VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne
|
|
- Håkan Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: Dnr: Dokumentförvaltare: Rolf Bengtsson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: arbetsmaterial Dokumentid: VITS-bok Region Skåne Dokumentformat: doc Version: 1.0 Dokumenttyp: Tillämpningsanvisning Dokumentklass: Styrande dokument VITS-bok - Ramverk för utveckling av IT i Region Skåne Dokument hämtat från Region Skåne, Koncernkontoret Org. nr: Sidan 1 av 14
2 Revisionshistorik Datum Ver. Namn Kommentar Rolf Bengtsson Första remiss till LGR m fl Rolf Bengtsson Reviderat Rolf Bengtsson Fastställd av LGR
3 Innehållsförteckning 1. REGION SKÅNES ARKITEKTUR FÖR UTVECKLING AV IT VARFÖR BEHÖVS EN REGIONAL ARKITEKTUR? ARKITEKTURENS PERSPEKTIV EHÄLSA MÅLARKITEKTUR MÅLGRUPPER FÖR VITS-BOKEN VITS-BOKENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE VITS-BOKENS TOLKNING STYRANDE PRINCIPER REGELVERKET GENERELLT VERKSAMHETSARKITEKTUR INFORMATIKARKITEKTUR TEKNISK ARKITEKTUR TEKNIK INFRASTRUKTUR TEKNIK - APPLIKATION TEKNIK - INTEGRATION SÄKERHETSARKITEKTUR REFERENSER...14 Dokument hämtat från Region Skåne, Koncernkontoret Org. nr: Sidan 3 av 14
4 1. Region Skånes arkitektur för utveckling av IT 1.1. Varför behövs en regional arkitektur? Detta dokument tillhandahåller ett ramverk för att stödja och styra utveckling av IT i Region Skåne med syfte att målet/visionen för IT-stöd i Region Skåne uppnås. Denna första version av VITS-bok 1 fokuserar på vård och omsorg där senare versioner avses breddas till att omfatta hela Region Skånes verksamhet. Huvuddelen av ramverket är dock tillämpbart för all utveckling. Inom området vård och omsorg bedrivs ett nationellt utvecklingsarbete under CeHis ledning, där även Sveriges kommuner är intressenter. Detta görs på beställning av Sveriges regioner och landsting. Det är viktigt att Region Skånes arkitektur inom dessa områden ansluter till nationell arkitektur så långt möjligt för att dra nytta av det nationella arbetet och även stödja genomförandet av den nationella IT-strategin. Arkitekturen skall även vägleda IT-relaterade utvecklingsprojekt och uppdrag i övrigt. Arbetet utgår från nationella motsvarigheter, där T-boken 2 utarbetad av CeHis är det initiala publicerade arbetet i serien av VITS-böcker och som kompletterats med VITS-bok Regelverk till arkitektur för ehälsa i samverkan. Det finns även andra dokument relaterat till arkitekturområdet, t.ex RIV 3, se vidare CeHis dokumentarkiv. Floran av applikationer i Region Skåne är omfattande. En stor del av alla applikationer har anskaffats lokalt och är lokalt implementerade. Detta har inneburit att samma funktionalitet har olika lösningar. Även då en och samma applikation används inom flera delar av verksamheten, anpassas den ibland lokalt och kan därför betraktas som flera olika applikationer. Samma information återfinns på olika sätt i olika system, som följd av dubbelregistrering. Denna situation skall genomgå en förändring till en konsoliderad, kostnadseffektiv flora av IT-stöd. Till denna utveckling behövs ett arkitektuellt stöd som främjar återanvändbarhet, standardisering, användarvänlighet och kostnadseffektivitet Arkitekturens perspektiv Arkitektur i Region Skåne indelas, analogt med nationellt synsätt, i följande perspektiv: Verksamhet - med fokus på verksamhetens processer och arbetsflöden, på aktörer, intressenter, centrala verksamhetsbegrepp och informationsbehov Informatik - som beskriver regelverk för hur informationen ska struktureras och beskrivas för att möjliggöra en säker och ändamålsenlig informationssamverkan Teknik som beskriver regelverket för den tekniska infrastruktur som möjliggör elektronisk kommunikation och informationsutbyte 1 perspektiven Verksamhet, Informatik, Teknik och Säkerhet 2 T-boken Nationella VITS-bokens tekniska arkitektur 3 Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg
5 1.3. ehälsa Säkerhet - omfattar informationssäkerhet, d.v.s. beaktande/skydd av patientens integritet i verksamhetsprocesser, informationsstruktur och i den tekniska infrastrukturen, vilka i sin tur påverkar patientsäkerheten ehälsa är ett nytt begrepp som vi måste förhålla oss till och som är centralt i utvecklingen av framtidens IT-stöd inom vård och omsorg. Enligt WHO är ehälsa användning av elektronisk informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för hälsa för att, till exempel, behandla patienter, genomföra forskning, utbilda studerande, spåra sjukdomar och övervaka folkhälsa. För invånarnas kontakter med vård och omsorg ökar inslaget av IKT. Tillgången till hälsorelaterad information på nätet är närmast obegränsad och ger nya förutsättningar för relationen gentemot vårdprofessionen. Utvecklingen går mot ökad betydelse av ehälsa i alla dess former. Många av de system och IT-stöd som finns är dåligt anpassade till dagens krav. Elektroniska journalsystem har ofta utformats för att efterlikna pappersjournaler och införts utifrån snäva organisationsberoende förutsättningar och tillgodoser därmed inte krav på processtöd och kommunikation över organisatoriska gränser. Höga krav på säkerhet och sekretess har gjort att tillgängligheten till information mellan system är sämre än dagens lagstiftning medger. Gränssnitt mot invånare och patienter/brukare saknas ofta, även om vissa interaktiva tjänster, som Mina Vårdkontakter och 1177.se:s frågetjänster, tagits fram Målarkitektur Målbilden för arkitekturen anger vad som behöver utvecklas, var och hur det ska byggas och hur olika intressenters behov av IT-stöd kan tillgodoses. Arkitekturen ska vara både framåtsyftande och kunna hantera det arv vi bär med oss i form av dagens IT-lösningar. Det övergripande syftet är att bidra till god vård och omsorg, genom att skapa förutsättningar för elektronisk kommunikation och informationsutbyte samt uppföljning och kunskapsstyrning av kärnprocesserna inom hälso- och sjukvården. Vi ska stödja invånarnas behov av information om och kommunikation med verksamheten, oavsett organisatoriska gränser. Vi ska också stödja samverkan mellan alla aktörer i vård och omsorg för den enskilde individen, såväl vårdoch omsorgspersonal som individen själv och närstående. Vår arkitektur skall vara utformad så att: - verksamhetens IT-lösningar ser till invånarnas behov med fokus på integritet, där invånaren är en samverkande part - den skapar förutsättningar för att stödja patientens hälsoärenden i sammanhängande vårdkedjor där flera vårdgivare kan vara involverade och där patienten har rätt att byta vårdgivare. - den medger en robust och feltolerant realisering som kan hantera händelser som potentiellt kan orsaka skada eller avbrott i vård och omsorg - den medger olika organisationsformer och att organisation och processer förändras. - den medger att vårdgivare med olika förutsättningar utvecklas i olika takt. Arkitekturen ska baseras på utgångspunkten att samverkan sker i en heterogen miljö
6 Målet med en arkitektur för helheten är att: - optimera resurser dels genom att alla delar på utvecklingskostnader och gemensamma IT-tjänster, dels genom att vi får tillgång till mer kompetens, - minska tiden för införande av nya IT-tjänster genom att använda och återanvända egna och varandras IT-tjänster - utveckla marknaden genom att skapa förutsättningar för fler aktörer att agera på marknaden för IT-tjänster och standardsystem för hälso- och sjukvård och - ge förutsättningar och stödja genomförandet av den nationella IT-strategin - skapa en sammanhängande flora av tjänster för våra regionala behov Under 2010 har den nationella arkitekturledningen arbetat fram en målbild för ehälsa ur ett verksamhetsperspektiv, med God vård 4 i fokus inkluderande en färdplan för den fortsatta nationella utvecklingen av arkitekturen (regelverk och grundstruktur) för e-hälsa i samverkan. Se: Målbild för arkitekturen inom ehälsa i samverkan - CeHis Region Skånes utveckling av IT-tjänster skall ha följsamhet till den nationella målbilden. Ett beskrivningssätt för målarkitektur är referensarkitektur. Beskrivning av den nationella referensarkitekturen finns i T-boken och berör olika scenarier. Referensarkitekturen förutsätter att huvudmännen ansluter verksamhetssystem i enlighet med nationellt fastställda tjänstekontrakt och fastställd standard för teknisk interoperabilitet Målgrupper för VITS-boken Målgrupp är samtliga intressenter i processen för utveckling av IT-tjänster, alltifrån kravställare till uförare. Målgrupper för VITS-boken är bl a: ledning inom vård och omsorg samordnad e-utveckling arkitekturfunktionen projektledare, förstudieledare och uppdragstagare inom utveckling av IT-tjänster beslutsfattare i utvecklingsprocessen leverantörer och beställare av IT-tjänster vårdens olika samverkanspartner som Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Apoteken m.fl 1.6. VITS-bokens tillämpningsområde Det regelverk som beskrivs i VITS-boken ska tillämpas och vara styrande för de projekt och förvaltningsobjekt som utvecklar och förvaltar IT-tjänster inom Region Skånes ram. Det inkluderar kravspecifikationer för upphandlingar och egen utveckling, kompletteringar och vidareutveckling av IT-tjänster. Regelverket ska också tillämpas av alla som vill utveckla eller införa tjänster och tillämpningar som skall ansluta till de nationella tjänster som tas fram och förvaltas inom ramen för CeHis. 4 God Vård, Socialstyrelsen
7 1.7. VITS-bokens tolkning Domänarkitekterna (=ansvariga för respektive arkitekturperspektiv) har tolkningsföreträde inom respektive perspektiv. Det är också dessa som förser styrgrupper och andra beslutsfattare med granskningsutlåtande och rekommendationer. Det kan även vara konsekvensbeskrivningar för andra vägval än det rekommenderade. Frågan om när man får frångå nedanstående principer, regler och anvisningar kan beskrivas som en samlad bedömning av hur vi uppnår bäst resultat inom verksamhetsnytta, kvalitet, säkerhet och kostnadseffektivitet på kort och lång sikt. Utvecklingsprocessen stöds av SDP, SAC samt RIV-specifikation inkluderande SAD 5 2. Styrande principer För att hjälpa de projekt som beställer och utvecklar IT-stöd att navigera mot en arkitektur enligt de långsiktiga behoven, finns sju IT-principer som bland annat säkerställer spårbarhet, skalbarhet, flexibilitet och interoperabilitet. IT-principerna är: - vägledande för beslutsfattande i frågor om samverkansarkitektur - redskap för löpande beslutsfattande under framtagning av referensarkitekturen - ett stöd vid granskning av projekt Principerna behöver kommuniceras och tillämpas hos beställare och utförare. Det är arkitekturfunktionens uppgift att styra utveckling och förvaltning av arkitekturen, samt har den ansvar att övervaka och vägleda principernas tillämpning och deras förvaltning. IT1: Arkitekturen skall stödja Socialstyrelsens definition av God vård samt att sjukvården skall vara hälsoinriktad enligt Region Skånes ställningstagande IT-principerna skall stödja samverkan i hälsoärenden, uppföljning av kärnprocessers resultat, kunskapsstyrning, resurshantering och att patienten blir en aktiv part i vårdprocessen. IT2: Informationssäkerhet Tillgänglighet, sekretess, riktighet och spårbarhet ska säkerställas vid all samverkan. All information som hanteras eller lagras i någon form måste skyddas mot oönskad förändring, 5 SDP Service Design Package, SAC Service Acceptance Criteria samt RIV - Regelverk för Interoperabilitet i Vård och omsorg inkluderande SAD - Service Architecture Document.
8 påverkan eller insyn. Det ska inte heller vara möjligt för obehöriga att ta del av informationen. De användare som har rätt att ta del av informationen ska komma åt den efter behov och inom önskad tid. Det är också av vikt att kunna identifiera vem som har gjort vad med information och datasystem. IT3: Nationell funktionell skalbarhet Alla element i arkitekturen (verksamhetsmodeller, informationsmodeller, tjänstekontrakt, integrationstjänster, nationella e-tjänster, nationella integrations- och plattformstjänster etc.) ska följa ett nationellt perspektiv. Det gäller så väl funktionell omfattning som teknisk kapacitet. Observera att resonemanget tillämpas även på alla nivåer där man delar gemensamma resurser eller tjänster. IT4: Lös koppling Sammanhållen journalföring, effektivt processtöd för hälsoärenden, samordnad vårdplanering och att tillmötesgå invånarens behov av e-tjänster kräver omfattande integration av många organisationers IT-stöd. Dominoeffekter orsakade av förändringar i integrationslandskapet skall förhindras genom lös koppling. IT5: Lokalt driven e-tjänsteförsörjning E-tjänsteförsörjning i vård och omsorg är i grunden driven från lokala behov. Regelverk för arkitektur stödjer att lokalt etablerade e-tjänster gradvis kan bredda sin användarbas över vårdgivargränser och så småningom berika det nationella e-tjänsteutbudet. För invånaren erbjuds en sammanhållen användarupplevelse oavsett var i sin gradvisa utbyggnad en e-tjänst befinner sig. IT6: Samverkan i federation Samverkan över organisationsgränser sker genom federation, såsom exempelvis identitetsfederering. IT7: Klinisk, semantisk och syntaktisk interoperabilitet Nationellt fastställda verksamhetsmodeller, informationsstrukturer inkl terminologier och kodverk samt standarder skall följas för att möjliggöra att information kan skapas, sammanställas, presenteras, kommuniceras, jämföras och återanvändas. 3. Regelverket 3.1 Generellt Regel G1 Följsamhet till gällande regelverk Regel G2 Följsamhet till gällande avtal Regel G3 Anpassning mot en tjänsteorienterad arkitektur En tjänsteorienterad arkitektur ger möjligheter att distribuera, publicera, upptäcka, åberopa, övervaka och hantera tjänster. (Principer: IT1, IT2, IT3, IT4, IT5, IT6, IT7)
9 Regel G4 RIV-modellen skall användas i tillämpbara delar Beskrivning av verksamhetens behov av funktionalitet, information, säkerhet och tekniska krav skall dokumenteras enligt RIV-modellen i en RIV-specifikation. Anvisning: Riv-modellen Anvisning G RIV-modellen del för tillämpad informationsstruktur Det övergripande syftet med RIV-modellen är att underlätta ett strukturerat elektroniskt informationsutbyte i och mellan olika vård- och omsorgssystem. Beskrivning av Informationsstrukturen som skall bidra till att säkerställa interoperabilitet, entydighet och säkerhet. Modellerna ska beskrivas på sätt att modellerna kan läsas och verifieras av verksamhetspersoner. Modellerna utgör därigenom en kravspecifikation utifrån ett verksamhetsperspektiv i det fortsatta utvecklingsarbetet. se RIV-modellen på Anvisning G Granskningsrutin I denna anvisning beskrivs hur utvecklingsprojekt/förvaltningsobjekt skall granskas utifrån de mallar som finns för granskningen. /Under utarbetande/ 3.2 Verksamhetsarkitektur Verksamhetsarkitektur är ett perspektiv starkt knutet till avdelningen för Samordnad e- utveckling i Koncernkontoret. Arbete med att formulera regler och anvisningar för perspektivet kommer att påbörjas under hösten Informatikarkitektur I informatikarkitekturen ingår insamling, klassificering, lagring, hämtning och spridning av information. Informatikarkitekturen ska tillsäkra att informationen är kvalitetssäker, kommunicerbar och jämförbar. Kraven måste ställas på källan, dvs de IT-tjänster där informationen skapas inte enbart på de IT-tjänster som hanterar sammanställningar av information. För att uppnå detta behövs referensmodeller, specifikationer och terminologier, dels på generisk nivå och dels på tillämpad nivå. Socialstyrelsen ansvarar för de generiska modellerna (NI) och terminologin (Nationellt Fackspråk). CeHis ansvarar för de tillämpade delarna där dessa har beslutats av CeHis styrelse. Regelverket för den tillämpade informationsstrukturen i Region Skåne omfattar dessa modeller och specifikationer. Regel I1 Följsamhet till den nationella tillämpade informationsstrukturen (TIS) a) tillämpad informationsstruktur (V-DIM och DIM) ska utformas för all information som hanteras/ska hanteras med IT-stöd. Dessa informationsstrukturer ska harmonisera gentemot nationella tillämpade informationsstrukturen i berörda delar Anvisning: V-TIM b) RIV-specifikation med tillhörande granskningsrutin ska följas vid utformningen av tillämpad informationsstruktur för att säkerställa spårbarhet mot krav vad gäller verksamhet, säkerhet och teknik Anvisning: Granskningsrutin del för tillämpad informationsstruktur
10 c) Den tillämpade informationsstrukturen följs vid utformning av informationsutbyte och -lagring. Anvisning: V-TIM, Referensarketyper och Principer och metod Arbete med arketyper och tempalates för terminologibindning (Principer: IT2, IT3, IT7) Anvisning I V-TIM (Verksamhetstillämpad informationsmodell) med RIV-spec se där referenser även finns till t ex berörda terminologier från Socialstyrelsen. V-TIM är en generell informationsmodell som återger krav på innehåll och logisk struktur vad gäller lagring och kommunikation för vårddokumentationen. V-TIM kan liknas med en max-lista på ingående uppgifter/data som kan finnas i vårddokumentationen där terminologi/klassifikation/ kodverk, format och regelverk specificerats för varje uppgift/data, där vissa är obligatoriska uppgifter men med många icke-obligatoriska uppgifter för att öka flexibiliteten utifrån dagens och morgondagens behov. Anvisning I Referensarketyper se Denna anvisning består av referensarketyper som realiserar V-TIM i IT-stöd. Referensarketyperna är en direkt avspegling av V-TIM och ska användas för att utforma domain-specifika arketyper/templates utifrån inom projektet utformad V- DIM. Användningen av referensarketyperna och utformning av egna arketyper/templates sker i samråd med Arkitekturledningen. Anvisning I Principer och metod - Arbete med arketyper och templates för terminologibindning - se Denna anvisning beskriver principer och metod för hur termer i arketyper och templates kopplas till en terminologi alternativt kodverk. 3.4 Teknisk arkitektur Teknisk arkitektur skapar en gemensam grund för utveckling av IT-system i och erbjuder regelverk för att möjliggöra att olika IT-system kan kommunicera med varandra på ett enhetligt, standardiserat och säkert sätt Teknik infrastruktur Region Skånes IT-infrastruktur skall, genom väl definierade tjänster, stödja verksamheten så att information lagras och finns tillgänglig på ett kostnadseffektivt och säkert sätt. Infrastrukturen skapar förutsättningar för åtkomst, identifiering, informationsutbyte etc. Den understödjer interoperabilitet mellan tjänster och konsumenter av tjänster och äger i sig inget självändamål. Exempel på tjänster i IT-infrastruktur är datanät, brandväggar, mellanprogramvara, olika plattformar som realiserar återanvändbara IT-tjänster, etc. Regel TINF1 IT Infrastruktur är en tillgång för verksamheten IT-infrastruktur understödjer ovanliggande tjänstelager. Förmågan att anpassa sig till verksamhetens behov är av största vikt. Infrastrukturtjänster bör kunna expanderas eller reduceras i samförstånd med efterfrågan på tjänster. Infrastrukturen bör vara förbered på att stödja tjänster
11 som är flexibla och portabla. (Principer: IT5) Regel TINF2 Konsolidering till regionala serverhallarna Infrastrukturtjänster skall realiseras i de regionala serverhallarna. Med stöd av beslut i Regionstyrelsen Genom att koncentrera verksamheten till två orter uppnås ett bättre kapacitetsutnyttjande samtidigt som driftsäkerhet erhålls genom redundans i miljöer mellan de båda serverhallarna. (Principer: IT5) Regel TINF3 En enhetlig serverplattform Servertjänster ska levereras genom Region Skånes serverplattform. Detta möjliggör en sammanhållen kostnadseffektiv leverans väl rustad för nuvarande och kommande behov från verksamheten. Regel TINF4 Separation av ansvar genom skiktning Åtskillnad mellan funktionella skikt förbättrar lösningens flexibilitet och anpassningsförmåga. Funktionell separation ger också en mer skalbar lösning. Allteftersom belastning, responstid, eller krav ändras kan moduler flyttas till andra, mer kraftfulla system eller distribuerade över flera plattformar, utan att negativt påverka tjänsten. (Principer: IT2, IT3, IT4 IT5) Regel TINF5 Minimera datatransport Hårt belastade datakällor bör distribueras "nära" de applikationer eller tjänster som är konsumenter, på plattformar som medger hög bandbredd mellan dem. Regel TINF6 Återanvändning av infrastruktur Stödtjänster till verksamheten som använder IT-tjänster ska så långt det är möjligt använda befintliga tjänster och återanvända existerande underliggande infrastrukturkomponenter. (Principer: IT2, IT4 IT5) Teknik - applikation Regel TAPP1 Följsamhet mot aktuell plattform Applikationer på vår plattform ska kontinuerligt utvecklas för att fungera i vår aktuella plattformsmiljö. (Operativsystem, Webbläsare, Javaversion, Tjänsteplattform mm) (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TAPP2 Oberoende av tredjepartslösning Applikationer ska undvika beroende till andra tjänster än de som ingår i aktuell plattformsmiljö. (Principer: IT2, IT5) Regel TAPP3 Återanvändning av befintliga tjänster
12 Applikationer ska så långt som möjligt använda befintliga tjänster från vår tjänsteplattform. (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TAPP4 Oberoende av klientinställningar Applikationer ska vara oberoende av användarens möjlighet till klientkonfiguration samt så lång som möjligt vara oberoende av klientspecifika konfigurationsinställningar (Principer: IT2) Teknik - integration Regel TINT1 En integrationsplattform För all integration inom Region Skåne ska den tekniska integrationsplattformen (tidigare kallad PGT) beaktas. (Principer: IT2, IT5, IT6) Regel TINT2 Återanvändbara tjänster Integrationer skall utföras på ett sådant sätt att tjänsterna i så hög grad som möjligt blir återanvändbara. Minskning av redundanta tjänster, dvs. tjänster som utför samma sak bidrar till att integrationskomplexiteten minskar över tiden. (Principer: IT2, IT3, IT4, IT5, IT6) Regel TINT3 Standardiserad transportmekanism Integrationslösningarna skall säkerställa en transportmekanism. Genom att använda en och samma mekanism för alla informationstransporter skapas enhetlighet och bättre övervakningsbarhet, vilket i sin tur leder till högre leveranssäkerhet. Denna mekanism skall också garantera att data/tjänster levereras endast en gång. (Principer: IT2, IT3, IT4, IT5) Regel TINT4 Integration över tjänstelager Integration skall ske mot tjänstelagret (ej direkt till applikationerna). Detta syftar till att säkerställa att samma affärslogik endast är implementerad på ett ställe (Principer: IT2, IT5) Regel TINT5 Dokumentation av Integrationer Alla tjänster och integrationer skall oavsett teknologi registreras i en gemensam tjänstekatalog där de ska kategoriseras och beskrivas i enlighet med Region Skånes krav på dokumentation av tjänst. Detta syftar till att ha en enklare uppföljning på befintliga tjänster, öka återanvändandet. (Principer: IT2, IT3, IT5) Regel TINT6 Design före utveckling av Integrationer Icke-funktionella krav såsom tillgänglighet, upptid, svarstid, volym, prestanda och skalbarhet skall hanteras i en analysfas innan själva utvecklingen av
13 integrationsfallen genomförs. Detta syftar till att undvika under- och överdimensionering samt underlätta senare kapacitetsberäkningar. (Principer: IT3, IT5) Regel TINT7 Undvika informationsduplicering Integrationer skall inte byggas med enda ändamålet att stödja informationsduplicering. Detta syftar till att stödja strategi kring masterdata, undvika uppdateringsproblematik, samt skapa fler löst kopplade tjänster. (Principer: IT2, IT4 IT5) Anvisning TINT Arkitektuellt godkännande av integration 3.5 Säkerhetsarkitektur Säkerhetsarkitektur är att analysera system eller processer i sin helhet och identifiera de säkerhetsbehov som varje enskild del har, samt svara för att heltäckande säkerhetslösningar realiseras enligt dessa behov. Regel S1 Följsamhet mot Ledningssystem för Informationssäkerhet Region Skånes Ledningssystem för Informationssäkerhet fastställer det regelverk som gäller bland annat för styrning av åtkomst till IT tjänster, för anskaffning och underhåll av IT tjänster, och för styrning av kommunikation och drift av IT tjänster. Detta regelverk skall följas vid införande eller förändring av IT tjänster i Region Skåne. (Principer: IT1, IT2, IT3, IT6)
14 4. Referenser God Vård - Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 2_ pdf Målbild för arkitekturen inom ehälsa i samverkan - och vägen till målet. Publicerad på Region Skånes Ledningssystem för Informationssäkerhet: RIV_TA Regler för interoperabiliet Tekniska anvisningar T-boken, VITS-bokens tekniska arkitektur Publicerad på VITS-bok Regelverk till arkitektur för ehälsa i samverkan Publicerad på Vägledning för kartläggning av kliniska processer Publicerad på Processtödjande och styrande dokument, SDP, SAC, RIV inkl SAD Se IT-avdelningens portal NI Socialstyrelsen, Nationell informationsstruktur NF Socialstyrelsen, Snomed CT, Nationellt fackspråk för vård och omsorg
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merVägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling
Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling Version 2.0 2014-04-15 ARK_0022 Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Målgrupper... 3 Avgränsning... 3 Vägledningens mallar... 3 Informationsspecifikation...
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Trondheim 20100922 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs merIntroduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur
Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 www.cehis.se info@cehis.se Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur Center för ehälsa i samverkan koordinerar landstingens
Läs merIT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18
IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens
Läs merNationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll
Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll Grupperingar inom strategin: Högnivågruppen Samrådsgruppen Nationell ehälsa mellan 2006-2012 Infrastrukturfrågor som grund för en ändamålsenlig och
Läs merStrategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur
Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige Skövde 20100928 Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur Page 2 Agenda Bakgrund till arbete med Nationell Informationsstruktur
Läs mer10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015
Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal
Läs merInkoppling av annan huvudman för användning av Region Skånes nätverk - RSnet
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Lars Jonsson, Johan Åbrandt Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Inkoppling av annan huvudman
Läs merFramtagande av mobil tjänst inom Region Skåne
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Johan Åbrandt, Olof Mårtensson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Framtagande av mobil
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merLångsiktig teknisk målbild Socialtjänsten
Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten Innehållsförteckning Dokumentinformation... 2 Versionshantering... 2 Inledning... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 IT-strategi... 4 Socialtjänstens målbild för verksamheten...
Läs merHur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?
Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? E-hälsodagen 2014 Niklas Eklöf och Ingela Strandh Informationsstruktur
Läs merDen kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10
Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv Helena Nilsson Stockholm 2012-05-10 Innehåll ehälsa i Sverige Processer ehälsokarta Praktiskt arbete (GIK) 3 Utveckling av ehälsa i samhället Nationella strategin
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merStrategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning 1 (9) Strategi för arbete med IT-frågor och ehälsa inom Stockholms läns landsting Beslutad av landstingsfullmäktige 2012-03-20 Målet för strategi för arbete med IT-frågor
Läs merGemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera
Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster Vitalis 2015 Niklas Eklöf, Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merInriktning och mål för kommunernas IT-samverkan
Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte
Läs merVIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård
VIFO-kartan Verksamhetens Informations- och Funktionalitets-Områden för vård och omsorg med fokus på hälso- och sjukvård Dokumentation för överlämning till Socialstyrelsen 2012-12-31 2 Syfte med VIFO-kartan
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merNationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet
Nationell ehälsa Lena Furmark Politiskt sakkunnig Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj 2011 Framtidens invånare och patient En invånare som har tillgång till sin egen vårdinformation och därmed möjlighet
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs merInformationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Läs merKlassifikationer och hkodverk
2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merÅtkomst till Vårdtjänst via RSVPN
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Johan Åbrandt, Martin X Svensson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Åtkomst till Vårdtjänst
Läs merInger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink
Inger Wejerfelt Regional informationsstrukturansvarig, VGR Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink e-post inger.wejerfelt@vgregion.se TIS Tillämpad InformationsStruktur TIS - ett uppdrag
Läs merANVISNING Säkerhetsuppdateringar för IT infrastruktur
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-06-29 Dnr: Dokumentförvaltare: Axel Tonning Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Fastställd Dokumentid: Säkerhetsuppdageringar för IT-infrastruktur
Läs merBeställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg
Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation
Läs merNationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin
Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin 1 Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan
Läs merProjekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter
Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter Projekt inom Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor Ulrika Gustafsson, SKL Tom Sahlén, konsult/projektledare Bakgrund - Riksarkivets föreskrift
Läs mer11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd
Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A TU M D IA R IEN R 2016-01-26 LS-LED15-1795-2 11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Diarienummer: LS-LED15-1795
Läs merVisionen för e-hälsan 2025
Varmt välkomna! Visionen för e-hälsan 2025 Regeringen och SKL: År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att
Läs merSjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet
Sjunet Anslutningsavtal Standardregelverk för informationssäkerhet Innehållsförteckning 1. Generell informationssäkerhet... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering...
Läs merInnehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ
Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt
Läs merNationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur. Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur
Nationell Tjänsteplattform och säkerhetsarkitektur Per Brantberg, område arkitektur/infrastruktur Nationell e-hälsa är vårt uppdrag Uppgiften är att skapa en väl fungerande informationsförsörjning inom
Läs mere-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad
www.stockholm.se Enkelt att vara stockholmare e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm, Telefon 08-508 29000
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
2019-05-29 1(6) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras strukturerat
Läs merFörslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting
Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella
Läs merIntresseanmälan gällande Terminologitjänsten
Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten Inledning Idag saknas gemensamma och effektiva sätt att skapa, kvalitetssäkra och distribuera de kodverk som används inom vården. Detta skapar svårigheter när
Läs merPROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR
PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR En del av aktionsprogrammet för Kommunal ITsamverkan i vård och omsorg, 20081001-20111231 1 Aktiviteter 2009-2010 1. Kommuners och landstings
Läs merNationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning
Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet
RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merAvtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst)
Avtal om Kundens användning av Journal via nätet Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Journal via nätet (Enskilds direktåtkomst) Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 2.1 Referenser...
Läs merMålbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur
Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur Del 1 HSF, Gemis 2019-02-06 2 (17) Innehåll Inledning...3 1. Standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur...3 1.1 Vad är en
Läs merTillämpningsanvisningar
Tillämpningsanvisningar Inledning Denna anvisning syftar till att ge ett stöd i tillämpningen av den nationella informationsstrukturen (NI). NI används dels för att skapa eller återanvända strukturerad
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merNationella Programmet för Datainsamling NPDI
Nationella Programmet för Datainsamling NPDI Praktisk tillämpning av de nationella verktygen och hur dessa fungerar tillsammans till nytta för vården Åke Nilsson, SKL Niklas Eklöf, SoS Johan Eltes, Inera
Läs merTjänsteplattformen nationell integration
Tjänsteplattformen nationell integration 2013-02-12 Lars Erik Röjerås e lars.erik.rojeras@inera.se Innehåll Bakgrund och historia Så funkar det Hur förvaltas det idag Hur ser framtiden ut 2 Resan V-boken
Läs mer2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg
2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle
Läs merEnklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur
Enklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur Enklare att utveckla e-tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur Sara Meunier Sofie Zetterström 2015-10-06 Sara Meunier
Läs merAvtal om Kundens användning av
Avtal om Kundens användning av Informationsutlämning till NKRR Bilaga 1 Specifikation av tjänsten Informationsutlämning till NKRR Mellan Inera och Kund Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser...
Läs merSektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
Läs merSäkerhetstjänster Spärr,Samtycke,Logg. Beskrivning och tjänstespecifika villkor
Säkerhetstjänster Spärr,Samtycke,Logg Beskrivning och Innehåll Säkerhetstjänster - Spärr,Samtycke,Logg - Beskrivning och... 2 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 3. REFERENSER... 2 4. TERMER OCH BEGREPP...
Läs merÖkad patientdialog med digitala formulär
Ökad patientdialog med digitala formulär Nationell Handlingsplan 2013-2018 Målbild 2018 Ökad medverkan från individen, smartare e-hälsotjänster och samarbete över organisationsgränser Individen Kunna nå
Läs merDagmaröverenskommelsen 2007
Dagmaröverenskommelsen 2007 I den nationella strategin för God vård slås fast att verksamheten inom hälso- och sjukvården skall vara av god kvalitet det vill säga säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik,
Läs merLoggkontroll - granskning av åtkomst till patientuppgifter
Koncernkontoret Enheten för informationssäkerhet informationssakerhet@skane.se Datum: 2013-07-01 Dnr: Dokumentförvaltare: Enheten för informationssäkerhet Koncernkontoret Dokumentets status: Beslutad Dokumentid:
Läs merE-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merRemissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård
Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se ehälsomyndigheten Sankt Eriksgatan 117 113 43 Stockholm www.ehalsomyndigheten.se org.nr: 202100-6552 Den 27 maj 2016 Remissvar
Läs merGöteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012
Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda
Läs merStockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter
Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter Vilka är vi och varför står vi här i dag? Ola Grönnesby ola.gronnesby@socialstyrelsen.se Katja Jensfelt
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merProgramvarutillgångars hantering från anskaffning till avveckling
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2011-09-06 Dnr: Dokumentförvaltare: Catarina Lydahl Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Beslutat Dokumentid: Programvarutillgångars hantering från
Läs merSjunet standardregelverk för informationssäkerhet
Innehållsförteckning 1. Generell... 4 1.1. Styrande dokumentation... 4 1.2. Organisation... 4 Incidenthantering... 5 1.3. Riskhantering... 5 SJUNET specifika regler... 6 2. Förutsättningar för avtal...
Läs merRiktlinjer för stadens arbetssätt,
Riktlinjer för stadens arbetssätt, metoder och verksamhetsarkitektur inom it-området tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Stadens arkitekturramverk...
Läs merVideo- och distansmöte Handlingsplan
1 (7) Video- och distansmöte Handlingsplan 2013-2018 Utveckling av vård på distans, videobaserade tjänster och tjänsten Video- och distansmöte 2 (7) Innehåll 1 Syftet med handlingsplanen... 4 2 Övergripande
Läs merStruktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering
Struktur i journal och kvalitetsregister tar bort dubbelregistrering Nationella Kvalitetsregister, Nationella programmet för datainsamling, NPDi, Staffan Winter, programansvarig Nationellt program för
Läs merRemiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet
TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2012-03-23 HSS120066 Solweig Rydmarker Utvecklare Vårdanalysavdelningen 035-17 96 68 solweig.rydmarker@regionhalland.se Regionstyrelsen Remiss Förslag avseende
Läs merBegreppsmodell över StandIN:s ramverk
Begreppsmodell över StandIN:s ramverk Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Begreppsmodell över StandINs ramverk Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merFörvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014
Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014 FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Elektronisk remiss Utförare Inera AB Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Erica Määttä Lindblad Johan Assarsson Sid 1/8
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merHuvudstrategi för utveckling av vårddokumentation
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Patientsäkerhet Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Per Nordbeck, Utvecklingsenheten Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Revisions nr: 1 Huvudstrategi
Läs merPersonuppgiftstjänsten och övriga stödtjänster för patientens integritetsskydd Tomas Fransson, Inera
Personuppgiftstjänsten och övriga stödtjänster för patientens integritetsskydd 2017-09-28 Tomas Fransson, Inera Personuppgiftstjänsten och övriga stödtjänster för patientens integritetsskydd Del av arkitekturen
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merUppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk
Regeringsbeslut I:4 2013-05-08 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merIT-Policy. Tritech Technology AB
IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4
Läs merLä s mer om SLL:s Regionälä Tjä nsteplättform (RTP)
1 (7) Lä s mer om SLL:s Regionälä Tjä nsteplättform (RTP) Stockholms läns landstings Regionala Tjänsteplattform (RTP) är en teknisk plattform som förenklar, säkrar och effektiviserar informationsutbytet
Läs merAvtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte
Avtal om Kundens användning av tjänsten Video- och distansmöte Bilaga 1 - Specifikation av tjänsten Videooch distansmöte Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Referenser... 3 2.2 Definitioner...
Läs mer7.5 IT-information och e-hälsa Primärvårdsprogram 2017
Publicerad 1 (8) 7.5 IT-information och e-hälsa Primärvårdsprogram 2017 Publicerad 2 (8) Innehåll 7.5.1 Introduktion... 3 7.5.2 Definitioner, akronymer och förkortningar... 3 7.5.3 Referenser... 5 7.5.4
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merExempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg
Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10 Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merIT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014
IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi
Läs merEn IT- arkitektur för vården. Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu
En IT- arkitektur för vården Nils Schönström i3h ehälsoins>tutet, Lnu Föreläsningsserie Vårdens utveckling Pa>entens medverkan Na>onella strategier Kvalitetsregistren Beslutsstöd Informa>onsstrukturen
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merAnvisning för gemensamma konton, G-konto
Koncernkontoret IT-avdelningen Datum: 2013-06-17 Dnr: Dokumentförvaltare: Mikael Nilsson Koncernkontoret, IT-avdelningen Dokumentets status: Beslutad Dokumentid: Anvisning för g-konto Dokumentformat: doc
Läs merStyrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merServerat och kommunal arkitektur
Serverat och kommunal arkitektur Leverantörsmöte 1 2016-11-10 marco.deluca@skl.se 0733 810 247 Agenda Introduktion Styrande principer (exempel) Övergripande arkitektur Stödtjänster Integrationsprofiler
Läs merArkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur
Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket
Läs mer