Svenska naturreservat och nationalparker - En outnyttjad resurs!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska naturreservat och nationalparker - En outnyttjad resurs!"

Transkript

1 Svenska naturreservat och nationalparker - En outnyttjad resurs!

2 Innehållsförteckning Värna, vårda visa att förvalta och nyttja skyddad natur...2 När folket kom till naturreservaten i Östergötland...3 Diskussion: Utveckling av naturreservatsguidningar...4 Naturen med invandrarens ögon...6 Diskussion: Integration till naturen hur gör vi?...6 Funktionshinder i naturen...8 Diskussion: Funktionshinder i naturen...9 Vad vill turisten ha? exempel från Göta Kanal...10 Diskussion: Tjäna pengar på naturreservat?!...11 Vem är nationalparksbesökaren?...12 Trender för naturturism utanför Sverige...14 Natur för livskvalitet...15 Hur går vi vidare i arbetet?...16 Naturvården en kraft i samhällsbyggandet...17 Tack!...19 Deltagarlista...20 Svenska naturreservat och nationalparker en outnyttjad resurs är titeln på en konferens som hölls i Linköping på Konsert & Kongress den februari Arrangörer var Länsstyrelsen Östergötland och Naturvårdsverket. Medfinansiärer var EU, EG:s strukturfonder. I samband med konferensen visades en utställning om Guideprojektet Östergötlands naturguidningar, utställningen var producerad av Länsstyrelsen Östergötland och formgiven av Roland Törnkvist, Modell & Utställningsteknik, Linköping. Dokumentationen är producerad av Länsstyrelsen Östergötland Medfinansiärer är Naturvårdsverket och EU, EG:s strukturfonder. Text: Andreas Nilsson, Vetenskapsjournalisterna, Stockholm. Framsidefoto: Kenneth Claessson, Malin Granlund-Feldt, Thomas Johansson, och Hanna Sterve. Illustrationer: Niklas Johansson Layout: Lisa Johansson, Länsstyrelsen Östergötland. 1

3 Efter ett hjärtligt välkomnande på Alla hjärtans dag från Lisa Johansson, Länsstyrelsen Östergötland, inledde Östergötlands landshövding Björn Eriksson seminariet med att förklara att naturvård och friluftsliv ligger honom varmt om hjärtat. Hans förklaring till att länet lyckats genomföra projektet var att östgötar har humor och bra sittfläsk något som gör att de orkar prata länge och medryckande i det viktiga arbetet med att bredda projektet så att det inte bara är en angelägenhet för Länsstyrelsen. Kommunerna och markägarna har varit viktiga partners. När nu de EU-finansierade guideprojektet går mot sitt slut förklarade Björn Eriksson att det nog var uteslutet att lyckas övertyga EU om nya pengar. Det är dags att försöka få projektet att fortsätta av egen kraft, och då gärna som ett fortsatt gemensamt projekt i Östergötland med alla 13 kommunerna. Utmaningarna Östergötlands landshövding Björn Eriksson inleder konferensen. Foto: Malin Granlund-Feldt Svenska naturreservat och nationalparker Konferensvärdinna Lisa Johansson välkomnar alla till konferensen. Foto: Johanna Ludvigsson framöver är att lära sig mer om upplevelserikt friluftsliv och hur det kan få en kommersiell inriktning som drar med sig små företag. En annan är att ha ett tydligare fokus på konkreta insatser inom hälsoområdet. Värna, vårda visa att förvalta och nyttja skyddad natur Per-Magnus Åhrén från Naturvårdsverket hoppas att idéerna från guideprojektet ska kunna spridas över landet. Ackompanjerad av vackra naturbilder påminde han om den unika bredden i landet här finns allt från hisnande fjäll och orörd vildmark till nära natur för helgutflykter och friluftsliv i vardagen. Naturvårdsverket tillhandahåller resursen för dessa upplevelser genom att skydda värdefull natur, både långt borta och där människor bor. Förutom landets 28 nationalparker har vi även naturreservat i Sverige, vilka tillsammans utgör ca 11,5 procent av landarealen och 4,5 procent av våra havsområden. Däremot är Naturvårdsverket sämre på att marknadsföra vilka kvalitéer som finns och vad man kan uppleva, något som är en utmaning inför framtiden. Per-Magnus Åhrén hänvisade till en rapport från Mistra Per Magnus Åhrén, enhetschef på Naturvårdsverket talade om vikten av att visa upp våra skyddade naturområden. Foto: Johanna Ludvigsson som visar att naturvård har ett starkt stöd bland svenska folket. Många vill också att det ska vara lätt att besöka skyddade områden. Naturvårdsverket höjer nu ambitionen i förvaltningen för att göra 2

4 områden mer tillgängliga och att locka dit människor genom programmet Värna- Vårda-Visa till Man vill också underlätta regional utveckling, och här är riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden på gång. En viktig del är också information för att öka utbytet för besökarna. Per-Magnus nämnde bland annat naturvägledning och guidning samt att förbättra entréerna till skyddade områden för att ge ett bra första intryck. Man har också tagit fram en nationell plan för naturum med riktlinjer för bemanning och verksamhet samt satsar på den nya gemensamma svenska webbsidan naturportalen. Dessutom kommer en guidebok om de 101 finaste naturreservaten våren När folket kom till naturreservaten i Östergötland Dan Nilsson är projektledare för guideprojektet vid Länsstyrelsen Östergötland. När han för åtta år sedan skrev de första orden i ansökan till EU hade han aldrig kunnat tro att allt skulle avslutas så här med en fulltecknad konferens med handplockade experter som föreläsare. De två konferensdagarna markerar ett avslut, men också en nystart i arbetet. Under projektet har vi lärt oss att här finns en jättepotential och det återstår fortfarande mycket jobb för att nå alla mål som satts Naturguidning vid Sättra ängars naturreservat, Östergötland. Foto: Kenneth Claesson upp. Dan Nilsson hoppas att konferensen lägger en grund för diskussionen om hur vi Dan Nilsson, projektledare för Östergötlands guideprojekt, förklarade hur viktigt det är med bra parkeringar och information i reservaten. Foto: Malin Granlund-Feldt ska gå vidare genom att redovisa både framgångar och misslyckanden. Han såg också fram emot många innovativa idéer en förutsättning för att verksamheten ska gå framåt. Idén till guideprojektet grundades när Dan såg stora brister i infrastrukturen till naturreservaten. Skyltar saknades eller hängde på trekvart, p-platserna var för små och leder var dåligt skyltade. Och att det var så var egentligen inte konstigt, eftersom små anslag tvingade Länsstyrelsen att prioritera skötsel och skydd av naturvärden. För att kunna förbättra besöksanläggningarna i reservaten söktes pengar från EU:s strukturfonder. Man började med att välja ut ett tjugotal områden som bedömdes mest publikt intressanta. Här förbättrades infrastrukturen med uppdaterade skyltar på flera språk och en centralt placerad anslagstavla, vägarna gjordes i ordning, parkeringarna utökades och vandringslederna markerades tydligt. Om vi bjuder in måste vi löpa linan ut och se till att människor får ett bra besök förklarade Dan. Han påpekade att man inte heller får vara för rädd för att göra om 3

5 naturen, till exempel genom att bygga häckningsöar för skrattmås nedanför ett fågeltorn för att ge fler möjlighet att se fåglarna. Samtidigt är det viktigt att åtgärderna inte leder till att naturvärden förstörs. Efter upprustningarna startade den andra delen i projektet, som handlade om att genomföra guidningar i reservaten. Dels bjöds fasta guidningar till subventionerade priser, och dels gruppguidningar som kunde beställas av t.ex. företag eller föreningar. Totalt har man guidat personer under sju år. Ringmärkning inför allmänheten är ett populära inslag i guidningarna vid Tåkern. Foto: Kurt Adolfsson Delaktighet och lokal förankring har varit avgörande för framgångarna. Dan förklarade också att EU-pengar inte har varit allt för projektet. Alla som har velat har fått vara med från kommuner genom samarbetsorganet till Vägverket, Sveaskog och Östsam. Det har till exempel lett till ett naturum och en naturskola på Omberg som båda blivit en succé. Kontentan är att tillsammans kan man göra mycket mer. Efter första omgången av projektet insåg man att det fanns grupper som inte nåddes; barn, invandrare och människor med funktionshinder. Det visade sig att lärare tyckte att det var för dyrt att ta sig ut i naturen och de kände att de kunde för lite själva. En lösning blev subventionerade bussturer till naturskolan på Omberg där en naturpedagog mötte upp. När det gäller personer med funktionshinder krävs ofta enkla lösningar, även om okunskap har gjort att det lätt blir fel i början, med bland annat för branta ramper upp till fågeltorn. Arbetet för ökad integration har skett i samarbete med invandrarföreningar. Först har man träffats inomhus, därefter i hemma-naturen och slutligen på Omberg. Här har projektet fått upp ett intresse enligt Dan, men även här har okunskap lett till fel som att information på arabiska häftats i fel ände eller att det serveras ärtsoppa med fläsk på utflykten med många muslimer. När det slutligen gäller den kommersiella delen är det viktigt att komma över inställningen att det är fult att tjäna pengar. Och för att komma vidare behöver vi kanske fundera över laguttagningen och inte bara vara biologer som ska försöka få till regional utveckling. Dan berättade lite frustrerad om att många åker buss till lågprisvaruhuset Ge- Kås i Ullared borde inte bussbolagen likväl kunna få lönsamhet på naturbesök med blommande orkidéer på Omberg, god lunch och fågelskådning i Tåkern? Diskussion: Utveckling av naturreservatsguidningar Anders Eriksson från Naturvårdsverket ledde diskussionen. Först fångade han upp fler goda exempel som liknade guideprojektet i Östergötland. Eva Sandberg från Naturskyddsföreningen i Stockholm berättade om guideverksamheten Ut i naturen där man utbildat guider, tagit fram handledningar för guidning och lockat många människor genom att annonsera gratis i tidningars kalendarier. Joakim Norgren, på skogsförvaltaren Skogssällskapet, förklarade hur man arbetar med guidningar och naturskolor i Region Skåne. Ulla-Britt Forsgren från ideella föreningen Linköpings Ekopark talade om sina guidningar i ett ekområde som nu hotas av ett byggprojekt. Lena Ingvad, Lunds kommun, berättade om ett projekt med naturbussar för skolor och allmänhet till bestämda mål där guidning ingår i biljettpriset. Därefter kom diskussionen in på frågan om vem som ska guida i naturreservat. 4

6 Gunnar Zettersten som representerade Nordiska ministerrådet, efterlyste en certifiering för att garantera en kompetent guidning. Lisa Johannson, Länsstyrelsen Östergötland och Anna Lindhagen, Länsstyrelsen Jönköping påminde om att subventionerad guidning i skyddade områden bör ha som syfte att sprida kunskap, och inte bara att människor ska ha trevligt i naturen. Det ställer också krav på guiderna. Ett argument som dök upp var att det också är viktigt med certifierade guider för att konkurrera om internationella turister. Andra tyckte tvärtom att en certifiering av naturkunskaper inte var lönt. Åsa Lagerlöf, Länsstyrelsen i Stockholm, tyckte att det var viktigare att få igång guidning på bred front för att få ut folk i naturen. Tomas Carlsson från Hällefors kommun pekade på att det viktiga var en pedagogisk ådra. Besökare på kommunens upplevelsecentrum tyckte bäst om teaterstudenter, inte de guider som hade biologutbildning. Flera andra berättade också att man hade guider som inte hade någon regelrätt utbildning, men som fungerade mycket bra. Lennart Wessberg, Naturinformation i Härnösand, berättade om en förstudie kring certifiering av naturguider han gjort på uppdrag av Länsstyrelsen Västernorrland. Idag finns över 15 olika benämningar på naturguider så behovet att hitta ett gemensamt system är stort. Det han föreslår bygger på en grundläggande nivå för guidning i linje med Sveriges guideförbund SveGuide, därefter en certifiering för naturguidning som kan byggas på med specialkunskaper. Även han betonade att den sociala kompetensen är viktigast för en naturguide, därefter kommer att hitta i området och först på tredje plats naturkunskaperna. En arbetsgrupp arbetar vidare och söker någon som kan ta över idéerna. En fråga om att ta betalt eller inte fördes också. Nils-Otto Nilsson som driver ett guideföretag förklarade svårigheten att få lönsamhet i konkurrens med starkt subventionerade guidningar. Många tyckte att det offentliga bör kliva av när det finns kommersiell bärkraft i ett område, eftersom det är viktigt att visa att det går att tjäna pengar på naturvården. Joakim Norgren tror att guidningar måste utökas till att även rymma logi, mat och prylar för att de ska bli lönsamma. Gunnar Zettersten tyckte att subventionerad verksamhet för att visa upp skyddade områden inte var fel, och jämförde med kulturområden där många museer har fri entré och teatrar och operor har stora statsstöd. Andreas Eriksson berättade att man på Naturvårdsverket ingår i ett arbetslag som jobbar med att ta fram ett system för att certifiera naturguider. Foto: Malin Granlund-Feldt Anders Eriksson avslutade diskussionen med att säga att arbetet med friluftsliv har fått ny fart inom Naturvårdsverket. Certifiering/auktorisation av naturguider är på agendan och här samarbetar man med Riksantikvarieämbetet. Det pågår flera projekt för att utveckla naturvägledning. Det finns en fundering på att lägga den verksamheten inom en nationell centrumbildning. Han berättade också att arbetet med en nationell naturportalen på webben pågår. Målet är att det där kommer att vara möjligt att leta efter guidningar och andra evenemang både geografiskt och fördelat på typ av aktivitet. 5

7 Naturen med invandrarens ögon Miljöinspektörerna Daniel Eek och Yusra Moshtat berättade om sitt integrationsarbete i Göteborg och lockade till många igenkännande skratt om fördomar och kulturkrockar. En grundtanke för dem är att alla har olika förutsättningar att kunna använda naturen som en resurs. Var vi är uppväxta och hur vårt liv ser ut gör att det krävs större insatser för att få ut vissa i naturen. De inledde med vackra bilder på ökenlandskap, isiga berg och tropiska skogar och landade bland röda stugor med vita knutar en resa från olika hemlandskap till den svenska naturen som många invandrare Yusra Moshtat och Daniel Eek berättade engagerat om möten med invandrare i sitt arbetet med att sprida information om miljö och natur. Foto: Malin Granlund-Feldt gör. Yusra Moshtat som kommer från Irak har bott i Sverige sedan Hon förklarade att många invandrare inte har samma positiva förhållningssätt till naturen som infödda svenskar. För henne tog det tio år innan hon var redo för regnkläder och stövlar och hade lärt sig att tycka om naturen och se den som ett ställe för avkoppling. Orsakerna till den otrygghet invandrare ofta känner beror på krigserfarenheter och att landskapet kan dölja minor, rädsla för kriminalitet och att många är vana vid en natur med farliga djur. Sveriges kalla och blöta väder gör också att vår natur känns mindre inbjudande. Idag har 14 procent av landets befolkningen invandrarbakgrund. Barn ärver sina föräldrars beteende och risken är stor att allt fler människor inte ser naturen som en resurs i framtiden förklarade Yusra. Samtidigt visar många undersökningar att invandrare mår dåligt och missar de goda hälsoeffekter som friluftsliv kan ge. Yusras och Daniels arbete började med att de ville nå ut med miljöinformation till invandrartäta områden där miljö- och hälsoförhållandena ofta är mycket dåliga. Samtidigt kan många som bor där inte läsa och skriva. Följden blev att de såg naturen som en bra lokal att informera i för att få en förståelse för miljöskydd måste det finnas en relation till naturen. Daniel Eek förklarade att naturen också är en bra plats att arbeta med de fördomar vi bär både svenskar och invandrare. Det han och Yusra talar om när de träffar invandrargrupper är allemansrätten, nedskräpning, rädslan för att gå vilse och de många markerade leder som finns som hjälp. Dessutom lär de ut några vanliga blommor, träd, svampar och bär som är lätta att känna igen. Även naturhistoria och istider är populärt att berätta om många invandrare blir väldigt fascinerade när de förstår att det legat en kilometer is över Sverige. En nyckel för att lyckas enligt Daniel och Yusra är att inte krångla till det. Det man gör ska vara lättillgängligt, och meningen är inte att gruppen ska kunna tenta av 10 poäng biologi efteråt. Det viktiga är själva mötet och att man tillsammans har en trevlig stund i naturen. Det är också viktigt att veta lite om dem man ska möta och visa att man bryr sig. Ett exempel är att även våga tala om sociala frågor, som problem med arbetslöshet och diskriminering. Diskussion: Integration till naturen hur gör vi? Daniel Eek och Yusra Moshtat frågade efter andra exempel på hur man arbetar med naturen som en plats för integration. Regionmuseet i Kristianstad med projektet Kulturell mångfald möter biologisk mångfald hjälper invandrarföreningar och svenska naturföreningar att träffas. Projektet har varit lyckat och både svenskar och invandrare har lärt sig mycket av varandra. Inom Östergötlands guideprojekt har träffar 6

8 och naturutflykter gjorts med invandrargrupper, bland annat pensionärsföreningen PRO-internationell. I projektet har också information om naturområden översats till flera språk. I Umeå finns naturguidning för SFI-klasser (Svenska för invandrare) som ger en introduktion till svensk natur och friluftsliv. I Region Skåne sker samarbete med en föräldraförening med bara invandrare inom forskningsprojektet Minna som Centrum för biologisk mångfald driver. I Norge arbetar föreningar för barn och ungdomar med att starta integrationsverksamhet. Att man samtidigt inte kan generalisera och säga att alla invandrare är ovana i naturen påminde Zahra Bayati om. Hon är mulleledare och sitter i Friluftsrådet och har biologexamen från både Iran och Sverige. Den enskilda uppväxtmiljön och familjens En grupp modersmålslärare från Norrköping guidas på Omberg genom guideprojektets integrationssatsning i Östergötland. Foto: Kurt Adolfsson intressen spelar många gånger en större roll. Många svenskar har förlorat kontakten med naturen och stannar också gärna inne vid dåligt väder. Ett flertal tips på vad man kan göra sammanställdes: Grilla och laga mat tillsammans utomhus. Tala om ätliga växter, vilket många invandrare kan mycket om. Jämför likheter och skillnader mellan olika länders natur och vanor nyttja deltagarnas kunskaper. Erbjuda guidning med tolk. Genomför barnvandringar med blandade klasser från olika skolor. Engagera de naturskolor som finns runtom i landet. Testa att vara ute kort på vintern en halvtimme räcker och man hinner inte börja frysa. Visa innan utflykten hur man klär sig praktiskt och varmt och sök pengar för att köpa in lite extra varma kläder och stövlar. Bra att tänka på är också att göra det enkelt till både innehåll och språk, samt att dela upp arbetet mellan olika parter som kommuner, länsstyrelser och föreningar så blir det inte så betungande och fler känner sig delaktiga Deltagarna diskuterade hur man når ut till invandrargrupper. Att vända sig till föreningar, SFI-klasser, modersmålslärare etc. är en bra start. Att gå via skolor är bra för att nå både barn och föräldrar, som kanske inte låter barnen följa med på friluftsdagar för att de tycker att det verkar farligt. Personlig kontakt är mycket vikigt. Skriftlig information, särskilt om den är på byråkratsvenska, är svår för många. Att översätta information kan vara bra, men den sprids bättre via föreningar, skolor, flyktingmottagningar och bibliotek än bara på hemsidor. För alla som inte kan läsa är muntlig informationen nödvändig. Närradion är en både billig och praktisk informationskanal. Daniel Eek och Yusra Moshtat förklarade att deras projekt nu är slut, även om de i mån av tillgång på pengar fortfarande gör utflykter ibland. Men arbetssättet på förvaltningen har ändrats en del tack vara projektet, och de två försöker sprida sina idéer och hjälpa andra att komma igång med liknande arbeten. En erfarenhet är vikten av att låta deltagarna, till exempel invandrarföreningar, känna sig delaktiga och ta reda på deras önskemål om vad de vill lära och göra. Det är tyvärr alltför vanligt att de känner sig utnyttjade av myndigheter. Och det har varit lättare att jobba med kvinnor än män. Kvinnorna är oftast mer villiga att ta till sig ny kunskap och uppskattar att få vara för sig själva en stund. Daniel och Yusra 7

9 berättade om en kvinna som varit med utan att kunna svenska, men som stolt visat upp det naturområde hon hade lärt känna för långväga släktingar istället för att ta med dem och shoppa. Funktionshinder i naturen Bengt Lindqvist, ordförande i Centrum för handikapp- och rehabiliteringsvetenskap och f.d. statsråd, berättade om situationen för en annan grupp som har svårt att komma ut i naturen människor med funktionshinder. Han konstaterade att samhället bygger på myten om att alla ser hör och rör sig utan hinder. Det största problemet för honom som blind och andra med olika typer av funktionshinder är att människor tror att det är någon annans ansvar att se till att de erbjuds samma möjligheter som alla andra. Den svenska handikapprörelsens har varit en föregångare internationellt, och arbetet för ett samhälle för alla har idag spritt sig över världen och även tagits upp av FN. Bengt Lindqvist (t.h.) berättade hur underbar känslan är att som synskadad kunna vistas i naturen på egen hand. (Ulrika Carlsson t.v.) Foto: Malin Granlund-Feldt Människor med funktionshinder, om vi även räknar in äldre, utgör procent av befolkningen. De har liksom alla andra behov och drömmar. Många älskar naturen, men upplever olika hinder som försvårar ett spontat friluftsliv. Tyvärr handlar anpassning ofta om att ge upp saker förklarade Bengt Lindqvist. Själv älskar han havet, och hur han ordnat sitt boende på en ö utanför Stockholms visade hur relativt enkla insatser kan göra otroligt mycket. Med hjälp av två ljudfyrar på bostadshuset och bryggan har han fått möjlighet att röra sig fritt på tomten och kan lätt ta sig mellan vattnet och hemmet en otroligt frihet. Han förklarade att det finns två komplementära vägar för hur samhället kan nå målet att alla ska få leva med samma villkor. Den ena bygger på stöd till enskilda människor och innefattar sjukvård, rehabilitering/habilitering och hjälpmedel. Här finns många tusen specialister runt om i landet som står för stödet. Och även om det kostar mycket pengar är den vägen ändå relativt lätt att ordna på politisk väg. Den andra vägen bygger på att fysisk planering och samhällsfunktioner byggs upp med hänsyn till alla med funktionshinder. Det kräver kunskaper och engagemang hos alla som deltar i den processen, och är betydligt svårare att ordna eftersom det bygger på alla människor måste inse att de har ett delansvar. En central fråga är just vem som har ansvaret för anpassning till funktionshindrade. Här är dock lagen som följde när Handikapputredningen som lades fram i början av 90-talet klar den revolutionerande principen säger att den som har ansvar för en verksamhet eller aktivitet är också den som ska se till att den är tillgänglig för alla. Samarbetspartners i det arbetet är bland annat Hjälpmedelsinstitutet som gärna vill 8

10 vara med även ute i naturen. Inom projektet Rikare fritid som drivits ihop med olika länsstyrelser har många bra idéer kommit fram. Allt är väl dokumenterat och finns på hemsidan under Handikapporganisationer går att nå via paraplyorganisationen för handikapporganisationer i ditt län på distrikten för Synskadades riksförbund finns under Även Handikappidrottsförbundet och olika pensionärsorganisationer är bra partners i arbetet. Diskussion: Funktionshinder i naturen Agneta Lindkvist, ordförande för Handikappförbundens samarbetsorgan i Östergötland ledde diskussionen och inledde med att påminna om att alla människor har samma behov inte olika behov. Däremot kan människor med olika typer av funktionshinder ha behov av olika insatser. Det är också mycket viktigt att bli sedd som person och inte som funktionshindrad. Den som har diabetes är inte diabetiker, utan en person som råkar ha just denna funktionsnedsättning. beskrevs satsningen inom delprojektet Natur för alla i Östergötland. Det har inneburit åtgärder i hela länet, men störst fokus har legat på Omberg-Tåkernbygden. När det gäller rörelsehindrade finns tillgängliga vandringsleder, observationsplattformar, en fiskebrygga och utställningarna Ombergs naturum och Vätternrummet. Tillgängligheten har med mycket enkla medel höjts även vid några andra naturreservat runt om i länet. När det gäller tillgängligheten för synskadade i Omberg-Tåkernbygden finns detaljbeskrivningar av hur man hittar och vad som finns att se i respektive område inläst som talbok. På vandringsleder vid Glänås, Tåkern och Stocklycke, Omberg Såväl personer med barnvagn som med rullstol kan ta sig via rampen upp till plattformen vid Glänås, Tåkern och njuta av utsikten och fågellivet. Foto: Kurt Adolfsson Agneta Lindqvist, berättade om samarbetet mellan HSO och Länsstyrelsen Östergötland i guideprojektets satsning på tillgänglighet för personer med funktionshinder. Foto: Malin Granlund-Feldt Tillsammans med Monica Ericson från Synskadades riksförbund Östergötland finns även taktila kartor samt ledrep och räcken. Fågelskådning för personer med synskador har också arrangerats samt naturskola för barn med synskador och barn med förståndshandikapp. Mycket finns dock kvar att göra för personer med andra typer av funktionshinder, till exempel personer med nedsatt hörsel. Många frågor om tekniska lösningar och normer kom upp. Olle Jonsson vid Länsstyrelsen Östergötland ska samla bilder och information från åtgärderna i Omberg- Tåkernbygden och från andra källor. De finns på Länsstyrelsen Östergötlands hemsida (se under naturvård) från slutet av mars. Länsstyrelsen Östergötland anordnar också en rundresa i 9

11 Omberg-Tåkernbygden för intresserade den 23 april. Inbjudan skickas ut till alla deltagare på gruppseminariet. Att ökad tillgänglighet i naturen för funktionshindrade ligger rätt i tiden visade den spännande diskussion som följde, och entusiasmen hos deltagarna var stor. På flera håll i landet är åtgärder på gång. Det påpekades att det är viktigt att göra enkla åtgärder även i objekt där man inte gör särskilda satsningar. Många lösningar handlar om kunskap och inte om ekonomi. Och även investeringar som är kostsamma är investeringar för framtiden. De måste visserligen skötas om, men behöver ändå knappast bli dyrare än anläggningar med dålig tillgänglighet. Samarbetet med handikapprörelsen och misstagen som sker om man inte har det diskuterades. Efter flera inledningsvisa misstag blev åtgärderna i Östergötland en stor framgång efter kontakter med handikapprörelsen, men det räcker inte med brev eller telefonkontakt utan kräver möten och konkreta diskussioner. En lärdom är att handikapprörelsen måste vara med så tidigt som möjligt i planering och utformning av åtgärder, kanske redan innan skötselplanen för ett reservat upprättas eller vid diskussionen om vilka objekt som är mest angelägna att göra mer tillgängliga. Till exempel är det kanske viktigare att göra åtgärder i ett närliggande skogsområde än i en svårtillgänglig skog med höga naturvärden. Mats Linder, Synskadades riksförbund i Östergötland, påpekade att utan dialog med handikapprörelsen riskerar man att skjuta över målet och göra åtgärder som inte önskas eller behövs. Camilla Sörenson, Bohusläns museum, berättade om EUprojektet Tillgänglig Västkust som tagit fram en detaljerad mall för inventering av tillgänglighet i naturområden i samarbete med Handikappkommittén ( länkad från Länsstyrelsen Östergötlands hemsida se under naturvård). Eva Lindberg från projektet med närnaturguider tog upp problemet att guider/personal inte har vana att möta personer med funktionshinder. Även här finns hjälp från handikapporganisationerna. SRF Östergötland kan organisera kurser i hur man bemöter synskadade. Sebastian Nikula, De Handikappades I utställningen under konferensen kunde man få träffa personer från SRF och HSO i Östergötland och bland annat se hur man gör punktskrift. Foto: Malin Granlund-Feldt Riksförbund i Stockholm tog upp problemet med att färdtjänst och taxi ofta inte hittar till naturområden. Det är inte heller självklart i alla kommuner att färdtjänsten gäller. Samtidigt är många besöksmål, till exempel i Omberg-Tåkernbygden, inte tillgängliga med kollektivtrafik. På hemsidan har Skogsvårdsstyrelsen och De Handikappades Riksförbund tagit fram manualer för arbete med tillgänglighet och natur. Vad vill turisten ha? exempel från Göta Kanal Claes-Göran Österlund, VD för Göta kanalbolag, dök upp utklädd i full uniform som Baltzar von Platen, kanalens byggherre. Han berättade att kanalbolaget bildades 1810 i samband med att bygget började. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget 10

12 övertogs av staten. Baltzar von Platen erkände att han överskred budgeten sju gånger och att bygget tog tre gånger längre än beräknat, men till slut stod allt klart Sveriges största upplevelseområde, som Claes-Göran Österlund kallar det, lockar 2,5 miljoner besökare årligen. Av dessa kommer endast en tiondel i egna båtar, så landturismen står för den klart största konsumtionen. Men båtarna är de viktiga skådespelarna och landturisterna är publiken. Sammantaget är bolaget framgångsrikt och alla pengar som går med vinst plöjs ned i verksamheten. Det ambitiösa och genomtänkta sättet att driva och samla alla längs kanalen inom projektet Längs Göta kanal är central i Det är viktigt att bjuda på lite show om man ska locka folk, förklarade Claes-Göran Österlund som kom utklädd till Göta kanals grundare Baltzar von Platen. Foto: Malin Granlund-Feldt turismsatsningen, till exempel för att få de femtio matställena längs kanalen att hitta en egen profil så att inte alla erbjuder samma utbud. För att stimulera fler entreprenörer längs kanalen arbetar bolaget även med affärsutveckling. Och det gäller att personer inser att de måste arbeta 20 timmar om dygnen under högsäsong. Claes-Göran berättade om trender han ser inom sin del av turistnäringen något som kanske kan inspirera alla som arbetar med skyddade områden. Barn är en målgrupp för att locka med hela familjen. Dessutom kan de bli trogna besökare under många decennier. Här har man tagit fram små böcker om maskotarna Baby Nessie och grävlingarna Göte och Göta. Man utnyttjar också modern teknik och har bland annat satt upp gratis trådlöst Internet i några hamnar längs kanalen och erbjuder detaljerade väderprognoser på nätet. Att bjuda på upplevelser är ett annat mål ett exempel är uniformen Claes-Göran alltid uppträder i när han talar om kanalen. Det är också viktigt att bjuda på överraskningar, som i somras när man bjöd på bananer i slussarna med en hälsning från solen när det regnade som värst. Man erbjuder också lite mer exklusiva upplevelser, som en flytande bastu. En trend är också att erbjuda helhetslösningar för grupper. När det gäller service ser man till att det finns servicehus med enklare köksmöjligheter och toaletter som städas flera gånger om dagen. Man erbjuder också vindskydd och grillplatser med ved och yxa. Och visst sker det skadegörelse och stölder men filosofin är att det bara är att ersätta istället för att stänga igen eller sätta upp tråkiga förbudsskyltar. Idag finns inga skyltar om vad man inte får göra längs kanalen en medveten strategi eftersom Claes-Göran förklarade att de man vill nå ändå inte läser dem. Diskussion: Tjäna pengar på naturreservat?! Claes-Göran Österlund inledde diskussionen med att vidareutveckla en del resonemang. Göta kanal är inget naturreservat, men väl ett Natura 2000-område och ett riksintresse. Kanalbolaget måste på ett eller annat sätt få besökare att betala för upplevelsen av kanalen. I naturreservat finns många begränsningar som inte finns kring kanalen, men för den som ska försörja sig inom naturturismsektorn gäller samma villkor: Hur får man folk att vilja spendera pengar på upplevelsen av ett område? 11

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Möten i naturen. med öppna ögon

Möten i naturen. med öppna ögon Möten i naturen med öppna ögon Yusra Moshtat Miljöinspektör i Göteborgsstad 2004 Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen Vad pratar vi om vid utflykterna? Allemansrätten

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet 1 Allemansrätten en unik möjlighet Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Du använder dig av allemansrätten

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Aktiva Ute Malmö Naturskola

Aktiva Ute Malmö Naturskola Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet i

Tillgänglighet och delaktighet i Socialdemokraterna i Värmdö Värmdö 2010 Tillgänglighet och delaktighet i Värmdö Socialdemokraternas program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning i Värmdö 2010-2014 2

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten

turism fakta Turismen i Fulufjällets nationalpark Forskning om Peter Fredman Lisa Hörnsten fakta turism AKTUELL FORSKNING VID ETOUR Lisa Hörnsten Lisa Hörnsten är programledare för området Natur- och kulturturism på ETOUR och doktor i skogshushållning. Lisas egen forskning fokuserar på naturturism,

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Arvsfonden stödjer goda idéer

Arvsfonden stödjer goda idéer Arvsfonden stödjer goda idéer Människor är möjligheter! Det finns många eldsjälar och innovatörer i vårt avlånga land. En del kan förverkliga sina visioner i näringslivet och andra inom offentlig sektor.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projekt ERIKSGATA Slutrapport Journalnummer 2010-637 Sökande Föreningen Forsviks Varv. Kontakt Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projektets

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013

I DIN VARDAG NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN NR. 3 - OKTOBER 2013 I DIN VARDAG NR. 3 - OKTOBER 2013 NYHETER OCH INFORMATION FRÅN RONNEBY MILJÖ & TEKNIK AB NU GÖR VI FRAMTIDEN BÄTTRE! ENERGI- OCH MILJÖMÄSSAN 19 OKTOBER 2O13 PÅ GYMNASIESKOLAN KNUT HAHN ETT SAMARBETE FÖR

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892

Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892 Friluftsfrämjandet GUIDAR SMÅ OCH STORA ÄVENTYR, SEDAN 1892 - VI FRÄMJAR ETT AKTIVT FRILUFTSLIV FÖR ALLA! Brun Gästrikland Blå Södermanland Grön - Stockholm Naturen är en naturlig mötesplats Ett aktivt

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Att kommunicera allemansrätten 2013

Att kommunicera allemansrätten 2013 Sammanställning av svar från CNV:s uteaktivitetet vid Tankesmedjan för friluftsliv på Djurönäset den 18 april 2013: Att kommunicera allemansrätten 2013 Sammanfattning: Besökarna på Tankesmedjan för friluftsliv

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Välkommen ut i naturen

Välkommen ut i naturen Välkommen ut i naturen Tätt intill Örebro ligger två fina naturreservat, Oset och Rynningeviken. Här finns också Naturens hus som är öppet för alla naturälskare. När kommer du? Ett gott råd, börja vid

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Kronoberg nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker!

Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Utbildningskommittén vill veta vad er klubb tycker! Till Höstkursen 2011 har Svenska Frisksportförbundets utbildningskommitté tagit fram ett flertal olika kurser som vi finner intressanta att ha med under

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem

Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem Samlade erfarenheter från några medlemmar ur Hämta Hem Det som har varit positivt för mig med Hämta Hem att det har varit en väldigt positiv ton i projektet och att man har träffat nya människor, som ger

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer