Lerkil textdel 2016 års miljörapport

Transkript

1 Lerkil textdel 2016 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Organisation Hammargård, Kullavik, Lerkil och Ölmanäs avloppsreningsverk (ARV) med tillhörande anläggningar pumpstationer och ledningsnät ingår i VA-avdelningen inom förvaltningen för Teknik, figur 1. Figur 1. Organisationsschema, Förvaltningen för Teknik Beredskapspersonal finns tillgänglig dygnet runt enligt uppgjord beredskapslista. Under icke ordinarie arbetstid övertas driftkontrollen av beredskapstjänsten där felanmälan går direkt till tjänstgörande drifttekniker och/eller förmedlas av Nokas larmcentral. Tillrinningsområde Lerkils reningsverk tar emot spillvatten från västra Onsala och Vallda. Reningsverkets placering gör att allt vatten som kommer till verket pumpas dit via pumpstationer. För närvarande finns 29 pumpstationer inom området som övervakas och servas. De två största pumpstationerna är Vallda Sandö och Lerkil huvudpumpstation. Nya områden och pumpstationer tillkommer vid Va-sanering. Reningsverket Lerkil har ca 5780 personer anslutna, en ökning från föregående år med 11 % efter utbyggnad av kommunalt ledningsnät. Inga verksamheter med avloppsvatten olikt hushållsspillvatten är anslutna i verksamhetsområdet och uppströmsarbete riktas främst mot hushåll. Avloppsvattenrening Processen är en kombinerad ARP/Biologisk fosfor rening (Bio-P) för minimal användning av energi och fällningskemikalier utan tillsats av extern kolkälla. Bio-P processen med anaerob sidoströmshydrolys liknar processen på Hammargårds reningsverk där avloppsenheten har kompetens goda erfarenheter. Processen minimerar kemikaliedosering samtidigt 1

2 som krav i tillstånd uppfylls för kvalitet på renat utgående avloppsvatten och ger en stabil och säker slamproduktion. I kombination av Bio-P-processen med ARP-processen, figur 2 uppnås en effektiv hydrolysprocess. Med styrning på huvudlinjen och ARP/Bio-P-processen med online-styrning kan lufttillsättningen anpassas till aktuell belastning och därmed minimera energiförbrukningen till blåsmaskinerna (Figur 3). Figur 2 Processchema över Lerkils reningsverk. Inkommande avloppsvatten mynnar i en avgasningskammare. Flödesmätare finns på de båda inloppsledningarna. Från avgasningskammaren leds avloppsvattnet till 2 st rensgaller där partiklar större än 2 mm avskiljs enligt Tabell 1. Tabell 1. Dimensionering Lerkils reningsverk Dimensionerad belastning Personekvivalenter pe Flöde, per dygn m 3 /dygn BOD kg/dygn Fosfor, P-tot 25 kg/dygn Kväve, N-tot 160 kg/dygn Rens och annat avskilt material tvättas och pressas automatiskt i en renstvätt och förs till en behållare för vidare transport till förbränning. Processteg Teknisk data Totalt 2 st Maskinrensat galler, spaltbredd 2 mm max flöde 800 m 3 /h 1 st Luftat sandfång/fettfång volym 43 m 3 / 7 m 3 2 st Luftningsbassänger volym 1994 m 3 2 st Biosedimenteringsbassänger volym 540 m 2 1 st ARP/Bio-P bassäng volym 1279 m 3 Skivfilter max flöde 600 m 3 /h Slamlager volym 80 m 3 Gallerbyggnaden är försedd med en förbigångskanal så att avloppsvattnet kan ledas förbi om rensgallerna är ur funktion eller vid underhållsarbete. Det förbiledda avloppsvattnet leds till en fördelningsbrunn före biobassängerna. Från gallerbyggnaden leds avloppsvattnet med självfall till ett luftat sandfång där sandpartiklarna sjunker till botten. Materialet från sandfånget pumpas med mammutpumpar till en sandtvätt. Tvättad sand samlas upp i en behållare för vidare transport till extern behandling. Parallellt med sandfång finns ett fettfång där fett och andra lättare partiklar flotteras (samlas på ytan) och leds till en fettbrunn. Nedströms sandfånget fördelas vattnet till två biobassänger. 2

3 Biologisk rening Den biologiska behandlingen är en del i procesen att avlägsna fosfor, kväve och syreförbrukande organiska ämnen i avloppsvattnet. Reningsprocessen i bassängerna sker växelvis med luftning (aerob) för nitrifikation och utan luftning (anox) med endast mekanisk omrörning för denitrifikation. Avloppsvattnet leds vidare genom en fördelningsbrunn. Där fördelas flödet till två sedimenteringsbassänger. Slammet sjunker till botten och sedimenteras. Eventuellt flytslam i sedimenteringsbassängerna dekanteras med flytslamskrapa till en flytslambrunn och vidare till en intern pumpstation. En liten del av det bildade sedimenterade slammet tas ut som överskottsslam. Returslam från biosedimenteringen delas upp i två delströmmar. Den större delströmmen går direkt tillbaka till biobassängerna, och den andra går via ARP/Bio-P-bassängen där hydrolys sker med en uppehållstid på 24 timmar vid optimala förhållanden (fosforn avskiljs på biologisk väg genom att utnyttja specifika Bio-P bakterier i avloppsvattnet). Eftersom ARP-processen kan omsätta stora mängder organiskt material och kväve kan reningsverket klara stora belastningsvariationer. Vattenfasen går vidare genom skivfiltren som består av en roterande mekanisk filterenhet. Det renade vattnet förs via en utloppstub och släpps ut två kilometer från kusten i Västerhavet. Den kemiska fällningen utgör en stödfällning till Bio-P- processen och styrs med hjälp av onlinestyrning. Järnklorid används som fällningskemikalie före och efter biologisk behandling och sker endast vid behov. Driftövervakning och styrning Process sker med onlinestyrning via Regin PLC och en PC med Regin Exomatic för övervakning och rapporter. Kemikalier, provtagare och pumpstationer styrs via dator och data registreras. Driftövervakning sker via daglig tillsyn , övrig tid via larm till Nokas och larm via minicall och sms från Exomatic dator. Beredskapspersonal finns tillgänglig dygnet runt enligt uppgjord beredskapslista. Ledningsnät och pumpstationer I kommunen finns totalt ca 65 mil spillvattenledningar och 32 mil dagvattenledningar, samt 153 pumpstationer. Inom Lerkils tillrinningsområde finns 28 pumpstationer, se bilaga 12. Alla stationer har drifttidsmätare eller Exomatic övervakningssystem och nöd- eller bräddavlopp. Stationer har högnivålarm till larmcentral, utom SPU 138 och SPU 176 som har larm via gprs mobiltel sms. Dataövervakning finns på 27 stationer som registrerar tid och antal tillfälle för bräddning. Samtliga pumpstationer utom SPU138 är försedda med minst två pumpar. För SPU 10 Vallda Sandö kan stationen styras om vid behov och pumpa spillvatten till Hammargård. Större pumpstationer besöks normalt en gång/dag, övriga 1-2 ggr/vecka. Delar av ledningsnätet är anlagt för avledning till Hammargårds reningsverk som sedan kopplats om för avledning till Lerkils reningsverk när det stod klart. Verksamhetens påverkan på miljön Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Utsläpp av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen från renat, delbehandlat och bräddat avloppsvatten kan påverka vattenmiljön i recipient. Eventuella bräddningar från ledningsnätet kan påverka recipienten negativt. Ett antal brädd- och nödutlopp finns i anslutning till pumpstationer och ledningsnätet med risk för utsläpp av orenat avloppsvatten till respektive recipient. Vid planerade driftavbrott och där det är tillämpligt utnyttjas slamsugningsbil och/eller reservkraftaggregat (vid spänningsbortfall) för att undvika bräddning. Bräddning från reningsverk och ledningsnät redovisas i bilaga 3 och 4. Utsläpp till luft är begränsade. Luften i processbyggnaden renas med ett kolfilter. Slamtransporter har störst påverkan till luft. Buller till omgivning är begränsat, då reningsverk ligger avskilt från bebyggelse. Pumpstationer ligger ofta vid bebyggelse och är inbyggda i hus för att bland annat minska bullerpåverkan. 3

4 Jordbruksmark och annan mark kan påverkas där kalkat slam från reningsverket sprids. Arbete med utredning av eventuell påverkan pågår inom REVAQ för att minska risken för påverkan på både hälsa och miljö. Tack vare den ur miljösynpunkt gynnsamma industrisituationen i kommunen är slamkvalitén god avseende gällande gränsvärden för föroreningar. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva ett avloppsreningsverk för rening av avloppsvatten motsvarande en maximal årsmedelbelastning om personekvivalenter samt att anlägga och bibehålla utloppsledning. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga beslutade anmälningsärenden under året. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga beslutade anmälningsärenden under året. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Förvaltningen för Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning pe 3979 pe Kommentar: Pe beräknat enligt Naturvårdsverket mått på syreförbrukning vid nedbrytning av organiskt material (BOD 7 ) för en person under ett dygn. Se även Bilaga Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Kommentar: I SMP finns en särskild flik för täktrapportering. Inte aktuell 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: I SMP finns en särskild flik för rapportering av bygg- och rivningsavfall. Inte aktuell 4

5 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Avloppsreningsverket skall utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungsbacka kommun angivit i ansökan med tillhörande handlingar och i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som gränsvärde * inte överstiga 10 mg/l BOD 7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som årsmedelvärde. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som riktvärde * inte överstiga 10 mg/l BOD 7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som kvartalsmedelvärde. 4. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att begränsa inläckage av vatten och förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten genom nödutsläpp och bräddning. 5. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för avloppsvattnet, recipienten eller omgivningen i övrigt. Reningsverket drivs i huvudsak i överensstämmelse med vad Kungsbacka kommun angivit i ansökan med tillhörande handlingar. Uppfyllt, alla värden understiger uppställda gränsvärden. Gräns (mg/l) Årsmedelvärde (mg/l) BOD Tot-P 0,4 0,3 Tot-N 15 4 Uppfyllt, alla värden understiger uppställda riktvärden. Riktvärde Kv 1 Kv 2 Kv 3 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Kv 4 (mg/l) BOD Tot-P 0,4 0,36 0,35 0,28 0,26 Tot-N Rör-nätenheten utför drift och underhåll av ledningsnät. Enhetschef, VA-planeringsenhet är ansvarig för saneringsplan, benämnd förnyelseplan. VA-planering arbetar tillsammans med Rör-nät- och Avloppsenhet, se organisation, Figur 1. Underhåll och drift planeras och registreras i VA-banken, internt dataprogram. Avloppsenheten som planerar omfattande åtgärder. Rör-nätenhet utför drift och underhåll av ledningsnätet samt inventerar fastigheter för att säkra att dag-/dränvatten inte är anslutna till kommunal spillvattenledning. Under 2016 har inga fastigheter inventerats för anslutning av dag-, drän och spillvatten. Inga åtgärder är utförda på ledningsnät under året. Mängden ovidkommande vatten beräknas till 43 %, bilaga 1. Utförda ledningsarbeten redovisas i bilaga 10. Ett fåtal verksamheter är anslutna till reningsverket och avloppsvatten tillförs inte i sådan mängd att det påverkar reningen negativt. Aktivt uppströmsarbete enligt Revaq pågår med information ut och besök hos verksamheter för att säkra anläggningens funktion och minska risken för negativ påverkan på reningsprocess eller olägenhet på omgivning och recipient. Kommunens ABVA och fastställda riktlinjer tillämpas vid yttrande, anmälnings- och tillståndsärenden. 5

6 6. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på ogenomsläpplig och invallad yta under tak. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. 7. Verksamhetsutövaren ansvarar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär. I avvaktan på borttransport skall avfallet förvaras så att olägenheter för människors hälsa och miljö inte uppkommer. 8. Hanteringen av slam vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer för omgivningen. 9. Bullerbidraget från avloppsreningsverket skall begränsas så att det som riktvärde * inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: Vardag dag dB(A) Alla dagar, natt db(a) Övrig tid 45 db(a) 10. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader innan avloppsreningsverket tas i drift. 11. Den miljöfarliga verksamheten skall ha påbörjats senast den 31 december Järnklorid i flytande form levereras med bulkbil till en plasttank om 15 m 3. Den står inomhus invallad utan anslutning till avlopp. Invallning har full kapacitet. Polymer förvaras i flytande form i 220 l plastfat. Övriga kemikalier med riskklassning finns listade i Ecoline databas. Avloppsslam hanteras uppfyller Revaq krav och närings- och mullbildandeämnen återförs till jordbruksmark. Avvattnat slam förvaras i ett slutet förråd, se punkt 8 nedan. Avfall hanteras enligt Avfallsförordning och kommunens Renhållningsordning. Verksamhetsavfall hanteras separat för att minska risken för olägenhet. Volymer redovisas Bilaga 9. Överskottsslam förtjockas i processbyggnad med polymer i en mekanisk slamförtjockare (typ kicab) till 6-7 % TS och avleds till slamföråd. Slammet pumpas sedan till tankbil för transport till Hammargårds ARV för vidare hantering med kalk för stabilisering och hygienisering. Slam med kvalitet som uppfyller Revaqkrav sprids på jordbruksmark och bidrar att återföra närings-/ mikronärings- och mullbildande ämnen. Revaqkrav på slamkvalitet är en del i målet att uppfylla Naturvårdsverkets förslag att återföra fosforn utan risk för människors hälsa eller miljön. Allt slam producerat under 2016 har uppfyllt Revaqkrav. Inga klagomål eller indikationer har inkommit om buller. Anläggningen ligger avskilt och risken för störning bedöms som liten. Bullermätning utfördes 2012 och upprepas vid behov om process eller förutsättningar ändras. Förslag till kontrollprogram inlämnat Kontrollprogram ej fastsällt av Miljö&Hälsoskydd utan ses som ett levande dokument. Provtagningsprogram är fastställt. Uppfyllt, verksamheten tagen i drift enligt villkor. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Provtagning och analys av slam görs enligt SNFS 1994:2. Analysresultat visar att kvot för kadmium/fosfor 19,4 för uttaget slam från reningsverket. Inga avvikande analysvärden noterats under året. Allt slam transporteras till Hammargård för behandling till Revaqslam. 6

7 Kontrollprogram för Lerkil är upprättat och inlämnat till Förvaltningen för Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun. Omfattningen av utförda analyser och metodik görs enligt kontrollprogram som redovisas provtagningsprogram i Tabell 2. Provtagning och analys av utgående behandlat avloppsvatten vid reningsverket följer Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14. Flödesmätning av utgående renat avloppsvatten görs på inkommande tryckledning. Flöde mäts med bäst mätteknik, magnetisk induktiv flödesmätning med mindre än 1 % felprocent. Övriga interna flöden mäts i specifika provtagningspunkter. Tabell 2. Provtagningsprogram, Lerkils ARV Inkommande dp** Utgående dp** Slam vp*** Kontinuerlig flödesmätning X X ph X X X BOD 7 X X COD Cr X X Suspenderad substans* X X Totalfosfor X X X Ammoniumkväve X X Nitratkväve* X Totalkväve X X X Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni X X *Ej ackrediterad analys ** dp = dygnsprov *** vp= veckoprov Inga gränsvärden för utgående renat avloppsvatten har överskridits. Inga gränsvärden för slam har överskridits. Behandlat, utgående årsmedelvärde är 1490 m 3 /d under året. Nederbördsmängden för året har varit låg, se flöde och belastning i tabell 3. Under året fortsätter intrimning av driftprocess och anläggningsdelar för att verket ska fungera väl. Gränsvärde för året redovisas i Tabell 4. Processtyrning är datoriserad där provtagningsinstrument ger underlag för flöden, luftning och dosering i verket. Tabell 3. Belastning på Lerkil 2016 Dim Medeldygn 2016 Maxdygn 2016 Personekvivalenter, pe Flöde, m 3 /d BOD 7 kg/d ,4 588 Fosfor, P tot kg/d 20 7,44 9,7 Kväve, N tot kg/d ,64 73,75 Tabell 4. Utsläppsgränsvärden och aktuella värden 2016 P tot, mg/l N tot BOD 7 Gränsvärde kvartalsmedelvärde (mg/l) 0, Gränsvärde årsmedelvärde (mg/l) 0, :a kvartalet 0,36 5,34 4,32 2:a 0,35 3,45 4,79 3:e 0,28 3,38 4,09 4:e 0,26 3,27 4,11 Hela året 0,32 4,13 4,32 Reningsprocessen i reningsverket har fungerat bra hela året och alla årliga gränsvärden har hållits. Processen fortsätter att trimmas och optimeras. 7

8 Alla dygnsprov på utgående BOD 7 ligger under 10 mg/l, se Figur 3. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. Figur 3. Utgående BOD 7 dygnsprovprov mg/l Ett fåtal dygnsprov på utgående Totalfosfor ligger över 0,4 mg/l, se Figur 4. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. Figur 4. Utgående totalfosfor veckoprov mg/l Alla dygnsprov på utgående Totalkväve ligger under 15 mg/l, se Figur 5. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. Figur 5. Utgående totalkväve dygnsprovprov mg/l Reningsverkets drift har varit stabilt under året vilket den låga kemikalieförbrukningen och låga utgående halterna visar. Totalt har 1772 m3 ton slam med ca 5 % TS producerats. Total rening under året för Lerkils reningsverk: BOD 7 Fosfor Kväve Reningsgrad i %

9 Flöde, belastning och utsläppsmängder redovisas i bilagor Bräddning, delbehandlat vatten Bräddning kan inte ske från reningsverket utifrån anläggningens konstruktion. Bräddning på ledingsnät har gjorts vid fyra pumpstationer och vid fyra tillfällen med 124 m 3 vid hydraulisk överbelastning för att minska risken att lågt belägna fastigheter översvämmas. Bräddning på pumpstationer har minskat jämfört med 2015 med 75 %. Minskad bräddning beror på flera orsaker som när, hur intensivt och hur länge nederbörd faller. Provtagning av bräddat vatten på ledningsnät görs inte. Recipientkontroll Recipient för utsläpp av renat avloppsvatten från Lerkils reningsverk är kustzonen i Kattegatt. Området är en del i Hallands kustområde, ett större geografiskt område som påverkas av föroreningar från flera källor. Utloppstub släpper renat avloppsvatten i nordgående ström på 12 m djup ca 2 kilometer väster om Lerkils hamn. Recipientprovtagning i Hallands kustkontrollprogram genomförs som en del i egenkontroll och krav i tillstånd. Resultat ger kostnadseffektivt en samlad bild av påverkan av föroreningar både lokalt och regionalt och bidrar i nationell miljöövervakning. Provtagningen drivs och finansieras av reningsverk i Halland med utsläpp i kustvattenzon, Södra Cell Värö, Vattenfall - Ringhals, Region Halland och Länsstyrelsen i Halland. En provpunkt i Valö tas av Bohuskustensvattenvårdsförbund. Tre vattenområden utanför Onsalahalvön provtas även i en nationell miljöövervakning av macroalger. Provtagning av hydrologi, växtplankton, bottenfauna och macroalger redovisas årligen men för en mer korrekt bild är det trender som indikerar läget i kustvattnet där många kända och diffusa faktorer påverkar. Bedömning från Hallands kustkontrollprogram ger enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för området ett index för bottenfauna och sediment med värden mellan måttlig och god status. Resultat av makroalger ger hög statusen sedan Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder får området ett index för bottenfauna och sediment med värden mellan måttlig och god status. Skillnaden mellan föregående år är marginell. Resultat av enbart makroalger ger hög statusen sedan I provpunkt Valö, norr om utsläppspunkt i Göteborgs mynning blir klassning av hydrografi en måttlig status för näringsämnen under perioden en försämring från föregående år. Enligt samma rapport bedöms dock status för växtplankton som god. Ett antal provtagningar har även genomförts med avseende på bottenfauna och sediment i anslutning till reningsverkets utsläppspunkt. Redovisning ger en bild av komplexa miljöförhållanden och snabba förlopp för specifika parametrar som är svåra att sammanfatta och redovisa. Jämfört med stationer i samma djupintervall längs Hallandskusten erhölls jämförelsevis ett högre BQI-värde för Lerkil, ett index för jämförelser av ett fastställt antal parametrar som indikerar miljötillstånd för det provtagna området. Halter av metaller och föroreningar är fortsatt låga i provtagning 2015 vid avloppstuberna utanför Lerkil. För alla element hamnade stationer i klass 1 vilken anger ingen eller obetydlig avvikelse från förindustriell nivå. Detta var ungefär samma resultat som 2014 och en förbättring vid Lerkil jämfört med 2006 då liten avvikelse kunde noteras för kadmium. Från Hallands kustkontrollprogram framkommer att Hallandskusten är påverkad av övergödning, ökande temperatur och syrebrist, som främst uppstår i områden med dålig omrörning. Avrinning från vattendrag påverkar och nederbörd under främst vinterhalvåret ökar tillförsel av närsalter och organiskt material utöver definierade punktutsläpp. Enligt experters bedömning är det svårt att se påverkan från ett utsläpp i en specifik punkt. Trender är mer tillförlitliga för bedömning av miljötillstånd i kustvattnet. Resultat är att jämföra med klassning i VISS, Länsstyrelsens databas Vatteninformationssystem Sverige som ger måttlig ekologisk status baserat på bottenfaunaprovtagning. För allt kustvatten, är bedömningen att det inte uppnår god kemisk ytvattenstatus med avseende på kvicksilver och bromerade difenyletrar som i nuläget saknar tekniska förutsättningar att åtgärda. Kemisk status utan dessa överallt överskridande ämnen är god. 9

10 Lerkils ARV avlastar dessutom kustområdet när belastningen från enskilda avlopp med mindre bra rening upphör. Sammanfattningsvis har reningsverkets punktutsläpp troligen en liten miljöpåverkan på området. Energi Reningsverket var klart för drift 2012 med ny utrustning och nya anläggningsdelar planerat för resursoch energieffektiv drift. Arbete pågår kontinuerligt att minska energiförbrukning enligt uppsatta interna mål och i anslutna pumpstationer ersätts äldre pumpar för bättre energieffektivitet där det är möjligt. Transporter Interna transporter avser användning av tjänstebilar till externa anläggningar (även under beredskap) inköp och transport av material. En skåpbil har förbrukat 1657 liter citydiesel. Slam transporteras till Hammargård md lastbil (Mantum), ca 1 lass/vecka med 43m 3 /lass ca 300 mil/år. Antal slamtransporter, har legat på samma intervall som tidigare år även när TS-halt har enligt analys har sjunkit. Slamtransporter körs med biodiesel. Polymer till reningsverket levereras ca 2 ggr/år (440 liter polymer per leverans). Verket körs med BIO-P och har en fortsatt låg förbrukning av fällningskemikalier. Endast 9,1 m 3 järnklorid har levererats under året, en leveransökning med 15 % jämfört med Rens hämtas var fjärde vecka med sopbilen som drivs med biodiesel. Sandcontainern med tvättad sand töms vid behov, vilket är 1-2 gång per år. Förhållanden under året Nederbördsmängden för året har varit normal. Regnmätare finns på reningsverket och nederbördsmängd var ca 520 mm. Komplettering har gjorts med SMHIs rapporter. Redovisade emissionsdata Uppgifter redovisas i emissionsdel till SMP avviker från 2015 för många parametrar på grund av minskat tillskottsvatten gett färre och mindre bräddad volym. Mängder minskar och halter ökar vid mindre utspädning av spillvatten och värden avviker från tidigare år det varit större utspädning av tillskottsvatten. 11 Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av x avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 x Flödesmätning och registrering sker enligt kontrollprogram. På Lerkil är flödesmätpunkten placerad på utgående renat avlopp i en magnetisk induktiv flödesmätning för att ge inkommande volym. Reningsverk är slutet system där inkommande flöde är lika med utgående flöde där bräddavledning sker i en separat flödesmätning. Magnetisk induktiv flödesmätning är en säker provtagning med mindre är en procent felmätning jämfört med alternativ på annan provtagning med mätosäkerhet på cirka 10 %. Efter upphandling görs analyser på annat laboratorium efter Branchorganisationen Svenskt Vatten driver under ett projekt för att undersöka variation av analysresultat från olika laboratorier. Lerkil har drivits under fyra år och det är fortfarande osäkert att se trender specifikt för detta slam. Analysresultat visar att krav enligt uppställda gränsvärden har uppfyllts. Utgående renat avloppsvatten har hållit en kvalitet som varit minst 10 % bättre än uppställda gränsvärden. Slamprovtagning sker enligt kontrollprogram och spårbarhet kan ske enligt Revaqcertifiering. Analysresultat för provtagna parametrar följer i stort 2015 års analysresultat och en fortsatt god 10

11 avskiljning till slam från avloppsvatten sker. Avvikelser ligger inom laboratoriets felmarginal. All övrig redovisning av slamhantering redovisas under Hammargårds ARV. 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Ej aktuell Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. X Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. X Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. X 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Inte aktuell 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna lämnas i en separat mall (bilaga 2a Förbränningsanläggningar) som finns i SMP. Inte aktuell 15. Förordningen 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Inte aktuell 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Arbete sker enligt uppställt egenkontrollprogram med drift och säkerhetsinstruktioner som grund. Kalibrering av mätinstrument sker enligt tillverkares instruktion och vid behov. Mätinstrument ersätts vid behov och service sker två gånger per år. Två pumpar på pumpstation SPU 185 är ersatta och renoverat pumpar i SPU 181och 194. Inga stora arbeten har utförts på ledningsnätet. 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Inga extraordinära åtgärder har utförts under året utöver ordinarie egenkontroll och driftrutiner. Med Blåsmaskinsrem har ersatts igen efter upprepade problem. 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Driftoptimering för bättre bio-p rening och låg förbrukning av fällningskemikalier. Högre belastning och ökat flöde ökar behov av fällningskemikalie men kemikalieanvändning är ändå fortsatt låg. Logistik av slamtransporter fungerar bra och antal körningar följer tidigare år, efter effektivisering under

12 19. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kemikalieförbrukning vid anläggningen är främst polymer i slambehandlingen. Inget byte av processkemikalier har skett under året. Kemikalier finns sammanställda i databas gemensam för Tekniks verksamheter. Produkter med hälso- eller miljöpåverkan och som används i process finns sammanställda i databas gemensam för Tekniks verksamheter. De laboratoriekemikalier som innehåller oönskade eller enligt Kemikalieinspektionen benämnda prioriterade ämnen kan i nuläget inte ersättas. 20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Information ges i uppströmsarbetet för att minska volymen skräp, rens i avloppsvattnet in till reningsverket. Det är få verksamheter anslutna till Lerkils reningsverk. Information riktas mot hushåll med biofilm, studiebesök från mellanstadieklasser, information på kommunens hemsida och utställning om VA-verksamheten som en del i satsningen att minska renset. Gallerrens har minskat under året med cirka 30 %. Nedgången fäljs upp kommande år för att säkra resultatet. Revaqs uppströmsarbete mot verksamheter bidrar till ett renare slam och bättre kvalitet på utgående renat avloppsvatten. 21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Arbetet med skyddsutrustning för medarbetare fortsätter och är prioriterat. Kontinuerlig kontroll av pumpstationer görs för att minska risken att brädda orenat avloppsvatten i mindre recipienter. Utbildning sker vid studiebesök och information går ut på kommunens hemsida, biofilmer och kampanjer samt med riktade utskick till fastighetsägare för att ändra beteende för att minska förorenande ämnen och skräp till avloppsledningar. Slamkvalitet kontrolleras för att säkra att uppställda krav följs före spridning på åkermark. 22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 22 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Slammets TS-halt har sjunkit och kontroll görs av pumpmöjligheter och slamkvalitet. Provtagning visar låga metallhalter och oönskade ämnen. Tennhalt under 2016 ligger på jämförbar nivå med övriga reningsverk med Revaq certifiering. 4 a Industriutsläppsverksamheter 4 a För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4, att textdelen ska innehålla följande (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): Om alternativvärde eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Om statusrapport har getts in ska anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnadet: Myndighet: Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. För redovisningen av uppgifterna i punkterna a)-d) nedan kan lämpligen de mallar för redogörelse av BATslutsatser som finns på SMP:s hemsida användas i stället, vilka sedan bifogas som bilaga. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: Tillämplig slutsats Bedömning b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra 12

13 krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. Slutsats Planerade åtgärder Bedömning av tillstånds- eller anmälningsplikt Planerade ansökningar om alternativvärden Planerade ansökningar om dispenser c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. 1 Anslutningar och ledningsnätuppgifter 2 Inkommande avloppsvatten och externslam 3 Bräddningar och bräddmängder 4 Bräddningsuppgifter från ledningsnätet 5 Bräddning vid avloppsreningsverket 6 Utgående vatten 7 Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder 8 Slamanalyser 9 Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, miljöfarligt avfall 10 Utförda åtgärder på ledningsnätet och pumpstationer 11 Bränsleförbrukning 12 Pumpstationer Miljörapporten har framtagits av: Charlotte Bourghardt Miljöingenjör Jimmy Johansson Drifttekniker