Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk. Kungsbacka kommun

Transkript

1 Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun

2 INNEHÅLL INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning Organisation Verksamhetsområde Avloppsvattenrening Slambehandling Driftövervakning och styrning Kemikaliehantering Ledningsnät och pumpstationer Verksamhetens påverkan på miljön Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk belastning Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Flöden och belastningar Utsläppsvärden Periodisk undersökning Recipientundersökningar Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Ersättning av kemiska produkter Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Åtgärder som planeras NFS 2016: Provtagning och flödesmätning Max GVB SNFS 1994: Bilageförteckning

3 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges Organisation Avloppsreningsverken i Kungsbacka kommun och tillhörande pumpstationer ingår i enheten för Avloppsrening under förvaltningen för Teknik. Ledningsnätet tillhör enheten för Rörnät. Under 2020 var förvaltningen för Teknik organiserad enligt Figur 1. Figur 1. Organisationsschema 2020 Enheten för Avloppsrening ansvarar för drift och underhåll av reningsverk och pumpstationer medan enheten för Rörnät utför driften på ledningsnätet. Tabell 1. Kontaktpersoner Ansvarig för godkännande av Monica Neptun, Ordf. Nämnden tel miljörapport för Teknik Enhetschef Avloppsrening Maurice Bourne tel Miljöingenjör Halina Hallgren tel Processingenjör Jonatan Flodin tel Drifttekniker Mats Carlsson tel Enhetschef Rörnät Jörgen Fredriksson tel Verksamhetsområde Lerkils reningsverk är verksamt sedan år 2012 och har byggts för att minska utsläppen till Kungsbackafjorden. Reningsverkets tillrinningsområde omfattar Onsala och Vallda. Verket är dimensionerat för pe och till reningsverket är ca personer anslutna i dagsläget. 3

4 Inkommande avloppsvatten har liten industripåverkan. I kommunen finns inga verksamheter klassade som A-verksamheten enligt miljöprövningsförordningen. Avloppsvatten från B- klassade verksamheter anses ha ringa påverkan på reningsprocessen Avloppsvattenrening Avloppsvattenreningen omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening. Avloppsvatten pumpas in till reningsverket via två huvudpumpstationer: SPU10 Vallda-Sandö och SPU275 Lerkil huvudpumpstation. Varje inloppsledning är försedd med induktiv flödesmätare. Schema över processen visas i figur 2. Figur 2. Förenklat processchema över Lerkils avloppsreningsverk Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten leds via en avgasningskammare till två rensgaller. Det avskilda renset tvättas och avvattnas och går därefter till förbränning. Vattnet leds genom självfall till ett luftat sand- och fettfång. Den avskilda sanden pumpas till en sandtvätt och körs sedan till Hammargårds reningsverk för vidare transport till deponi. Fett och andra lättare partiklar ansamlas på ytan och kan skiljas av. Fettet transporteras med slamsugningsbil till externslammottagningen på Hammargårds reningsverk Biologisk rening Efter sand- och fettfång fördelas vattnet till två bassänger för biologisk rening. Den biologiska behandlingen syftar till att avlägsna syreförbrukande ämnen, kväve och fosfor från avloppsvattnet. Reningsprocessen i bassängerna sker växelvis med luftning (aerob) för nedbrytning av syreförbrukande ämnen, nitrifikation och upptag av fosfor i slammet, och utan luftning (anox) med mekanisk omrörning för denitrifikation. Utgående vatten från biosteget leds via en fördelningsbrunn till två sedimenteringsbassänger. Eventuellt flytslam i sedimenteringsbassängerna dekanteras med flytslamskrapan till en flytslambrunn och vidare till en intern pumpstation. En liten del av det sedimenterade slammet tas ut som överskottsslam. Returslam från biosedimenteringen delas upp i två delströmmar. Den ena delströmmen går direkt tillbaka till biobassängerna och den andra via Bio-P-bassängen där lättillgängligt kol skapas genom hydrolys och fosforsläpp sker. Normalt drivs hydrolysen med 24 timmars uppehållstid. Vid behov kan hydrolysen även luftas för utökad kväverening (ARP). 4

5 Vid behov finns möjlighet att dosera fällningskemikalie antingen före eller efter biobassängerna Slutpolering Vattenfasen går vidare genom ett skivfilter som består av en roterande mekanisk filterenhet. Det renade vattnet förs via en utloppstub och släpps ut två kilometer från kusten i Västerhavet Hydraulisk överbelastning Konstruktionen av Lerkils avloppsreningsverk innebär att inga bräddningar sker på verket utan allt utgående vatten passerar utgående provtagare. Vid höga flöden kan en delström ledas förbi biobassängerna vidare till skivfiltret. Detta flöde delbehandlas alltså i galler, sand- och fettfång och skivfilter Dimensionering Flödesbelastning till inloppet: Dygnstillrinning vid min. resp. max. torrväderstillrinning: Timtillrinning vid min. resp. max. torrväderstillrinning: Max. timtillrinning med regnväder/snösmältning: m3/d m3/h 600 m3/h Reningsverkets består av följande delar: 2 rensgaller, 2 mm kapacitet 2*400 m3/h spaltvidd 2 mm Sandfång volym 60 m3 Fettfång volym 20 m3 Biologisk rening volym 2 x 997m3 Bio-P/ARP volym 1250 m3 Sedimentering area 2*270 m2 Skivfilter kapacitet 600 m3/h Kemtank, järnklorid volym 15 m3 Mekanisk förtjockare kapacitet 10 m3/h Slamförråd volym 60 m3 Utloppstub dim 560 mm kapacitet 600 m3/h Det renade vattnet leds ut i havet via en m lång utloppsledning varav m lång tub ut i havet på ca 12 m djup. Allt avloppsvatten som avleds från verket, såväl renat som bräddat, går efter mätning och provtagning ut i samma ledning Slambehandling Överskottsslam och ev. kemslam förtjockas med hjälp av polymer i en mekanisk slamförtjockare till ca 5 % TS innan det leds till en slamsilo. Slammet från slamsilon pumpas till tankbil för transport till Hammargårds avloppsreningsverk. Slammet slutbehandlas på Hammargårds reningsverk genom centrifugering och kalkning Driftövervakning och styrning Reningsprocessen är helautomatiserad med datoriserade styr- och övervakningssystem. För processoptimering finns onlinemätning av ammonium, nitrat, fosfat och suspenderande ämnen. Ammonium, nitrat och syre används för styrning av biosteget och fosfat för styrning 5

6 av kemikaliedoseringen. Driftövervakning sker via daglig tillsyn och beredskapspersonal som finns tillgänglig under icke ordinarie arbetstid enligt beredskapslista. Felanmälan går direkt till tjänstgörande drifttekniker och/eller förmedlas av larmcentral. Larm och övervakning säkrar driftkontrollen och medför att åtgärder vid störning kan vidtas snabbare. Rutiner för service, underhåll och oplanerade händelser finns digitalt för ökad kontroll och tillgänglighet. Driftövervakning av pumpstationer görs dagligen i datasystem och besök på stationer görs enligt ett fastställt schema av reningsverkets personal. Reningsverket är stängslat med staket och grindar för att säkra området från obehöriga Kemikaliehantering I bilaga 9 redovisas mängden använda processkemikalier för år För de kemikalierna som används finns säkerhetsdatablad på anläggningen. Alla kemikalier förvaras invallade i behållare. De huvudsakliga processkemikalier som används är järnklorid som används som fällningskemikalie, polymer som används i slambehandlingen och saltsyra som används för rengöring av skivfilter. Tidigare användes natriumhypoklorit för rengöring av skivfiltren men eftersom detta är ett utfasningsämne har det fasats ut från verksamheten. En ny rutin där saltsyra används för rengöring av sandfiltret har tagits fram. Kemikalier med hälso- eller miljöklassning redovisas i kommunens kemikaliehanteringssystem. Under 2020 togs ett nytt kemikaliehanteringssystem i drift. Inom ramen för egenkontroll sker löpande uppdatering av kemikalieförteckningen på reningsverket Ledningsnät och pumpstationer Avloppsledningsnätet är ett helt separerat ledningssystem, där spillvattenledningar är skilda från dagvattenavledningar. Volymer av producerad och förbrukat vatten samt inkommande spillvatten redovisas inom tillrinningsområdet i Bilaga 1, som ett underlag för tillskottsvattenberäkning. Inom Lerkils tillrinningsområde finns 34 pumpstationer där alla är försedda med larm. 32 av stationerna kan övervakas och styras via dator från reningsverket eller av beredskapspersonal. De andra två stationerna har larm som går ut till datorn och utanför ordinarie arbetstid till beredskapspersonal via SMS och samtal från larmoperatören. Utöver detta ansvarar kommunen även för ett mindre antal villapumpstationer. Det exakta antalet pumpstationer beror på hur man räknar och kan därför skilja sig mellan olika sammanställningar. Ibland inkluderas även vissa villapumpstationer i sammanställningen. En pumpstation, SPU10 Vallda Sandö är försedd med ett utjämningsmagasin på 200 m3. Magasinet kommer i bruk vid mycket höga flöden eller driftavbrott och fördröjer eller förhindrar att bräddning av spillvatten sker till vattendrag. Vid pumpfel på Vallda Sandö eller om man på grund av exempelvis underhållsarbete tillfälligt behöver minska flödet in till Lerkil finns även en möjlighet att pumpa avloppsvattnet till Hammargårds reningsverk. Detta kan även ske för att undvika bräddningar vid höga flöden som ordinarie pumpar inte klarar av men då är ofta effekten att man istället bräddar vattnet från någon av pumpstationerna i kedjan mot Hammargård. 6

7 Huvudpumpstationen SPU275 Lerkil är utrustat med fast installerat reservkraftaggregat som startar vid strömavbrott. Det finns även tillgång till mobila reservkraftaggregat som kan användas vid de flesta nyare pumpstationerna vid långvariga strömavbrott. Driftövervakning av pumpstationer görs dagligen i datasystem och besök på stationen för underhåll görs enligt ett schema av reningsverkets personal. Pumpstationernas flödesschema i tillrinningsområdet redovisas i bilaga 11. Planeringen av renovering av befintliga pumpstationer de närmsta åren följer en prioriteringslista. Prioriteringslistan har tagits fram efter en bedömning av risker avseende miljö, arbetsmiljö, driftsäkerhet, ekonomisk risk och risk för annan samhällspåverkan. Listan gås igenom och uppdateras minst en gång årligen, när den mer detaljerade planeringen inför nästa år genomförs. Utöver planerade åtgärder kan akuta ombyggnationer och ombyggnationer på grund av nyanslutningar och VA-saneringar tillkomma. Miljöriskbedömning av pumpstationer genomförs löpande och baseras på historiska bräddningar och recipientens känslighet. Hänsyn tas även till bräddpunktens placering, till exempel om en pumpstation bräddar nära en badplats eller på en annan olämplig plats. Än så länge är det framförallt de pumpstationer där det finns en känd risk som har gåtts igenom och miljöriskbedömts. Kända risker kan vara omfattande historiska bräddningar och/eller kända olämpliga bräddpunkter. Miljöriskbedömningen byggs löpande på med bedömningar av övriga pumpstationer. Enheten för rörnät utför löpande underhåll av ledningsnätet. Under 2020 har inget arbete utförts inom Lerkils upptagningsområde, vilket beror på att andra områden i kommunen har prioriterats. Under 2021 kommer kommunens nya förnyelseplan att färdigställas. I planen sammanställs behovet av förnyelse- och underhållsåtgärder på VA-näten i Kungsbacka både på kort och lång sikt. Planen ska revideras regelbundet, minst var fjärde år för att anpassas till rådande förhållanden och behov av åtgärder. Planen innehåller ingen lista över förnyelseprojekt utan det kommer istället att tas fram i ett fortsatt arbete med riskbedömningar. För spillvattennätet styrs förnyelsebehovet i första hand av målsättningen att minska mängden tillskottsvatten. Ledningar där driftstörningar innebär stora konsekvenser som att ett stort utsläpp till recipient prioriteras om det samtidigt finns sannolikhet för skador Tillskottsvatten Arbetet med tillskottsvatten genomförs för att minska belastningen på spillvattenledningsnätet. Den höga belastningen på spillvattennätet leder till bräddningar, översvämmade fastigheter, ökade energikostnader och ökad kemikalieförbrukning. Arbetet med tillskottsvatten inriktas i utredningsarbete generellt mot att minska den snabba avrinningen till spillvattennätet och därmed minska den snabba kraftiga belastningen på ledningsnät och anläggningar. Arbetet innebär att koppla bort felkopplade hårdgjorda ytor och fastigheter samt laga läckande brunnar och ledningar. Utredningarna med tillskottsvatten bedrivs områdesvis, genom en specifik arbetsordning och prioriteringsordning. Områdena avgränsas av tillrinningsområden till avloppspumpstationer Prioriteringsordningen har utarbetats efter en stor mängd flödesmätningar som har genomförts på ledningsnätet samt bräddade volymer på avloppspumpstationer. För varje avloppsreningsverk så har tre till fyra områden prioriterats att bedriva utrednings- och åtgärdsarbete inom, varav ca ett område genomförs per avloppsreningsverk per år. Principiellt gäller att huvudmannen skall åtgärda sina egna ledningar och anordningar som läcker eller är trasiga och sedan skall fastighetsägare koppla om och åtgärda sina 7

8 installationer. Det vanliga felet är att dagvatten från en fastighet är kopplat på spillvattenledningen, ett förhållningssätt som praktiserades förr i tiden. Arbetsordningen för utredningsarbetet är: 1. Övergripande flödes- och nivåmätning 2. TV-inspektion av hela områdets spill- och dagvattenledningar 3. Anslutningskontroller av fastigheter genom färgning, tv-inspektion eller rökning 4. Kommunikation med felkopplade fastigheter om att de måste koppla om 5. Åtgärda på allmänna spill- och dagvattennätet 6. Uppföljning om fastigheter har kopplat om sitt dagvatten 7. Uppföljande flödes- och nivåmätning för att kontrollera om belastningen har minskat För Lerkil har följande pumpstationer prioriterats i arbetet med tillskottsvatten: SPU182 Sevekulla, SPU10 Vallda Sandö, SPU184 Halla Heberg och SPU181 Södergården. Under 2020 har utredningsarbete och åtgärdsarbete bedrivits inom SPU182 Sevekulla och SPU182 Södergården enligt följande: SPU181 Södergården TV-inspekterat 986 m spillvattenledningar Gjort anslutningskontroller på 28 fastigheter 1 fastighet felkopplad SPU182 Sevekulla TV-inspekterat m spillvattenledningar Gjort anslutningskontroller på 217 fastigheter 5 fastigheter felkopplade 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön Reningsverket Verksamhetens påverkan på den yttre miljön är främst utsläpp av näringsämnen och syreförbrukande ämnen från renat, delbehandlat eller bräddat avloppsvatten Bräddning Vid stora nederbördsmängder, särskilt när marken är vattenmättad ökar flödet i spillvattennätet. Särskilt under vintertid ökar volymerna tillskottsvatten till reningsverk från felkopplingar, inträngning och skador på ledningsnätet. På grund av reningsverkets konstruktion sker inga bräddningar från Lerkils reningsverk så länge det inte blir ett långvarigt strömavbrott. Detta på grund av att allt vatten som pumpas till verket även passerar utgående provtagningspunkt, även om det inte har behandlats biologiskt. På pumpstationer finns bräddutlopp för att vid hydraulisk överbelastning eller driftavbrott släppa ut orenat avloppsvatten för att minska risken för hälsorisker om fastigheter översvämmas. Eftersom vattnet vid bräddningar på grund av höga flöden är kraftigt utspätt så är halterna i vattnet betydligt lägre än normala inkommande halter. De bräddade Vid planerade driftavbrott anlitas slamsugningsbil och/eller reservkraftaggregat (vid spänningsbortfall) för att undvika bräddning där det är möjligt. 8

9 Lukt Luktutsläpp kan ske vid hanteringen av slam. Processbyggnaden är utrustad med ozonbehandling och ventilationsfilter med aktivt kol på 3 m3. Inga klagomål på lukt har inkommit under året Buller Transporter, arbeten på anläggningar och den normala driften orsakar ett visst buller, men inga klagomål eller andra indikationer på störningar har förekommit under året. Reningsverk och pumpstationers anläggningsdelar är till stor del täckta och inbyggda för att minska påverkan från buller Transporter Interna transporter sker dagligen och redovisas genom mängd köpt bränsle. I verksamhetens bilar används HVO. Bränsleförbrukningen sjönk från 2321 liter 2019 till 1717 liter Transporter av slam till Hammargård för vidare behandling uppskattas under 2020 till 150 mil. För att minska mängden transporter av slam försöker man hålla TS-halten så hög som möjligt utan att det skapar problem för transportören Slamspridning Hammargårds reningsverk är certifierat enligt Revaq och eftersom Lerkils slam behandlas där arbetar även Lerkils reningsverk enligt Revaqs arbetssätt för uppströmsarbete. Miljörisker vid slamspridning är främst näringsläckage och tillförsel av oönskade ämnen såsom tungmetaller i samband med slamspridning. Målet med Revaq-certifieringen är att säkra att växtnäring från slam återförs på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav inom certifieringen. Certifieringen ställer krav på en öppen och transparent information om hur slam produceras, produktens sammansättning och kvalitetssäkring samt en ständig förbättring av inkommande avloppsvatten för god slamkvalitet så att växtnäring kan återföras till jordbruksmark. Ett aktivt uppströmsarbete ökar även kvaliteten på utsläppt renat avloppsvatten vilket bidrar till att minska miljöbelastningen på recipienten. Före slamspridning tas jordprover enligt Revaqs regelverk för att undvika att slam sprids där det inte är miljömässigt motiverat. Det genomförs även en rutinmässig miljöriskbedömning inför varje slamspridning där bland annat närhet till vattendrag och risk för näringsläckage tas i beaktande. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. 9

10 Tabell 2. Gällande villkor Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen Mål nr M Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva ett avloppsreningsverk med tillhörande anordningar för rening av avloppsvatten motsvarande en maximal årsmedelbelastning om personekvivalenter samt att släppa ut det renade avloppsvattnet genom en utloppsledning i havet väster om Lerkils hamn. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Under 2020 förekom inga anmälningspliktiga ändringar av verksamheten. 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Inga andra gällande beslut är aktuella. 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet är Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka kommun. 6. Tillståndsgiven och faktisk belastning 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndet omfattar en maximal årsmedelbelastning på pe. Under 2020 var den faktiska inkommande årsmedelbelastningen pe (70 g BOD7/pe*d). 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 1. Avloppsreningsverket skall utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungsbacka kommun angivit i ansökan med tillhörande handlingar och i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Kommentar: Verksamheten bedrivs, i huvudsak, i enlighet med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Kommunen åtog sig att utföra bottenfaunaundersökning efter driftstart. Bottenfaunaundersökningar utfördes under Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som gränsvärde* inte överstiga 10 mg/l BOD7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som årsmedelvärde. 10

11 Kommentar: Samtliga gränsvärden understegs med god marginal. Utgående årsmedelvärden var som följer: BOD7 4 mg/l Totalfosfor 0,3 mg/l Totalkväve 5 mg/l 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/l BOD7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som kvartalsmedelvärde. Kommentar: Riktvärde för totalfosfor överskreds under kvartal 3. Flödesviktad utgående medelhalt var 0,46 mg/l. Detta anmäldes till tillsynsmyndigheten så fort alla analyssvar för perioden hade kommit in. Orsaken var att skivfiltret inte fungerade optimalt under en period, vilket åtgärdades. Övriga riktvärden uppfylldes. Samtliga kvartalsmedelvärden presenteras i avsnitt Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att begränsa inläckage av vatten och förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten genom nödutsläpp och bräddning. Kommentar: Enheten för rörnät utför löpande drift och underhåll av ledningsnätet samt inventerar fastigheter för att säkra att dag-/dränvatten inte är anslutna till kommunal spillvattenledning. Arbetet med att minska tillskottsvatten följer ett systematiskt arbetssätt där områden har prioriterats utifrån mängden tillskottsvatten, antal bräddningar och miljöpåverkan från dessa. Under 2020 bedrevs utredningsarbete och åtgärdsarbete inom upptagningsområdet för SPU182 Sevekulla och SPU182 Södergården. 5. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för avloppsvattnet, recipienten eller omgivningen i övrigt. Kommentar: Inga större industrier är anslutna till reningsverket. Reningsverket är Revaq-certifierat och bedriver ett aktivt uppströmsarbete. 6. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på ogenomsläpplig och invallad yta under tak. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Kommentar: Alla kemiska produkter och allt farligt avfall som uppstår i verksamheten förvaras inomhus på en ogenomsläpplig yta med invallning som uppfyller kraven i villkoret. 7. Verksamhetsutövaren ansvarar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär. I avvaktan på borttransport skall avfallet förvaras så att olägenheter för människors hälsa och miljö inte uppkommer. Kommentar: Avfall som uppkommer i verksamheten sorteras i väntan på transport. Inga klagomål på lukt eller andra indikationer på att olägenheter förekommer har kommit in under året. 11

12 8. Hanteringen av slam vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer för omgivningen. Kommentar: Slam hanteras enligt fasta rutiner. Inga klagomål på lukt eller andra indikationer på att olägenheter förekommer har kommit in under året. 9. Bullerbidraget från avloppsreningsverket skall begränsas så att det som riktvärde* inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: Vardag dag dB(A) Alla dagar, natt db(a) Övrig tid 45 db(a). Kommentar: Inga klagomål eller andra indikationer på att någon störs av buller från verksamheten har inkommit under året. Anläggningens avskilda läge medför att risken för klagomål bedöms som liten. 10. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader innan avloppsreningsverket tas i drift. Kommentar: Verksamheten följer kontrollprogram inlämnat till tillsynsmyndigheten Den miljöfarliga verksamheten skall ha påbörjats senast den 31 december Kommentar: Villkoret ej relevant. 12. Utloppsledningen skall ges den huvudsakliga sträckning som framgår av nedan under rubriken Utloppsledningen angivna planritningar. Arbetena skall i övrigt utföras i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som redovisas under nämnda rubrik samt med vad Kungsbacka kommun i övrigt uppgivit och åtagit sig i målet. Särskilt skall gälla att grumlande arbeten inte får utföras under tiden den 1 april 30 september samt att utloppsledningen skall förses med avrundade vikter. Kommentar: Villkoret ej relevant. 13. Arbetena skall vara utförda inom fem (5) (år. Reds. Anm.) från det att domen vunnit laga kraft i tillståndsdelen. Kommentar: Villkor ej relevant. 14. Anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas inom fem (5) år från arbetstidens utgång. Kommentar: Villkor ej relevant. 15. Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften för vattenverksamheten till femtontusen (15 000) kronor. Avgiften är erlagd. Kommentar: Villkor ej relevant. 12

13 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa 8.1. Flöden och belastningar Provtagning görs enligt kontrollprogram inskickat till Miljö & Hälsoskydd 2018 för att säkerställa att utsläppskraven i tillståndet uppfylls enligt Naturvårdsverket föreskrifter NFS 2016:6. Provtagning, analys och hantering av slam görs enligt SNFS 1994:2. Generellt har reningsresultaten under året varit goda. Under kvartal 3 var utgående fosforhalt något förhöjd vilket beror på att skivfiltret inte fungerade optimalt samtidigt som den biologiska fosforreningen fungerar något sämre under sommaren. Flödet in till reningsverket påverkas av nederbördsmängden då högre nederbörd resulterar i större mängd inläckage till ledningsnätet. Flödet in till reningsverket minskade från m till m Tillskottsvattnet beräknades till 45 % eller m3, en minskning från 53 % Figur 3 visar andelen tillskottsvatten och mängden nederbörd de senaste fem åren. Både nederbördsmängden och andelen tillskottsvatten har under denna period visat en uppåtgående trend, dock är trenden starkare för nederbördsmängden. Figur 3. Nederbörd och tillskottsvatten Även om mängden tillskottsvatten till reningsverket är betydande så är bräddningarna från ledningsnätet små. Bräddning på pumpstationer och på ledningsnätet vid hydraulisk överbelastning uppgick 2020 till 685 m 3 och på grund av driftavbrott 445 m 3. Detta motsvarar 0,25 % av flödet som behandlats på reningsverket. Påverkan på recipienterna från bräddningar 13

14 bedöms vara liten då mängderna som släpps ut har varit små i förhållande till övriga föroreningskällor till recipienterna. Bräddningarna från ledningsnätet minskade jämfört med 2019 då ca m3 bräddade från ledningsnätet. Tabell 3 visar bräddningar på ledningsnätet sedan De bräddade volymerna från Lerkils ledningsnät är små. Tabell 3. Bräddningar på ledningsnätet Medel Bräddad volym på ledningsnätet (m3) Inkommande volym (m3) Del av inkommande volym 0,1% 0,03% 0,03% 0,0% 0,5% 0,2% 0,2% Inkommande belastning till reningsverket låg i princip stilla. Belastningen uppmättes till pe 2019 och pe Verkets dimension och aktuell belastning för år 2020 redovisas i tabell 4. Tabell 4. Belastning på Lerkils ARV 2020 Dimensionerat Medeldygn 2020 Maxdygn 2020 Inkommande belastning, (pe, 70 g BOD7/pe*d) Flöde, (m 3 /d) BOD7 kg/d Fosfor, Ptot kg/d 20 6,8 9,1 Kväve, Ntot kg/d Utsläppsvärden Verksamhetens resultat vad gäller utsläppsvillkoren för 2020 redovisas i tabell 5. Tabell 5. Utsläppsvillkoren och utgående flödesviktade medelvärden 2020 Rikt- och gränsvärden Ptot (mg/l) BOD7 (mg/l) Ntot (mg/l) NH4-N (mg/l) Riktvärde kvartalsmedelvärde (mg/l) 0, Gränsvärde årsmedelvärde (mg/l) 0, Utsläppshalter Kvartal 1 0, ,31 Kvartal 2 0, ,7 Kvartal 3 0, ,5 Kvartal 4 0, ,2 Hela året 0, ,0 Total rening under 2020 för Lerkils reningsverk: BOD7 Fosfor Kväve Reningsgrad 97,7 % 95,0 % 88,9 % Överskridandet av riktvärdet för totalfosfor under kvartal 3 berodde främst på problem med skivfiltret under juli och augusti i kombination med problem med den biologiska 14

15 fosforreningen som orsakas av de mycket låga flödena sommartid. En totalgenomgång av skivfiltret genomfördes i augusti vilket fick effekt till kvartal 4. En liknande genomgång av filtret genomförs sedan dess rutinmässigt en gång varje kvartal. Överskridandet anmäldes till tillsynsmyndigheten så fort alla analysresultat hade kommit in. För de parametrar som analyseras som dygnsprov saknas ett provtagningstillfälle v. 34, på grund av provtagningsfel. Onlineprovtagning av NO3-N och NH4-N under det aktuella dygnet tyder på att ammoniumhalten under det aktuella dygnet var förhöjd i en av linjerna i biosteget och att utgående totalkväve under det aktuella dygnet sannolikt skulle ha uppmätts omkring mg/l. Det uteblivna resultatet skulle ha höjt utgående halt för kväve och BOD7 under kvartal 3 något, dock ej till sådana nivåer att ett villkorsöverskridande skulle ha riskerats. Utgående fosforhalt var förhöjd i en provtagning i början av juli samt två provtagningar i oktober. Orsaken till de förhöjda halterna i oktober var ett blåsmaskinhaveri som inte fångades upp av något av de befintliga larmen, vilket ledde till att en blåsmaskin stod stilla under en hel helg och fosforsläpp i en av linjerna i biosteget. Efter att detta upptäcktes lades två nya larm till i övervakningssystemet för att undvika att samma sak ska inträffa igen. Figur 4. Utgående halt totalfosfor, veckoprov för respektive provtagningsvecka Utgående halt BOD7 var låg under hela året, utan några förhöjda utsläppsvärden. 15

16 Figur 5. Utgående halt BOD7, dygnsprov för respektive provtagningsvecka Utgående halt totalkväve har generellt sett varit låg. Utgående halt var något förhöjd under våren och i augusti, båda gångerna i samband med problem med onlineinstrument. Figur 6. Utgående halt totalkväve, dygnsprov för respektive provtagningsvecka 8.3. Periodisk undersökning. En periodisk besiktning genomfördes maj 2020, med ett uppföljande möte med ansvarig för ledningsnät I besiktningsrapporten noterades 9 synpunkter eller kommentarer som verksamheten därefter besvarade. Som följd av besiktningen har bland annat följande åtgärder genomförts: En genomgång av provtagarnas inställningar har genomförts och provtagningsrutinen har förtydligats avseende provtagningsintervall. Miljöriskbedömning genomförs våren Natriumhypoklorit har fasats ut från verksamheten 16

17 8.4. Recipientundersökningar Samordnad recipientkontroll Kustzonen i Kattegatt är recipient för utsläpp av renat avloppsvatten från Lerkils reningsverk. Renat avloppsvatten släpps i en utloppstub i nordgående ström på 12 m djup ca 2 kilometer väster om Lerkils hamn. Vattenförekomst enligt VISS är Låddholmsviken. Området är en del i Hallands kustområde, ett större geografiskt område som påverkas av föroreningar från flera källor. Hallands Kustvattenkontroll genomför den samordnade recipientkontroll i länet. Undersökningarna samordnas av Länsstyrelsen och finansieras av kommuner myndigheter och företag i området. Resultat från kontrollen sammanställs i två årsrapporter, en som behandlar bottenfauna och en som behandlar hydrografi och växtplankton. Eftersom årsrapporterna för 2020 vid tidpunkten för miljörapporteringen ännu inte hade publicerats så redovisas resultaten från årsrapporterna med ett års fördröjning. Undersökningarna 2019 utfördes av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Hydrografi och Växtplankton) samt PAG (Bottenfauna). I sammanställningen nedan redovisas även Bohuskustens vattenvårdsförbunds provpunkt vid Valö, där SMHI har genomfört undersökningar avseende hydrografi och växtplankton. De stationer som är mest relevanta för Lerkils ARV är Valö och N7. Figur 7. Provtagningspunkter Hallands kustvattenkontroll (Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Hallands kustvattenkontroll. Hydrografi och växtplankton. Årsrapport 2019 med utvärdering ) 17

18 Sammanställningen i den samordnade recipientkontrollen ger en bild av påverkan från både lokala och regionala föroreningar och sammanfattar miljöförhållandena som annars är svåra att redovisa. Underlaget bidrar även till nationell miljöövervakning. I 2019 års årsrapport har även trender för perioden sammanställts. För totalkväve har istället tidsperioden utvärderats eftersom det är den tidsperiod då man har använt sig av samma metod för analyser och för totalfosfor har trenden för utvärderats. I tabell 6 nedan redovisas statusklassningen i fem olika punkter. Tabell 6. Statusklassning vid provpunkter 2019 Analyserad parameter Provpunkt Näringsämnen Siktdjup, Syrgashalt total sommar Växtplankton BQI N5 Inre Kungsbackafjorden Hög Hög God Hög Dålig N6 Yttre Kungsbackafjorden Hög Hög Hög Hög Måttlig N7 Hög Hög Måttlig Hög Måttlig N13 Hög Hög Måttlig Hög Måttlig Valö God Hög Måttlig God Statusklassningen för näringsämnen har inte förändrats i någon av punkterna jämfört med Under 2019 var tillförseln av näringsämnen till Hallandskusten från land högre än den genomsnittliga tillförseln de tjugo senaste åren, vilket främst beror på höga nederbördsmängder och höga flöden från vattendragen kan man förvänta sig att tillförseln av näringsämnen från vattendragen åter var lägre, efter att nederbörden minskat jämfört med Samtliga punkter i tabell 6 visar under tidsperioden en nedåtgående trend avseende totalkväve. För totalfosfor är trenden nedåtgående i alla punkter utom i Valö, där trenden är uppåtgående. Syrehalten i bottenvattnet var under 2019 hög i samtliga punkter under årets första halva. Därefter uppmättes låga syrehalter i N7 och Valö i augusti, i Valö och N6 Yttre Kungsbackafjorden i september samt i N7 i oktober. Sett över hela året uppnåddes dock statusklassningen hög i alla punkterna. Statusklassningen förbättrades från god till hög i punkterna N6 Yttre Kungsbackafjorden och Valö. Över tid visar syrehalten för hela året en nedåtgående trend i alla punkter i tabell 6 utom i Valö, där ingen signifikant förändring ses. Under perioden augusti oktober är den långsiktiga trenden för syre nedåtgående förutom i punkterna N5 Inre Kungsbackafjorden och Valö, där ingen signifikant förändring syns. Trots att syrehalten har minskat så är statusen alltså fortsatt hög i samtliga punkter. Siktdjupet är en parameter som används för att spegla övergödningen som påverkar tillväxten av plankton i vattnet men påverkas även av tillförsel av sötvatten och resuspension av sediment i grunda områden. Statusklassningen avseende siktdjup var oförändrad jämfört med föregående år. I punkt N5, som är den station där siktdjupet brukar vara lägst till följd av påverkan från tillrinning från vattendrag, var det lägsta siktdjupet som uppmättes 3,2 meter i mars när avrinningen från vattendrag också var som högst. Ingen signifikant förändring av siktdjupet åt något håll kan ses i någon punkt i tabell 6, förutom i N6 Yttre Kungsbackafjorden där trenden är svagt nedåtgående. Statusklassningen i N6 är dock fortsatt hög. 18

19 Samtliga punkter har hög eller god status avseende växtplankton. Resultaten från de provtagningar som har genomförts tyder på att mängden växtplankton har minskat i samtliga provtagningsstationer mellan 1993 och För att säkert fastställa att en minskning har skett skulle dock en betydligt högre provtagningsfrekvens behövas, så resultaten ska tolkas med försiktighet. Enligt årsrapporten för Bottenfauna påverkas bottenfaunan av förändringar i organisk belastning. Förenklat så gynnas faunan av en ökande belastning upp till en viss nivå då syrebrist uppstår vilket påverkar faunan negativt. Den faktor som har störst påverkan på bottenfaunan längs Hallandskusten är övergödning. Övergödning ger två olika typer av påverkan: syrebrist, vilket kan slå ut faunan under vissa år, och ökad fauna i områden där goda syreförhållanden råder. Båda fallen kan ge en förändrad artsammansättning och en lägre biologisk mångfald. Måttet som används för statusklassning av bottenfauna är BQI. BQI är ett mått som inte lämpar sig för klassning av grunda bottnar och det är inte ovanligt att en grund station som är placerad i eller strax under språngskiktet får en sämre klassning än djupare provpunkter. Eftersom BQI påverkas kraftigt av djupet i provpunkten är det mer relevant att titta på förändringen i en enskild punkt än att jämföra olika punkter med varandra. För BQI har statusen för punkt N13 återgått från god till måttlig status, vilket den även hade Punkten ligger precis på gränsen mellan de två statusklassningarna. I punk N5 sänktes klassningen från otillfredsställande till dålig. Detta är den grundaste mätpunkten längst in i fjorden. I N5 skedde en signifikant minskning och i N6 skedde en signifikant ökning av antalet arter mellan 2018 och Förändringar i antal arter kan bero på ändrade miljöförhållanden. Den långsiktiga trenden för samtliga provpunkter mellan 1993 och 2019 är att antal arter, individtäthet och mängd biomassa minskar. BQI har försämrats i samtliga punkter utom N13 där ingen långsiktig trend kan ses. Att trenderna ser liknande ut i samtliga stationer, och även övriga stationer som ingår i Hallands kustvattenkontroll, tyder på att det är mer storskaliga, gemensamma faktorer som påverkar utvecklingen. Även omgivande områden påverkas i liknande riktning. Förhållandena i den grundaste stationen N5 Inre Kungsbackafjorden skiljer sig mycket från övriga djupare punkter. Punkten är starkt påverkad av en hög belastning av organiskt material vilket ger en fattig fauna. Varför nedåtgående trender syns i de djupare punkterna är svårare att förklara, men det slås i rapporten fast att det finns flera storskaliga faktorer utöver övergödning som påverkar bottenfaunan. Storskalig minskad organisk belastning, minskad tillgång till föda, bottentrålning och klimatförändringar är olika möjliga delförklaringar som diskuteras Klassning av Låddholmsviken enligt VISS Enligt den senast beslutade Miljökvalitetsnormen för Låddholmsviken ska god ekologisk status uppnås 2027 och God kemisk status ska uppnås med undantag för kategorierna Bromerade difenyletrar och Kvicksilver och kvicksilverföreningar. Lerkils ARV bedöms i VISS ha betydande påverkan på vattenförekomsten. Den ekologiska statusen klassas som måttlig medan den kemiska statusen ej uppnår god status. Av parametrar inom kemisk status har en bedömning endast gjorts avseende Bromerad difenyleter och Kvicksilver och kvicksilverföreningar, där en nationell klassning har använts. Samtliga undersökta vattenförekomster i Sverige uppnår ej god status och denna klassning används för alla vattenförekomster som ej har undersökts. 19

20 Under Ekologisk status klassas når Låddholmsviken måttlig status avseende Näringsämnen, dock anges att data saknas vilket ger en osäker bedömning. Ingen klassning har gjorts av någon av de biologiska kvalitetsfaktorerna eller de ekologiska kvalitetsfaktorerna Syrgasförhållanden och Ljusförhållanden. 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Nya rutiner för rengöring av skivfiltret har tagits fram under året, för att möjliggöra utfasning av natriumhypoklorit och säkra stabila driftresultat. En grundlig rengöring med saltsyra görs nu fyra gånger per år, utöver löpande underhåll. För att minska risken för instrumentfel har kalibreringsproceduren för onlineinstrumenten förenklats. 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. För att komma tillrätta med problemen med slamskrapan i mellansedimenteringen så renoverades skrapan i den ena bassängen akut i december För att undvika att även den andra skrapan skulle behöva repareras akut så tömdes den andra mellansedimenteringen ner under sommarhalvåret 2020, när flödena var låga. Vid nedtömningen konstaterades att även den andra skrapan behöver åtgärdas. Eftersom vissa delar som behövs för reparationen ej fanns i lager så kommer reparationen att genomföras Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Avloppsvattenreningen kräver stora mängder energi. Luftning av bassänger och pumpning av avloppsvatten är de steg som använder mest energi. Reningsverkets energianvändning under året var 407 MWh, i stort sett oförändrat jämfört med Det lägre flödet bidrog till en minskad energianvändning på pumpstationerna. Reningsverket och pumpstationerna använde tillsammans 789 MWh, en minskning från 808 MWh Relaterat till den behandlade mängden avloppsvatten ökade den totala energianvändningen från 1,57 kwh/m3 till 1,74 kwh/m3. Om man istället relaterar energianvändningen till belastningen så minskade den från 180 kwh/pe till 142 kwh/pe. 20

21 Tabell 7. Energianvändning på Lerkils ARV 2020 Energi- och effekt Energi Effekt Vardagar Övrig tid Totalt Max Min Medel Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Figur 8. Energiförbrukning på reningsverket Figur 9. Energiförbrukning på reningsverket och pumpstationer

22 Ett ständigt arbete pågår för att byta ut äldre utrustning mot sådan som är mer effektiva. Planerade underhållsåtgärder följer verksamhetens underhållsplan. 12. Ersättning av kemiska produkter De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Natriumhypoklorit fasades under året ut från verksamheten. Skivfiltret rengörs istället med saltsyra vilket efter att rengöringsrutinen uppdaterades har fungerat bra. 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. De främsta avfallsfraktionerna som uppkommer i verksamheten är gallerrens och sand. Gallerrens hanteras som verksamhetsavfall och körs till förbränning. Sand från sandfång körs till Hammargårds reningsverk för vidare transport till deponi. Farligt avfall redovisas i bilaga 9. Tillstånd för att transportera farligt avfall till Miljöstation finns på Trafik & Park. Hantering av miljöfarligt avfall samordnas med Trafik & Park eller beställs av externt företag. Övrigt avfall sorteras i fraktioner för återvinning och brännbart hushållsavfall. Slam från verket körs till Hammargårds reningsverk för vidare behandling. Under 2020 genomfördes försök med avvattning av slammet i slamskruvpress på plats på reningsverket. I försöket uppnåddes en TS-halt på 22 %, vilket var något lägre än på kommunens övriga reningsverk. Dock så skulle lokal avvattning på de yttre reningsverken spara mycket transporter och även minska belastningen från rejektvatten på Hammargårds reningsverk. 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Reningsverkets utloppsledning besiktigades under året utan anmärkningar. Utloppsledningen kommer i fortsättningen att besiktigas vart sjätte år. 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. 22

23 Under 2020 producerades m3 på verket, en ökning från m Slammet behandlas vidare på Hammargårds reningsverk där det avvattnas och blandas med bränd kalk. Slam som uppfyller lagkrav och kraven i Revaqs regelverk blir gödsel för återföring av närings- och mullbildande ämnen. Under år 2020 var det två månadspartier slam från Hammargård som inte kunde spridas på åkermark utan istället användes som skogsgödsling eller anläggningsjord. Anledningen till att allt slam inte spreds på åkermark var förhöjd kadmiumhalt i kalken i förhållande till fosforinnehållet. Kvoten kadmium/fosfor är generellt sett högre under månader med mycket tillskottsvatten samtidigt som kraven i Revaqs regelverk till och med 2020 har skärpts varje år. 16. Åtgärder som planeras 2021 Renovering av den slamskrapan som ej renoverades 2019 ska slutföras för att undvika liknande driftstörningar. Tre nya stationer kommer att anslutas till verket under 2021, Södergårdsvägen som är en helt ny station samt Viken och Mönstervägen som idag är anslutna till Hammargårds ARV. 17. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna Provtagning och flödesmätning Inkommande flöde till reningsverket mäts med induktiva flödesmätare på de två inkommande ledningarna. Eftersom ingen bräddning sker på verket används detta flöde för mätning av både inkommande och utgående flöde. Provtagning sker flödesproportionellt enligt kontrollprogram som upprättades Provtagningsprogrammet är mer omfattande än kraven i NFS 2016:6. Från och med januari 2020 tas helgprover ut istället för vissa av dygnsproverna. Detta ger en mer representativ provtagning. De flesta proverna analyseras på kommunens egna labb på Hammargårds ARV medan metalloch slamprover samt vissa övriga analyser skickas till externt laboratorium. Tabell 8. Provtagning av inkommande och utgående flöden från Lerkils ARV Kontrollparameter Inkommande Utgående ph 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka Biokemisk syreförbrukning, BOD7 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka Kemisk syreförbrukning, CODCr 1 vp/ vecka 1 vp/ vecka Suspenderade ämnen 1 dp/ vecka 1 dp/ vecka Fosfor total, P-tot 1 dp/ vecka 1 vp/ vecka 1 dp/ vecka 1 vp/ vecka Kväve total, N-tot 1 dp/vecka 1 dp/vecka Ammoniumkväve, NH4-N - 1 dp/vecka Nitratkväve NO3-1 dp/vecka Metaller (Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Ag) 1 vp/månad 1 vp/månad 23

24 17.2. Max GVB Max gvb tätbebyggelse (maximal genomsnittlig veckobelastning) är pe, vilket är samma värde som förra året. Värdet är beräknat utifrån Naturvårdsverkets Vägledning om maximal genomsnittlig veckobelastning. Renings- och utsläppskrav för avloppsvatten från tätbebyggelse avgörs bland annat av tätbebyggelsens storlek, enligt EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG). Oavrundat har max gvb ökat något jämfört med föregående år. Detta beror främst på en ökad befolkning inom tätbebyggelsen. En stor del av den framtida ökade belastningen kommer att tillkomma när pumpstationen SPU15 Viken som idag är ansluten till Hammargårds reningsverk ansluts till Lerkil istället. Tabell 9. Beräkning av Max gvb tätbebyggelse för Lerkils ARV Lerkils ARV Övrig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, Övrig tid Aug) Bofast befolkning totalt inom tätbebyggelsen Icke bofast befolkning inom 0 tätbebyggelsen Industribelastning Förväntad ökad belastning de närmaste 10 åren Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad max gvb Max gvb avrundat Även max gvb inkommande har beräknats enligt Naturvårdsverkets vägledning. 90- percentilen för inkommande belastning till Lerkil 2020 var pe, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år. Beräkningen bifogas i bilaga SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Provtagning av avvattnat slam enligt SNFS 1994:2 sker på Hammargårds ARV där slammet slutbehandlas. Slam från Lerkils ARV analyseras genom 6 blandprov/år som en del av Revaq-arbetet. Omfattning av provet är: TS, Glödförlust, ph, kalkverkan, N-tot, NH4-N, P-tot Al, Pb, B, Fe, Cd, Ca, K, Co, Cu, Cr, Hg, Mg, Mn, Ni, Ag, Sn, Bi, Zn 24