VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne"

Transkript

1 Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: Dnr: Dokumentförvaltare: Rolf Bengtsson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: arbetsmaterial Dokumentid: VITS-bok Region Skåne Dokumentformat: doc Version: 1.0 Dokumenttyp: Tillämpningsanvisning Dokumentklass: Styrande dokument VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne Dokument hämtat från Region Skåne, Koncernkontoret Org. nr: Sidan 1 av 14

2 Revisionshistorik Datum Ver. Namn Kommentar Rolf Bengtsson Första remiss till LGR m fl Rolf Bengtsson Reviderat Rolf Bengtsson Fastställd av LGR

3 Innehållsförteckning 1. REGION SKÅNES ARKITEKTUR FÖR UTVECKLING AV IT VARFÖR BEHÖVS EN REGIONAL ARKITEKTUR? ARKITEKTURENS PERSPEKTIV EHÄLSA MÅLARKITEKTUR MÅLGRUPPER FÖR VITS-BOKEN VITS-BOKENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE VITS-BOKENS TOLKNING STYRANDE PRINCIPER REGELVERKET GENERELLT VERKSAMHETSARKITEKTUR INFORMATIKARKITEKTUR TEKNISK ARKITEKTUR TEKNIK INFRASTRUKTUR TEKNIK - APPLIKATION TEKNIK - INTEGRATION SÄKERHETSARKITEKTUR REFERENSER...14 Dokument hämtat från Region Skåne, Koncernkontoret Org. nr: Sidan 3 av 14

4 1. Region Skånes arkitektur för utveckling av IT 1.1. Varför behövs en regional arkitektur? Detta dokument tillhandahåller ett ramverk för att stödja och styra utveckling av IT i Region Skåne med syfte att målet/visionen för IT-stöd i Region Skåne uppnås. Denna första version av VITS-bok 1 fokuserar på vård och omsorg där senare versioner avses breddas till att omfatta hela Region Skånes verksamhet. Huvuddelen av ramverket är dock tillämpbart för all utveckling. Inom området vård och omsorg bedrivs ett nationellt utvecklingsarbete under CeHis ledning, där även Sveriges kommuner är intressenter. Detta görs på beställning av Sveriges regioner och landsting. Det är viktigt att Region Skånes arkitektur inom dessa områden ansluter till nationell arkitektur så långt möjligt för att dra nytta av det nationella arbetet och även stödja genomförandet av den nationella IT-strategin. Arkitekturen skall även vägleda IT-relaterade utvecklingsprojekt och uppdrag i övrigt. Arbetet utgår från nationella motsvarigheter, där T-boken 2 utarbetad av CeHis är det initiala publicerade arbetet i serien av VITS-böcker och som kompletterats med VITS-bok Regelverk till arkitektur för ehälsa i samverkan. Det finns även andra dokument relaterat till arkitekturområdet, t.ex RIV 3, se vidare CeHis dokumentarkiv. Floran av applikationer i Region Skåne är omfattande. En stor del av alla applikationer har anskaffats lokalt och är lokalt implementerade. Detta har inneburit att samma funktionalitet har olika lösningar. Även då en och samma applikation används inom flera delar av verksamheten, anpassas den ibland lokalt och kan därför betraktas som flera olika applikationer. Samma information återfinns på olika sätt i olika system, som följd av dubbelregistrering. Denna situation skall genomgå en förändring till en konsoliderad, kostnadseffektiv flora av IT-stöd. Till denna utveckling behövs ett arkitektuellt stöd som främjar återanvändbarhet, standardisering, användarvänlighet och kostnadseffektivitet Arkitekturens perspektiv Arkitektur i Region Skåne indelas, analogt med nationellt synsätt, i följande perspektiv: Verksamhet - med fokus på verksamhetens processer och arbetsflöden, på aktörer, intressenter, centrala verksamhetsbegrepp och informationsbehov Informatik - som beskriver regelverk för hur informationen ska struktureras och beskrivas för att möjliggöra en säker och ändamålsenlig informationssamverkan Teknik som beskriver regelverket för den tekniska infrastruktur som möjliggör elektronisk kommunikation och informationsutbyte 1 perspektiven Verksamhet, Informatik, Teknik och Säkerhet 2 T-boken Nationella VITS-bokens tekniska arkitektur 3 Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg

5 1.3. ehälsa Säkerhet - omfattar informationssäkerhet, d.v.s. beaktande/skydd av patientens integritet i verksamhetsprocesser, informationsstruktur och i den tekniska infrastrukturen, vilka i sin tur påverkar patientsäkerheten ehälsa är ett nytt begrepp som vi måste förhålla oss till och som är centralt i utvecklingen av framtidens IT-stöd inom vård och omsorg. Enligt WHO är ehälsa användning av elektronisk informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för hälsa för att, till exempel, behandla patienter, genomföra forskning, utbilda studerande, spåra sjukdomar och övervaka folkhälsa. För invånarnas kontakter med vård och omsorg ökar inslaget av IKT. Tillgången till hälsorelaterad information på nätet är närmast obegränsad och ger nya förutsättningar för relationen gentemot vårdprofessionen. Utvecklingen går mot ökad betydelse av ehälsa i alla dess former. Många av de system och IT-stöd som finns är dåligt anpassade till dagens krav. Elektroniska journalsystem har ofta utformats för att efterlikna pappersjournaler och införts utifrån snäva organisationsberoende förutsättningar och tillgodoser därmed inte krav på processtöd och kommunikation över organisatoriska gränser. Höga krav på säkerhet och sekretess har gjort att tillgängligheten till information mellan system är sämre än dagens lagstiftning medger. Gränssnitt mot invånare och patienter/brukare saknas ofta, även om vissa interaktiva tjänster, som Mina Vårdkontakter och 1177.se:s frågetjänster, tagits fram Målarkitektur Målbilden för arkitekturen anger vad som behöver utvecklas, var och hur det ska byggas och hur olika intressenters behov av IT-stöd kan tillgodoses. Arkitekturen ska vara både framåtsyftande och kunna hantera det arv vi bär med oss i form av dagens IT-lösningar. Det övergripande syftet är att bidra till god vård och omsorg, genom att skapa förutsättningar för elektronisk kommunikation och informationsutbyte samt uppföljning och kunskapsstyrning av kärnprocesserna inom hälso- och sjukvården. Vi ska stödja invånarnas behov av information om och kommunikation med verksamheten, oavsett organisatoriska gränser. Vi ska också stödja samverkan mellan alla aktörer i vård och omsorg för den enskilde individen, såväl vårdoch omsorgspersonal som individen själv och närstående. Vår arkitektur skall vara utformad så att: - verksamhetens IT-lösningar ser till invånarnas behov med fokus på integritet, där invånaren är en samverkande part - den skapar förutsättningar för att stödja patientens hälsoärenden i sammanhängande vårdkedjor där flera vårdgivare kan vara involverade och där patienten har rätt att byta vårdgivare. - den medger en robust och feltolerant realisering som kan hantera händelser som potentiellt kan orsaka skada eller avbrott i vård och omsorg - den medger olika organisationsformer och att organisation och processer förändras. - den medger att vårdgivare med olika förutsättningar utvecklas i olika takt. Arkitekturen ska baseras på utgångspunkten att samverkan sker i en heterogen miljö

6 Målet med en arkitektur för helheten är att: - optimera resurser dels genom att alla delar på utvecklingskostnader och gemensamma IT-tjänster, dels genom att vi får tillgång till mer kompetens, - minska tiden för införande av nya IT-tjänster genom att använda och återanvända egna och varandras IT-tjänster - utveckla marknaden genom att skapa förutsättningar för fler aktörer att agera på marknaden för IT-tjänster och standardsystem för hälso- och sjukvård och - ge förutsättningar och stödja genomförandet av den nationella IT-strategin - skapa en sammanhängande flora av tjänster för våra regionala behov Under 2010 har den nationella arkitekturledningen arbetat fram en målbild för ehälsa ur ett verksamhetsperspektiv, med God vård 4 i fokus inkluderande en färdplan för den fortsatta nationella utvecklingen av arkitekturen (regelverk och grundstruktur) för e-hälsa i samverkan. Se: Målbild för arkitekturen inom ehälsa i samverkan - CeHis Region Skånes utveckling av IT-tjänster skall ha följsamhet till den nationella målbilden. Ett beskrivningssätt för målarkitektur är referensarkitektur. Beskrivning av den nationella referensarkitekturen finns i T-boken och berör olika scenarier. Referensarkitekturen förutsätter att huvudmännen ansluter verksamhetssystem i enlighet med nationellt fastställda tjänstekontrakt och fastställd standard för teknisk interoperabilitet Målgrupper för VITS-boken Målgrupp är samtliga intressenter i processen för utveckling av IT-tjänster, alltifrån kravställare till uförare. Målgrupper för VITS-boken är bl a: ledning inom vård och omsorg samordnad e-utveckling arkitekturfunktionen projektledare, förstudieledare och uppdragstagare inom utveckling av IT-tjänster beslutsfattare i utvecklingsprocessen leverantörer och beställare av IT-tjänster vårdens olika samverkanspartner som Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Apoteken m.fl 1.6. VITS-bokens tillämpningsområde Det regelverk som beskrivs i VITS-boken ska tillämpas och vara styrande för de projekt och förvaltningsobjekt som utvecklar och förvaltar IT-tjänster inom Region Skånes ram. Det inkluderar kravspecifikationer för upphandlingar och egen utveckling, kompletteringar och vidareutveckling av IT-tjänster. Regelverket ska också tillämpas av alla som vill utveckla eller införa tjänster och tillämpningar som skall ansluta till de nationella tjänster som tas fram och förvaltas inom ramen för CeHis. 4 God Vård, Socialstyrelsen

7 1.7. VITS-bokens tolkning Domänarkitekterna (=ansvariga för respektive arkitekturperspektiv) har tolkningsföreträde inom respektive perspektiv. Det är också dessa som förser styrgrupper och andra beslutsfattare med granskningsutlåtande och rekommendationer. Det kan även vara konsekvensbeskrivningar för andra vägval än det rekommenderade. Frågan om när man får frångå nedanstående principer, regler och anvisningar kan beskrivas som en samlad bedömning av hur vi uppnår bäst resultat inom verksamhetsnytta, kvalitet, säkerhet och kostnadseffektivitet på kort och lång sikt. Utvecklingsprocessen stöds av SDP, SAC samt RIV-specifikation inkluderande SAD 5 2. Styrande principer För att hjälpa de projekt som beställer och utvecklar IT-stöd att navigera mot en arkitektur enligt de långsiktiga behoven, finns sju IT-principer som bland annat säkerställer spårbarhet, skalbarhet, flexibilitet och interoperabilitet. IT-principerna är: - vägledande för beslutsfattande i frågor om samverkansarkitektur - redskap för löpande beslutsfattande under framtagning av referensarkitekturen - ett stöd vid granskning av projekt Principerna behöver kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare. Det är arkitekturfunktionens uppgift att styra utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt har den ansvar att övervaka och vägleda principernas tillämpning och deras förvaltning. IT1: Arkitekturen skall stödja Socialstyrelsens definition av God vård samt att sjukvården skall vara hälsoinriktad enligt Region Skånes ställningstagande IT-principerna skall stödja samverkan i hälsoärenden, uppföljning av kärnprocessers resultat, kunskapsstyrning, resurshantering och att patienten blir en aktiv part i vårdprocessen. IT2: Informationssäkerhet Tillgänglighet, sekretess, riktighet och spårbarhet ska säkerställas vid all samverkan. All information som hanteras eller lagras i någon form måste skyddas mot oönskad förändring, 5 SDP Service Design Package, SAC Service Acceptance Criteria samt RIV - Regelverk för Interoperabilitet i Vård och omsorg inkluderande SAD - Service Architecture Document.

8 påverkan eller insyn. Det ska inte heller vara möjligt för obehöriga att ta del av informationen. De användare som har rätt att ta del av informationen ska komma åt den efter behov och inom önskad tid. Det är också av vikt att kunna identifiera vem som har gjort vad med information och datasystem. IT3: Nationell funktionell skalbarhet Alla element i arkitekturen (verksamhetsmodeller, informationsmodeller, tjänstekontrakt, integrationstjänster, nationella e-tjänster, nationella integrations- och plattformstjänster etc.) ska följa ett nationellt perspektiv. Det gäller så väl funktionell omfattning som teknisk kapacitet. Observera att resonemanget tillämpas även på alla nivåer där man delar gemensamma resurser eller tjänster. IT4: Lös koppling Sammanhållen journalföring, effektivt processtöd för hälsoärenden, samordnad vårdplanering och att tillmötesgå invånarens behov av e-tjänster kräver omfattande integration av många organisationers IT-stöd. Dominoeffekter orsakade av förändringar i integrationslandskapet skall förhindras genom lös koppling. IT5: Lokalt driven e-tjänsteförsörjning E-tjänsteförsörjning i vård och omsorg är i grunden driven från lokala behov. Regelverk för arkitektur stödjer att lokalt etablerade e-tjänster gradvis kan bredda sin användarbas över vårdgivargränser och så småningom berika det nationella e-tjänsteutbudet. För invånaren erbjuds en sammanhållen användarupplevelse oavsett var i sin gradvisa utbyggnad en e-tjänst befinner sig. IT6: Samverkan i federation Samverkan över organisationsgränser sker genom federation, såsom exempelvis identitetsfederering. IT7: Klinisk, semantisk och syntaktisk interoperabilitet Nationellt fastställda verksamhetsmodeller, informationsstrukturer inkl terminologier och kodverk samt standarder skall följas för att möjliggöra att information kan skapas, sammanställas, presenteras, kommuniceras, jämföras och återanvändas. 3. Regelverket 3.1 Generellt Regel G1 Följsamhet till gällande regelverk Regel G2 Följsamhet till gällande avtal Regel G3 Anpassning mot en tjänsteorienterad arkitektur En tjänsteorienterad arkitektur ger möjligheter att distribuera, publicera, upptäcka, åberopa, övervaka och hantera tjänster. (Principer: IT1, IT2, IT3, IT4, IT5, IT6, IT7)

9 Regel G4 RIV-modellen skall användas i tillämpbara delar Beskrivning av verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav skall dokumenteras enligt RIV-modellen i en RIV-specifikation. Anvisning: Riv-modellen Anvisning G RIV-modellen del för tillämpad informationsstruktur Det övergripande syftet med RIV-modellen är att underlätta ett strukturerat elektroniskt informationsutbyte i och mellan olika vård- och omsorgssystem. Beskrivning av Informationsstrukturen som skall bidra till att säkerställa interoperabilitet, entydighet och säkerhet. Modellerna ska beskrivas på sätt att modellerna kan läsas och verifieras av verksamhetspersoner. Modellerna utgör därigenom en kravspecifikation utifrån ett verksamhetsperspektiv i det fortsatta utvecklingsarbetet. se RIV-modellen på Anvisning G Granskningsrutin I denna anvisning beskrivs hur utvecklingsprojekt/förvaltningsobjekt skall granskas utifrån de mallar som finns för granskningen. /Under utarbetande/ 3.2 Verksamhetsarkitektur Verksamhetsarkitektur är ett perspektiv starkt knutet till avdelningen för Samordnad e- utveckling i Koncernkontoret. Arbete med att formulera regler och anvisningar för perspektivet kommer att påbörjas under hösten Informatikarkitektur I informatikarkitekturen ingår insamling, klassificering, lagring, hämtning och spridning av information. Informatikarkitekturen ska tillsäkra att informationen är kvalitetssäker, kommunicerbar och jämförbar. Kraven måste ställas på källan, dvs de IT-tjänster där informationen skapas inte enbart på de IT-tjänster som hanterar sammanställningar av information. För att uppnå detta behövs referensmodeller, specifikationer och terminologier, dels på generisk nivå och dels på tillämpad nivå. Socialstyrelsen ansvarar för de generiska modellerna (NI) och terminologin (Nationellt Fackspråk). CeHis ansvarar för de tillämpade delarna där dessa har beslutats av CeHis styrelse. Regelverket för den tillämpade informationsstrukturen i Region Skåne omfattar dessa modeller och specifikationer. Regel I1 Följsamhet till den nationella tillämpade informationsstrukturen (TIS) a) tillämpad informationsstruktur (V-DIM och DIM) ska utformas för all information som hanteras/ska hanteras med IT-stöd. Dessa informationsstrukturer ska harmonisera gentemot nationella tillämpade informationsstrukturen i berörda delar Anvisning: V-TIM b) RIV-specifikation med tillhörande granskningsrutin ska följas vid utformningen av tillämpad informationsstruktur för att säkerställa spårbarhet mot krav vad gäller verksamhet, säkerhet och teknik Anvisning: Granskningsrutin del för tillämpad informationsstruktur

10 c) Den tillämpade informationsstrukturen följs vid utformning av informationsutbyte och -lagring. Anvisning: V-TIM, Referensarketyper och Principer och metod Arbete med arketyper och tempalates för terminologibindning (Principer: IT2, IT3, IT7) Anvisning I V-TIM (Verksamhetstillämpad informationsmodell) med RIV-spec se där referenser även finns till t ex berörda terminologier från Socialstyrelsen. V-TIM är en generell informationsmodell som återger krav på innehåll och logisk struktur vad gäller lagring och kommunikation för vårddokumentationen. V-TIM kan liknas med en max-lista på ingående uppgifter/data som kan finnas i vårddokumentationen där terminologi/klassifikation/ kodverk, format och regelverk specificerats för varje uppgift/data, där vissa är obligatoriska uppgifter men med många icke-obligatoriska uppgifter för att öka flexibiliteten utifrån dagens och morgondagens behov. Anvisning I Referensarketyper se Denna anvisning består av referensarketyper som realiserar V-TIM i IT-stöd. Referensarketyperna är en direkt avspegling av V-TIM och ska användas för att utforma domain-specifika arketyper/templates utifrån inom projektet utformad V- DIM. Användningen av referensarketyperna och utformning av egna arketyper/templates sker i samråd med Arkitekturledningen. Anvisning I Principer och metod - Arbete med arketyper och templates för terminologibindning - se Denna anvisning beskriver principer och metod för hur termer i arketyper och templates kopplas till en terminologi alternativt kodverk. 3.4 Teknisk arkitektur Teknisk arkitektur skapar en gemensam grund för utveckling av IT-system i och erbjuder regelverk för att möjliggöra att olika IT-system kan kommunicera med varandra på ett enhetligt, standardiserat och säkert sätt Teknik infrastruktur Region Skånes IT-infrastruktur skall, genom väl definierade tjänster, stödja verksamheten så att information lagras och finns tillgänglig på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Infrastrukturen skapar förutsättningar för åtkomst, identifiering, informationsutbyte etc. Den understödjer interoperabilitet mellan tjänster och konsumenter av tjänster och äger i sig inget självändamål. Exempel på tjänster i IT-infrastruktur är datanät, brandväggar, mellanprogramvara, olika plattformar som realiserar återanvändbara IT-tjänster, etc. Regel TINF1 IT Infrastruktur är en tillgång för verksamheten IT-infrastruktur understödjer ovanliggande tjänstelager. Förmågan att anpassa sig till verksamhetens behov är av största vikt. Infrastrukturtjänster bör kunna expanderas eller reduceras i samförstånd med efterfrågan på tjänster. Infrastrukturen bör vara förbered på att stödja tjänster

11 som är flexibla och portabla. (Principer: IT5) Regel TINF2 Konsolidering till regionala serverhallarna Infrastrukturtjänster skall realiseras i de regionala serverhallarna. Med stöd av beslut i Regionstyrelsen Genom att koncentrera verksamheten till två orter uppnås ett bättre kapacitetsutnyttjande samtidigt som driftsäkerhet erhålls genom redundans i miljöer mellan de båda serverhallarna. (Principer: IT5) Regel TINF3 En enhetlig serverplattform Servertjänster ska levereras genom Region Skånes serverplattform. Detta möjliggör en sammanhållen kostnadseffektiv leverans väl rustad för nuvarande och kommande behov från verksamheten. Regel TINF4 Separation av ansvar genom skiktning Åtskillnad mellan funktionella skikt förbättrar lösningens flexibilitet och anpassningsförmåga. Funktionell separation ger också en mer skalbar lösning. Allteftersom belastning, responstid, eller krav ändras kan moduler flyttas till andra, mer kraftfulla system eller distribuerade över flera plattformar, utan att negativt påverka tjänsten. (Principer: IT2, IT3, IT4 IT5) Regel TINF5 Minimera datatransport Hårt belastade datakällor bör distribueras "nära" de applikationer eller tjänster som är konsumenter, på plattformar som medger hög bandbredd mellan dem. Regel TINF6 Återanvändning av infrastruktur Stödtjänster till verksamheten som använder IT-tjänster ska så långt det är möjligt använda befintliga tjänster och återanvända existerande underliggande infrastrukturkomponenter. (Principer: IT2, IT4 IT5) Teknik - applikation Regel TAPP1 Följsamhet mot aktuell plattform Applikationer på vår plattform ska kontinuerligt utvecklas för att fungera i vår aktuella plattformsmiljö. (Operativsystem, Webbläsare, Javaversion, Tjänsteplattform mm) (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TAPP2 Oberoende av tredjepartslösning Applikationer ska undvika beroende till andra tjänster än de som ingår i aktuell plattformsmiljö. (Principer: IT2, IT5) Regel TAPP3 Återanvändning av befintliga tjänster

12 Applikationer ska så långt som möjligt använda befintliga tjänster från vår tjänsteplattform. (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TAPP4 Oberoende av klientinställningar Applikationer ska vara oberoende av användarens möjlighet till klientkonfiguration samt så lång som möjligt vara oberoende av klientspecifika konfigurationsinställningar (Principer: IT2) Teknik - integration Regel TINT1 En integrationsplattform För all integration inom Region Skåne ska den tekniska integrationsplattformen (tidigare kallad PGT) beaktas. (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TINT2 Återanvändbara tjänster Integrationer skall utföras på ett sådant sätt att tjänsterna i så hög grad som möjligt blir återanvändbara. Minskning av redundanta tjänster, dvs. tjänster som utför samma sak bidrar till att integrationskomplexiteten minskar över tiden. (Principer: IT2, IT3, IT4, IT5, IT6) Regel TINT3 Standardiserad transportmekanism Integrationslösningarna skall säkerställa en transportmekanism. Genom att använda en och samma mekanism för alla informationstransporter skapas enhetlighet och bättre övervakningsbarhet, vilket i sin tur leder till högre leveranssäkerhet. Denna mekanism skall också garantera att data/tjänster levereras endast en gång. (Principer: IT2, IT3, IT4, IT5) Regel TINT4 Integration över tjänstelager Integration skall ske mot tjänstelagret (ej direkt till applikationerna). Detta syftar till att säkerställa att samma affärslogik endast är implementerad på ett ställe (Principer: IT2, IT5) Regel TINT5 Dokumentation av Integrationer Alla tjänster och integrationer skall oavsett teknologi registreras i en gemensam tjänstekatalog där de ska kategoriseras och beskrivas i enlighet med Region Skånes krav på dokumentation av tjänst. Detta syftar till att ha en enklare uppföljning på befintliga tjänster, öka återanvändandet. (Principer: IT2, IT3, IT5) Regel TINT6 Design före utveckling av Integrationer Icke-funktionella krav såsom tillgänglighet, upptid, svarstid, volym, prestanda och skalbarhet skall hanteras i en analysfas innan själva utvecklingen av

13 integrationsfallen genomförs. Detta syftar till att undvika under- och överdimensionering samt underlätta senare kapacitetsberäkningar. (Principer: IT3, IT5) Regel TINT7 Undvika informationsduplicering Integrationer skall inte byggas med enda ändamålet att stödja informationsduplicering. Detta syftar till att stödja strategi kring masterdata, undvika uppdateringsproblematik, samt skapa fler löst kopplade tjänster. (Principer: IT2, IT4 IT5) Anvisning TINT Arkitektuellt godkännande av integration 3.5 Säkerhetsarkitektur Säkerhetsarkitektur är att analysera system eller processer i sin helhet och identifiera de säkerhetsbehov som varje enskild del har, samt svara för att heltäckande säkerhetslösningar realiseras enligt dessa behov. Regel S1 Följsamhet mot Ledningssystem för Informationssäkerhet Region Skånes Ledningssystem för Informationssäkerhet fastställer det regelverk som gäller bland annat för styrning av åtkomst till IT tjänster, för anskaffning och underhåll av IT tjänster, och för styrning av kommunikation och drift av IT tjänster. Detta regelverk skall följas vid införande eller förändring av IT tjänster i Region Skåne. (Principer: IT1, IT2, IT3, IT6)

14 4. Referenser God Vård - Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 2_ pdf Målbild för arkitekturen inom ehälsa i samverkan - och vägen till målet. Publicerad på Region Skånes Ledningssystem för Informationssäkerhet: RIV_TA Regler för interoperabiliet Tekniska anvisningar T-boken, VITS-bokens tekniska arkitektur Publicerad på VITS-bok Regelverk till arkitektur för ehälsa i samverkan Publicerad på Vägledning för kartläggning av kliniska processer Publicerad på Processtödjande och styrande dokument, SDP, SAC, RIV inkl SAD Se IT-avdelningens portal NI Socialstyrelsen, Nationell informationsstruktur NF Socialstyrelsen, Snomed CT, Nationellt fackspråk för vård och omsorg

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Inkoppling av annan huvudman för användning av Region Skånes nätverk - RSnet

Inkoppling av annan huvudman för användning av Region Skånes nätverk - RSnet Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Lars Jonsson, Johan Åbrandt Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Inkoppling av annan huvudman

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Framtagande av mobil tjänst inom Region Skåne

Framtagande av mobil tjänst inom Region Skåne Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Johan Åbrandt, Olof Mårtensson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Framtagande av mobil

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård

VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur

Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom

Läs mer

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu

En IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu En IT- arkitektur för vården Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu Föreläsningsserie Vårdens utveckling Pa>entens medverkan Na>onella strategier Kvalitetsregistren Beslutsstöd Informa>onsstrukturen

Läs mer

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift

Läs mer

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8

Läs mer

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23 Utredningen om rätt information i vård och omsorg En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig

Läs mer

Nationell patientöversikt

Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt Översikt och Anslutning 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda 1. Bakgrund 2. Användarperspektiv och nytta 3. Status

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Medborgaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Ansöka om vård tidsbokning

Läs mer

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst

Dataintrång - åtgärder vid misstanke om olovlig åtkomst Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-10-09 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning

Arkitekturella beslut Infektionsverktyget. Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Beslut som påverkar arkitekturens utformning Arkitekturella beslut Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Definitioner, Akronymer och Förkortningar... 3 1.3 Referenser... 3

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad

ANVISNING. Koncernkontoret. Enheten för informationssäkerhet. Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentets status: Beslutad Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet Datum: 2012-10-15 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid: Identitetshantering

Läs mer

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell

Sammanhållen vaccinationsinformation. Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Sammanhållen vaccinationsinformation Vitalis 10 april 2014 Lars Midbøe, projektledare SKL Marcus Claus, delprojektledare, Mawell Projektet Sammanhållen Vaccinationsinformation Uppdrag från Sveriges Kommuner

Läs mer

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen

Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen Förvaltningsplan för Tjänsteplattformen FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Tjänsteplattformen Utförare Inera AB Ansvarig Uppdragstagare Bilagor Anders Bergman/Jessica Nord Johan Assarsson 0 Sid 1/11 1.

Läs mer

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen PM 1 (6) 2007-05-25 1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen (Texten är baserad på ett kapitel i Vervas rapport om att utveckla och använda gemensamma kravspecifikationer,

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information

Posthantering och annan överföring av sekretessbelagd och integritetskänslig information Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2012-11-05 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutat Dokumentid:

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Bilaga 3: RIV-SHS förstudie, Mina intyg

Bilaga 3: RIV-SHS förstudie, Mina intyg Bilaga 3 RIV-SHS förstudie, Mina intyg Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Historik... 2 4. Problembeskrivning... 2 5. Nulägesbeskrivning... 3 6. Börlägesbeskrivning... 3 6.1. Effektmål...

Läs mer

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.

Journalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis. Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson

Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering. Förutsättningar för nyttoeffekter. Leif Carlson Tillgänglighet, Kontinuitet och Incidenthantering Förutsättningar för nyttoeffekter Leif Carlson Informationssäkerhet, och då speciellt Tillgänglighet, är en av de viktigaste möjliggörarna för att ITinvesteringar

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23

Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Informationssäkerhet vid Karolinska Universitetssjukhuset Dokumentansvarig: Markus Ekbäck, CISO Karolinska Senast uppdaterad: 2013-10-23 Förlorar vi informationen, om den är felaktig eller manipulerad

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession

Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28. Personligt Hälsokonto 120629 (2) Datum: 2011-11-01 Version: Författare: I N T E R N T

Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28. Personligt Hälsokonto 120629 (2) Datum: 2011-11-01 Version: Författare: I N T E R N T Maj 2010 Apotekens Service AB I N T E R N T Marknadsundersökning Personligt Hälsokonto 2012-06-28 Datum: 2011-11-01 Version: Författare: Senast ändrad: Dokumentnamn: Marknadsundersökning Fastställd av:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare

Lotta Ruderfors. Sambruk 2004 Jönköpings kommun. Projektkoordinator. Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Mina meddelanden Lotta Ruderfors Sambruk 2004 Jönköpings kommun Projektledare Metodansvarig processer Teamledare Projektkoordinator Projektledare Webbansvarig Information SKL/CeSam SKL CeSams handlingsplan

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010 Tomas Rasmusson IT-strateg / Informationsstrukturansvarig VGR tomas.rasmusson@vgregion.se Informationsstruktur.vgr@vgregion.se

Läs mer

ehälsa Sidan 0 av 20

ehälsa Sidan 0 av 20 ehälsa? Sidan 0 av 20 Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person i rätt tid! Tillgänglighet Hälsokonto/journal på nätet Kunna följa sitt ärende Invånaren Medarbetaren Verksamhetsansvariga Säkerhet

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg

Vårdens nya makthavare. Catharina Mann Projektledare Kommunal IT-samverkan i vård och omsorg Vårdens nya makthavare Parter i samverkan 290 kommuner 20 landsting, inkl regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland Socialdepartementet = Syfte med ehälsa Rätt information till rätt person

Läs mer

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL

Fler e-tjänster. Åsa Zetterberg SKL Fler e-tjänster Åsa Zetterberg SKL Vi ser den nationella IT-strategin och förslagen om e-förvaltning som en av de största utmaningarna den offentliga förvaltningen någonsin ställts inför Det handlar om

Läs mer

Riktlinje för stadens it-infrastruktur

Riktlinje för stadens it-infrastruktur Riktlinje för stadens it-infrastruktur tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stockholm webb... 3 3 E-tjänstplattform... 4 4 Plattform för utveckling

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa

Projektportfölj, maj 2014 Gemensam informationsstruktur. Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Projektportfölj, maj 2014 Lotta Holm Sjögren Informationsstruktur och e-hälsa Uppdragsportfölj gemensam informationsstruktur Förvaltning Förvaltningsstyrning Projektverksamhet Projektportföljstyrning Förvaltningsplan

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014

Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare. September 2014 Journal via nätet Thomas Lindén, regional chefläkare September 2014 Bakgrund Under 2011 genomförde Inera förstudien Din journal på nätet. Invånares, patienters och närståendes förväntningar och behov av

Läs mer

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-06-10 Policy Verksamhetsutveckling med IT som stöd Version 1.0 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 www.karlstad.se Tel: 054-29

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis

Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis Här är vi - och hit är vi på väg! Åke Rosandher, chef CeHis 1 Handlingsplan 2013-2018 www.cehis.se Uppdraget Vad som ska göras gemensamt innehåll och principer Organisation och styrning Finansiering och

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009

Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Geodataportalen www.geodata.se Fjärranalysseminariet 10-11 feb 2009 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodatastrategins insatsområden Samverkan Informations struktur Teknisk infrastruktur Metadata Geodetiska

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda

IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna. Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31. Agenda IT governance i praktiken: Styrning och kontroll över ITriskerna med ISO2700X Fredrik Björck Transcendent Group för ADBJ 2006-01-31 Agenda IT governance definierat IT governance i praktiken och infosäk

Läs mer

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation

Informationssäkerhet. Varför jobbar vi med informationssäkerhet? Vad är informationssäkerhet? Presentation Presentation Informationssäkerhet Kim Strandberg Informationssäkerhetsstrateg/jurist kim.strandberg@regionostergotland.se 010-103 03 385 Region Informationssäkerhet, Östergötland 2015-03-11, Kim Strandberg

Läs mer

Policy för informationssäkerhet

Policy för informationssäkerhet .. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Insamling av hälsodata i hemmet

Insamling av hälsodata i hemmet Insamling av hälsodata i hemmet Bakgrund/problemområde Idag i sker ett antal olika initiativ kring vård på distans, omvårdnad på distans, digitaliseringen av trygghetslarmen och olika typer av hälsosatsningar.

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax

Säker meddelandehantering (SMED) ersätter telefax (SMED) ersätter telefax En omfattande användning av telefaxutrustning sker idag inom landsting och kommuner. Kommunikation med hjälp av telefax utgör en stor risk när det gäller säkerhet avseende bristande

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013

Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå. 3 december 2013 Arbeidet med e-arkiv i Sverige, på statleg, landsting og kommunalt nivå 3 december 2013 E-arkiv handlar inte bara om digital arkivering.!! E-arkiv handlar om långsiktig förvaltning av information. Vår

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Arkitektur- och säkerhetsfrågor Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur 2012-11-14 Agenda Kort om CeSam, Grundläggande strukturella förutsättningar Kort om e-delegationen och arkitekturarbetet Center för

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet

Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Sjunet Anslutningsavtal Förenklat regelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generellt... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Berörda dokument... 3 1.3. Sjunet Informationssäkerhet... 3 1.4. Avgränsning...

Läs mer

FormPipe Kvalitetsledning

FormPipe Kvalitetsledning Ökad Kostnadseffektivitet - Kundnöjdhet - Lönsamhet - Kontroll - Kvalitet FormPipe Kvalitetsledning Komplett IT-stöd för Kvalitetsledning FormPipe Kvalitetsledning Ett komplett, integrerat IT-stöd för

Läs mer