Bilaga 5. Kompetensklassning. Ramavtalsupphandling IT-konsulttjänster
|
|
- Kristin Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen BILAGA TILL ANSÖKNINGSINBJUDAN 1 (38) Bilaga 5 Kompetensklassning Ramavtalsupphandling IT-konsulttjänster
2 2 (38) 1. INLEDNING SYFTE KOMPETENSKLASSNING KOMPETENSOMRÅDEN OMRÅDE 1 - VERKSAMHETSUTVECKLING OCH STRATEGI IT-strateg Affärs- och Verksamhetsarkitekt Informationsarkitekt Krav- och Systemanalytiker Metodstödsspecialist OMRÅDE 2 - LEDNING OCH STYRNING Projektledare Projektadministratör Förvaltningsledare Processledare Konfigurationsstyrningsledare (CM) Kvalitetssäkrare OMRÅDE 3 SYSTEMUTVECKLING OCH -FÖRVALTNING Teknisk projektledare Systemarkitekt Systemerare Systemintegratör Systemutvecklare/Programmerare Databasutvecklare Beslutsstöd- & Datalagerspecialist Testare OMRÅDE 4 SYSTEMUTVECKLING OCH -FÖRVALTNING WEBB Teknisk projektledare, webb Systemarkitekt, webb Användbarhetsarkitekt Interaktionsdesigner Grafisk formgivare Tillgänglighetsspecialist Systemutvecklare/Programmerare, webb Gränssnittsutvecklare Testare, användbarhet Testare, webb OMRÅDE 5 TEST Testledare Testdesigner Testare OMRÅDE 6 INFRASTRUKTUR Kommunikationstekniker... 27
3 3 (38) Internet- och intranättekniker Server- och Operativsystemstekniker Lagringstekniker Databastekniker Middleware -tekniker Säkerhetstekniker (Implementering) Paketerare IT och Medicinsktekniker OMRÅDE 7 SUPPORT Supporttekniker Applikationstekniker IT-tekniker IT-arbetsplatstekniker OMRÅDE 8 INFORMATIONSSÄKERHET Informationssäkerhetsstrateg / -analytiker IT-riskanalytiker IT-säkerhetsspecialist/-arkitekt DEFINITION AV KOMPETENSNIVÅER... 37
4 4 (38) 1. Inledning 1.1 Syfte I detta dokument beskrivs de kompetensområden, roller och kompetensnivåer för IT-konsulttjänster som efterfrågas vid tidpunkten för upphandlingen. Samtliga kompetensområden är relaterade till IT, direkt eller indirekt. De efterfrågade tjänsterna kan komma att avropas av verksamheter inom SLL, av Inera AB och av SKL. Fortsättningsvis benämns alla uppdragsgivare i denna upphandling som SLL. 1.2 Kompetensklassning Avsikten är att erbjuda en enkel och övergripande modell för kompetensklassning. Modellen består av en matris i två dimensioner; områden och nivåer. För varje område beskrivs ämnes- eller arbetsområdet övergripande i s.k. kompetensområden. Ett område delas in i underliggande kompetensområden i form av de roller som efterfrågas. Varje roll är övergripande specificerad. (Se avsnitt 2) Nivån avser kompetensens höjd, uttryckt i generella termer. (Se avsnitt 3) Modellen används vid upphandling och vid beställning eller avrop av konsulttjänster, där dock roller och tjänster kan behöva preciseras ytterligare. Kompetensklassningen används vid: Poängsättning av leverantörers förmåga, kompetens och erfarenhet Utvärdering av kompetenser och kompetensnivåer Prissättning av konsulttjänster Uppföljning av leverans av konsulttjänster
5 5 (38) SLL:s behov av kompetenser inom angivna områden kan komma att ändras under ramavtalets giltighet. Under förutsättning att dessa förändringar är av mindre karaktär kommer avrop att ske inom ramen för detta avtal.
6 6 (38) 2. Kompetensområden 2.1 Område 1 - Verksamhetsutveckling och strategi Avser arbete med syfte att utveckla IT-verksamheten och nyttan av IT. Mest efterfrågade rollen inom detta område är Krav- och Systemanalytiker som ofta tas in för tillfälliga uppdrag, d v s som resurskonsulter. I övrigt tas konsulter ofta in som specialiststöd. Exempel på arbetsuppgifter som omfattas; utveckling av policys, strategier och riktlinjer, utredningar, förstudier, behovsanalyser, kravfångster, kravspecificering, modell och metodarbete. Efterfrågas många gånger god kunskap inom ITIL3, PM³ och SOA. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller IT-strateg Avser arbetet med styrning och ledning av IT. IT-strategen är oftast ett stöd till CIO, IT-chef eller IT-utvecklingschefen och uppdragen handlar oftast om att tolka och i nära samarbete med verksamheten tydliggöra företagets övergripande affärsmål och strategier för att med hjälp av dessa ta fram strategier och långsiktig planering för företagets IT verksamhet. Efterfrågas erfarenhet av arbete i ledningsposition inom IT-organisation. IT-strategen hjälper till att utveckla verksamheten med stöd av IT och maximera nyttan av IT-investeringar med hjälp av branschstandards t ex Cobit. Exempel på arbetsuppgifter som omfattas; analyser, utveckling av policys, strategier och riktlinjer. Organisationsanalys Business Process Management (BPM) Erfarenhet av affärsplan, inklusive strategiska planer Metoder inom organisations/affärsutveckling som LOTS Erfarenhet av att leda förändringsarbetet på hög nivå
7 7 (38) Affärs- och Verksamhetsarkitekt Avser samlad ledningskompetens runt företagsövergripande arkitektur och verksamhetsmodellering relaterat till IT. Inom SLL arbetar vi med Enterprise Architecture (EA eller affärsarkitektur) bl.a. med stöd av ett IT-ramverk, se ( Affärsarkitekten (Enterprice architect) är nyckelpersonen som överbryggar klyftan mellan IT och affärsverksamheten. Genom att behärska, laborera med och trimma affärsstrategier, affärsmodeller, processer och IT ger affärsarkitekten SLL förmågan att analysera, designa och transformera verksamheten för att framgångsrikt möta kundernas behov. Affärsarkitekten stödjer den verkställande ledningen och IT-ledningen i arbetet med att analysera, innovera och transformera affärsmodeller, processer och värdenätverk så att teknikens möjligheter utnyttjas lönsamt. Affärsarkitekten samordnar och leder även arbetet med att synkronisera verksamhets-, informations- och teknisk systemarkitektur. I arbetet ingår även att delta i arbetet med att utforma SLL:s IT-strategi. Efterfrågas kunskaper och erfarenhet av vanligt förekommande metoder och ramverk såsom Zachman och TOGAF, samt tillämpningen av dessa i jämförbara verksamheter. Verksamhetsarkitekten (Business architect) arbetar operativt med att leda modelleringsarbete, kartlägga processer i verksamheten och göra avgränsningar för projekt. Ex. målbild för arkitektur inom ehälsa eller liknande inom vården. Verksamhetsarkitekten säkerställer sambandet mellan informationsflödena och verksamhetens processer. Genomför verksamhetsanalys tillsammans med SLL:s verksamheter och i nära samverkan med systemanalytiker och informationsarkitekter inom verksamhetens informations och funktionsområden. Ser till att vid behov upprätta och underhålla skriftlig information om metodstöd för processer och informationsmodellering. Process- och informationsmodellering UML och UML-verktyg Workshopsledning
8 8 (38) Informationsarkitekt Avser arbete kring generell informationsstrukturering, modellerar informationsbehov, arbetsflöden, processer etc. Kan även innebära diverse utredningar av analytisk karaktär inom området. Arbetar med att säkerställa och dokumentera att den information som hanteras i olika system harmoniserar med de standarder och rekommendationer som finns uppsatta. Informationsarkitekten arbetar med att säkerställa och dokumentera att den information som hanteras i olika system harmoniserar med de standarder och rekommendationer som finns uppsatta. Ex: enligt Health level 7 v.2 och 3 (HL7), och Digital imagine and communications in medicine (DICOM). Modelleringsledning i seminarieform Unified Modeling Language (UML) och andra modelleringsnotationer Kunskap om sambandet mellan verksamhetsmodeller, informationsmodeller, datamodeller och meddelandemodeller. Önskvärd kännedom om och erfarenhet av: Använda och rekommenderade kodverk och klassifikationerna inom hälso- och sjukvården som RIV-I, V-TIM och SNOMED Övriga krav på erfarenhet: Informationsobjekts livscykel Metoder för versionshantering och spårbarhet Utbildning och erfarenhet i medicinsk informatik och tillhörande kunskap av SLL:s verksamhet
9 9 (38) Krav- och Systemanalytiker Avser analys och värdering av verksamhetens behov, leder och samordnar framtagning av krav på tjänster eller system, ger övergripande förslag på IT-lösningar för verksamhetens behov, samt bidrar med validerings- och värdehemtagningsanalys. Krav- och systemanalytikerna arbetar med att utföra och dokumentera behovs- och idéanalyser, förstudier, nyttokalkyler och projektanalyser och andra utredningar. Kravprocessen, dvs. att identifiera, specificera, analysera och paketera behov och krav Kostnads- och nyttoanalys som PENG eller liknande Användningsfallsmodellering Modelleringsteknik som används hos beställarna Verksamheten och befintliga IT-lösningar Vad som finns på marknaden relaterat till SLL:s behov Införande av lösning i en organisation och vad det innebär Metodstödsspecialist Avser arbete med anpassning, införande, uppföljning och utbildning i metodik och modeller. Arbetet kan även innehålla utveckling och vidareutveckling av metodik och modeller. Metodarbete inom objektorienterad metodik vid analys och design Standards för att strukturera information Ett antal olika metoder för bl.a. systemutveckling, förvaltning, projektarbete mm, som ITIL, Dynamic System Development Method (DSDM), agila metoder som SCRUM, samt På Maintenance Management Model (PM³). Branschspecifika metoder som Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg (RIV) och tillhörande Reference Information Model (RIM) etc.
10 10 (38) 2.2 Område 2 - Ledning och styrning Avser stöd till SLL:s arbete med ledning och styrning av IT-relaterade verksamhet. Den mest avropade rollen inom detta område är projektledare. Exempel på arbetsuppgifter som omfattas; projektledning, projektadministration, förvaltningsetablering, processarbete, konfigurations- och versionshantering, kvalitetsarbete samt kompetensöverföring. Dessa efterfrågas många gånger god grundläggande kunskap inom ITIL, PM³ och tillämpbar projektmetodik. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller Projektledare Avser arbete med att stödja eller leda och ansvarar för ett i tid och omfattning större projekt eller för ett program med större IT-innehåll. Projektledare kan vara allt från programledare, seniora projektledare, projektledare och till assisterande projektledare. Tekniska projektledare tillhör kompetensområde 3, 4 och 6. Projektledare arbetar med att: Ta fram övergripande projektplaner och information, Leda projektpersonal och workshops, riskanalyser och nyttovärderingar, Informera om projektets strategiska syfte och dess status, Redovisa erfarenheter Att använda och styra projektet utifrån en projektstyrningsmodell Etablerade projektstyrningsmodeller som ex PROJEKTIL, PPS, PROPS Kunskapsområden enligt exempelvis PMI:s PMBOK (Integrering, omfattning, tid, kostnad, kvalitet, bemanning, kommunikation, risk och upphandling) Bidra till eller hantera portföljstyrning som ett led i att uppnå de strategiska målen För programledaren ledningsansvar och koordinering för samverkande projekt och initiativ som leder till att investeringarna för utvalda portföljer ger nytta för organisationen och verksamheter.
11 11 (38) Önskvärd erfarenhet: Certifiering från IPMA på minimum C-nivå eller PMI:s PMP Överlämning av projektresultat i enlighet med förvaltningsmodellen PM³ eller liknande Projektadministratör För stora projekt och program med krav på omfattande dokumentation och uppföljning finns behov av administrativt stöd till projekt- och programledare. Projektadministratören är projektledaren behjälplig med bl. a. planering och uppföljning av projektet, arkiverings- och dokumentationsregler, upprättande av projektplaner, tid- och kostnadsuppföljning. Stödet kan även omfatta koordinering och registrering av resurs- och arbetsuppgifter i ett projekt. Insamling, sammanställning av information samt dokumentation och att kommunicera inom och utanför projektet är också vanliga uppgifter för en projektadministratör. Att ta fram och följa upp tidplaner i t.ex. MS Projekt Arbeta med kommunikation och distribution av projektinformation på t.ex. Projektplatsen Arbeta med besluts- och mötesanteckningar i Word Arbeta med budget och övriga sammanställningar i Excel Presentationsunderlag i PowerPoint Förvaltningsledare Avser arbete, under ett i tid och omfattning avgränsat uppdrag, med att stödja eller leda en affärsmässig förvaltningsprocess och förvaltningsorganisation, antingen på verksamhets- eller på IT-sidan, enligt PM³ eller liknande. Efterfrågas god kunskap om och erfarenhet av att: Etablera och ge god styrning i en eller flera förvaltningsorganisationer, samt se till att de blir effektiva Ta fram och effektivisera förvaltningsplaner så att det underlättar uppföljningen. Välja effektiva metoder och verktyg för löpande förvaltningsstyrning
12 12 (38) Kunna skapa effektiva förvaltningsobjekt Ge ett affärsmässigt perspektiv på förvaltningen och anpassa budget till finansieringen Processledare Avser arbete med att stödja en processledare eller leda och ansvarar för en huvudprocess under ett i tid och omfattning avgränsat uppdrag. Genom att ha kontrollerad hantering av fel, åtgärder och förändringar samt långsiktig planering för att förebygga kriser kan en organisation leverera IT-tjänster på ett stabilt och kostnadseffektivt sätt. Det uppnås genom att arbeta i väl strukturerade processer. Processledare arbetar med att säkerställa kundperspektivet styra processen mot uppställda mål på kort och lång sikt samt ge förslag på processförbättringar samtliga delar och aktiviteter i processen kontinuerligt dokumenteras enligt de krav som finns se till att aktiviteter i processen genomförs med god kvalitet och säkerhet så att totalkvaliteten inom huvudprocessen uppfyller ställda krav ställa krav på resurser och följa upp så att rätt kompetens, dokumentation, IT-stöd med mera finns för att stödja processen göra utvärdering av system och verktyg kopplat till processen beslutad metod för processen följs upp och händelser som påverkar processen rapporteras Efterfrågas grundläggande certifiering från ITIL v3 och grundläggande utbildning i PM³ eller liknande. Ovan nämnda arbetsuppgifter Införande av ITIL Konfigurationsstyrningsledare (CM) Avser arbete med att stödja en CM eller att definiera eller leda och ansvarar för en process för konfigurations- och versionshantering, under ett i tid och omfattning avgränsat uppdrag.
13 13 (38) Arbetet kan även avse att strukturera och fortlöpande förse konfigurationsdatabasen (CMDB, Configuration Management Data Base) med relevanta uppgifter Efterfrågas god kunskap om och erfarenheter av: Identifiering, Konfigurationshantering, Versionshantering, Ändringshantering och Leveranshantering Ta fram och införa CM-strategi Ta fram och införa CM-process inklusive riktlinjer för hantering av system, kod, leveranser och dokumentation Välja och införa CM-verktyg Ta fram och införa Release -process Ta fram och effektivisera CM-planer för olika projekt, Sätta baselines för projekt och förvaltning gällande SLL:s verksamhet eller liknande Önskvärd kunskap om och erfarenhet av: Relevant standard inom CM Kvalitetssäkrare Arbetet avser mätning och uppföljning av kvalitet inom ramen för projekt och förvaltning gällande SLL:s IT-verksamhet eller liknande. Avser även att driva vidareutvecklingen av kvalitetsarbetet, kvalificerat kvalitetssäkringsarbete och metoder för kvalitetssäkring. Dokumenterar och återför information om brister i kvalitet och lämnar förslag till förbättringar till berörd personal. Efterfrågas god kunskap om och erfarenheter av: Att ta fram och effektivisera kvalitetsplaner Sätta relevanta kvalitetsmål, samt följa upp desamma ISO 9000, 9001, 9004, 19011
14 14 (38) 2.3 Område 3 Systemutveckling och -förvaltning SLL köper i regel in färdiga standardsystem från marknaden och därmed tillhörande vidareutveckling och systemförvaltning. SLL gör även separata upphandlingar för långsiktiga relationer runt kundspecifika systemlösningar. SLL har egenutvecklade system som behöver uppdateras och förändras inom vilket konsulter från detta område kan komma att användas. Inom området kommer även konsulter behövas för viss typ av utveckling av mindre eller av tillfällig karaktär. SLL kan även behöva tillfälligt beställarstöd när system ska köpas in, och utbildningsstöd vid införande, vilket delvis kommer att avropas inom detta område. SLL har valt att skilja ut systemutveckling för webbtjänster på Internet och Intranät till huvudområde 4. Områdena är till viss del överlappande, t ex kan databasdesign vara en viktig del även i webbaserade applikationer. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller Teknisk projektledare Avser ledning och ansvar för ett i tid och omfattning avgränsat uppdrag. I arbetet ingår bl. a. att; Utarbeta projektmål och tidplaner; Bemanningsplanering; Operativ ledning av projektets deltagare; Uppföljning och rapportering; Fördelning och prioritering av resurser och arbete; Dialog med och samordning av beställare, användare och andra intressenter. Den tekniske projektledaren leder och koordinerar utvecklingsarbetet tillsammans med arkitekter, programmerare, driftpersonal samt systemerare/systemarkitekter från andra system och samordnar därmed de tekniska aktiviteterna under hela projektet. En etablerad projektstyrningsmodell som ex PROJEKTIL, PPS, PROPS Systemutvecklingsmodeller Systemutveckling och systemförvaltning Berört tekniskt område
15 15 (38) Systemarkitekt Avser arbete med att omsätta verksamhets- och användarkrav till en realiserbar struktur och till realiserbara funktioner i ett eller flera system. Arbetar med att planera och nyutveckla IT-system, utarbeta riktlinjer för design och konstruktion, samt att ta fram programförutsättningar utifrån SLL:s kravbeskrivning. Systemarkitekten arbetar med den övergripande arkitekturen för system. Definierar också arkitekturmönster och modelleringsregler för analys och design. Utreder vilka metoder och verktyg som skall användas för insamling, bearbetning och användning av uppgifter i IT-system. Systemarkitekten arbetar med att se till att valda tekniska lösningar resulterar i en implementering av system som svarar mot ställda krav på utveckling och drift gällande både programvara och maskinvara såväl på klientsidan som på serversidan Systemerare IT-lösningar inom hälso- och sjukvård eller transportsektorn Kunskaper i SOA Informationssäkerhets- & IT-säkerhetsstandarder samt regler och krav, exempel ISO och PCIDSS, samt mekanismer som IAM, identitetsfederation, PKI etc Att omsätta modellerade användarkrav och framtagna systemspecifikationer till en realiserbar systemarkitektur utifrån vad som finns på marknaden Avser arbete med planering, specificering och nyutveckling av informations- och datasystem, samt med underhåll och vidareutveckling av system i drift. Utarbetar riktlinjer, system-, funktions- och gränssnittsbeskrivningar utifrån SLL:s kravbeskrivning. Koordinerar arbetet tillsammans med systemerare från andra system. Vid den objektorienterade utvecklingen arbetar systemeraren med utformningen av klassernas ansvar, dvs. operationer (metoder) och attribut (egenskaper).
16 16 (38) Definierar också relationen mellan klasserna och hur de ska anpassas till implementationsspråket. Vanliga utvecklingsplattformar Öppen källkod SOA Att skapa system-, funktions- och gränssnittsbeskrivningar Systemintegratör Avser arbete med att integrera moduler som utvecklats så att de fungerar tillsammans och på den tekniska plattformen (infrastrukturen). Som systemintegratör bygger man antingen processer som skall automatiseras, tillhandahåller gränssnitt till klienter eller bygger adapters mot specifika system. Att integrera utvecklade system med andra system, exempelvis i samband med verksamhetsutveckling och automatisering och digitalisering av sina tjänster SOA och integrationsmönster Någon av följande verktyg: Mule, Biz Talk, Synchrony Integrator och icore. Att använda Enterprise Service Bus-lösningar (exempelvis BEA WebLogic Integration, JBoss ESB/jBPM) alternativt EDIplattformar som xtrade Systemutvecklare/Programmerare Avser programmering relaterad till systemutveckling. Arbetar med att utveckla applikationer och komponenter utifrån programförutsättningarna. För mindre uppdrag så gör systemutvecklaren hela jobbet att designa och bygga system. I större projekt så bryter systemutvecklaren ned den arkitektur som tagits fram till den speciella komponent eller delsystem som utvecklaren ansvarar för. Systemutvecklaren/Programmeraren arbetar med framställning av programkod, programtest samt dokumentation. Svarar för utveckling och prov av komponenter i överensstämmelse med de standarder som gäller för projektet och hos beställarna. Arbetar ibland även med att utifrån
17 17 (38) användar- och verksamhetskrav kunna utforma databaser samt ta fram säkerhetsrutiner för databaser. Utformar program primärt i programmeringsspråk som Java, C#/.NET. Till viss del kan även Visual Basic, PHP eller motsvarande förekomma. Programmeringsspråk, ramverk, verktyg och öppen källkod. Testarbete och helst även verktyg för test. SQL Utveckling av kommunikationskomponenter via EDI med tillhörande säkerhet eller andra integrationstjänster Utföra konfigurations- och versionshantering Databasutvecklare Avser arbete med att designa databasinnehåll och databasgränssnitt samt implementera datamodeller. Databasutvecklaren arbetar även med att optimera prestanda i databashanteraren och felsöka och åtgärda/påvisa problem i databasen. Även utföra och tolka prestandatester och göra förändringar utifrån resultat från prestandatester och felsökningar. Databashanterarna Oracle, MSSQL Server, MySQL, PostgreSQL men även i förekommande fall Sybase, DB2, Progress och Informix Beslutsstöd- & Datalagerspecialist Avser arbete med processer för, och verktyg inom, beslutstöd och tillhörande datalager. Arbete innebär att kunna agera beställarstöd men även utföra implementeringsarbete. Kan också avse arbete med att sammanställa data för att stödja verksamheter i uppföljning och beslutsunderlag. De som ska arbeta med informationslager är både specialister på datamodellering och ETL dvs. extraktion, transformering/omvandling och laddning av data. Ekonomi och framställning av process/planeringsstöd i verktyg som Cognos Planning och TM1
18 18 (38) OLAP och frågespråken MDX och SQL Inom beslutsstöd används verktyg som SAS, Cognos (BI/Planning/TM1), Business Objects, Microsoft Kuber, Microsoft Reporting Services, QlikView med flera Inom datalager används verktyg och miljöer som SAS, SQL Server och SSIS Systemutveckling med inriktning på scriptspråk och SQLprogrammering Testare Avser testning av system inom områden för funktionella och ickefunktionella tester, innan utvecklingen kan anses som godkänd för leverans. Utför tester av aktuella applikationer och leder i vissa fall arbetet. Utvärderar och protokollför testresultat. Systemet som ska testas Test och testverktyg Automatiserade tester Utvecklingsplattform Standarder som systemet ska följa Avvikelsehantering och rapportering
19 19 (38) 2.4 Område 4 Systemutveckling och -förvaltning webb Avser arbete inom webbområdet med beställarens utveckling, integration och förvaltning av system. Området är oberoende av vilken typ av verktyg som gränssnittet visas i, t.ex. mobiltelefon, dator, interaktiv kiosk, mm. Inom systemutveckling och -förvaltning av webblösningar, arbetar konsulterna med utveckling från klassiska informationswebbplatser till mer avancerade e-tjänster med fokus på interaktion/kommunikation och användbarhet inom vården och transportsektorn. Leverantören av konsulttjänster inom detta område anlitas ofta som specialister, med klart begränsade deluppdrag, för att tillsammans med andra systemleverantörer upprätta en komplett lösning. Leverantören ska även kunna tillhandahålla en komplett lösning. Användbarhet inkluderas i området. God användbarhet uppnås för en produkt eller tjänst, när den utformas efter målgruppernas behov så att dess användning ger nytta till verksamheten. Exempel på användbarhetsaktiviteter: Kravställning utifrån behovsanalyser Framtagande av grafisk form på systemet och gränssnitt Utvärdering av prototyper och befintliga system map användbarhet Kompetenser inom användbarhet 1 bör ha: Goda kunskaper om metoder för användarcentrerad systemutveckling Erfarenheter av att genomföra användarcentrerad systemutveckling Verktyg för visualisering av koncept och gränssnittsförslag Övriga krav vid tillhandahållande av komplett lösning: En hög tillgänglighetsgrad av webb och e-tjänster Vid programmering ska gällande WCAG-standard för tillgänglighetsanpassad kod följas. 1 I ISO beskrivs användbarhet som den utsträckning till vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet sammanhang.
20 20 (38) Goda kunskaper inom systemutveckling av webb-applikationer, informationsbegrepp och informationshantering för SLL:s intressenters kundgrupper eller liknande. Använda projektmodeller som t.ex. PROPS, ProjektIL, PPS och systemförvaltningsmodellen PM³. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller Teknisk projektledare, webb Avser ledning och ansvar för ett i tid och omfattning avgränsat uppdrag. I arbetet ingår bl. a. att; Utarbeta projektmål och tidplaner; Bemanningsplanering; Operativ ledning av projektets deltagare; Uppföljning och rapportering; Fördelning och prioritering av resurser och arbete; Dialog med och samordning av beställare, användare och andra intressenter. Den tekniske projektledaren leder och koordinerar utvecklingsarbetet tillsammans med arkitekter, användbarhetsarkitekt, interaktionsdesigner, grafisk formgivare (GUI), programmerare, driftpersonal samt systemerare/systemarkitekter från andra system och samordnar därmed de tekniska aktiviteterna under hela projektet. En etablerad projektstyrningsmodell som ex PROJEKTIL, PPS, PROPS Systemutvecklingsmodeller Systemutveckling och systemförvaltning Berört tekniskt område Systemarkitekt, webb Avser arbete med att omsätta verksamhets- och användarkrav till realiserbara funktioner samt hur dessa ska passa in i en fungerande arkitektur. Systemarkitekten arbetar med att framtagen systemteknisk lösning är förankrad i de krav som ställs på utveckling och drift gällande programvara. Vidare ser till att valda tekniska lösningar resulterar i en implementering av ett system som svarar mot ställda krav, att tekniska lösningar som valts leder till införande av förändringar, samt att valda lösningar ansluter sig till val av systemarkitektur.
21 21 (38) Systemarkitekten arbetar således med den övergripande arkitekturen. Definierar också arkitekturmönster och modelleringsregler för analys och design. Arbetar även med att planera och nyutveckla informations- och datasystem, utarbeta riktlinjer för design och konstruktion, samt ta fram programförutsättningar och systembeskrivningar utifrån SLL:s kravbeskrivning. Vid en objektorienterad utveckling arbetar systemarkitekten för utformningen av klassernas ansvar, dvs. operationer (metoder) och attribut (egenskaper). Definierar också relationen mellan klasserna och hur de ska anpassas till implementationsspråket. Tjänsteorienterad arkitektur WS standarder, såsom WS-I basic profile Informationssäkerhets- & IT-säkerhetsstandarder samt regler och krav, exempel ISO och PCIDSS, samt mekanismer som IAM, identitetsfederation, PKI etc Att omsätta verksamhets- och användarkrav till genomförbar lösning Webbutveckling med hjälp av OWASP (10-topplista på allvarligaste säkerhets- & utvecklingsmissar) Användbarhetsarkitekt Avser arbete med att aktiviteter inom användbarhet genomförs i projektet, vilket bl. a inkluderar vägledning, utvärderingar och förbättringsförslag, samt arbetar med att kunskapen om krav och målgrupper förmedlas till övriga projektmedlemmar. Användbarhetsarkitekten ser till att kartläggning av användarkrav görs genom intervjuer, fokusgrupper, workshops och fältstudier. Utifrån kartläggningen tar användbarhetsarkitekten fram, tillsammans med systemanalytikern och systemarkitekten, kravspecifikation som ligger till grund för den fortsatta utvecklingen av systemet, till exempel interaktionsdesign. Användbarhetsarkitekten tillsammans med interaktionsdesigner skapar utifrån de fastställda kraven en arkitektur (gränssnittsförslag) för hur användarna ska interagera med systemet avseende användbarhet och nytta för användaren och SLL.
22 22 (38) Interaktionsdesigner Avser interaktionsdesign beskriven utifrån verksamhets- och målgruppsanalysen. Interaktionsdesignern beskriver även interaktionen som äger rum mellan användarna och systemet, hur informationen i systemet ska struktureras och presenteras. Exempel på arbetsuppgifter är att ta fram skisser och prototyper på hur användargränssnittet ska vara utformat. I arbetet ingår också att utvärdera prototyperna tillsammans med slutanvändare. Interaktionsdesignen och den grafiska formen ligger till grund för programmeringen av gränssnittet Grafisk formgivare Avser framtagning av den grafiska formen för systemet. Den grafiska formgivaren arbetar tillsammans med användbarhetsarkitekten, interaktionsdesignern och utvecklare för att skapa ett tydligt och lättanvänt gränssnitt (GUI) med god läsbarhet Tillgänglighetsspecialist Avser arbetet med att bidra till utformningen av systemförslag eller granska befintliga system utifrån perspektivet tillgänglighet inom ramen för systemutveckling. Tillgänglighetsspecialisten kan också delta i kravarbetet och programmeringen. Arbetar i samarbete med bland andra programmerare, interaktionsdesigner och grafiska formgivare för att till exempel gränssnitt, pedagogik och kodning utformas på ett tillgängligt sätt. Tillgänglighetsspecialisten säkerställer att systemet följer standarder och utformas på ett sätt att det kan användas av alla och inte utestänger grupper av användare. Att systemet går att använda oberoende av användarens förmågor och förutsättningar, till exempel en användares eventuella funktionsnedsättningar eller val av utrustning och plattform. Behov hos personer med funktionsnedsättningar Standarder och riktlinjer för tillgänglighet Plattformsoberoende lösningar Systemutvecklare/Programmerare, webb Avser programmering relaterad till systemutveckling. Arbetar med att utveckla applikationer och komponenter utifrån programförutsättningarna.
23 23 (38) För mindre uppdrag så gör systemutvecklaren hela jobbet att designa och bygga system. I större projekt så bryter systemutvecklaren ned den arkitektur som tagits fram till den speciella komponent eller delsystem som utvecklaren ansvarar för. Arbetar med framställning av programkod, programtest samt dokumentation. Svarar för utveckling och prov av komponenter i överensstämmelse med de standarder som gäller för projektet och hos beställarna. Programmeringsspråk, ramverk, verktyg och öppen källkod. Programutveckling i Webbteknik och/eller i WinGUI, samt t.ex. Java,.NET, Visual Basic, Ruby on Rails Utveckling av söklösningar baserade på företrädesvis standardprodukter Att ta fram regeluppsättningar för hur en viss programvara kan kommunicera med annan programvara genom framtagande av Application Programming Interface (API), samt bygga densamma Webbutveckling med hjälp av OWASP (10-topplista på allvarligaste säkerhets- & utvecklingsmissar) Portalprodukter Kända applikationsservrar Områdena hittbarhet (findability) SQL och SOA-teknologi Testarbete och helst även verktyg för test Utföra konfigurations- och versionshantering Kunskap om av SLL använda CMS-plattformar som EPI-server, Sharepoint och Wordpress är meriterande. Exempel på sökmotor som används är Siteseeker Gränssnittsutvecklare Avser utveckling av gränssnittet som är framtaget tillsammans av användbarhetsarkitekt, interaktionsdesigner och grafisk formgivare. Gränssnittsutvecklaren ser till att gränssnittet är tillgängligt, utvecklas enligt vedertagna standarder, t.ex html4, html5, css2, css3 och javascript som ger användaren "progressive enhancement". Gränssnittsutvecklaren arbetar även med att; gränssnittet fungerar med olika moderna webbläsare - även äldre webbläsare enligt devisen "graceful degradation", lösningen är oberoende av vilken typ av verktyg som gränssnittet visas i, t.ex. mobiltelefon, dator, interaktiva kiosk mm.
24 24 (38) Testare, användbarhet Avser arbete med att utforma tester, koordinera tester och att validera att ett system är användbart, så att en användare enkelt förstår och kan använda systemet för den tänkta nyttan. I ett användningstest får användare ur systemets målgrupper utföra realistiska uppgifter. Då identifieras eventuellt problem som uppstår i användningen och orsakerna till dessa. Resultatet används för att åtgärda problemen innan systemets sätts i drift och planera framtida utvecklingsarbete. Användbarhetstester kan också göras på ett befintligt system Testare, webb Avser testning av tillhörande webb inom områden för funktionella och ickefunktionella tester, innan utvecklingen kan ses som godkänd. Utför tester och leder ibland testarbetet. Utvärderar och protokollför testresultat. Applikationen som ska testas Testmetoder och testverktyg Automatiserade tester Utvecklingsplattform Standarder som systemet ska följa Avvikelsehantering och rapportering
25 25 (38) 2.5 Område 5 Test SLL agerar ofta som beställare av system och tillhörande tjänsteleveranser. Detta kompetensområde handlar framförallt om de senare faserna av test såsom systemintegrationstest och acceptanstest. I den rollen behövs mentor och specialiststöd, samt extra personal för att leda, samordna, kvalitetssäkra och även utföra tester hos beställarna. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller Testledare Arbetar med och leder testarbete, t ex genom att planera, kompetenssäkra och leda den personal som utför tester. Testledaren granskar, leder och driver testarbetet framåt, enligt överenskommen testplan och fastställd metodik. Arbetar även med att ta fram testfall, kravställa testmiljöer, utvärdera testresultat, rapportera teststatus. Testledare arbetar med testare från beställarorganisationen/verksamheten som inte alltid är vana testare. Testledning Hantering av ovana testare från verksamheten Systemet/Applikationen/Arkitektur/Infrastruktur som skall testas Provmetodik och provverktyg Utvecklings-, test- och driftmiljö Standarder som systemet ska följa Att upprätta testplaner, rapporter och tidsuppskatta testarbetet En eller flera testmetodiker, t ex TMAP, PTM etc Att tillämpa funktionella och ickefunktionella testtyper samt testtekniker Kravställande av testmiljö, för konfiguration, installation och verifiering på en teknisk plattform Kravställande av önskad testkvalitet på en systemleverantörs testverksamhet Att använda sig av olika verktyg för planering, genomförande och uppföljning av tester, liknande ReQtest, HP Quality Center, etc
26 26 (38) Att leda en grupp, tillfällig eller permanent, utifrån de mål som finns för den gruppen Att agera beställarstöd och hantera beställar- och leverantörsförhållanden i samband med acceptanstester Testdesigner Avser arbete med att analysera, granska, kartlägga och upprätta testunderlag inkl. testdata för de objekt och/eller system som skall verifieras och valideras, enligt fastställd metodik och i fastställt verktyg. Att snabbt förvärva sig kunskap om systemet/applikationen som skall verifieras Granskning och förståelse för krav och underlag ur ett testbarhetsperspektiv Testmetoder och testverktyg Etablerade metoder och standards för testdesign Testare Avser arbete med att utföra tester efter godkänd leverans från utvecklingen, samt därefter sammanställa och utvärdera testresultat enligt fastställd metodik och i fastställt verktyg. Vidare arbetsuppgifter är att skriva testspecifikationer, utforma testfall samt ta fram och underhålla testdata. Avser arbete som beställarstöd inom test. Att snabbt förvärva sig kunskap om systemet/applikationen som skall verifieras Testmetoder och testverktyg Avvikelsehantering och -rapportering Etablerade metoder och standards för test Genomföra och dokumentera systemintegrationstester, samt säkerställa och utföra leverans- och acceptanstester Önskvärt är kännedom om och erfarenhet av: Tillämpningar i hälso- och sjukvård eller transportsektorn.
27 27 (38) 2.6 Område 6 Infrastruktur Med infrastruktur avses den grundläggande tekniska plattformen som är en förutsättning för andra tillämpningar (applikationer). Infrastrukturområdet är under snabb utveckling inom bl.a. molntjänster och mobilitet, vilka ställer mycket höga krav på infrastruktur och säkerhet. Avser arbete som teknisk projektledare, specialist eller tekniker inom området infrastruktur, även om det i rollerna nedan betecknas som tekniker. Området avropas av SLL i form av tillfälligt resurskonsultstöd som utförare, men avropas även som tillfälligt beställarstöd. Efterfrågas generellt god kunskap av ITIL processerna SOA Lagar, standarder och riktlinjer som är styrande vad gäller patientsäkerheten inom IT-området hos SLL Riskhantering och processamverkan (t.ex ITIL) Efterfrågas också god kompetens om verktyg, metoder för säkerhet, stöd och hantering för optimering, ökad prestanda inom infrastrukturområdet samt god dokumentationsförmåga Kommunikationstekniker Avser arbete inom områdena nätverk och kommunikation. som t.ex. TCP/IP, routing- och switchteknik, integration av data och telefoni samt kommunikationssäkerhet. Inom nätdesign arbetas med att genomföra förstudier och ta fram specifikationer som omsätter verksamheternas behov i tekniska krav på datanät vad gäller tillgänglighet, trafikdimensionering, topologi och teknikval. Vidare behövs konsulter för teknisk kravställning och utvärdering av olika fabrikat och modeller på routrar, switchar, accesspunkter och annan aktiv nätapparatur.
28 28 (38) Avser även arbete som i enlighet med gällande nätdesign projekterar, installerar, konfigurerar och dokumenterar routrar, switchar, accesspunkter, och annan nödvändig nätapparatur. Datanäten understöds av ett antal nättjänster och nätövervakningssystem. Konsulter behövs som installera, konfigurera och dokumentera servrar med denna typ av nättjänster. Arbetar även med arkitektur och design av tekniska kommunikationslösningar, samt standardisering, effektivisering och säkerhet och drift inom området. Managementverktyg WAN, LAN, VPN Trådlöst och mobilitet DNS, DHCP, RADIUS Nätoptimering IP-telefoni, telefoniväxlar, teknik för Call- och Contact Centers Integration av tele, data, bild, video och streaming epost Kommunikationssäkerhet och säkerhet i nät för medicintekniska produkter Internet- och intranättekniker Avser arbete inom teknikområdet Internet och alla fall där Internetteknik används för att skapa interna (intranät) eller externa lösningar. I det senare fallet för att kommunicera med part utanför SLL. Konfigurering Administration Loggning Optimering och drift av Webbserver, exempelvis Apache Tomcat, Microsoft IIS, IBM Websphere, eller JBoss Server- och Operativsystemstekniker Avser arbete med serverteknik och operativsystem som t.ex. Windows, Linux, UNIX eller motsvarande plattformar. Arbetar med arkitektur och design av tekniska lösningar, samt standardisering, effektivisering och säkerhet och drift av kritiska applikationer i komplexa miljöer. Arbetar även
29 29 (38) med, att i enlighet med gällande IT-infrastruktur, projekterar, installerar, konfigurerar och dokumenterar servrar avsedda för webb, terminalserver, applikationsserver, tjänsteserver och databashanterare. Servervirtualisering Inloggningstjänster (Active Directory, AD) Identitets- och behörighetshantering (IAM) Certifikatshantering, Personal Key Indicator (PKI) och Single Sign On (SSO), Terminal server (Citrix eller motsvarande) Katalogtjänster som ex X.500 och AD Managementverktyg Metoder och hantering för optimering och ökad prestanda i servermiljö Lagringstekniker Avser arbete inom storage, dvs lagring, backup, restore/återläsningsteknik och arkivering. Arbetar med arkitektur och design inom området, standardisering, effektivisering, säkerhet, drift av tekniska lagringslösningar och hantering av kritiska applikationer i komplex miljö. SAN/NAS Virtualisering och globalt filsystem Arkivering och metoder och tekniker för effektiv och säker återläsning av data Livscykelhantering Metoder, verktyg och hantering för optimering och komprimering inom området. Teknisk informationssäkerhet Databastekniker Avser arbete att installera och konfigurera databaser. Arbetar även med att skapa driftsäker miljö för databaser, skapa rutiner för databasbackuper, samt felsöka, påvisa och åtgärda problem i databaserna.
30 30 (38) Verktyg, metoder och hantering för optimering, ökad prestanda och tuning av databaser Clusterteknik, virtualisering, databashotell och motsvarande teknik Databasområdet inom SQL-plattform eller motsvarande databasplattformar Databasarkitektur och design av tekniska databaslösningar Standardisering, effektivisering, säkerhet och drift av tekniska databaser Hantering av tillhörande kritiska applikationer i komplex miljö Att utföra och tolka prestandatester, samt kunna göra förändringar utifrån resultat från prestandatester och felsökningar De vanligaste databashanterarna som används är Oracle, MSSQL, PostgreSQL och MySQL men även Sybase, DB2, Progress och Informix förekommer. De vanligaste serverplattformarna är Windows, Unix, Linux, både fysiska servermiljöer, samt virtuella Middleware -tekniker Avser arbete runt standardisering, effektivisering och säkerhet för teknisk utveckling och drift av olika typer av miljöer för meddelandehantering och integrationsplattformar inom t.ex Icore, Mule, BizTalk, xtrade, jboss, IBM Websphere för kritiska applikationer i komplex miljö. Tillhörande verktyg Metoder och hantering för optimering och ökad prestanda inom området Effektiv och säker drift av integrationsplattformarna Säkerhetstekniker (Implementering) Avser arbete med implementering av säkerhetsteknik. Skyddsåtgärdernas effekter behöver återkommande analyseras och från tid till annan behöver nya skydd implementeras. Att utforma och implementera säkerhetslösningar, exempelvis med inriktning på behörighetskontrollsystem Säkerhet i tillämpningssystem
31 31 (38) Säkerhet i webbtjänster, patchhantering, datakommunikation, brandväggar och andra intrångsskyddssystem Skydd mot skadlig kod Penetrationstestning Hantering av säkerhetsloggar Paketerare Avser arbete med att skapa klientpaket. En paketerare eller klienttekniker arbetar inom klientteknikområdet och har förståelse för komplex och patientnära miljö. Det innebär att arbeta med paketeringsteknik och ha förståelse för kritiska applikationer på klientplattformar. Olika distributionsverktyg såsom SCCM, SMS, Zenworks Klientvirtualisering och tunna klienter Kringutrustning såsom handhållna enheter, skrivare, skärmar, masslagringsenheter. VBscript, Powershell. Dokumentation av tekniska lösningar och processer IT och Medicinsktekniker Avser arbete inom området IT- och MT- infrastruktur med kommunikation, patientsäkerhet (inkl. informationssäkerhet), teknisk förvaltning, systemintegration, medicinsk tekniska produkter (MTP) och tillhörande system, samt standarder inom IT och Medicinsk Teknik t.ex DICOM, HL7, ASTM. Direktiv, lagar, föreskrifter, standarder och riktlinjer som är styrande inom det medicintekniska området t.ex MDD, SOSFS Riktlinjer för patientnytta som är styrande vad gäller patientsäkerheten (inkl. informationssäkerhet) inom IT- och MTområdet hos SLL Riskhantering och processamverkan t.ex ITIL, SKL verktyg för riskhantering och händelseanalyser Teknisk förvaltning av IT- och MT-system t.ex PM3 Områdeskunskap för berörda vårdverksamheter samt kunskap och helhetssyn om systemintegration inom IT-, Vård- och MT-området
32 32 (38) 2.7 Område 7 Support Området avropas primärt för utförande arbete, dvs funktionsmålsupphandling eller bemanning. Avser arbete inom första och andra linjens support primärt som utförande. Med support avses det stöd som ges direkt till användare inom organisationen. Efterfrågas god kunskap och erfarenhet av att ge stöd till användare och hantera ärenden. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller Supporttekniker Avser att ha kontakt med kunden runt ärenden inom ramen för service desk. Service desk hanterar första och andra linjens support, konto- och behörighetsadministration samt driftövervakning. Supportteknikern tar emot, registrerar, och dokumenterar ärenden samt löser problemen i möjligaste mån i direkt kontakt med kunden. Inkommande ärenden hanteras och prioriteras enligt beslutade servicenivåer och arbetsrutiner. Supportteknikern agerar Single Point Of Contact (SPOC) för både inkommande ärenden med återkoppling till kund. Ser till att SLL:s regelverk följs i det dagliga arbetet. Arbetar i funktionsgrupper Applikationstekniker Avser att ha kontakt med kunden runt applikationer, s.k. applikatorisk drift. Man tar emot, registrerar, och dokumenterar ärenden för respektive system. Problemen löses i möjligaste mån i direkt kontakt med kunden. Inkommande ärenden hanteras och prioriteras enligt beslutad arbetsrutin. Ansvarar för att SLL:s regelverk följs i det dagliga arbetet. Arbetar i funktionsgrupper. Konsulter efterfrågas som har pedagogisk förmåga då utbildning av användare sker. Efterfrågas både verksamhetskompetens och applikationskompetens.
33 33 (38) IT-tekniker Avser att felsöka, åtgärda och dokumentera ärenden. Inkommande ärenden hanteras och prioriteras enligt beslutad arbetsrutin. Ansvarar för att SLL:s regelverk följs i det dagliga arbetet. Agerar bl.a. som projektdeltagare i ITrelaterade projekt. Arbetar med installation och underhåll av utrustning och programvara. Arbetar i funktionsgrupper IT-arbetsplatstekniker Avser att utföra installationer av och förändringar på en personlig ITarbetsplats utifrån användarens behov och de generella riktlinjer och regler som finns inom tillämplig organisation. Arbetar med att felsöka, åtgärda och dokumentera ärenden. Inkommande ärenden hanteras och prioriteras enligt beslutad arbetsrutin.
34 34 (38) 2.8 Område 8 Informationssäkerhet Informationssäkerhetsområdet är omfattande och inbegriper också området IT-säkerhet. I området ingår utformning av metoder för kontinuerligt informationssäkerhetsarbete omfattande ledning, styrning och genomförande. Framtagning av metoder och modeller för riskanalys och värdering av informationstillgångar (Informationssäkerhetsklassning), utbildning och information till medarbetare, anpassning och implementering av säkerhetslösningar etc. Med IT-säkerhet avses säkerhet i tekniska IT-system med inriktning på anskaffning, drift och förvaltning av verksamhetens IT-infrastruktur och tillämpningssystem. Inkluderat kravhantering, (sk. compliance management), säkerhetsgranskning, uppföljning och kontroll. Landstingets fullmäktige respektive landstingsstyrelsen har beslutat om riktlinjer för informationssäkerhet och informationssäkerhetspolicy, vilka utgör styrdokument för samtliga verksamheters arbete inom området Informationssäkerhet. Länkar till dessa dokument - Riktlinjer för informationssäkerhet: - Informationssäkerhetspolicy: 18/po0345.pdf Inom området efterfrågas även stöd för anskaffning och införande av tekniska IT-säkerhetslösningar inom områden som t ex: behörighetskontrollsystem, PKI, digitala signaturer, logghantering, brandväggar, skydd mot skadlig kod samt säkerhetsanalyser. Efterfrågas god kunskap av och erfarenhet om: Aktuella standarder och vägledningar på området Kunskap om etablerade standarder på området, ISO/IEC respektive (tidigare ISO/IEC 17799) Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) metodstöd BITS och BITS+. Till viss del meriterande är att ha konsulter som är certifierade inom ITsäkerhet eller informationssäkerhet (såsom CISSP, CISA) av oberoende organisationer med gott anseende. I en del uppdrag kan en och samma person inneha flera olika roller.
35 35 (38) Informationssäkerhetsstrateg / -analytiker Avser arbete med ledning och styrning av informationssäkerhet. Inriktning på att utforma och införa policy, strategi och övriga regelverk för organisationens informationssäkerhet med utgångspunkt från etablerade standarder på området. Avser även arbete med katastrof-/ kontinuitetsplanering med inriktning på informationsbehandling, utformning och etablering av rutiner för incidenthantering, övergripande IT-säkerhetsarkitektur samt mätning/utvärdering av informations- och ITsäkerhet. SLL har behov av stöd vid vidareutveckling av ledningssystemet och dess regelverk, liksom implementering av och utbildning i detsamma. Detta gäller såväl på koncernövergripande nivå som på förvaltningsnivå. Informationssäkerhet och IT-säkerhet Arbete med informationssäkerhet inom vårdgivares och transportsektorns verksamhet Tillämpningar av informationssäkerhet i anskaffning/utveckling/tillämpning av IT-stöd IT-riskanalytiker Avser arbete med genomförande av riskanalyser, värdering av informationstillgångar och bedömning av säkerhetsnivåer s.k. informationssäkerhetsklassning. I enlighet med LIS (ISO 27000) ska verksamheten fortlöpande utföra informationsklassificering, riskanalyser, sårbarhetsanalyser och kontinuitetsplanering. Till detta behövs metodstöd och utbildning för verksamhets-, informations- och systemägare IT-säkerhetsspecialist/-arkitekt Avser arbete på en strategisk nivå med granskning, kontroll och uppföljning av IT-säkerhet i verksamheten, samt till viss del även praktiskt spjutspetsteknik. Alltmer komplexa nätstrukturer och applikationsberoenden ställer höga krav på IT-säkerhetskompetens inom områden såsom serveroperativsystem, datakommunikation (nätoperativsystem) och relaterade säkerhetsåtgärder och produkter.
Definition av kompetensområden och kompetensnivåer för IT-konsulttjänster
Bilaga b Definition av kompetensområden för IT-konsulttjänster 1 (16) Innehållsförteckning 1 Kompetensklassning av konsulttjänster...3 2 Kompetensområde 1 - Användbarhet...4 2.1 Roll - Användbarhetsarkitekt...4
Läs merIT-säkerhetspolicy R1.00 060216
IT-säkerhetspolicy R1.00 060216 IT-SÄKERHETSPOLICY 2 IT-säkerhetspolicy Ulricehamns kommun med bolag 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET...3 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...3 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,
Läs merKompetensklassning. Gällande IT-konsulttjänster
Kompetensklassning Gällande Innehåll Kompetensklassning av konsulttjänster 4 Tillämpning och begrepp vid avrop 4 Definition av kompetensområden 4 Anbuds-/kompetensområden 4 Kompetensområde - Användbarhet
Läs merSystemförvaltningsmodell för Högskolan i Borås
HÖGSKOLAN I BORÅS 2012-10-08 1 (6) Systemförvaltningsmodell för Högskolan i Borås Inledning Högskolan i Borås är för sin verksamhet beroende av kontinuerlig tillgång till ett flertal IT-baserade informationssystem.
Läs merNormativ specifikation
1 (6) Underskriftstjänst Svensk e-legitimation 2 (6) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Omfattning... 3 3 Tjänster... 3 3.1 Elektronisk underskrift (grundtjänst)... 4 3.1.1 Utställare av certifikat... 4 3.1.2
Läs merIAM- Lunds universitet. Identity & Access Management
IAM- Lunds universitet Identity & Access Management IAM- Identity & Access Management Identitetshantering (Identity Management) är ett begrepp som används för att beskriva hur man hanterar digitala identiteter
Läs merExempelroller för IT-konsulttjänster.
Exempelroller för IT-konsulttjänster. Kompetensområde 1. Användbarhet Beskrivning Användbarhet och exempel på roller. Exempel på kompetenser inom området användbarhet: God kännedom om och erfarenhet av
Läs merBilaga 2. Konsulter för tjänster inom IT-relaterat utvecklingsarbete. Kompetensspecifikation 2011-04-28. Dnr 2011/817/243 Sid.
Bilaga 2 Konsulter för tjänster inom IT-relaterat utvecklingsarbete Kompetensspecifikation 2011-04-28 Dnr 2011/817/243 Sid. 1 (7) 1 Klassningsmodell Kompetensklassningsmodellen är en matris i två dimensioner
Läs merUpprättad 2009-03-30 Reviderad 2012-07-19. AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer
Upprättad 2009-03-30 AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer INNEHÅLL Avvikelser och risker 3 Definitioner 3 Ansvarsfördelning 4 Rutiner avvikelse 5 Rutiner riskhantering 5 Orsaker till risker och avvikelser
Läs merNyttorealisering i praktiken
SIDAN 1 Nyttorealisering i praktiken Så här har vi gjort och så här planerar vi att göra. Med invånarna i fokus 650 miljoner 2007-2012 kronor för ett samlat utvecklingsarbete med IT som redskap för verksamhetsutveckling
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ylva Ehn 2015-10-01 SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och
Läs merBILAGA 6 - DEFINITION AV KOMPETENSOMRÅDEN. Dokumentnummer D
BILAGA 6 - DEFINITION AV KOMPETENSOMRÅDEN Dokumentnummer D 2011-010262 BILAGA 6 2011-06-22 01.00 D 2011-010262 2(10) Innehållsförteckning 1 TILLÄMPNING OCH BEGREPP VID UPPHANDLING OCH AVROP... 3 2 DEFINITION
Läs merKravspecifikation. Upphandling 2012 IT-Konsulttjänster NLL
2012-01-03 1208-11 1 (20) Kravspecifikation 2012 IT-Konsulttjänster NLL Innehållsförteckning sidnr. 1 ALLMÄN INFORMATION... 3 1.1 Viktiga aspekter i konsultens roll vid arbete hos Norrbottens läns landsting...
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Läs merRutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
Läs merPolicy för Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform
Policy för Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform Version Ändrad datum Ändrad av Typ av ändring 1.0 2010-06-24 Upprättad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 Anslutning 2 Krav för anslutning 2 Anslutna arbetsplatser
Läs merRiktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Läs merInfrastrukturen för Svensk e-legitimation
1 (7) 2 (7) 1. Bakgrund 1.1 Enligt förordningen (2010:1497) med instruktion för E-legitimationsnämnden ska nämnden stödja och samordna elektronisk identifiering och signering i den offentliga förvaltningens
Läs merSLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925
SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna
Läs merFORDONSTESTTEKNIK. Ämnets syfte
FORDONSTESTTEKNIK Ämnet fordonstestteknik behandlar den teknik och utrustning som används för att genomföra tester inom det fordonstekniska området. Ämnet behandlar även hur en önskad utvecklingsidé blir
Läs merInformationsmöte kring E- legitimationsnämndens arbete mot morgondagens digitala behov
Informationsmöte kring E- legitimationsnämndens arbete mot morgondagens digitala behov Introduktion Idag finns tre sätt.. som inte är tillgängliga för alla Bjuder morgondagen på flera val? eid11 eid2 eid3
Läs merRutin för hantering av medicinska avvikelser
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2013-04-03 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens
Läs merHÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs merReglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun
1 (5) Ks 2014/572 Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun Detta reglemente gäller från och med den 2015-01-01. Kommunfullmäktige föreskriver följande. 1 Ansvarsområden och uppgifter I detta reglemente
Läs merAtt hantera digital information i Stockholms stad. stockholm.se
Att hantera digital information i Stockholms stad stockholm.se Maj 2016 Dnr: 5.3-3023/2016 Utgivningsdatum: 2016-05-12 Utgivare: Stadsarkivet Kontaktperson: Christina Moberg 3 (8) Innehåll Inledning 4
Läs merKommittédirektiv. Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor. Dir.
Kommittédirektiv Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Dir. 2011:102 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merProcessinriktning. Anvisning. Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare
Processinriktning Anvisning Diarienummer: KS 2015/2121 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn Beslutad av: Förvaltningsledningen
Läs merS T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E. Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället
S T R A T E G I F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E Arbetsgivare för framtiden statens kompetens utvecklar samhället 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2016 Foto: Getty Images Produktion: Arbetsgivarverket,
Läs merFöljsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll
Följsamhet till fullmäktiges reglemente för intern kontroll Rapport nr 35/2013 April 2014 Richard Norberg, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Revisionsfrågor...
Läs merNYHETER ISO 14001:2015
NYHETER ISO 14001:2015 Mattias Holmström Trivector LogiQ 10 mars 2016 OM TRIVECTOR 3 bolag LogiQ, Traffic & System 3 städer Lund*, Göteborg & Stockholm Drygt 90 anställda Rädda världen och göra bra affärer.
Läs merSvenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd av
Läs merDigital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet Följande allmänna råd ansluter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018
1 (5) Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning 2015-2018 Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: SN 2015-03-18 106, VON 2015-03-26
Läs merArkivreglemente för Sydarkivera
Arkivreglemente för Sydarkivera Information behövs både i dag och i framtiden. Den ska finnas till hands när den efterfrågas. Då behövs noggrann planering och säker förvaring. Kommunen har ansvar för att
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun
1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:
Läs merStyrmodell för Vimmerby kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, 231
Styrmodell för Vimmerby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, 231 1 Inledning Detta styrdokument reglerar verksamhets- och ekonomistyrningen i Vimmerby kommun. Med styrning avses samtliga åtgärder
Läs merInformationssäkerhet
Presentation Moa Malviker Wellermark Informationssäkerhetsansvarig/Jurist Informationssäkerhet Information är en tillgång som, liksom andra viktiga tillgångar, har ett värde och som måste skyddas. Informationssäkerhet
Läs merDokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?
Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet? Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Oktober 2014 Vem beslutar om vad? Lagar Riksdagen Förordningar
Läs merFlik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke
Att lämna samtycke Detta häfte innehåller upplysningar om vad det innebär att lämna samtycke för informationsöverföring inom äldre- och handikappomsorg Vad säger lagen? Informationshantering och journalföring
Läs merErfarenheter av automatiserad testning
Tobias Bohn IT Architect IBM Application Innovation Services Erfarenheter av automatiserad testning Agenda Bakgrund Automatiserade funktionella tester Vad krävs för att det skall fungera Exempel Hur vi
Läs merEkonomistyrning: förstudie Sollefteå kommun
www.pwc.se Ekonomistyrning: förstudie Sollefteå kommun Februari 2015 Ekonomistyrning: förstudie På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har genomfört en förstudie inom området ekonomistyrning.
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merRUTIN FÖR KLASSIFICERING AV INFORMATION
Koncernkontoret Enhet säkerhet Dokumenttyp Rutin Dokumentansvarig Valter Lindström Beslutad av Valter Lindström, koncernsäkerhetschef Övergripande dokument Riktlinjer för informationssäkerhet Kontaktperson
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VO AD M IN ISTRATIO N SID 1 (8) 2011-07-01 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I BROMMA STADSDELSNÄMND Bakgrund Socialstyrelsen beslutade den 28 juni 2011 om nya
Läs merTjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 5. Samverkansformer och samverkansprocesser
Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 5. Samverkansformer och samverkansprocesser Innehållsförteckning Bilaga 5. Samverkansformer och samverkansprocesser... 2 1. Inledning... 2 2. Samverkansformer... 2
Läs merDesign för användbarhet Klicka här för att ändra format Att tillämpa ACSD
Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Att tillämpa ACSD Bengt Göransson Klicka här :: för Användbarhetsdesigner att ändra format på underrubrik i bakgrunden IT-Arkitekterna AB :: Bengt.Goransson@it-arkitekterna.se
Läs merKurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Läs merStratsys för landsting och regioner
Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Underlag till vård- och omsorgsförvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Utförare: Ansvarig chef: Läs igenom anvisningarna nedan innan ni börjar er inrapportering,
Läs merUppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Läs merEn nutida kundupplevelse. -Interaktiva kundterminaler
En nutida kundupplevelse -Interaktiva kundterminaler Ett modernt kommunikationsmedel Den teknologiska utvecklingen har förändrat hur, var och varför vi som konsumenter väljer att köpa en produkt eller
Läs merRegel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Läs merVerksamhetsplan 2014. Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa 2014-04-04
Verksamhetsplan 2014 Habiliteringen 2014-04-04 Annika Sundqvist, Verksamhetschef Urban Johansson, Bitr. Verksamhetschef Habiliteringen, Habilitering & Hälsa Habiliteringens organisation Verksamhetsplan
Läs merFörskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Läs merInriktning för upphandling av IT-drift och telekommunikationstjänster
2015-11-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/781-055 Kommunstyrelsen Inriktning för upphandling av IT-drift och telekommunikationstjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att kommunens upphandling
Läs merVI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat. Samverkan. Förankrat. Mätbara resultat
VI ÄR PÅ RÄTT VÄG! Målmedvetet och strukturerat Samverkan Förankrat Mätbara resultat TRYGGHET STÄRKA STADENS ATTRAKTIONSKRAFT SÄKERHET SÄKERSTÄLLA STADENS LEVERANSFÖRMÅGA AV SERVICE, TJÄNSTER OCH VAROR
Läs merUppdragsbeskrivning. Digital Skyltning. Version 1.0 Mats Persson. Distributionslista. Namn Åtgärd Info.
Version 1.0 Distributionslista Befattning Bolag/en het Student KaU Anton Odén Student KaU Olle Pejstrup Konsult/handledare Sogeti Konsultchef Sogeti Åsa Maspers Projektledare Sogeti vakant Namn Åtgärd
Läs merDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merHur kan man upphandla och införa något som inte finns?
Hur kan man upphandla och införa något som inte finns? Åsa Jahnsson Göteborg Stad Jonas Andersson HerbertNathan & Co Agenda 1. Göteborg Stad 2. Uppdraget 3. Frågorna vi ställde 4. Handlingsplanen 5. Vårdprocessen
Läs merKöp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12
Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007 Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Användbarhet Eget kompetensområde Behov av tidigare kompetensområden kvarstår Behovet om
Läs merRiktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.
1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap Landskrona Stad 2015-2018 Antaget av kommunstyrelsen 2016-02-11 Termer... 4 1. Inledning... 5 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 5 2. Krav enligt lagen
Läs merKommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv En samordnad utveckling av validering Dir. 2015:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en nationell delegation ska följa, stödja
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merKOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merInformationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård
Informationshantering och journalföring informationssäkerhet för god vård 1 Sammanhållen journalföring! 2 Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merStyrgruppens mål. 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1
Styrgruppens mål Ökad kunskap om vad norrbottningarna anser är viktigt i en framtida hälso- och sjukvård. En förutsättningslös diskussion där vi är öppna för nya idéer. Det ska vara tydligt för de som
Läs merInternkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund
Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund Godkänd av direktionen 2014-01-XX 2014-01-13 Sida 1 Förslag till internkontrollplan för 2014 Direktionen fastställer varje år områden för intern
Läs merIT-verksamheten, organisation och styrning
IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merTillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014
sida 1 (7) Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014 sida 2 (7) Innehåll BAKGRUND... 3 ALERIS OMSORG AB... 3 FLORAGÅRDENS EKONOMISKA
Läs merAnmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning
Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:9) om anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning Version 1, september 2008 Postadress/Postal address:
Läs merTeknikutveckling medger nya möjligheter för oss som leverantörer att strukturera och designa tekniska lösningar. Vi kan i högre grad återanvända
Teknikutveckling medger nya möjligheter för oss som leverantörer att strukturera och designa tekniska lösningar. Vi kan i högre grad återanvända funktionalitet från andra leverantörer och fokusera på de
Läs merChef för verksamhetsskydd vid rikspolischefens kansli
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för verksamhetsskydd vid rikspolischefens kansli Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående
Läs merRoller och dokument Projektmodell i Norrköpings kommun
Roller och dokument Projektmodell i Norrköpings kommun Organisation/roller Uppdragsgivare Initiativtagare Specificerar uppdrag Bestämmer övergripande mål och inriktning Styrgrupp/projektansvarig Beslutsgrupp
Läs merNycklar till framgång Nya ISO 9001:2015
Nycklar till framgång Nya ISO 9001:2015 ISO 9001 världens största kvalitetsstandard: 1 100 000 certifikat i hela världen, varav cirka 6.000 i Sverige. Principer för kvalitetsledning enligt ISO 9000:2015
Läs merLivscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg
Livscykelkostnader (LCC) som strategiskt verktyg Konferens Upphandla 2.0 23 september 2015, Göteborg Sanna Efraimsson Agenda Upphandlingsmyndighetens uppdrag och vårt stöd Vad är LCC? Varför ska man använda
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
Läs merUppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010
Uppförandekod för vindkraftprojektörer Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010 1 Sverige har goda förutsättningar Källa: European Wind Atlas 2 Vindkraften har stort stöd! Källa: SOM-INSTITUTET 3 Vindkraften
Läs merBilaga till FÖ 1, 2015. Telefonipolicy Konstfack
Telefonipolicy Konstfack 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Verksamhetschefens ansvar 3 Anställds ansvar 4 Mobiltelefon 4 Dect-telefon 5 Studenttelefon 5 Utlandssamtal 5 Ansvar 5 Kostnader 5 2 Inledning Telefonitekniken
Läs merLOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING DOK SID 1 (5) 2011-02-10 LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER Antagen: 2011-xx-xx Giltig till och med: Tillsvidare Tillhör process: Arbetsmiljö Relaterade dokument:
Läs merLEDNINGSÄGARMODUL. Översikt 1(9)
LEDNINGSÄGARMODUL Översikt 1(9) 1. Distributionslista Dokumentet ska distribueras som leverans till PTS. Skall vara tillgängligt för PTS samt projektmedlemmar. 2. Revisionsinformation Rev. Datum Av Kommentar
Läs merMETODBOK INNOVATIONSUPPHANDLING
Start Syfte METODBOK INNOVATIONSUPPHANDLING Behov uppstår Behovs- och marknadsanalys Innovationsvänlig Val av förfarande Genomförande av Upphandling Förstudie Om oss Forum Kontakt Behov Marknadsanalys
Läs merIT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem
IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem Människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se/research/hci.@it.uu.se IT i arbetet... IT i arbetet... IT i arbetet...
Läs merSyfte med 7 30 60 90
Syfte med 7 30 60 90 Modell för att snabba upp förändringsarbetet Öka handlingskraft genom att använda tid som drivkraft Inget eget projekt - del av förändringsprocess När är det lämpligt med snabb och
Läs merFörvaltningsåtagande. Provisum
Konsultresurser Kompetensprofiler inom ramen för Förvaltningsåtagande av Provisum 2(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Roller/kompetensprofiler... 3 3 Nyckelroller Resursen AB... 5 4 Projektmetodik...
Läs merBeslut för grundsärskola
rn Beslut Frösunda Omsorg AB Org.nr. 556386-7398 Beslut för grundsärskola efter tillsyn av Frösunda Omsorg AB 3(7) För att huvudmannen ska kunna ta ansvar för att eleverna i grundsärskolan får en utbildning
Läs merHandläggare/Kommun Thore Andersson, Britt-Inger Berntsson, Uddevalla kommun
Projektbeställning Projektnamn Projektnummer/Diarienummer Projektansvarig Finansiär E-arkiv, IT-chef Britt-Inger Berntsson, IT-strateg Thore Andersson Samfinansierat av deltagande kommuner Innehåll Innehåll...
Läs merFörvaltningsledning och agilitet i praktiken
Förvaltningsledning och agilitet i praktiken Går det att arbeta med strukturerad styrning mot strategiska mål och samtidigt uppnå lättrörlighet? På i Stockholm AB På i Stockholm AB 2 Förvaltning Förvaltningsplan
Läs merSatsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor
Välkommen till Lichron Teknikgymnasium Har du tänkt på att tekniken finns överallt och att du med säkerhet använder den varje dag? Vi på Lichron gillar teknik! Därför arbetar vi med den senaste tekniken
Läs merSärvuxpedagogernas rikskonferens 2010
Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010 Skolinspektionens granskning av särskola och särvux Åsa Rehnberg och Agneta Sandén Skolinspektionens fokus Alla elevers och studerandes rätt till en god utbildning
Läs merSid. 87-99 i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag
Sid. 87-99 i boken Rekrytering Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag Nedan finner du en intervjuguide med förslag på frågor som du kan använda under intervjun. Det är många frågor så välj de du tycker
Läs mer