Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2014

Transkript

1 Handläggare Datum Emad Soukiyh Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2014 Bakgrund Utifrån utbildningspolitisk vision för Kalmar kommun upprättar Barn- och ungdomsnämnden ett program för varje budgetår. Nämnden specificerar i programmet satsningar som syftar till att stärka måluppfyllelsen av den utbildningspolitiska visionen. Till den utbildningspolitiska visionen och det utbildningspolitiska programmet knyts nämndens strategiska medel i respektive års budget. Syftet är att nämnden skall kunna sätta pengar direkt bakom satsningarna i det utbildningspolitiska programmet. Barn och ungdomsnämndens strategiska medel i budget för år 2014 uppgår till 0,5 % av budgetomslutningen, 4.1 mkr. För budgetåret 2014 valde nämnden att göra följande satsningar tkr - Forskning i samverkan med Linnéuniversitetet Program för förbättring lära av goda exempel Barns språkutveckling Bedömningspraktik och formativ bedömning Gemensam rättning av nationella prov Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation 250 Summa Forskning i samverkan med Linnéuniversitetet Ur Utbildningspolitiskt program 2014 Under 2011 och 2012 har en inventering av intressanta forskningsprojekt inom Barn- och ungdomsförvaltningen gjorts tillsammans med forskare från Linnéuniversitetet. Varje enhet har beskrivit projekt som skulle kunna vara intressanta för verksamheten att forska kring. Under 2013 har dessa projekt utgjort underlag för en diskussion med forskare från Linnéuniversitetet. Målet var att välja ut något eller några projekt som skall följas av en forskare. Forskningen skall i möjligaste mån länka i forskarnas befintliga projekt, för att på så sätt skapa en stark samverkan med befintliga forskningsresurser. [ ]Barn- och ungdomsnämnden ser det som viktigt att kvalitetssäkra utvecklingsprojekt genom att knyta forskning nära projekten och väljer att satsa 300 tkr även under Förvaltningschefen beslutade i juni 2012 att förskolorna och skolorna i Barkestorpsoch Kalmarsundsnätverken skulle ingå i det treåriga samverkansprojektet. Barn- och ungdomsförvaltningen Box 951, Kalmar Tel emad.soukiyh@kalmar.se

2 (5) Under treårsperioden har Barkestorpsnätet valt att fokusera på ledarskapet i barn- och elevgrupp och Kalmarsundsnätet på språkutvecklande arbetssätt. Samverkan inleddes med att samtliga pedagoger fick, genom en enkät, skatta sina upplevelser av tidigare, pågående samt förväntningar på kommande utvecklingsarbete. Med enkätsvaren som underlag vidtog diskussioner mellan forskare och förskolechefer/rektorer kring hur det detaljerade samarbetet på respektive förskola och skola skulle bedrivas. Forskare från Linnéuniversitet har därefter under 2014 följt utvecklingsprojekt inom dessa två nätverk samt bistått med observationsprotokoll och deltagit på uppföljningsmöten. Forskarna presenterar sin slutrapport hösten Program för förbättring lära av goda exempel Ur Utbildningspolitiskt program 2014 I den utbildningspolitiska visionen finns en ambition att lära av varandra och andra. För att ge ännu bättre möjligheter till studiebesök hos andra skolhuvudmän i andra delar av landet vill nämnden satsa resurser till varje enhet inom barn och ungdomsförvaltningen. Dessa resurser riktas till att genomföra dessa studiebesök. Alla enheterna har en plan för lära av varandra. Besök sker både inom enheterna, mellan enheter i kommunen samt utanför kommunen. Fokus för besöken inom skolan ligger på språkstödjande arbetssätt, ledarskap i klassrummet, lärande klassrumsbesök, formativ bedömning samt estetiska lärprocesser. I förskolan ligger inriktningen av besöken på pedagogisk dokumentation, utveckling kring arbete med lärplatta i barngrupp, ledarskap i barngrupp, språkutvecklande arbetssätt, pedagogiska miljöer, föräldrasamverkan och mångfald. Vid fritidshemmens besök har man framförallt tittat på hur verksamheten är organiserad, språkstödjande arbetssätt, ledarskap i barngruppen och jämställdhet. Barns språkutveckling Ur Utbildningspolitiskt program 2014 En grundläggande förutsättning för en hög måluppfyllelse är att barnet/eleven behärskar det svenska språket. Språk och lärande hänger oupplösligt samman och grunderna läggs i många fall i förskolan. Förskolan är basen för ett livslångt lärande. I läroplansuppdraget ligger att varje barn skall utveckla ett nyanserat talspråk, ord och begrepp samt utveckla sitt intresse för det skrivna språket. För de barn som har svårt att tillägna sig språket av olika anledningar, exempelvis är utrikesfödda eller för de barn där ett annat språk talas i hemmet, är det viktigt att de erbjuds möjligheter att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Även barn med annan bakgrund än ovan beskriven kan ha liknande behov av språkstöd. Barn- och ungdomsnämnden vill fortsätta satsningen på projektet Barns språkutveckling. Nämnden avsätter 350 tkr till projektet under Utbildning i studiecirkelform för samtliga förskollärare och barnskötare på förskolorna Ögonstenen, Björkenäs och Rockneby har genomförts 2014 med utgångspunkt i boken "Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan". Storförläsningar inom samma tema har genomförts på nämnda förskolor. Utbildning i språkmedvetet och språkstimulerande arbetssätt i form av studiecirklar har sedan oktober riktats till hela kommunen med deltagare från flera förskolor.

3 (5) Bedömningspraktik och formativ bedömning Ur Utbildningspolitiskt program 2014 I de ämnesgrupper som bildades inför implementeringen av Skola 2011 har ett omfattande utvecklingsarbetet bedrivits. I Hatties forskningsöversikt Synligt lärande tas formativ bedömning upp som en framgångsfaktor. Från ämnesgrupperna kommer samma slutsats. Barn- och ungdomsnämnden vill därför fortsätta den riktade kompetensutvecklingsinsatsen inom området bedömningspraktik och formativ bedömning. Nämnden avsätter därför 200 tkr under Under 2014 föreläste Christian Lundahl (professor i pedagogik) på temat Bedömning för lärande. Föreläsningen var riktad till personal i förskoleklass, lärare i grund- och grundsärskola samt skolledare. Under föreläsningen berörde Lundahl bland annat bedömningens betydelse och syfte, bedömning som en del av planeringen av undervisningen samt frågornas betydelse för lärande och bedömning. Ett strukturerat efterarbete utifrån föreläsningen genomfördes på skolorna med stöd av underlag och frågebatteri utarbetat av Lundahl. Ytterligare en insats inom området genomfördes Föreläsning med Steinberg för all personal på förskola, fritidshem och grundskola. Temat var ledarskap i barngruppen/ ledarskap i klassrummet. Steinbergs bok har köpts in för att kunna följa upp föreläsningen. Gemensam rättning av nationella prov Ur utbildningspolitiskt program 2014 Barn- och ungdomsförvaltningen vill förbättra kvaliteten och öka likvärdigheten i rättningen av de nationella proven. Det ska ske genom att rättningen görs gemensamt av ett begränsat antal lärare. Projektet avser samtliga nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an och i samtliga ämnen. Gemensam rättning av de 12 ämnesproven genomfördes i år under en mer komprimerad period på ca 5 veckor. Rättningen av ämnesproven i NO och SO har skett enligt ny modell med kortare rättningsperiod och fler lärare som rättar. Totalt sett har 199 lärare deltagit i rättningen, vilket lett till mycket god spridning av bedömningskompetensen. All rättning har genomförts i interna lokaler på Barkestorpsskolan och på Falkenbergskolan. I samband med rättningen har deltagarna gjort en analys av resultat. Analysen återkopplades till ämnesgrupperna. Även en kortfattad analys av varje skolas framgångsfaktorer och förbättringsområden gjordes. Varje skola har sedan själv arbetat vidare med analysen. Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Ur utbildningspolitiskt program 2014 Kalmar kommun ska ha lovskola som erbjuder en chans för elever att komma ifatt i studierna och öka måluppfyllelsen. Den ska erbjudas elever i årskurserna 6-9. Omfattningen av sommarskolan har tidigare styrts av bidragen från skolverket. Statsbidraget har nu avvecklats. Nämndens avsikt i utbildningspolitiskt program för 2013 var att arbetsformen skulle övergå till ordinarie verksamhet Barn- och ungdomsnämnden vill förlänga satsningen och därför satsa 300 tkr på lovskolan 2014.

4 (5) Efter beslut om utbildningspolitiskt program för 2014 har staten återinfört statsbidrag till lovskolor. Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 74 tkr. Dessa medel har möjliggjort finansiering av lovskola via nämndens strategiska medel för elever på mellanstadiet. Lovskola har genomförts under sportlovet, påsklovet samt en vecka i början av sommarlovet. Dörbyskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 och 5. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 6 till 9. Under 2014 deltog totalt 308 elever i de olika lovskolorna, en ökning med 63 elever jämfört med Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 132 elever, påsklovsskola 122 elever och sommarskola 54 elever. Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner uppnådde 80%. Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem Ur utbildningspolitiskt program 2014 Utifrån arbetet med den utbildningspolitiska visionen, implementeringen av Skola 2011 samt genom aktuell forskning har förvaltningen sett ett behov av att ta tillvara på lärare som besitter stor kompetens samt vidareutveckla och sprida den kunskapen för att utveckla förskolorna och skolorna i Kalmar kommun till att bli bland de bästa i Sverige. Under 2012 utarbetades ett förslag på tjänst, utvecklingslärare, för lärare som ska stärka arbetet i skolorna, förskolorna och fritidshemmen. Utvecklingslärarna ska under en treårsperiod arbeta både med ämnesdidaktik och allmändidaktik i skolorna, förskolorna och fritidshemmen för att stärka och höja barnens och elevernas måluppfyllelse. Nämnden satsar därför 1450 tkr på dessa utvecklingstjänster under Under 2013 och 2014 har totalt 21 utvecklingslärare rekryterats. Omfattningen på tiden till utvecklingsuppdraget varierar mellan 10 % och 40 % av en heltidstjänst. Under 2014 har utvecklingslärarna genomfört drygt 50 uppdrag. Uppdragen har varit av varierad art, en del har handlat om utveckling av ämnesmetodik, en del om ledarskap, andra kring allmän handledning. Andra gemensamma uppdrag som utvecklingslärarna ansvarar för är ledning av de centrala ämnesgrupperna. Arbetet i de ämnesgrupperna bygger på ett årshjul med uppföljning och analys av resultaten på nationella ämnesprov, betygsstatistik och måluppfyllelse. Syftet är att utveckla undervisningen, så att alla elever utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt samt att öka likvärdigheten gällande bedömning och betyg i kommunen. De utvecklingsbehov av undervisningen som framkommer arbetar respektive ämnesgrupp vidare med och de åtgärder som tas fram, sprids till skolorna genom skolornas representanter i ämnesgrupperna. Utvecklingslärarna fungerar även som mentorer för våra nya introduktionslärare, handledare i Pedagogisk dokumentationskurs samt förändringsledare i PRIO. PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation Ur utbildningspolitiskt program 2014 PRIO är ett utvecklingsarbete som drivs av SKL och Stockholms stad. PRIO har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. [ ]Kalmar kommun är en av nio utvalda kommuner att delta i projektet under [ ]Barn- och ungdomsnämnden ser det som viktigt att möjliggöra vidare spridning av PRIO till andra skolor i kommunen efter projekttiden om kommande utvärdering indikerar högre kunskapsresultat. Därför avsätter nämnden 250 tkr för utvecklingsarbetet. I annat fall övergår avsatta resurser till ytterligare förstärkning av utvecklingstjänsterna.

5 (5) För att kunna driva vidare arbetet med PRIO utbildades två utvecklingslärare under våren i den metod som utarbetats av SKL. Det skedde under ledning av en tidigare förändringsledare (tillika utvecklingslärare). Avsikten är att utvecklingslärarna dels ska ha ytterligare en arbetsmetod i verktygslådan, att kunna använda i sina uppdrag, men också att kunna driva specifika PRIO-projekt gentemot en eller flera skolor/fritidshem. Rektorer har under våren lämnat in önskemål om deltagande i PRIO-projekt och bland dessa har Falkenbergsskolan valts ut. Under maj och juni genomfördes inledande möten, först med skolledningen och senare med all personal. Under hösten har enkäter, tidsloggning och enskilda intervjuer genomförts med personalen på skolan. Avrapportering till skolledning sker , med förslag om utvecklingsområden, från förändringsledarna. Prognos Ekonomisk prognos Avsatt (tkr) Förbrukat - Forskning i samverkan med Linnéuniversitetet Program för förbättring lära av goda exempel Barns språkutveckling Bedömningspraktik och formativ bedömning Gemensam rättning av nationella prov Lovskola en framgångsrik väg för ökad måluppfyllelse Utvecklingstjänster i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem PRIO - Planering, Resultat, Initiativ och Organisation Summa Bokslutet för 2014 färdigställs några veckor efter slutförandet av detta dokument. En del utgifter är inte bokförda än, exempelvis har enheter inte bokfört alla utgifter inom satsningen Program för förbättring lära av goda exempel. Resultatet kommer därför att skilja något från denna prognos.