväl förebyggande med att skydda utsatta områden som att höja kvaliteten i planeringen med hänsyn till den nya situationen. Ny kunskap och relevanta underlag kommer att krävas. Prioriteringar blir nödvändiga. I förslaget till handlingsplan redovisas behov av myndighetsstöd och kunskapsutveckling samt förslag på åtgärder och de forsknings- och utvecklingsbehov som detta innefattar. Linköping Birgitta Boström Generaldirektör Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 3

4 Statens geotekniska institut INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 6 Uppdraget... 9 Klimatförändringar och geotekniska konsekvenser i Sverige Ett förändrat klimat Klimatförändringar kräver anpassning av samhället Sårbarhet och skadekostnader Skade- och åtgärdskostnader Handlingsplan för SGI:s arbete med klimatanpassning Resursbehov Behov av myndighetsstöd Planeringsunderlag Granskning av detaljplaner och översiktsplaner Övervakning av Göta älvdalen Stranderosion Översvämningar Miljögeotekniska frågeställningar Förebyggande åtgärder Akuta situationer utryckningsberedskap Behov av kunskapsutveckling Processer och egenskaper i mark Kartläggning av skredrisker Riskområden och underlag för dimensionering Utprovning och utvärdering av förstärkningsmetoder Utveckling av erosionsskydd Implementering och kunskapsförmedling Organisation, samarbeten och forskarutbyte På säker grund för hållbar utveckling

5 Dnr Klimatförändringar och inverkan på naturolyckor i Sverige Nederbörd och grundvatten Klimatförändring inverkan på risker för översvämning Falsterbonäset Byälven Mälaren Kusten utanför Ystad Klimatförändring inverkan på risker för erosion Kartläggning av stranderosion Klimatförändring inverkan på föroreningsspridning Nederbörd Temperatur Grundvattennivå Vegetation Klimatförändring inverkan på släntstabilitet Typfall Indalsälvens dalgång, Krokvåg (nipslänt) Göta älvs dalgång, Lilla Edet (lös lera) Lokala förutsättningar Sammanfattande bedömning Små förändringar påverkar Vilka områden påverkas Allmänt om geoteknik och klimatförändringar Geoteknik Klimatet påverkar Klimat och vatten Föroreningar Vägar och järnvägar Väder och klimat Översvämningar Andra naturolyckor Konsekvens och analys Sårbarhet och lokala förhållanden Möjlighet att motverka Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 5

6 Statens geotekniska institut SAMMANFATTNING Den presenterade handlingsplanen utgår från SGI:s övergripande vision På säker grund för hållbar utveckling och sträcker sig över tre år fr.o.m 2007, t.o.m Samverkan med andra myndigheter och organisationer är en central del i handlingsplanen som omfattar behov av myndighetsstöd samt behov av kunskapsutveckling, inklusive implementering och samverkan. SGI konstaterar att en stor del av samhällets omställning för att möte ett förändrat klimat rör geotekniska och miljögeotekniska frågor kring mark och vatten. Redan i dagens klimat krävs åtgärder för att minska risker och motverka skador och behoven accentueras av ett förändrat klimat. SGI har därför valt att i handlingsplanen ange konkreta åtgärder som kan bidra till säkrare och effektivare lösningar både på kort och lång sikt. I handlingsplanen har tre aktivitetsnivåer angetts. För två av dessa krävs utökad anslagsnivå. Nuvarande: Nuvarande aktivitetsnivå innebär att SGI fortsätter samverkan med berörda myndigheter och organisationer på samma sätt som nu. Medel: Medelhög aktivitetsnivå innebär att delar av handlingsplanen genomförs. Aktiviteterna prioriteras utifrån SGI:s övriga verksamhet samt aktuella samverkansmöjligheter. Den angivna medelsnivån innebär utökade insatser för klimatanpassning. Hög: Hög aktivitetsnivå innebär att hela handlingsplanen genomförs. Den angivna medelsnivån innebär en fokusering på klimatanpassning och att SGI kan ta en aktiv roll i EU-samarbetet inom området. Mycket av arbete inom de angivna aktiviteterna, såväl rörande myndighetsstöd som kunskapsutveckling är också direkt applicerbar på dagens planering och byggande. Det samlade resursbehovet för geoteknisk- och miljögeoteknisk anpassning bör ställas i relation till övriga samhällskostnader och risker. De behov och aktiviteter som listats i handlingsplanen kräver, vid medelhög aktivitetsnivå, ett tillskott till nuvarande anslag med sammanlagt 13,5 Mkr, varav 7,3 för myndighetsstöd och 6,2 för geoteknisk och miljögeoteknisk forskning och utveckling. GEOTEKNISKA KONSEKVENSER AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Som grund för handlingsplanen har SGI genomfört tre översiktliga utredningar för att belysa konsekvenserna av ett föränderligt klimat beträffande erosion och översvämningar, föroreningsspridning i mark och vatten samt inverkan på släntstabilitet. Konsekvensanalyserna utgår från de klimatscenarier som utarbetats vid Rossby Center, SMHI. Dessa visar förhöjd temperatur och ökande nederbörd inom stora delar av Sverige. Nederbörden kan inom stora delar av landet komma att öka med omkring 30 %, medan andra delar förväntas få mindre ökning eller till och med en minskad nederbörd. Havsytan förväntas stiga med cm längs den svenska sydkusten. Klimatscenarierna visar att extrema vädersituationer blir allt vanligare med bland annat fler och intensivare regnväder. Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regnoväder kan bland annat leda till nya översvämningsnivåer längs sjöar och vattendrag. På motsvarande sätt kan översvämningssituationen längs Sveriges kuster förvärras. Beräkningar vid Lunds tekniska högskola pekar på att 42 % av bebyggelsen kring Skanör och Falsterbo kan översvämmas vid extrema högvatten. Högre vattenstånd innebär att också erosionen förvärras, bland annat kan konsekvenserna för kustområdena längs Skånes sydkust bli omfattande liksom för älvdalar och fjällsluttningar. 6 På säker grund för hållbar utveckling

7 Dnr Resultaten av genomförda stabilitetsanalyser visar att stabiliteten försämras på grund av ökade grundvatten- och porvattentryck i sluttande lerterräng och längs älvnipor. I en del fall blir försämringen avsevärd och kontrollberäkningarna av slänter vid Göta älv visar att det här finns stor risk för att skred skall uppkomma. Områden som idag anses stabila kommer att behöva åtgärdas med stabilitetsförbättrande åtgärder. Identifiering av kritiska områden är en förutsättning för att kunna agera i tid och förebygga skador och olyckor. Ökad nederbörd, höjd grundvattennivå, ökade flöden, översvämningar och erosion kommer att leda till att föroreningar lättare lakas ut och sprids i större omfattning än idag. Större volymer lakvatten kommer att genereras från gamla deponier och kraftigare gasbildning kan förekomma till följd av förhöjd infiltration. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 7

8 Statens geotekniska institut 8 På säker grund för hållbar utveckling

9 Dnr UPPDRAGET Regeringen har i regleringsbrev M2004/4162/A gett Statens geotekniska institut (SGI) i uppdrag att, med anledning bland annat av att nederbördsmängderna kan komma att öka, redovisa en handlingsplan för institutets arbete de närmaste åren med att förutse och verka förebyggande för att förhindra riskerna för ras och skred. SGI har valt att i uppdraget innefatta naturolyckor, det vill säga ras, skred, erosion, översvämning och tillhörande miljökonsekvenser. Som underlag för uppdraget har SGI valt att översiktligt i tre specialstudier beskriva konsekvenser av ett förändrat klimat. Dessa redovisas i separata rapporter Förändrat klimat inverkan på släntstabilitet, SGI Varia 560:1 Förändrat klimat inverkan på erosion och översvämningar, SGI Varia 560:2 Förändrat klimat inverkan på föroreningsspridning, SGI Varia 560:3 Beskrivningarna har gjorts genom att med utgångspunkt från befintlig kunskap kvantifiera och exemplifiera vilka effekter som kan förväntas i Sverige. Arbetet har utgått från förväntade klimatförändringar och det man i dag kan beskriva och bedöma avseende relationen mellan klimat och geotekniska egenskaper. Med utgångspunkt från detta underlag, som beskriver konsekvenser som kan uppkomma och kopplingen till geoteknik vid förväntade klimatförändringar, har åtgärdsbehov identifierats. Dessa behov ligger till grund för förslag på åtgärder samt kunskaps-, forsknings- och utvecklingsbehov som presenteras i denna handlingsplan. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 9

10 Statens geotekniska institut 10 På säker grund för hållbar utveckling

11 Dnr KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH GEOTEKNISKA KONSEKVENSER I SVERIGE ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Ett förändrat klimat förväntas successivt uppträda över hela jorden och påverka natur och samhälle i hela världen. Klimatet förändras dock inte lika över hela jorden utan såväl regionala som lokala skillnader kommer att bli tydliga. De mest signifikanta och omedelbara klimatförändringarna är: Förhöjd lufttemperatur Förhöjd temperatur i ytligt havsvatten Förhöjd havsvattenyta Förändringar i nederbörd Fler extrema väderhändelser KLIMATFÖRÄNDRINGAR KRÄVER ANPASSNING AV SAMHÄLLET En förändring av klimatet enligt de scenarier som presenterats kan få omfattande konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse. Markens hållfasthet och stabilitet som byggnadsgrund försämras. Erosion och översvämningar ökar och spridningen av föroreningar i mark kan bli mer omfattande. Behovet av hänsyn till klimatförändringar har bland annat tagits upp i PBL-betänkandet samt i den pågående Klimat- och sårbarhetsutredningen. Anpassningsfrågorna rörande förändrat klimat har också fått allt större utrymme såväl inom ramen för FN:s klimatkonvention som inom EU. Det råder idag stor enighet bland världens forskare om att jordens medeltemperatur har stigit under 1900-talet och enligt de klimatscenarier som utarbetats kommer temperaturen bland annat i Sverige att fortsätta att stiga under det närmaste århundradet. Medeltemperaturen förväntas öka mer på vintern än på sommaren samtidigt som temperaturens mellanårsvariabilitet minskar på vintern men ökar något på sommaren. Kraftigare höjning av de lägsta vintertemperaturerna än de högsta förväntas (Rossby Centre, SMHI, 2005) 1). Med undantag av Sydskandinavien under sommaren, pekar de regionala beräkningar som gjorts mot ökad nederbörd i Norden med fler nederbördsdagar och häftigare regn. Under höst, vinter och vår förväntas skyfallen bli kraftigare och de sammanlagda nederbördsmängderna ökar. På sommaren däremot beräknas nederbörden bli intensivare i Sverige trots att nederbördsmängderna i medeltal minskar något (Rossby Centre, SMHI, 2005) 1). Havsnivån förväntas höjas till följd av termisk expansion och havsisarnas avsmältning. Det är viktigt att betona att skador till följd av klimatförändringar kan repareras men också förebyggas och motverkas. Detta kan ske på ett för samhället och olika aktörer kostnadseffektivt sätt om rätt kunskap, rätt underlag och rätt teknik finns tillgänglig. Anpassningsarbetet bör bygga på de kunskaper som finns redan idag finns på många håll omfattande kunskap och erfarenhet om hur man kan förebygga och hantera naturolyckor och olika typer av förändringar hos mark och vatten. Denna kunskap behöver emellertid utvecklas och utnyttjas mer rationellt. För att motverka negativa geotekniska konsekvenser och naturolyckor är geoteknisk kunskap och underlag nödvändig. I konsekvensavsnittet i denna rapport redovisas en analys av koppling mellan förväntad klimatförändring och naturolyckor som ras, skred, översvämningar och erosion samt inverkan på föroreningsspridning. Analysen gäller för Sverige och svenska förhållanden. I analysen ingår var i landet förändringar kan påräknas och om det finns områden där förändringar kan bli små respektive påtagliga. 1) SMHI (2005). Klimatscenarier från 2005, R&D, Rossby Centre, SMHI, Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 11

12 Statens geotekniska institut SÅRBARHET OCH SKADEKOSTNADER Geotekniska konsekvenser av ett förändrat klimat påverkar infrastruktur, byggnader och miljö. Sårbarheten beror i sin tur på hur väl man lokalt har kunnat anpassa sig till dessa händelser, det vill säga vilken hänsyn som tagits i den fysiska planeringen och i utformningen av infrastruktur och byggnader. Här kommer frågor in kring samhällets förmåga att hantera och bemästra naturolyckor, ansvarsfördelning, samverkan och tekniska resurser. Anpassning till ett förändrat klimat är inte en enstaka åtgärd utan kräver en långsiktig omställning av samhällets alla sektorer under decennier framåt. Det finns en överlappning mellan sårbarheter inom dagens klimat och sårbarheter på grund av klimatförändring. I SMHI:s kartläggning av pågående klimatarbete i Sverige (Rummukainen, et al. 2005) 2) påpekas att det som ändå skiljer dessa åt är hur stor sårbarheten och därmed åtgärdsbehovet är. En klimatförändring kan leda till både ökad sårbarhet, minskad sårbarhet eller helt nya sårbarheter. En väsentlig aspekt är klimatförändringens transiens, dvs förändringsförloppet. Istället för anpassning till ett nytt klimat handlar det om anpassning till ett klimat i snabb förändring. Ju längre period planeringen avser desto större spännvidd av tänkbara klimatförhållanden finns att ta ställning till. SKADE- OCH ÅTGÄRDSKOSTNADER Redan idag finns stora ekonomiska förluster och kostnader till följd av bristande hänsyn till geotekniska förhållanden. I en utredning som SGI gjorde 1996 framkom att dessa kostnader uppgår till i storleksordningen 20 procent av investeringen i byggprojekt. Kostnaden är då beräknad utan att hänsyn till miljöfrågor. Med beaktande av miljöaspekterna är skadekostnaderna sannolikt högre idag och kan förväntas stiga med förestående klimatförändringar, om inte effektiva anpassningsåtgärder sätts in. Sverige avser satsa över 380 miljarder kronor under den närmaste tioårsperioden i utbyggnad av infrastruktur och miljöåtgärder i marken, varav 150 miljarder som nyinvesteringar i järnvägar och vägar. För att höja säkerheten och motverka skadekostnader bör hänsyn tas till hur de geotekniska förutsättningarna förändras i takt med klimatets förändringar. I en utredning av Räddningsverket 3) har kostnaderna för förebyggande åtgärder i tre exempelområden ställts mot beräknade kostnader för inträffade skred. Studien bygger på tre skilda objekt och resultaten, i Tabell 1, visar att 2) Rummukainen, M., Bergström, S., Persson, G., Ressner, E. Anassning till klimatförändringar. Kartläggning av arbete med sråbarhetsanalysier, anpassnignsbehovoch anpassningsåtgärder i Sverige till framtida klimatförändrnignar. SMHI Reports Meteorology and Cliamtology No ) Räddningsverket, Lönar det sig att förebygga skred? Rapport Räddningstjänst avdelninhgen, R53-151/96, Räddningsverket. Tabell 1. Kostnader beräknade för sannolika händelser för skred vid tre exempelområden samt kostnader för förstärkningsåtgärder efter vilka sannolikheten för skred anses försumbar. Kostnader anges i miljoner kronor enligt 1996 års penningvärde. 3) Omfattning av skred Område Litet Förväntat/mest sannolikt Stort Kostnad för förstärkningsåtgärd Lilla Edet Lidköping Umeå 5* 13* 80* 6 *Skredet beräknat för kortare sträcka än sträcka för åtgärder. 12 På säker grund för hållbar utveckling

13 Dnr åtgärdskostnaderna är mycket låga i relation till de skadekostnader som kan undvikas. I bedömningen har man utgått från att sannolikheten för att skredet skall inträffa inom en rimlig tidsperiod är hög. Man antar också att risken för skred efter åtgärd är försumbar. SGI har under de senaste åren märkt ökade behov av akuta myndighetsinsatser i samband med kraftiga regn och stora flöden i vattendrag. Sedan sommaren 2000 har SGI gjort nio akuta insatser förorsakade av kraftiga regn och stora flöden. Åren hade SGI två, möjligen tre liknande ärenden. Havsnivån höjs: En förändrad infrastruktur i sårbara områden, till exempel modifierade hamnar, utbyggnad av erosionsskydd och barriärer, och reträtt av kustnära lågvärda områden. Avrinning: Etablera översvämningsområden, förstärk skyddsvallar och andra barriärer. Ekonomiska förluster och kostnader: Förändra konstruktionen av byggnader och infrastruktur samt undvik att bygga bostäder i områden där översvämningsrisken är hög. Trenden är fullt jämförbar med övriga Europa där Europeiska Miljöbyrån 4) i en rapport beskrivit att antalet stora väderrelaterade olyckor har ökat markant på senare år (EEA 2/2004) 4). I genomsnitt fördubblades antalet katastrofer som är väder- och klimatrelaterade under talet i jämförelse med 1980-talet. Kostnaderna för anpassning skall jämföras med de belopp naturolyckorna redan kostar. Kostnaderna för översvämningarna i centrala Europa år 2002 uppgick till 17,3 miljarder dollar och försäkringsförlusterna uppgick till 4,1 miljarder dol- De klimatologiska förändringarna kan komma att påverka den globala markanvändningen. Det kan ge ökad belastning på infrastruktur, mark och vatten inom de områden som är mindre drabbade av torka och extrema vädersituationer. lar enligt EEA (EEA 2/2004) 4. För att motverka framtida skador och kostnader har EEA 4) ställt upp följande punkter som krav för samhällsanpassning till ett förändrat klimat: Extrem nederbörd: Dammar och andra skyddsåtgärder mot översvämning och anpassning av dräneringssystem så att systemen kan hantera de ökade flödena. 4) Europeiska Miljöbyrån, EEA (2004). Impacts of Europe s changing climate, EEA report No 2/2004. Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 13

14 Statens geotekniska institut HANDLINGSPLAN FÖR SGI:S ARBETE MED KLIMATANPASSNING Handlingsplanen utgår från SGI:s övergripande vision På säker grund för hållbar utveckling. Handlingsplanen sträcker sig över tre år, fr.o.m 2007, t.o.m SGI:s övergripande mål är att vara ett geotekniskt och miljögeotekniskt kompetenscentrum som medverkar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området omfattande såväl byggtekniska som miljögeotekniska tillämpningar. SGI skall genom eget arbete och i samverkan med myndigheter och andra medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. SGI:s verksamhet skall omfatta forskning och teknikutveckling samt förmedling av geoteknisk och miljögeoteknisk kunskap så att den kommer till praktisk användning. SGI har ett övergripande ansvar för de geotekniska frågorna i landet. Institutet skall arbeta oberoende av partsintressen men samtidigt samverka med andra aktörer i samhället. SGI:s verksamhet sker också i kontinuerlig samverkan med Räddningsverket och länsstyrelser och institutet har också byggt upp en omfattande samverkan med kommuner och räddningstjänster genom besiktningar, råd och rekommendationer vid inträffade skred eller vid osäkra släntförhållanden. Huvuddelen av institutets forskning och utveckling sker i samarbete med andra aktörer, t.ex. universiteten där SGI för närvarande har fem industridoktorander. En stor del av institutets FoU-arbete sker inom EU-projekt och i samverkan med Vägverket och Banverket som är de största nationella bidragsgivarna. Samverkan sker också med Naturvårdsverket, Formas, Vinnova, Energimyndigheten och en rad andra myndigheter och organisationer inom FoU-området. SGI:s arbete med rådgivning till myndigheter, statliga verk, kommuner, företag och enskilda syftar till ökad effektivitet och kvalitet i byggande och förvaltning av konstruktioner i och på mark, samt att tillgodose en långsiktig och miljömedveten hantering av naturens resurser. SGI konstaterar att en stor del av samhällets omställning för att möte ett förändrat klimat rör geotekniska och miljögeotekniska frågor kring mark och vatten. Redan i dagens klimat krävs åtgärder för att minska risker och motverka skador och behoven accentueras av ett förändrat klimat. SGI har därför valt att i handlingsplanen ange konkreta åtgärder som kan bidra till säkrare och effektivare lösningar både på kort och lång sikt. RESURSBEHOV För att fullgöra sin uppgift har SGI hög kompetens och är det ledande geotekniska centrat i landet. SGI har ett nationellt huvudansvar för Sveriges medverkan i geotekniskt inriktade EU-projekt och institutet har ett omfattande samarbete med andra myndigheter och FoU-finansiärer. Verksamheten finansieras till ca 60 % av externa uppdragsmedel och till ca 40 % av anslag. Angivna medel i denna handlingsplan avser behov av ökade anslag från staten för genomförande av handlingsplanen. De resursbehov som anges nedan avser således tillskott av anslagsmedel, vilket är en grund för verksamheten, men genom samverkan med andra och genom SGI:s övriga arbete genererar tillskotten av medel totala insatser av betydligt större omfattning. Behoven av utökade anslagsmedel har angetts för tre aktivitetsnivåer enligt nedan: Nuvarande: Nuvarande aktivitetsnivå innebär att SGI fortsätter samverkan med berörda myndigheter och organisationer på samma sätt som nu. 14 På säker grund för hållbar utveckling

15 Dnr Medel: Medelhög aktivitetsnivå innebär att delar av handlingsplanen genomförs. Aktiviteterna prioriteras utifrån SGI:s övriga verksamhet samt aktuella samverkansmöjligheter. Den angivna medelsnivån innebär utökade insatser för klimatanpassning. Hög: Hög aktivitetsnivå innebär att hela handlingsplanen genomförs. Den angivna medelsnivån innebär en fokusering på klimatanpassning och att SGI kan ta en aktiv roll i EU-samarbetet inom området. SGI:s nuvarande verksamhet och myndighetsansvar i frågor som rör skred, ras och stranderosion finns beskrivet i regleringsbrev M2004/4162/A samt budgetunderlag Klimatförändringar innebär att SGI:s uppgifter kan komma att utökas för att människor skall kunna bo på säker grund, så att liv, miljö och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen ras, skred, översvämning och erosion. I nedanstående avsnitt anges de behov av förändrat stöd som vi bedömer kommer att finnas i samhället framöver. BEHOV AV MYNDIGHETSSTÖD SGI har ett särskilt myndighetsansvar för frågor som rör skred, ras och stranderosion. SGI skall, som statens sakkunnigorgan i dessa frågor, medverka till att minska riskerna i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är samhällets målsättning att människor skall kunna bo på säker grund, så att liv, miljö och egendom inte går till spillo. Planeringsunderlag Ny bebyggelse och infrastruktur måste planeras och byggas på ett säkert sätt utifrån den nya situation som klimatförändringarna innebär. Ny exploatering måste bli långsiktigt hållbar. Kvaliteten i planeringen behöver därför höjas och man måste i större utsträckning utnyttja befintlig kunskap. Som underlag krävs bättre geotekniskt planeringsunderlag. Handlingsplan SGI skall kartlägga och sammanställa genomförda skredriskkarteringar samt vilken geoteknisk information som finns hos, länsstyrelser, kommuner och övriga. SGI skall vidare utvärdera hur informationen bör uppdateras med hänsyn till klimatförändring. SGI skall undersöka tillgänglighet och kvalitet hos geoteknisk information hos olika aktörer. Finns möjlighet till gemensam datalagring och samutnyttjande av geo-information? Kurser och utbildningar. SGI avser att i samverkan med Boverket och Kommunförbundet identifiera kunskapsluckorna och utforma information och utbildning till behoven. Behov av anslagsstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 200 Hög 400 Resurser och samverkan Kan kopplas till SGI:s arbete med skreddatabas. I samverkan med bland andra Boverket. I samverkan med bland andra Boverket och Kommunförbundet. Planeringsunderlag Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 15

16 Statens geotekniska institut Granskning av detaljplaner och översiktsplaner Inom ras- och skredområdet ska SGI som statens sakkunnigorgan verka för att minska skador av ras och skred genom bland annat expertrådgivning. SGI:s granskning av de geotekniska förhållandena vid planläggning är för närvarande begränsad till Västra Götalands län, främst beroende på en rad inträffade katastrofskred och svåra geotekniska förhållandena med bland annat omfattande skredrisker. Verksamheten omfattar ett par hundra ärenden varje år. Remisshanteringen omfattar förutom detaljplaner och översiktsplaner också handlingar för bygg- och marklov samt infrastruktur. Behovet av motsvarande granskning och stöd till andra län är stort eftersom områden med liknande förhållanden förekommer även i andra delar av landet. Detta har bland annat framkommit vid de skredseminarier som SGI i samverkan med Boverket och Statens Räddningsverk genomförde i samtliga län Behovet framkom också tydligt i en utredning av SGI:s myndighetsroll inom området ras och skred 1997 (Regeringsuppdrag enligt regleringsbrev för år 1997, K96/4705/3). Tillräcklig geoteknisk kompetens saknas normalt i kommuner och på länsstyrelser varför man kan befara att tillstånd för utbyggnad medges inom område med bristande säkerhet. Flera län och kommuner kommer att beröras av områden med bristande säkerhet till följd av de klimatförändringar som förväntas. Alla län bör därför ges möjlighet att tillställa SGI planer med geotekniska säkerhetsfrågor för granskning och SGI bör ges resurser för att möta detta behov. Granskning av planer Handlingsplan SGI skall arbeta för att stärka sin granskningsfunktion så att alla län och kommuner ges möjlighet att tillställa SGI planer för granskning. Granskningen innefattar hänsyn såväl till dagens som till framtida klimatoch markförhållanden. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 3600 Hög 4000 Resurser och samverkan Innebär utökad granskningsverksamhet när det gäller planer. En angelägen utveckling både med tanke på dagens situation om med tanke på klimatförändring. Fullt utbyggd (hög aktivitetsnivå) bör granskningsfunktionen utökas med fyra tjänster. 16 På säker grund för hållbar utveckling

17 Dnr Övervakning av Göta älvdalen SGI har som särskild myndighetsuppgift att övervaka stabiliteten i Göta älvdalen, som är ett av de mest skredfrekventa områdena i Sverige. Uppdraget omfattar återkommande besiktningar av hela älvsträckan, mätningar, löpande samråd och remisshantering samt geoteknisk kunskapsuppbyggnad och sammanställning av för skredriskbedömning väsentlig information. Årligen inträffar flera skred, som i de flesta fall är begränsade och endast påverkar naturmark. De erosionsskydd som lades ut för mer än 30 år sedan har drastiskt minskat skredfrekvensen. Erosionsskydden är dock, trots underhåll, slitna och på långa sträckor alltför begränsade i höjdled för att kunna skydda vid höga vattennivåer. Undervattentopografin, som är av väsentlig betydelse för stabiliteteförhållandena, där kunskapen tidigare varit bristfällig, har nu kartlagts på ca halva älvsträckan. På känsliga partier inom bebyggda områden sker också övervakning av markrörelser och portryck 5) med manuella och automatiska mätstationer. topografi såväl över som under vattnet, samt väsentligt utökad övervakning av markrörelser och portryck. Effektivisering, modernisering och förtätning av mätsystemen är angelägna liksom att genomföra en heltäckande skredriskanalys i Göta älvs dalgång och att göra informationen tillgänglig med hjälp av databaser och digital information. Återkommande mätningar av undervattensslänterna på känsliga sträckor för kontroll av erosionspåverkan och undervattenskred är också nödvändigt. I Göta älvdalen finns ett flertal industrier varav flera ligger låglänt och riskerar att läggas under vatten vid höjning av vattennivån. Möjligheterna till tappning i Göta älv begränsas av bland annat riskerna för översvämning nedströms tappstället samt av ökad erosionspåverkan och därav ökad skredrisk. Möjligheterna till tappning vid en klimatförändring med ökad nederbörd behöver analyseras och konsekvenserna beskrivas. Med anledning av klimatförändringen ser SGI behov av att väsentligt öka insatserna i Göta älvdalen. I Göta älvdalen finns risk för stora kvicklereskred. Även om dessa sker inom glest bebyggda områden blir skadorna omfattande. Förutom skador på grund av själva skredet kan följdskador förväntas, förorsakade av översvämningar och flodvågor. Som framgått av de konsekvensanalyser som gjorts i denna rapport, kommer riskerna för skred att öka vid förväntade klimatförändringar. Att lokalisera riskområden, analysera förhållandena, övervaka och föreslå åtgärder kräver kompletterande geotekniska undersökningar, omfattande kartläggning av 5) Trycket hos vatten i jordens porer. (Götaskredet 1957). Handlingsplan Med anledning av klimatförändring skall SGI verka för att öka insatserna beträffande skredriskanalys, inkluderande, kartläggning av topografi såväl över som under vattnet, kompletterande geotekniska undersökningar samt väsentligt utökad övervakning av markrörelser och portryck. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 800 Hög 1500 Resurser och samverkan Arbetet leds av SGI i samverkan med Sjöfartsverket, Räddningsverket kommunerna och länsstyrelsen. Göta älvdalen Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 17

18 Statens geotekniska institut Stranderosion SGI arbetar inom ramen för sitt samordningsansvar inom området stranderosion i syfte att minska och förebygga skador genom lämplig samhällsplanering och genom erosionsbegränsande och återställande åtgärder vid hotad bebyggelse och infrastruktur. Kustområden och övriga strandnära områden är attraktiva för både bebyggelse, fritidsändamål och näringslivet. Sådana områden är känsliga för hur klimatet varierar och det är då nödvändigt att ta hänsyn till framtida förhöjda havsnivåer, ökade vindhastigheter och våghöjder. Här finns behov av att bedöma erosionsfrågorna i regionalt perspektiv och att samordna olika kommuners planering. Inom ramen för samordningsansvaret för stranderosion är SGI remissinstans vad gäller erosionsfrågor för kommunernas översiktsplaner i hela landet. Efterhand bedöms antalet ärenden att öka, inte minst där hänsyn tas till förändrade vattennivåer i hav och andra vattendrag. En ökad medvetenhet kan också konstateras vid tillämpningen av EU:s rekommendation för integrerad kustförvaltning. Foto: Ystad kommun. Stranderosion Handlingsplan Resurser och samverkan SGI skall föra in frågan om klimatförändring i arbetet med Arbetet blir en del i granskningen av stranderosionsfrågorna i ett regionalt perspektiv. översiktsplaner och detaljplaner. Fullt utbyggt (hög aktivitetsnivå) omfattar arbetet en heltidstjänst. I samverkan med bl.a. kommunförbundet. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 300 Hög På säker grund för hållbar utveckling

19 Dnr Översvämningar Trots att stora områden flera gånger drabbats av översvämningar och stranderosion har efterhand nya byggnader och anläggningar tillkommit i strandnära lägen. Flera städer ligger på låglänta, strandnära områden vilket gör att risken för översvämning är stor. För att förebygga risker i översvämningshotade områden bör ett samarbete etableras mellan regioner eftersom frågorna ofta berör flera kommuner och länsstyrelser. Ny exploatering måste planeras och konstrueras för de klimatförändringar som kan förväntas de närmaste hundra åren. Det finns behov av stöd till kommuner och länsstyrelser, vilket togs upp i SGI:s redovisning av erfarenheter av översvämningarna i Sverige sommaren 2004, (Erfarenheter av översvämningar i Sverige, SGI:s rapport till regeringen, ). SGI:s arbete inefattar de geotekniska frågorna kring markstabilitet och föroreningsspridning, men också grundläggningsfrågor kring invallningar samt befintliga byggnader och anläggningar. Handlingsplan Resurser och samverkan SGI skall agera i enlighet med förslagen i rapporten till regeringen Innebär ett nära samarbete med Räddnings : Granskning av planärenden och geotektniskt stöd utökas verket och berörda kommuner. till andra län än Västra Götaland. Befintlig information skall gås igenom för att tillgängliggöras och vid behov uppdateras avseende risker och tidigare Kan samordnas med övrig plangranskning. händelser för översvämning, erosion, ras och skred inklusive information om stabilitetsförhållanden i ler- och siltjordar. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 300 Hög 800 Översvämningar Förslag till handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat 19

20 Statens geotekniska institut Miljögeotekniska frågeställningar Efter miljöbalkens tillkomst 1999 anlitas SGI i ökad utsträckning som remissinstans i geotekniska och miljötekniska frågor. Framförallt gäller det remisser för vägoch järnvägsutbyggnad, inte minst vid regeringens prövning enligt miljöbalkens kapitel 17. Åtgärder för att förebygga och återställa områden vid ras, skred och erosion utförs oftast i vattenområden och SGI har anlitats som remissinstans till Miljödomstolarna vid tillståndsprövning enligt miljöbalken. Detta behov kan förväntas öka kraftigt framöver. På motsvarande sätt kan SGI fungera som expertstöd till Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) i samband med utredning av miljöbrott. Inriktningen mot ett hållbart samhälle har medfört att behovet av stöd från institutet till andra myndigheter har ökat och bedöms vid ett förändrat klimat ställa ännu högre krav. Inom miljöområdet förväntas önskemål om att SGI skall bistå berörda myndigheter, med kunskap avseende förorenade områden, deponier, materialval samt skydd av yt- och grundvatten, i betydligt större utsträckning än vad som är fallet i dag. Komplicerade markmiljötekniska frågor i planeringsskeden, exempelvis förorenad mark, blir allt vanligare. SGI har idag inte resurser att granska och analysera miljöaspekter när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. SGI besitter kompetens att bedöma också de miljögeotekniska frågorna och bör ges förutsättningar att i större utsträckning svara upp även mot detta behov, som eskalerar i samband med klimatförändringen. Foto Lars Forsstedt / ETC Bild. Miljögeoteknik Handlingsplan SGI skall verka för att också miljögeotekniska frågor granskas i planer. Behovet accentueras av en klimatförändring. Behov av anslagstillskott Aktivitetsnivå Resurstillskott kkr/år Nuvarande 0 Medel 1300 Hög 2400 Resurser och samverkan Innebär en utökning av verksamheten inom SGI:s remissverksamhet. 20 På säker grund för hållbar utveckling

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-06-18 Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Inledning Svensk Försäkring anser att SMHI har lyckats ta fram

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver?

KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATKONSEKVENSER vad händer framöver? KLIMATGRUPPEN:s arbete i Ronneby kommun 2008-2009 Monika Oredsson Planetära gränsvärden Forskning som försöker kvantifiera biologiska och fysiska gränser, utanför

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum 1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015.

Boverket. Remiss avseende Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat, SMHI klimatologi Nr 12, 2015. Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum Diarienummer 2015-06-17 1114/2015 Ert diarienummer M2015/1162 Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella

Läs mer

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Klimat & säkerhet 26 maj 2015 Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015 Gunn Persson Klimatet ändras innebär att Vårt samhälle påverkas Förebygga skador, leva med skadorna

Läs mer

Vattnets kretslopp. Arvika

Vattnets kretslopp. Arvika Arvika Lokala klimatscenarier är a och o när man skall anpassa ett samhälle till ett klimat i förändring. Nya klimatscenarier på framtidens regn och vattennivåer har tagits fram speciellt för Arvika kommun.

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Förvaltningsövergripande nivå Förvaltningsnivå Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

5 Miljö- och riskfaktorer

5 Miljö- och riskfaktorer 5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft

Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter

Läs mer

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se

Klimatförändringar. i Ronneby kommun 2010-01-12. www.ronneby.se Klimatförändringar i Ronneby kommun 2010-01-12 www.ronneby.se Innehåll Varför förändras klimatet?... 3 Vilket arbete sker på olika nivåer?... 4 Världssamfundet...4 Europeiska unionen...4 Sverige...4 Vilka

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark

STORM-kurs. Miljötekniska undersökningar av förorenad mark. 19-20 april 2007 i Stockholm. Statliga organisationer för renare mark Foto: Lars Forsstedt / ETC Bild STORM-kurs Miljötekniska undersökningar av förorenad mark 19-20 april 2007 i Stockholm Bakgrund STORM ( ) är ett nätverk för statliga organisationer som arbetar med förorenad

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI

Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Nyttoanalys. Höjddata en förutsättning för klimatanpassning

Nyttoanalys. Höjddata en förutsättning för klimatanpassning L A N T M Ä T E R I E T 2009-10-23 Nyttoanalys Höjddata en förutsättning för klimatanpassning Ny Nationell Höjdmodell, terrängskuggning ur 2m grid med höjdnoggrannhet bättre än ±0,5m Befintlig höjdmodell

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län. RAPPORT 1(5) Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad Leif Gustavsson 010-2247297 MSB 651 81 KARLSTAD Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september

Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden VARIA 615. Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september VARIA 615 Foto: SGI Foto: Mörbylånga kommun Havet hot och möjligheter? Klimatanpassning av strandnära områden Kustmöte 2010, Färjestaden 29 30 september SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 2 - Kartläggning. GÄU Göta älvutredningen 2009-2011

Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Slutrapport Del 2 - Kartläggning. GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Slutrapport Del 2 - Kartläggning GÄU Göta älvutredningen 2009-2011 Linköping 2012 Göta älvutredningen 2009-2011 Slutrapport del 2 Beställning Statens

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande 2013-05-22 David Saveros Sidan 1 av 2 Planarkitekt +46 08-579 214 83 Dnr 2013/0209 KS-3 Diariekod: 009 Kommunstyrelsen Svar på remiss från länsstyrelsen

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Varia 635. Hållbar utveckling av kustområden. Integrerad förvaltning och samspel mellan hav och land

Varia 635. Hållbar utveckling av kustområden. Integrerad förvaltning och samspel mellan hav och land STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Hållbar utveckling av kustområden Integrerad förvaltning och samspel mellan hav och land Varia 635 Bengt Rydell Ramona Bergman Peggy Lerman LINKÖPING

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sveriges handlingsplan för förnybar energi

Sveriges handlingsplan för förnybar energi Sveriges handlingsplan för förnybar energi Eva Centeno López Energienheten/Näringsdepartementet SEROs Energidag 2010-05-07 Remissförfarande I Underlag från Energimyndigheten (STEM) inkom den 1 februari

Läs mer

Omfattning av stranderosion i Sverige

Omfattning av stranderosion i Sverige VARIA 543:1 KÄVLINGE KOMMUN LOMMA KOMMUN Skala: 1:250 000 Copyright Lantmäteriverket 2003. Ur GSD- Översiktskartan ärende nr M2003_5587 KÄVLINGE KOMMUN LOMMA KOMMUN Omfattning av stranderosion i Sverige

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

SÅRBARHETSANPASSNING FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

SÅRBARHETSANPASSNING FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT SÅRBARHETSANPASSNING FÖR ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 15 Slutsatser, rekommendationer och förslag Klimatförändring kommer att ställa stora krav på anpassning i alla länder, även

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm

Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm Länsstyrelsernas roll i klimatanpassningsarbetet 13 mars 2008, Lundqvist & Lindqvist, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussioner och sammanställning av svar på skriftliga svar på frågor om anpassningsaktiviteter

Läs mer