Lerkil textdel 2017 års miljörapport

Transkript

1 Lerkil textdel 2017 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Organisation Hammargård, Kullavik, Lerkil och Ölmanäs avloppsreningsverk (ARV) med tillhörande anläggningar pumpstationer och ledningsnät ingår i VA-avdelningen inom förvaltningen för Teknik, figur 1. Figur 1. Organisationsschema, Förvaltningen för Teknik VA-planering arbetar tillsammans med driftenheter på Rör-nät- och Avlopp. Verksamhetschefer planering och drift driver och fördelar resurser för verksamhetens behov. Enhetschef, VAplaneringsenhet är ansvarig för saneringsplan, benämns nu som utbyggnadsplan. Avloppsenheten deltar i planering av omfattande åtgärder för reningsverk och pumpstationer. Rör-nätenheten utför drift och underhåll av ledningsnät, inventerar felkopplingar och tillskottsvatten. Underhåll och drift planeras och registreras i VA-banken, internt dataprogram. Tillrinningsområde Lerkils reningsverk tar emot spillvatten från västra Onsala och Vallda och områden tillkommer enligt Va-utbyggnadsplan. Reningsverkets höjdplacering gör att allt vatten som kommer till verket pumpas dit via pumpstationer. Reningsverket har ca 5400 personer anslutna, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Nya abonnenter ansluts både vid nybyggnation och när fastigheter med enskilda avlopp kopplas in till kommunalt ledningsnät. Orsaken till minskningen är inte identifierad men kan bero på volymer tillskottsvatten under perioder. Få verksamheter med avloppsvatten med avloppsvatten olikt hushållsspillvatten är anslutna i verksamhetsområdet och uppströmsarbete riktas främst mot hushåll. Avloppsvattenrening Processen är en kombinerad ARP/Biologisk fosfor rening (Bio-P) för minimal användning av energi och fällningskemikalier utan tillsats av extern kolkälla. Bio-P processen med anaerob sidoströmshydrolys liknar processen på Hammargårds reningsverk där avloppsenheten har kompetens och goda erfarenheter. Processen minimerar kemikaliedosering samtidigt som krav i tillstånd uppfylls för kvalitet på renat utgående avloppsvatten och ger en stabil 1

2 och säker slamproduktion. I kombination av Bio-P-processen med ARP-processen, figur 2 uppnås en effektiv hydrolysprocess. Med styrning på huvudlinjen och ARP/Bio-P-processen med online-styrning kan lufttillsättningen anpassas till aktuell belastning och därmed minimera energiförbrukningen till blåsmaskinerna (Figur 3). Figur 2 Processchema över Lerkils reningsverk. Inkommande avloppsvatten mynnar i en avgasningskammare. Flödesmätare finns på de båda inloppsledningarna. Från avgasningskammaren leds avloppsvattnet till 2 st rensgaller där partiklar större än 2 mm avskiljs. Rens och annat avskilt material tvättas och pressas automatiskt i en renstvätt och förs till en behållare för vidare transport till förbränning. Vattenbehandlingen består av följande anläggningsdelar Processteg Teknisk data Totalt 2 st Maskinrensat galler, spaltbredd 2 mm max flöde 800 m 3 /h 1 st Luftat sandfång/fettfång volym 43 m 3 /7 m 3 2 st Luftningsbassänger volym 1994 m 3 2 st Biosedimenteringsbassänger volym 540 m 2 1 st ARP/Bio-P bassäng volym 1279 m 3 Skivfilter max flöde 600 m 3 /h Slamlager volym 80 m 3 Gallerbyggnaden är försedd med en förbigångskanal så att avloppsvattnet kan ledas förbi om rensgallerna är ur funktion eller vid underhållsarbete. Det förbiledda avloppsvattnet leds till en fördelningsbrunn före biobassängerna. Från gallerbyggnaden leds avloppsvattnet med självfall till ett luftat sandfång där sandpartiklarna sjunker till botten. Materialet från sandfånget pumpas med mammutpumpar till en sandtvätt. Tvättad sand samlas upp i en behållare för vidare transport till extern behandling. Parallellt med sandfång finns ett fettfång där fett och andra lättare partiklar flotteras (samlas på ytan) och leds till en fettbrunn. Nedströms sandfånget fördelas vattnet till två biobassänger. Biologiska behandlingen är en del i processen att avlägsna fosfor, kväve och syreförbrukande organiska ämnen i avloppsvattnet. Processen i bassängerna sker växelvis med luftning (aerob) för nitrifikation och utan luftning (anox) med endast mekanisk omrörning för denitrifikation. Avloppsvattnet leds vidare genom en fördelningsbrunn och fördelas till två sedimenteringsbassänger. Slammet sjunker till botten och sedimenteras. Eventuellt flytslam i sedimenteringsbassängerna dekanteras med flytslamskrapa till en flytslambrunn och vidare till en intern pumpstation. En del av det bildade sedimenterade slammet tas ut som överskottsslam. Returslam från biosedimenteringen delas upp i två delströmmar. Den större delströmmen går direkt tillbaka till biobassängerna, och den andra går via ARP/Bio-P-bassängen där hydrolys sker med en uppehållstid på 24 timmar vid optimala förhållanden (fosforn avskiljs på biologisk väg genom att utnyttja specifika Bio-P bakterier i avloppsvattnet). ARP-processen kan omsätta stora mängder organiskt material och kväve som gör att reningsverket klara stora belastningsvariationer. 2

3 Vattenfasen går vidare genom skivfiltren som består av en roterande mekanisk filterenhet. Det renade vattnet förs via en utloppstub och släpps ut två kilometer från kusten i Västerhavet. Kemiska fällningen görs som stödfällning till Bio-P processen och regleras med onlinestyrning. Järnklorid används som fällningskemikalie före och efter biologisk behandling och sker vid behov. Driftövervakning och styrning Reningsverket är stängslat med grindar för att säkra området från utomstående. Process sker med onlinestyrning via Regin PLC och en PC med Regin Exomatic för övervakning och rapporter. Kemikalier, provtagare och pumpstationer styrs via dator och data registreras. Driftövervakning sker via daglig tillsyn och beredskapspersonal finns tillgänglig under icke ordinarie arbetstid enligt beredskapslista. Felanmälan går direkt till tjänstgörande drifttekniker och/eller förmedlas av Nokas larmcentral. Larm och övervakning säkrar driftkontrollen och åtgärder vid störning kan göras snabbare. Rutiner för service, underhåll och oplanerade händelser finns digitalt för kontroll och tillgänglighet. Driftövervakning av pumpstationer görs dagligen i datasystem och besök på stationen görs vid behov av reningsverkets personal. Sedan 1990 finns en grupp på rör-nätenhet som ansvarar för ledningsnätets drift, underhåll och renovering. Arbetet omfattar att förebygga driftsstörningar och minska mängden tillskottsvatten. Pumpstationerna flödesschema i tillrinningsområdet redovisas i bilaga 12. Ledningsnät och pumpstationer I kommunen finns ca 68 mil spillvattenledningar med självfall och tryck, ca 29 mil dagvattenledningar, samt 164 pumpstationer, se bilaga 12. I kommunen finns ca 68 mil spillvattenledningar med självfall och tryck, ca 29 mil dagvattenledningar, samt 171 pumpstationer. Avloppsledningsnätet är ett separerat ledningssystem, där spillvattenledningar är skilda från dagvattenavledningar. Tillrinningsområdet har problem med tillskottsvatten, vatten som är felaktigt kopplat eller läckage till spillvattenledning. Volymer av producerad och förbrukat renvatten samt inkommande spillvatten redovisas inom tillrinningsområdet i bilaga 1, ett underlag för tillskottsvattenberäkning. För närvarande finns 32 pumpstationer med drifttidsmätning eller Exomatic övervakningssystem och nöd- eller bräddavlopp, se bilaga12. De två största pumpstationerna är Vallda Sandö och Lerkil huvudpumpstation. Stationer har högnivålarm till larmcentral, utom SPU 176 och SPU 138 som har larm via gprs mobiltel sms. Dataövervakning finns på 29 stationer som registrerar tid och antal tillfälle för bräddning. Samtliga pumpstationer utom SPU138 är försedda med minst två pumpar. SPU 10, Vallda Sandö kan styras om att pumpa spillvatten till Hammargård vid behov. Verksamhetens påverkan på miljön Vattenmiljön kan påverkas av utsläpp med näringsämnen, syreförbrukande och andra oönskade ämnen från renat, delbehandlat eller bräddat avloppsvatten till recipient. Belastningen av näringsämnen från Lerkils reningsverk redovisas inte som betydande till recipient, vilket är under 5 % enligt VISS, Länsstyrelsens databas Vatteninformationssystem Sverige, databas från vattenmyndigheter, länsstyrelser och Havs och vattenmyndigheten). Årligen ansluts äldre fastigheter som haft enskilt avlopp enligt en utbyggnadsplan till kommunens reningsverk. Anslutning till kommunens reningsverk som ersätter utsläpp från enskilda avlopp minskar belastningen på recipient. Vid stora nederbördsmängder och när marken är vattenmättad ökar volymer till reningsverk och i ledningsnätet med tillskottvatten vilket späder ut avloppsvatten. Bräddning kan inte ske från reningsverket utifrån anläggningens konstruktion utan avloppsvatten bräddas före pumpning till verket. Brädd- och nödutlopp finns i pumpstationer och på ledningsnätet för att vid hydraulisk överbelastning eller driftavbrott släppa ut orenat avloppsvatten för att minska fastighetsöversvämning och hälsorisker. Vid planerade driftavbrott anlitas slamsugningsbil och/eller reservkraftaggregat (vid spänningsbortfall) för att undvika bräddning där det är möjligt. Bräddningar redovisas Bilaga 4. Bräddning från ledningsnät har skett med ca 0,03 % av totalt flöde renat avloppsvatten och påverkan på recipient bedöms som begränsad. Bräddning har skett vid 4 pumpstationer och vid 4 tillfällen med totalt 185 m 3 vid hydraulisk överbelastning som är en del i systemet att minska risken att lågt belägna fastigheter översvämmas. Bräddvolymer liknar 2016 men är 50 % mindre volym än Minskad bräddning beror på flera orsaker som när, hur intensivt och hur länge nederbörd faller och genomförda åtgärder på anläggningar, se bilaga 10. Provtagning av bräddat vatten på ledningsnät görs inte. 3

4 Utsläpp till luft är begränsat och sker främst vid slamtransporter. Transporter är upphandlade för alla reningsverk och sker med fordon klassade Euro klass 5. Övriga luftutsläpp är från interna transporter till bland annat pumpstationer. Luktutsläpp kan ske från bassänger på reningsverk och i intern slamhantering. Slambehandlingen är ansluten till ett kompostfilter och kolfilter som avsevärt reducerar luktstötar. Inga klagomål eller andra signaler om att problem med dålig lukt i omgivningen har kommit till vår kännedom under året och det är fortsatt en bra dialog med närboende. Buller till omgivning kan orsaka olägenhet vid bebyggelse som tillåtits nära reningsverket. Flera anläggningsdelar är täckta för att minska risken för buller, som inloppsledningens pumpstation. Pumpstationer på ledningsnät ligger ofta vid bebyggelse och är inbyggda i isolerade hus för att bl.a. minska buller. Produkters påverkan är slamgödsling på jordbruksmark med kalkat slam. Slam från Kullavik ingår i redovisningen för Hammargårds slamhantering som en del i Revaqs uppströmsarbete. Revaqarbetet minskar oönskade ämnen till reningsverket och ger en bättre kvalitet på renat avloppsvatten och slam. Vid gödselplanering regleras tillförsel av ämnen enligt lagkrav och Revaqs regler. Kalkat slam med Revaqkvalitet som sprids på jordbruksmark minskar miljöpåverkan då närings- och mullämnen återförs till jordbruk. 2. Tillstånd 5 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen Tillstånd enligt miljöbalken att anlägga och driva ett avloppsreningsverk för rening av avloppsvatten motsvarande en maximal årsmedelbelastning om personekvivalenter samt att anlägga och bibehålla utloppsledning. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 5 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga beslutade anmälningsärenden under året. 4. Andra gällande beslut 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Inga beslutade anmälningsärenden under året. 5. Tillsynsmyndighet 5 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn: Nämnden för Miljö- och Hälsoskydd i Kungsbacka kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 5 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning pe 3624 pe Kommentar: Pe beräknat enligt Naturvårdsverket mått på syreförbrukning vid nedbrytning av organiskt material (BOD 7) för en person under ett dygn. Se även Bilaga 1. 4

5 7. Gällande villkor i tillstånd 5 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Avloppsreningsverket skall utföras och drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungsbacka kommun angivit i ansökan med tillhörande handlingar och i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som gränsvärde * inte överstiga 10 mg/l BOD 7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som årsmedelvärde. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds från avloppsreningsverket i Lerkil till recipienten havet får som riktvärde * inte överstiga 10 mg/l BOD 7, 0,4 mg/l totalfosfor och 15 mg/l totalkväve, beräknat som kvartalsmedelvärde. 4. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att begränsa inläckage av vatten och förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten genom nödutsläpp och bräddning. 5. Industriellt avloppsvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter får inte tillföras avloppsanläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller att särskilda olägenheter uppkommer för avloppsvattnet, recipienten eller omgivningen i övrigt. Reningsverket drivs i huvudsak i överensstämmelse med vad som angivit i ansökningshandlingar. Inga förändringar i drift har genomförts under året som ökat miljöpåverkan. Uppfyllt, alla värden understiger uppställda gränsvärden Gräns (mg/l) Årsmedelvärde (mg/l) BOD Tot-P 0,4 0,3 Tot-N 15 5 Uppfyllt, alla värden understiger uppställda riktvärden i villkor, se tabell 3. Rör-nätenhet utför drift och underhåll av ledningsnätet samt inventerar fastigheter för att säkra att dag-/dränvatten inte är anslutna till kommunal spillvattenledning. Inga ledningsarbeten har utförts i området under året men åtgärder har gjorts på fem pumpstationer under året, se bilaga 10. Mängden tillskottsvatten beräknas till 53 % en ökning jämfört med 2016 men likt 2015 års beräkning, bilaga 1. Ett fåtal verksamheter är anslutna till reningsverket och avloppsvatten tillförs inte i sådan mängd att det påverkar reningen negativt. Aktivt uppströmsarbete enligt Revaq pågår med information ut och besök hos verksamheter för att säkra anläggningens funktion och minska risken för negativ påverkan på reningsprocess eller olägenhet på omgivning och recipient. Kommunens ABVA och fastställda riktlinjer tillämpas vid yttrande, anmälnings- och tillståndsärenden. 5

6 6. Kemiska produkter och farligt avfall skall lagras på ogenomsläpplig och invallad yta under tak. Vid förvaring utomhus skall invallningen vara försedd med tak eller regnskydd. Uppsamlingsvolymen ska minst motsvara den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Samtliga kemiska produkter samt farligt avfall som uppstått förvaras inomhus på en ogenomsläpplig yta med tillräcklig invallning (största behållarens volym plus 10% av summan av övriga behållares volym). Process- och riskklassade kemikalier finns redovisade i Ecoline databas. Järnklorid i flytande form levereras med bulkbil till en plasttank om 15 m 3 placerad inomhus utan anslutning till avlopp. Invallning har full kapacitet. Polymer levereras ca 2 ggr/år och förvaras i flytande form i 220 l plastfat med invallning i separat rum. 7. Verksamhetsutövaren ansvarar för allt avfall som uppkommer i verksamheten. Avfallet ska hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär. I avvaktan på borttransport skall avfallet förvaras så att olägenheter för människors hälsa och miljö inte uppkommer. 8. Hanteringen av slam vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer för omgivningen. 9. Bullerbidraget från avloppsreningsverket skall begränsas så att det som riktvärde * inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: Vardag dag dB(A) Alla dagar, natt db(a) Övrig tid 45 db(a) 10. Förslag till kontrollprogram skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre (3) månader innan avloppsreningsverket tas i drift. Avloppsslam transporteras till Hammargård för ytterligare hantering enligt Revaqcertifiering för att uppfylla krav på att och närings- och mullbildandeämnen återförs till jordbruksmark. Avvattnat slam förvaras i ett slutet förråd, se punkt 8 nedan. Gallerrens hämtas och körs till förbränning var fjärde vecka. Sandcontainern med tvättad sand töms vid behov och har tömt 2 gånger under året. Volymer redovisas Bilaga 9. Övrigt avfall sorteras och hanteras enligt Avfallsförordning och kommunens Renhållningsordning. Förtjockat överskottsslam med 4-5 % TS halt avleds till slamföråd. Slam pumpas därifrån till tankbil för transport till Hammargårds ARV för vidare hantering med kalk för stabilisering och hygienisering. Slam med kvalitet som uppfyller Revaqkrav sprids på jordbruksmark och bidrar att återföra närings-/ mikronärings- och mullbildande ämnen. Inga klagomål på lukt eller hantering har inkommit under året. Anläggningen ligger avskilt och risken för störning bedöms som liten. Bullermätning utfördes 2012 och upprepas vid behov om process eller förutsättningar ändras. Inga klagomål eller indikationer har inkommit om buller. Kontrollprogram inlämnat för 2017 till Miljö & Hälsoskydd. Provtagningsprogram är fastställt. 6

7 11. Den miljöfarliga verksamheten skall ha påbörjats senast den 31 december Uppfyllt, verksamheten tagen i drift enligt villkor. 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Provtagning görs enligt kontrollprogram inskickat till Miljö & Hälsoskydd 2017, för att säkerställa att utsläppskrav i tillstånd uppfylls enligt Naturvårdsverket föreskrifter NFS 2016:6, se p 5h se tabell 5. Provtagning, analys och hantering av slam görs enligt SNFS 1994:2 redovisat i p 5 i. Driftanalyser av tillståndsparametrar görs på ackrediterade laboratorium på Hammargårds ARV. Metall-, slamprover och vid behov driftanalyser skickas för analys till externt ackrediterade laboratorium. Reningsprocessen har fungerat tillfredställande under året och årliga gränsvärden har hållits. Det har periodvis varit flera olika problem med biologisk fosforavskiljning och användningen av fällningskemikalier har ökat under året och problem är åtgärdade Nederbördsmängden för året har varit hög, ca 20 % högre än ett normalår enligt SMHI. Regnmätare finns på reningsverket som kompletterats med SMHIs rapporter till 764 mm jämfört med 2016 års 519 mm, vilket påverkar flöde och belastning in till reningsverket, se tabell 1. Årets inkommande mängd avloppsvatten är drygt m 3, ca 17 % högre än under 2016 med ett årsmedelvärde av utgående behandlat avloppsvatten på 1490 m 3 /d för året. Tabell 1. Belastning på Lerkil 2017 Dim Medeldygn 2017 Maxdygn 2017 Personekvivalenter, pe Flöde, m 3 /d BOD 7 kg/d ,2 696 Fosfor, P tot kg/d Kväve, N tot kg/d Processtyrning är datoriserad där provtagningsinstrument ger underlag för flöden, luftning och dosering i verket. Gränsvärde för kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Utsläppsgränsvärden och aktuella värden 2017 P tot, mg/l N tot BOD 7 Gränsvärde kvartalsmedelvärde (mg/l) 0, Gränsvärde årsmedelvärde (mg/l) 0, :a kvartalet 0, :a 0, :e 0, :e 0,3 4 3 Under året fortsätter intrimning av driftprocess och anläggningsdelar för att verket ska fungera väl med nuvarande belastning. Inga gränsvärden för utgående renat avloppsvatten har överskridits. Alla dygnsprov på utgående BOD 7 ligger under 10 mg/l, se Figur 3. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. 7

8 Figur 3. Utgående BOD 7 dygnsprovprov mg/l Ett fåtal dygnsprov på utgående totalfosfor ligger över 0,4 mg/l, se Figur 4. Det höga analysvärdet för totalfosfor under v 36 visar problem vid provtagning. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. Figur 4. Utgående totalfosfor veckoprov mg/l Alla dygnsprov på utgående Totalkväve ligger under 15 mg/l, se Figur 5. Alla rikt- och gränsvärden har uppfyllts. Figur 5. Utgående totalkväve dygnsprovprov mg/l Total rening under året för Lerkils reningsverk: BOD7 Fosfor Kväve Reningsgrad i % Flöde, belastning och utsläppsmängder redovisas i bilagor Analysresultat visar att kvot för kadmium/fosfor 19 för avvattnat slam från reningsverket. Inga avvikande analysvärden noterats under året. Inga gränsvärden för slam har överskridits. Totalt har 1772 m3 ton slam med ca 5 % TS producerats. Recipientkontroll Hallandskusten är påverkad av övergödning, ökande temperatur och syrebrist, som främst uppstår i områden med dålig omrörning. Avrinning från vattendrag påverkar och nederbörd under främst vinterhalvåret ökar tillförsel av närsalter och organiskt material utöver definierade punktutsläpp. 8

9 Kustzonen i Kattegatt är recipient för utsläpp av renat avloppsvatten från Lerkils reningsverk. Renat avloppsvatten släpps i en utloppstub i nordgående ström på 12 m djup ca 2 kilometer väster om Lerkils hamn. Området är en del i Hallands kustområde, ett större geografiskt område som påverkas av föroreningar från flera källor. Recipientprovtagning görs i Hallands kustkontrollprogram som en del i egenkontroll och krav i tillstånd. Provtagningen drivs och finansieras av reningsverk i Halland med utsläpp i kustvattenzon, Södra Cell Värö, Vattenfall - Ringhals, Region Halland och Länsstyrelsen i Halland. Kontrollen omfattar parametrar i hydrologi med temperatur, salthalt, syre och närsalter på flera nivåer, växtplankton, bottenfauna samt macroalger. Macroalgprovtagning görs även i tre områden utanför Onsalahalvön i nationell miljöövervakning. Under fem år har även en utökad kontroll av bottenfauna genomförts utanför utsläppspunkt för Lerkil. Även en provpunkt vid Valö, under Bohuskustensvattenvårdsförbund ingår i bedömningen för Lerkil och Kullaviks reningsverk samt referenser i Askimsfjorden och Brännö. Sammanställningen av kontroll ger en bild av påverkan från både lokala och regionala föroreningar och sammanfattar miljöförhållandena. Enligt experters bedömning är det svårt att se påverkan från ett punktutsläpp. Underlaget bidrar även till nationell miljöövervakning. Årets redovisning av prover utgår från års provtagningar samt trender för År 2016 var ett torrt och varmt år. Nederbörden var under eller mycket under det normala och medeltemperatur över det normala för huvuddelen av månaderna. Vattentemperaturen vid Valö, Nidingen Askimsfjorden och Brännö visade relativt höga ytvattentemperaturer. Högre temperatur ökar tillväxt och syreförbrukning och ökar därmed risken för syrebrist. Från Valö i söder till Byfjorden i norr var fosfathalten under det normala i mars och låg därefter kvar på låg nivå under resten av växtsäsongen men högre än normalt under hösten. Statusklassningen för fosfor baseras på treårs data sommartid respektive vintertid. Trender visar minskande halt av fosfathalt, partikulärt organiskt kol, kväve och klorofyll samt ökande halter totalfosfor och siktdjup. Den sammanvägda statusklassning 2016 med avseende på näringsämnen var god i Valös provpunkt, en förbättring jämfört med 2015 då den inre provpunkten gav måttlig status, se tabell 3. Bedömningen för kustvattnet är att god kemisk ytvattenstatus inte uppnås för kvicksilver och bromerade difenyletrar och tekniska förutsättningar saknas för åtgärder. Ett antal provtagningar har även genomförts med avseende på bottenfauna och sediment i anslutning till reningsverkets utsläppspunkt. Redovisning ger en bild av komplexa miljöförhållanden och snabba förlopp för specifika parametrar som är svåra att sammanfatta och redovisa. Halter av metaller och föroreningar är fortsatt låga i provtagning 2017 vid avloppstuberna utanför Lerkil. För alla element hamnade stationer i klass 1 vilken anger ingen eller obetydlig avvikelse från förindustriell nivå. Detta var ungefär samma resultat som och en förbättring vid Lerkil jämfört med 2006 då liten avvikelse kunde noteras för kadmium. Bedömning i BQI index, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för bottenfauna och sediment är måttlig för Status för makroalger är hög sedan Resultaten pekar inte på några större förändringar sedan års undersökningar men en signifikant nedåtgående trend för antal taxa ses för perioden. Tabell 3 Statusklassning vid provpunkter Provpunk/år Analyserad parameter Trender Provpunkt Näringsämne Syrgashalt Siktdjup Växtplankton BQI Temp Ptot Ntot N5 /2016 God Hög God Hög Otillfredsställande N6 /2016 God God Hög Hög Måttlig N7 /2016 God Hög God Hög Måttlig N8 /2016 God Hög God Hög Valö / Måttlig God Måttlig Hög Askimsfjorden / Brännö / Måttlig Måttlig Källa; Data från årsrapport 2016 Hydrografi & Växtplankton, Hallands kustkontrollprogram och Bohuskustens vattenvårds förbund 9

10 Utsläpp av näringsämnen från Lerkil ARV påverkar recipient men det är enligt experters bedömning svårt att se direkt påverkan från punktutsläppet. Trender är mer tillförlitliga för bedömning av miljötillstånd i kustvattnet. Reningsverket utsläpp har även en minskad miljöpåverkan då kustvattenzonen som avlastas från utsläpp av näringsämnen när enskilda avlopp kopplas till reningsverket för högre reningsgrad. Sammanfattningsvis har reningsverkets punktutsläpp begränsad miljöpåverkan på området. Energi Reningsverket var klart för drift 2012 med ny utrustning och nya anläggningsdelar planerat för resursoch energieffektiv drift. Arbete pågår kontinuerligt att minska energiförbrukning enligt uppsatta interna mål och i anslutna pumpstationer ersätts äldre pumpar för bättre energieffektivitet där det är möjligt. Transporter Interna transporter avser användning av tjänstebilar till externa anläggningar (även under beredskap) inköp och transport av material. Slam transporteras till Hammargård md lastbil (Mantum), ca 1 lass/vecka med 43m 3 /lass ca 300 mil/år. Antal slamtransporter, har legat på samma intervall som tidigare år även när TS-halt har enligt analys har sjunkit. Slamtransporter körs med fordonsklass Euro 5 och 6, främst på HVO, syntetisk diesel. Redovisade emissionsdata Uppgifter redovisas i emissionsdel till SMP avviker från 2016 för några parametrar med utökad rapportering jämfört tidigare år. Redovisning av kväve visar att ammonium förskjutit mot totalkväve. Korrigerade värden kommenteras. Årliga värden påverkas av nederbörd och tillskottvatten som påverkar att mängder ökar och halter minskar vid ökad utspädning av spillvatten. För 2017 avviker värden från 2016 främst på grund av större volym tillskottsvatten. 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 5 9. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Ersatt grundstyrsystem till att vara samma som för Ölmanäs, Kullavil och alla pumpstationer för att säkerställa kontroll och drift. Stor genomgång av alla onlinemätare på reningsverket där mjukvara uppdaterats och mätare ersatts vid behov. Nya pumphjul i pumpstationer SPU 194 och 1983 och ny pump i SPU 185. Backventiler utbytta vid SPU 272 och 180 som minskar risk, se bilaga Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Två slampumpar ersatt efter haveri för säker utpumpning från slamförråd med ökad TS-halt. 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Två slampumpar ersatt efter haveri minskar även energiförbrukningen. 12. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Produkter med hälso- eller miljöpåverkan och som används i process finns sammanställda i databas gemensam för Tekniks verksamheter. Under året har åtta produkter innehållande fem prioriterade utfasningsämnen tagits bort från alla reningsverkens driftavdelning. 10

11 Produkter som innehåller prioriterade ämnen krävs för maskinellt underhåll, som i nuläget inte ersättas. Speciell driftprovtagning med kvicksilver kuvett hanteras i ett slutet system med nationell dispens. 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. De största fraktionerna avfall som uppkommer är slam, gallerrens och sand. Slam produceras i reningsprocessen och 1978 m 3 med 4,5 % TS, har transporterats till Hammargårds ARV under året. Gallerrens hanteras som verksamhetsavfall och körs till förbränning för energiutvinning. Rens från externslam sorteras till soptunnor och töms 12 gånger/år. Sand avskiljs till container töms vid behov. Fettfång har tömts för första gången sedan verkets uppstart och körts bort till energiproduktion. Uppströmsarbete görs med riktad information i biofilm och utskick till fastighetsägare och utbildning vid studiebesök och utställningar för att öka kunskap, ändra beteende för minskat rensavfall på reningsverken. Övrigt avfall sorteras i fraktioner för återvinning och brännbart hushållsavfall. Tillstånd för farligt avfall finns att köra till Miljöstation på Trafik & Park, Lantmannagatan. Hantering av miljöfarligt avfall samordnas med Trafik & Park som har en insamlingsaktion. Inget farligt avfall har körts till Lantmannagatan. Hushållsavfall sorteras för återvinning eller brännbart. 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Arbetet med skyddsutrustning för medarbetare fortsätter och är prioriterat. Kontinuerlig kontroll av pumpstationer görs för att minska risken att brädda orenat avloppsvatten i mindre recipienter. Utbildning sker vid studiebesök och information går ut på kommunens hemsida, biofilmer och kampanjer samt med riktade utskick till fastighetsägare för att ändra beteende för att minska förorenande ämnen och skräp till avloppsledningar. Slamkvalitet kontrolleras för att säkra att uppställda krav följs före spridning på åkermark. 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Slam avvattnas på Lerkils reningsverk och prov tas på slam för uppställda parametrar före transport till Hammargårds för vidare hantering. För året är kadmium/fosforkvot 19 på avvattnat slam för transport till Hammargårds reningsverk. Årsmedelvärde för analyserade parametrar följer tidigare år. Inga extremvärden har redovisats. Industriutsläppsverksamheter 5 b Industriutsläppsverksamheter 5 b För verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 5, att följande ska redovisas (ord och uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen): Om alternativvärde eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas. Beslutets innehåll: Ej aktuell Verksamheten omfattas av avloppsdirektivet och det finns för närvarande inga BAT-slutsatser för avloppsreningsverk som inte tar emot avloppsvatten från verksamheter som omfattas av industriförordningen. Verksamhetens tillstånd och villkor redovisas vid punkt 2, 4 och 7. Om statusrapport har getts in ska anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts. Tidpunkt för inlämnadet: Myndighet: Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas. För redovisningen av uppgifterna i punkterna a)-d) nedan kan lämpligen de mallar för redogörelse av BAT-slutsatser som finns på SMP-Hjälp användas i stället, vilka sedan bifogas som bilaga. a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur verksamheten uppfyller den. År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten: Ej aktuell Tillämplig slutsats Bedömning 11

12 b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden ska redovisas. Slutsats Planerade åtgärder Bedömning av tillståndseller anmälningsplikt Planerade ansökningar om alternativvärden Planerade ansökningar om dispenser c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har fortskridit. d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 femte och sjätte styckena. I slutsatserna om bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. Slutsats Kommentar Verksamheter som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar 5 c. Förordning 2013:252 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av förordningen. Kommenterad sammanfattning:ej aktuell 5 c. Förordning 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem. 5 c (andra stycket). För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Resultat från årlig kontroll: Ej aktuell Verksamheter som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall 5 d. Förordning 2013:253 Verksamheter som omfattas av förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel 5 e. Förordningen 2013:254 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av förordningen. Kommentar: Vägledning om vilka uppgifter som bör redovisas finns i Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport. Kommenterad sammanfattning: Ej aktuell Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse 5 h. NFS 2016:6 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Provtagning görs enligt kontrollprogram inskickat till Miljö & Hälsoskydd 2017, för att säkerställa att utsläppskrav i tillstånd uppfylls enligt Naturvårdsverket föreskrifter NFS 2016:6, se Tabell 4 och Bilaga 2 och 6. Provtagning, analys och hantering av slam görs enligt SNFS 1994:2, se även p 5i. Driftanalyser av tillståndsparametrar görs av ackrediterade laboratorium vid Hammargårds ARV och externt. Metall- och slamprover skickas för analys till externt laboratorium. Ingen bräddning sker normalt från reningsverket. Bräddning på ledningsnät mäts eller beräknas och redovisas i bilaga 4. Uppställt kontrollprogram för avloppsvatten och slam följs med dokumentation för att säkerställa reningsverket följer uppställda villkor och inte överskrider förväntad miljöpåverkan på recipient. Tabell 4. Provtagningsprogram Lerkils reningsverk Inkommande (tabell 2) Utgående (tabell 6) Slam (tabell 8) Kontinuerlig flödesmätning Ja Ja ph Ja Ja Ja BOD 7 52 dp 52 dp Ja COD Cr 52 vp 52 vp Ja Suspenderad substans* 52 dp 52 dp Totalfosfor 52 vp 52 vp Ja Ammoniumkväve 52 dp Ja Totalkväve 52 dp 52 dp Ja Lagstadgade metaller Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni 12 vp 12 vp Ja * Ej ackrediterad analys dp = dygnsprov vp= veckoprov Vald flödesmätpunkt av utgående renat avloppsvatten är inkommande tryckledning där flöde mäts med bäst teknik, magnetisk induktiv flödesmätning med mindre än 1 % felmarginal. Reningsverk är slutet system där inkommande flöde är lika med utgående flöde där bräddavledning sker i en separat flödesmätning. 12

13 Ingen bräddning sker från reningsverket. Bräddning på ledningsnät mäts eller beräknas och redovisas i bilaga 4, se även Tabell 6. Utgående renat avloppsvatten har hållit en kvalitet som varit minst 10 % bättre än uppställda gränsvärden. Renings- och utsläppskrav för avloppsvatten från tätbebyggelse avgörs bland annat av tätbebyggelsens storlek, enligt EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) implementerat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Tätortens storlek uppskattas baserat på föroreningsmängd som uppkommer inom tätbebyggelsen. Belastningen uttrycks som maximal genomsnittlig veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe), Tabell 5. Tillståndsgiven belastning för Lerkil reningsverk är 10000pe som följer krav på uppsamling och rening av avloppsvatten före utsläpp. Max gvb är en del i verksamhetens planering och ingår i en utredning av kommunens behov av avloppsreningskapacitet. Tabell 5 Maximal genomsnittlig veckobelastningen (max gvb) angiven i personekvivalenter (pe) Lerkils ARV Örvig tid Påsk Övrig tid Sommar (Juni, Juli, A Övrig tid Bofast befolkning totalt inom tätbebyggels Icke bofast befolkning inom tätbebyggelsen 0 Industribelastning Förväntad ökad belastning de närmaste 10 å Säkerhetsmarginal Summa Icke avrundad max gvb 7280 Max gvb avrundat 8000 Verksamheter som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:2 om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 5 i. SNFS 1994:2 Här redovisas en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av föreskrifterna. Slam producerat på Lerkils ARV och provtas enligt provtagningsprogram i kontrollprogram som del i Revaqslam från Hammargårds ARV, se Tabell 5 för provtagning på Lerkils reningsverk. Slamhantering och efterlevnad av SNFS 1994:2 redovisas i Hammargårds miljörapport. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. 1 Anslutningar och ledningsnätuppgifter 2 Inkommande avloppsvatten och externslam 3 Bräddningar och bräddmängder 4 Bräddningsuppgifter från ledningsnätet 5 Bräddning vid avloppsreningsverket 6 Utgående vatten 7 Grovrens, sand, slamstabilisering och slammängder 8 Slamanalyser 9 Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, miljöfarligt avfall 10 Utförda åtgärder på ledningsnätet och pumpstationer 11 Provtagningspunkter recipientkontroll 12 Pumpstationer 13 Tillrinningsområde för reningsverk Miljörapporten har framtagen av: Charlotte Bourghardt Miljöingenjör Jimmy Johansson Drifttekniker