l Kommun J Person-zcrqanisationsnurnrnar HÅLLBARA STÄDER D Nybyggnad

Transkript

1 HÅLLBARA STÄDER, -S-TA-T-E-:"CN-=-So il H-E N-:C::-T-UC:- GA - UTREDNINGAR Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städerl Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Stockholm 1. Uppgifter om sökande Sökande J Person-zcrqanisationsnurnrnar E~loaterinqskontoret LQlaneri~~ro~ekt) Adress I Postnummer I Postadress Box Stockholm Sökandens kontaktperson IE.post Krister Schultz krister.schultz@ex~l.stockholm.se Telefonnummer (arbete) ITelefonnummer (mobill län Stockholm Projelctbenämning l Kommun Stockholm Norra Djurqårdsstaden - en mil-jöprofilerad stadsdel i världsklass Typ av organisation ~Kommun D Aktiebolag D Privat bostadsföretag ~ Regionalt organ D Allmännyttigt bostadsföretag D Annat Sekretess Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Nej Bidrag söks för: Ä. Investeringsprojekt D Nybyggnad OStadsdel DAtgärd som rör energi pombyggnad D Bostadsområde DAtgärd som rör vatten D Kvarter DAtgärd som rör avfall DAtgärd som rör transporter D Annan åtgärd B. Planaringsprojekt Xl Förstudie nprogramskrivning n Sektorsövergripande utg 4 1 (13)

2 Projektbeskrivning Lämna här en redogörelse för projektet och de åtgärder för vilka stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst 2000 tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Norra Djurgårdsstaden - en fossilbränslefri och klimatanpassad stadsdel. En miljöstadsdel i världsklass. Norra Djurgårdsstaden, fortsatt kallad (NDS), ska få en särskilt fokuserad klimatvision, formulerad som: "NDS - en miljöstadsdel i världsklass"; "År 2030 är NDS fossilbränslefri;", " År 2020 understiger C02 utsläppen 1,5 ton/person (C02 ekvivalenter)"; "NDS är anpassad till kommande klimatförändringar". Staden tar ett brett grepp om miljöarbetet för NDS, som är i utredningsskedet och i området finns stora möjligheter att prova nya innovationer och utvecklingsprocesser med kontinuerlig utvärdering och förändring. Mot denna bakgrund söker Stockholms stad stöd för ett antal initiala projekt, som avser åren : Staden avser att söka för NDS som helhet varav Vl har identifierat följande delprojekt inom området planeringsprojekt: 1. Förstudie hållbara transporter med syfte att identifiera strategier för en utveckling av transportsystemen mot energieffektiva och fossilbränslefria alternativ. Studien består av tre delar. (1) Flytta trafikflöden från ineffektiva och fossilbränslebaserade transportmedel till miljöeffektiv kollektivtrafik samt cykeloch gång, (2) analysera förutsättningar för resurs- och miljöoptimera transportsystemen t ex genom infrastruktur för eldrivna landtransporter och nyttjande av förnybara bränslen där el inte är ett alternativ, (3) anaylsera klimatpåverkan och energianvändning i olika transportsystem inkl. dess infrastruktur ur ett livscykelperspektiv. 2 (13)

3 Projektbeskrivning forts. 2. Energieffektiva entreprenadmaskiner och -fordon samt byggbodar under byggproduktionen. Klimatpåverkan i samband med produktion är i stor utsträckning relaterat till utsläpp från arbetsmaskiner och energianvändning i byggbodar. Syftet med förstudien är att utarbeta specifikationer för kravställande i samband med upphandling av entreprenörer. 3. Ett logistikcenter kommer att upprättas för att effektisera in- och uttransporter tilloch från området under produktionen. Syftet med förstudien är att analysera minskad klimatpåverkan med hjälp av detta logistikcenter genom effektivisering av transportflödet med lotssystemet, minskning av genererade transporter med hjälp av omlastningscentral och minskning av transportarbete för avfall. Inom området Informationsprojekt har följande behov identifierats: 4. Kvantifiering av Ekosystemtjänster är ett starkt sektorsövergripande samarbete kring att tydliggöra ekosystemtjänsternas sociala och ekologiska värden genom att kvantifiera och kommunicera dem. Målet är att åskådliggöra och tydliggöra vad grönstrukturen bidrar till i en stadsdel så att de enkelt och pedagogiskt kan kommuniceras till boende och verksamma. Detta omfattar även hur nätverket av gårdar tillsammans förstärker den biologiska mångfalden samt hur det fungerar som koldioxidsänka. 5. I syfte att åskådliggöra miljönyttan med de kretsloppslösningar som valts att installeras i NDS ska en kretsloppsmodell utarbetas. Syftet är att visualisera resurs- och emissionsflöden och utveckla kretsloppsmodell 2.0 _ nästa steg efter Hammarby Sjöstad. Första modellen var en statisk nivålös modell i två dimensioner. Staden kommer nu att ta fram nästa generation av kretsloppsmodell som baseras på flera nivåer från lägenhets-, stadsdels-, stadens, regional samt nationelloch global nivå. Ambitionen är att forma en integrerad modell för fler aktörer med såväl tekniskt som socioekonomiskt perspektiv. Planeringsverktyget VisuCity, som KTH utvecklat, är inspiration i detta. 3 (13)

4 Åtgärder i projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är tillämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till en miljöstadsdel i världsklass som bygger på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Miljöstadsdelen kännetecknas av tät, trygg och funktionsblandad bebyggelse, levande stadsmiljö och funktionella kopplingar tillomkringliggande naturmiljö, lokal handeloch service och stadens centrala delar. Det är en klimatpositiv stadsdel med hållbara energilösningar, slutna kretslopp och smart miljödesign och anpassad till kommande klimatförändringar och det är lätt att leva och verka på ett hållbart sätt och som engagerar till medborgardeltagande. Miljöprofileringen kräver en bred ansats lnom fem fokusområden där ett av delrnålen är fossilfri till Den hållbara stadsutvecklingen bidrar till bostäder för en ökande befolkning i staden, minskad påverkan på klimat och miljö samt minskade kostnader för energi, materialoch avfalloch bidrar samtidigt till ekonomisk utveckling med nya företag och arbetstillfällen. 4. Stadsplanering I Norra Djurgårdsstaden tar stadsplaneringen i beaktande ett bevarande och utveckling av befintliga verksamheter. Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden bygger på ett genomförande av Översiktsplanen, vilket i sammandrag bygger på strategin om att förtäta staden och planera för en blandad bebyggelse. Stockholms beslut att miljöprofilera stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden innebär att miljö- och hållbarhetsperspektivet lyfts in i alla delar av planerings-, genomförande- och förvaltningsprocessen, från övergripande strukturer för området ner till utformning och byggprocessen för de enskilda kvarteren. Ny, innovativ miljöteknik prövas under stadsplaneprocessen. Ledord för planeringen är trygghet, integration, rekreation och service, biologisk mångfald och hälsosam boendemiljö, effektiv markanvändning centralt l staden med god företagsmiljö, tillgänglig varierad stadsbebyggelse med god kollektivtrafik och gång- och cykelförbindelser. 4 (13)

5 Åtgärder i projektet forts. 5. Integrerade tekniska system Landskapsplaneringen integrerar dagvattenlösningar tillsammans med klimatanpassningsåtgärder och planering av gång- och cykelstråk samt stödjer grönstukturen. Den arkitektoniska utformningen kommer att koppla till kretslopps- och energisystem. Samlat hanteras kretsloppsflödena för att optimera energiutnyttjande och återanvändning där integrerade lösningar eftersträvas. Med smarta elnät skapas förutsättningar för att lokalt producerad energi kan leveras ut på nätet. IKT-lösningar ingår också som en integrerad del i detta koncept kopplat till både energi, transporter och kretsloppsfrågor. Transportlösningar skapas som ger optimala bytesmöjligheter och flexibla lösningar i val av transportmedel. Ambitionen är att skapa optimala förutsättningar för samordning av byggtransporter (logistikcenter) Planeringen av NDS präglas av låg C02-belastning och kretsloppstänkande i alla faser såsom bygg, drift- och förvaltning. 6. Anpassning till kommande klimatförändring Norra Djurgårdsstaden arbetar med olika typer av anpassningsåtgärder för att klara stigande havsnivåer med både åtgärder för översvämningsrisk, stigande grundvattennivåer och hantering av kraftig nederbörd. Grönska och ekologiska samband är en viktig komponent för hantering av regnvatten, kylningseffekt av skuggan och för att skapa vindskyddade miljöer. Projektet har utvecklat en grönytefaktor som omfattar både ekologiska, sociala och klimatfaktorer där klimatanpassning nås genom utformning av mångfunktionella ytor. Projektet planerar också studier om Heat Island effekt för att bättre kunna anpassa stadsdelen för att klara framtida värmeböljor. 5 (13)

6 Åtgärder i projektet forts. 7. Klimateffekter Planering, projektering, byggnation samt drift och förvaltning av Miljoprofilområdet Norra Djurgårdsstaden har direkt bäring på klimatmålen. System för mätning och uppföljning av C02-prestanda kommer att etableras. KTH utvecklar uppföljningsmodell och en road map tas fram för att nå fossilbränslefri stadsdel. I tidigt planeringsskede beräknades transporteffektiviteten av att bygga h centralt i Hjorthagen jmf med en mer sprid utbyggnad i staden. Resultatet visade att C02-utsläppen kunde minska med 2120 ton/år. De förstudier som har direkt bäring på klimateffekter är: 1) Systemstudie transporter: 7925 ton C02/år 2) Energianvändning under byggproduktion: 227 ton C02/år 3) Miljönytta av logistikcenter: 65 ton C02/år 4) Kvantifiering av ekosystemtjänster: studien går ut på att kvantifiera och värdera ekosystemtjänsterna som grönytan ger, däribland tjänsten koldioxidsänka. 5) Kretsloppsmodellen, gå ej att kvantifiera då verktyget används för visualiering, informationssyfte. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal för åtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter Minskad energianvändning..~~.:..~..~.~ ~_\:'l.b:... Andel förnybar energi per använd energienhet J.~.~~. Typ av energibärare ~J~:r:.~.,:,~.~.:::~.~ ~..~.~?~.C?.~~.~.. Totalminskningavkoldioxidekvivalenter 8217 ton C02 Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna 6 (13)

7 Åtgärder i projektet forts. 8. Förutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning Erfarenheterna från Hammarby Sjöstad utgör exempel på att denna typ av stadsutvecklingsprojekt dels genererar stor uppmärksamhet internationellt, och som följd att svenskt kunskaps- och teknikexport främjas på sikt. Norra Djurgårdsstaden Innovation är en arena för kunnande inom hållbar stadsutveckling som utgår från Norra Djurgårdsstaden och ett av verktygen som behövs för att möta de nya utmaningar som miljöprofilsarbetet innebär. Härifrån driver näringsliv, akademi och offentlighet tillsammans olika utvecklingsprojekt som ska bidra till att nå de högt ställda miljömålen. Exploateringskontoret arbetar löpande för att knyta partners och projekt till verksamheten. Fokus är riktat mot företag och organisationer med koppling till utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Men även om verksamheten är under uppbyggnad så tas redan en stor mängd besökare från hela världen emot i Innovation. 9. Organisation för informationsspridning Genom den ordinarie organisationen inom Staden och dess nätverk, finns väl etablerade kanaler för informationsspridning och kommunikation. Norra Djurgårdsstaden har en projektorganisation samt styrgrupp etablerad för beredning, genomförande och ledning. Miljöarbetet leds av Exploateringskontoret och för de olika fokusområdena har brett sammansatta fokusgrupper bildats som ansvarar för måloch strategier inom respektive fokusområde. Dessutom har ett antal projekt etablerats för utredning och genomförande av miljöprofilåtgäder. En arbetsprocess med ett kompetensutvecklingsprogram för berörda byggherrar har utvecklats och miljösamordnare på exploateringskontoret bereder och processar handlingsprogram för de olika utbyggnadsetapperna med projektets tekniska projektledning. Projektet har informatörer som ansvarar för hemsidor, facebooksidor mm där kunskapsspridning sker. 7 (13)

8 Processer i genomförandet av projektet Om bidrag söks för investeringsprojekt ska samtliga fält under denna rubrik besvaras. Om bidrag söks för planeringsprojekt besvaras de frågor som är tillämpliga. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna till varje enskilt fält. Redogörelsen under varje punkt kan omfatta maximalt tecken. 10. Deltagande och inflytande I planeringen är medborgardeltagande viktigt och särskilda gåturer, boendeenkäter mm har genomförts. Miljöprofilarbetet resurssätts med representanter från Stadens olika förvaltningar och bolag, konsulter, resurser från universitet, näringslivet, brukare m fl. Olika former av mötesforum kommer att etableras för att säkerställa hantering av åsikter och erfarenheter. Hänsyn tas till berörda intresseorganisationer. Projektet kommer att ha styrgrupp med förvaltningar och bolag samt beredande råd. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Miljösatsningen - ett initiativ där helhetslösningar och systemtänkande formas i nära samarbete mellan förvaltningar, byggherrar och näringsliv. Förutsättningar skapas för tvärsektoriellt arbete "att bryta traditionella samarbetsmönster". Stadens arbete organiseras utifrån ett tvärsektoriellt perspektiv med deltagande från stadens olika förvaltningar och bolag. Inom de olika fokusområdena som miljöprofilarbetet bedrivs inom är dessutom andra aktörer som särskilt berörs också involverade. Dessutom tillämpas olika former av samverkan som work shops, temadagar, möten, seminarier, studiebesök mm. 8 (13)

9 Processer i genomförandet 12. Samverkan mellan näringslivoch kommun av projektet forts. Samverkan sker mellan staden och de aktörer som är delaktiga planeringsprocesser för att kunna genomföra stadsförnyelseprojektet med experter från bl a konsultbyråer. Samverkan sker med byggherrar och fastighetsägare som redan är involverade i planprocesser i respektive stadsförnyelseprojekt. Hela detta projekt kännetecknas aven hög grad av samverkan mellan Staden och dess förvaltningar samt berörda parter såsom näringsliv, boende, byggbranschens aktörer, skolor och universitet m fl. Exempel på aktörer som deltager i de olika delprojekten är Stockholm Vatten, Fortum, Trafikkontoret-avfall, miljöförvaltningen, Stockholms Hamnar, Mitt-Universitetet i Östersund, KTH, Interaktiva institutet Vasakronan, Ericsson, IVL, NCC, ABB, CESC (Center for sustainable communication på KTH), LRF och "Teknikmarknad" (projekt som initialt startades av Tillväxtverket och KTH)samt många fler parter inom olika sektorer. Samverkan är definitivt mycket bredare och omfattande än normalt. 13. Uppföljning av projektet En central aktivitet i detta projekt är att utveckla och etablera en modell för uppföljning, utvärdering och återkoppling. Staden har med hjälp av KTH initierat ett arbete med att forma en uppföljnings- och utvärderingsmodell för miljöprogrammet genom projektets olika skeden från program till färdig byggnad. Arbetet har även kopplingar till samverkan inom Clinton Climate Initiative. Hösten 2011 kommer nyckeltal och indikatorer att vara formade för de olika miljömålen och projektet kommer att ta fasta på dessa i uppföljningsprocessen. 14. Tidplan Atgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) 2O Atgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 2O (13)

10 15. Kostnadssammanställning Bidrag lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden AI Ange. k nvesterinqsproje t Beräknade kostnader Investeringskostnad Kostnader för uppfyllande av tillämpliga bestämmelser och byggregler Annat offentligt finansieringsstöd till samma åtgärd - Summa stödberättigade kostnader Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) ' B. Planeringsprojekt Ange Beräknade kostnader Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning, sektorsövergripande planering och informationsinsatser 2,2 MSEK Summa stödberättigade kostnader 2,2 MSEK Sökt bidrag (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader)... 1 o-',;.._6_6_m_s_e_k --' Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan med tillhörande bilagor, är sanna. Ansökan skrivs under aven behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära att du får betala tillbaka bidraget. ö~1~~l"~''-'' 2 Ollc::::=-... ~v~ 4--y-... C ;_L-lk-- ~:-.'<,. Krister Schultz ~..~.()..~..1.,}1. rt Sökandens underskrift ~ Namnför1ydligande 10 (13)