Internhyror i Säffle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internhyror i Säffle kommun"

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Nils-Olov Andersson & Roy Nygren Internhyror i Säffle kommun Examensarbete, C-uppsats, 15 poäng Företagsekonomi Datum/Termin: Handledare: Bengt Bengtsson Examinator: Ev. löpnummer: Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Innehållsförteckning 1. Problemanalys Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Undersökningsprocessen Fas 1: Utveckling av en problemställning Fas 2: Val av undersökningsuppläggning Fas 3: Val av metodansats Kvalitativ eller kvantitativ Fas 4: Hur ska vi samla in information Fas 5: Urval av enheter Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? Fas 7: Vilken kvalitet håller resultaten och slutsatserna? Fas 8: Tolkning oav resultat Referensram Internhyror i kommunal verksamhet Risker med internhyror Intern kritik mot internhyror i Säffle kommun Socialnämnden: Barn och utbildningsnämnden: Teknik och fritidsnämnden, (fastighetsförvaltning): Internhyressystemet enligt offentliga protokoll, tjänsteskrivelser etc Anläggningsregister och historiskt anskaffningsvärde Empiri Intervjuperson A Intervjuperson B Intervjuperson C Intervjuperson D Intervjuperson E Analys och resultat Vad är syftet med internhyressystemet? Använder man det system som det beslutats om, samt på det avsedda sättet? Finns det någon logik i internhyresprissättningen? Vad grundas missnöjet rörande internhyressystemet på? Uppnås syftet med internhyressystemet? Övriga slutsatser Slutsats och reflektioner

3 7. Referenslista Litteratur Handlingar Säffle kommun

4 Sammanfattning Efter kontakt med bland annat vice ordförande i kommunstyrelsen i Säffle kommun gavs oss möjligheten att undersöka kommunens internhyressystem. Även tillförordnad ekonomichef välkomnade idén då kritik framförts både inofficiellt och i det offentliga rummet. Det har också visat sig finnas en allmän uppfattning både i politiska nämnder och ute i verksamheterna att internhyressystemet är oklart och något som mycket få riktigt kan vare sig förklara eller förstå fullt ut. Barn och utbildningsförvaltningen är tillsammans med Socialförvaltningen de största internkunderna och kritik har framkommit både muntligt och i offentliga protokoll om de brister de upplever finns, bland annat den tillsynes orimliga hyresskillnaden som råder mellan olika lokaler inom samma verksamhetsområde. Syftet var att undersöka hur internhyressättningen ser ut i Säffle kommun och att med materialets hjälp söka stöd för om kritiken är befogad eller om den beror på okunskap eller bristande information. Representanter i berörda nämnder och förvaltningar intervjuas för att skapa en bild av den kritik som mestadels varit muntlig och inte förd till protokoll. Genom att undersöka systemets konstruktion och genom att jämföra med den teoribildning som finns inom internhyresområdet, söker vi hitta något som bekräftar den kritik som framförts. Andra aspekter måste också beaktas då det visar sig att hyresvärd/hyresgästförhållandet mellan olika enheter i en kommun inte kan beskrivas som svart eller vitt. I en liten kommun med få invånare har i realiteten hyresgästen inte något alternativ till att hyra lokaler av kommunen. Hyresvärden har inte heller han någon realistiskt alternativkund utanför till exempel skolverksamheten utan att genomföra omfattande ombyggnationer. De interna styreffekterna, incitamenten att bedriva ett effektivt lokalutnyttjande är ändå ett mål i sig oavsett om det går att göra en marknadsmässig jämförelse eller inte men det förutsätter att lokalernas prislappar är korrekta sinsemellan. Lokalkostnaderna inom en verksamhet, till exempel grundskola, fastställs i individuella hyresavtal för varje fastighetsobjekt. Till skillnad från den ursprungliga utformningen av internhyressystemet från 1997 som fördelade fastighetskostnaden mer schablonmässigt skapar nuvarande system stora hyresskillnader mellan äldre och nyare lokaler. Drifts och underhållskostnader är däremot högre i äldre lokaler. Variationen i internhyra per kvadratmeter mellan olika fastighetsobjekt uppfattas av verksamheterna som märklig och den tycks inte leda till en fördelning av lokalkostnader som är rimlig eller rättvis. Internhyran räknas årligen upp med konsumentprisindex. Enligt fastighetsförvaltningen täcker inte internhyran den allmänna prisökningstakten på bland annat energi och uppvärmning i de löpande hyresavtalen. Detta har i sin tur lett till att internhyran blivit högre för vissa lokaler då det eftersatta underhållet lett till nyinvestering och därmed ett högre bokfört värde. 4

5 1. Problemanalys 1.1 Problembakgrund Grönköpings veckoblad gjorde i en artikel träffande ironi över fenomenet internhyressättning inom kommunal förvaltning då man fann att internhyran för Grönköpings kommunhus, som man i och för sig betalade till sig själv, det vill säga till huvudmannen, kommunen, via det kommunala fastighetsbolaget, hade blivit så hög att den nu hotade kommunens ekonomi. För att slippa höja kommunalskatten, som dessutom inte lät sig göras på grund av skattestopp, föreslogs att man istället skulle hyra lokaler i grannkommunen Hjo. Detta skulle vara ett lyckat exempel på så kallad outsourcing. Vidare handlade det om viktig prioritering då man minsann inte kunde utsätta skolbarnen för en flytt till Hjo då kostnaden för skoltransporten skulle kosta kommunen pengar. Inte heller kunde man flytta idrottshallen. Det skulle leda till att hemmamatcherna i fortsättningen skulle spelas på bortaplan. Dessutom visade sig lokalerna i grannkommunen vara mindre så att en viss nedskärning av personalstyrkan skulle bli nödvändig. (fritt ur Grönköpings veckoblad) Verklighetens internhyror får förhoppningsvis inte lika absurda konsekvenser som exemplet ovan men lite hos en var finns farhågor om att internhyror är lite hokuspokus som kommunadministrationen trollar fram ur sin hatt och inte speglar verkliga lokalkostnader. Dessa upplevs inte helt begripliga utan blir en schablonmässig debitering som istället riskerar att skapa förtret och missnöje ute bland verksamheterna som upplever sin kärnverksamhet hotad. En av oss är sedan tidigare intresserad av kommunal verksamhet och aktiv på fritidsbasis inom Säffle kommun. Genom kontakter i Säffles kommunledning framkom att det diskuterats en hel del i korridorerna genom åren angående internhyresssystemet och bristen på förståelse för denna ute i verksamheterna, framförallt från de två största internkunderna, Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Vi fick klartecken och välkomnande från både representanter från kommunstyrelse samt kommunledningskontor att skriva om och beskriva åtminstone hur internhyressystemet ser ut och eventuellt förändrats sedan introduktionen 1997, samt försöka kartlägga kritiken och vad den i sak består av. Problemet kan därmed i grunden sägas vara en förhoppning hos kommunens högsta ledning att på sikt skapa förtroende för internhyressystemet ute i verksamheterna och att internhyrornas uppbyggnad därför måste konkretiseras för alla inblandade och får en långsiktig status som rättvis och lättbegriplig samtidigt som kommunnyttan är det övergripande huvudsyftet. Fastigheter och lokaler står för en stor del av en kommuns både kostnader och tillgångar och ett effektivt lokalutnyttjande är utan tvivel nödvändigt för en sund ekonomisk hushållning. 5

6 Det viktigaste ur problemhänseende får nog sägas vara att hitta signaler på om det är internhyrssystemets brister som leder till kritik eller rent av oönskade ekonomiska effekter eller om det är bristande information och kunskap om hur internhyran egentligen fungerar som ligger bakom. Situationen är också speciell på det sätt att hyresgästerna i praktiken inte har något reellt alternativ till att t.ex. hyra gymnasieanläggning av kommunen. Förhandlingsläget är ur affärsmässig synvinkel lite märklig då det på många sätt handlar om ett monopol. Säffle kommun har genomgått upprepade omorganisationer på senare år och dessa tenderar att fortsätta. Kommunägda fastigheter förvaltas från 1 februari, 2008 av Säfflebostäder AB som är ett helägt kommunföretag. Ansvaret för fastigheterna låg tidigare hos speciell fastighetsenhet på teknik och fritidsförvaltningen. Någon form av översyn kommer att genomföras av internhyressättningen i samband med övergången under 2008 och vår empiri får väl sägas ligga i tiden med denna även om de inte har något med varandra att göra. Intressant är ändå gränsgången mellan marknadsorienterat som ändå ett kommunalt bostadsaktiebolag får sägas vara och den komplexitet som råder när det gäller prissättning av allmännyttiga lokaler som till exempel grundskolor och gymnasium. 1.2 Problemformulering Vad grundas missnöjet rörande internhyressystemet på? Beror det på okunskap hos hyresgästen? Eller på en orättvis kostnadsfördelning? Finns det någon logik i internhyresprissättningen? Använder man det system som det beslutats om, samt på det avsedda sättet? Vad är syftet med internhyressystemet? Uppnås syftet med internhyressystemet? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga uppfattningen om internhyressystemet i Säffle kommun. Vidare kommer vi att titta på om den kritik som framförts mot systemet bygger på en snedfördelning av kostnaderna eller om det beror på bristande förståelse för systemet hos brukarna. 1.4 Avgränsning Avgränsningen är i detta fall de berörda enheterna inom Säffles kommun. Vi har valt att bara arbeta med Säffle kommun på grund av personliga kontakter samt bra insyn. Avgränsningen har också gjorts vid de enheter som berörs mest av internhyresprissättningen, dvs. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden samt Teknik och fritidsnämnden. 6

7 2. Metod 2.1 Undersökningsprocessen I undersökningsprocessen går det enligt Jacobsen (2002) att urskilja åtta stycken faser, faserna berör utvecklingen från den ursprungliga frågeställningen till tolkningen av resultatet Fas 1: Utveckling av en problemställning Jacobsen hävdar här att undersökningar grovt kan delas in i två typer. Den första typen är en beskrivande undersökning där man söker förståelse. Den andra typen är mer inriktad på effekter och verkningar av en åtgärd. Dessa två typer kan sedan även vara explorativa eller testande. Vår problemställning inriktar sig mer på beskrivning och förståelse, även om vi har valt att även ta upp verkningarna. Undersökningen har ett explorativt syfte eftersom vi kommer att försöka att förklara de fenomen och de frågeställningar vi tagit fram Fas 2: Val av undersökningsuppläggning När vi har utarbetat problemställningen bör vi välja den uppläggning av undersökningen som passar bäst till problemställningen (Jacobsen 2002). Här menar Jacobsen också att valet av upplägg skall vara grundat i vad vi har för avsikt att beskriva, en situation eller en orsak/verkan. Eftersom vår frågeställning inriktar sig på både orsak och verkan, och hur dessa påverkar varandra, har vi valt en undersökningsmetod som kan ses som en aningen modifierad hermeneutisk cirkel. Det hermeneutiska synsättet innebär att vi tar fram en hypotes som vi sedan prövar mot källmaterialet, i detta fall protokoll och intervjumaterial. Denna stämmer inte helt perfekt överens med verkligheten och vi ändrar då vår hypotes. Detta pågår tills vi hittar en hypotes som belyser problemet på rätt sätt. Förändringarna i hypoteserna bygger sedan på en ökad förståelse av källmaterialet Fas 3: Val av metodansats Kvalitativ eller kvantitativ Jacobsen menar här att för explorativa problemställningar måste vi välja en metod som får fram många nyanser, något som man vanligen kräver att man koncentrerar sig på ett fåtal enheter. Undersökningen av Säffle kommun kommer att koncentreras kring två stora enheter, för att visa på skillnader och likheter. Vi kommer att rikta oss till personer som har omnämnts/yttrat sig i offentliga protokoll. Den kritik som kan lämnas mot detta är att det blir svårt att generalisera eftersom vi bara undersöker en del av enheterna. Dessa 7

8 enheter representerar dock en mycket stor del av de berörda enheterna. Med ett mindre urval så blir det större fokus på eventuella skillnader mellan avdelningarnas svar. Jacobsen kallar denna undersökningsform för intensiv uppläggning Fas 4: Hur ska vi samla in information I denna fas finns det enligt Jacobsen fyra olika former av datainsamling av primärdata: * Observation * Öppna individuella intervjuer * Gruppintervju Den fjärde formen är insamling av sekundärdata som innefattar: * Källgranskning Vi har här valt en kombination av sekundärdata och primärdata, där vi kommer att undersöka protokoll och andra dokument för att få en överblick över problemet. Vi kommer också att använda oss av öppna individuella intervjuer för att få svar på de specifika frågor vi har. Kritik som kan riktas mot dessa intervjuer är att de är svåra att få helt objektiva även om de är anonyma. Under intervjuerna använde vi oss av en diktafon för att inte riskera något eventuellt informationsbortfall. Detta leder även till att data som vi vid intervjutillfället ansåg sakna relevans, kan tas fram vid ett senare tillfälle Fas 5: Urval av enheter Eftersom det rör sig om en kvalitativ metod, menar Jacobsen att man kan inte undersöka särskilt många personer och menar på att man inte borde ha mer än tjugo objekt. Han menar också på att det på grund av det förhållandevis lilla antalet enheter blir mycket svårt att få ett representativt urval. Jacobsen delar här in urvalet av enheter i tre steg. * Steg 1: Skaffa överblick av alla som du skulle vilja undersöka om du hade obegränsat med tid, pengar och analysmöjligheter. Vilket i vårat fall innebär alla som påverkas av internhyresprissättningen. * Steg 2: Dela in populationen i undergrupper Detta har i vårt fall inneburit att vi försökt med hjälp av vår uppdragsgivare att hitta lämpliga intervjuobjekt inom berörda delar av förvaltningarna samt försökt att dela upp dem i två olika perspektiv, det första ur hyresvärdens/fastighetsförvaltarens och det andra ur de interna hyresgästernas synvinkel. 8

9 Steg 3: Välj kriterier för urval av personer Här var målet att få prata med den person som hade den direkta kontakten med internhyran på sin respektive avdelning, och som därför borde vara kunnigast, alternativt ha mest åsikter om densamma Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? Eftersom våra intervjuer finns inspelade på band då vi använt diktafon, har vi haft möjlighet att analysera respektive intervjuobjekts svar samt jämföra dessa med varandra. Vi har dessutom valt att presentera den data vi har fått in, uppställt med varje intervju för sig, detta för att det ska ge ett bättre flyt samt att vi har haft mycket fria intervjuer där respondenten själv vävt in frågor i varandra. Eftersom vi även använt oss till viss del av sekundärdata som underlag, från främst kommunala protokoll, när vi har ställt specifika frågor till intervjuobjekten, har vi hänvisat till dessa i samband med frågeställningen Fas 7: Vilken kvalitet håller resultaten och slutsatserna? I undersökningen är det viktigt att vi minimerar och identifierar eventuella problem som uppkommer. Här menar Jacobsen att man ska försöka att förhålla sig kritiskt till kvaliteten på de data vi samlat in. Dessa problem delas sedan upp i intern och extern giltighet. Den interna giltigheten rör just resultatets riktighet. Jacobsen menar här att det finns två sätt att tillämpa för att validera sina slutsatser och resultat. Det första är att kontrollera sin undersökning och sina slutsatser mot andra liknande undersökningar. Vilket i vårt fall blir svårt eftersom undersökningen riktar sig mot en speciell enhet. Detta gör att vi inte kan söka validering genom att jämföra tidigare undersökningar inom samma område. Det andra sättet är att själva kritiskt granska sina resultat. Övriga frågor som vi måste ställa oss är huruvida vi funnit de rätta källorna för just vår undersökning. Vi har valt att använda oss av intervjuer med personer som torde vara de i organisationen som har mest information om ämnet. Det skall dock även poängteras att vi har sökt ytterligare ett intervjuobjekt, men denna person har inte varit tillgänglig. Dock så behandlar även övriga intervjuobjekt det område, kring vilket den bortfallna intervjun var tänkt att röra. Vidare måste vi granska våra uppgiftslämnares villighet att bistå med korrekt information. För att öka andelen korrekta uppgifter från våra uppgiftslämnare har vi erbjudit dem att vara anonyma, något som samtliga menade på att det egentligen inte var nödvändigt. 9

10 Den andra delen rör den externa giltigheten, som Jacobsen beskriver som i vilken grad som rönen från en undersökning kan generaliseras. Eftersom avsikten med vår undersökning är av det kvalitativa slaget, har vi ingen direkt avsikt att generalisera utifrån resultatet av undersökningen. Nästa fråga som skall ställas är om resultaten är tillförlitliga, Jacobsen räknar här upp flera exempel på olika effekter som kan tänkas påverka tillförlitligheten. Som tidigare nämnt har vi använt diktafon för att slippa informationsbortfall, samt att hålla öppna intervjuer runt några få centrala frågor för att undvika att vi påverkar respondenten. Viss validering kan ges genom att ekonomiansvarig inom kommunen anser att siffermaterialet är relevant, samt att det kan bidra till en ökad förståelse i verksamheten Fas 8: Tolkning av resultat Enligt Jacobsen finns det tre element i undersökningens totala giltighet, tillförlitlighet, intern giltighet, samt extern giltighet. - Tillförlitlighet, berör främst hur objektiva vi varit i vår undersökning, vilket vi anser att vi varit. Detta berör även ledande frågor, något som vi försökt undvika genom att låta intervjuobjektet tala fritt om ämnet. Ytterligare ett argument till vår objektivitet, är att vi valde ett ämne utan förförståelse (Thurén 2007) - Intern giltighet, berör huruvida vi utfört undersökningen på ett för ändamålet korrekt sätt, samt om slutsatserna rört vår frågeställning. Vi anser att vi undersökt det avsedda området samt att vi har fått fram slutsatser som grundar sig i materialet vi erhållit genom våra frågeställningar. Detta eftersom vi funnit svar på samtliga frågeställningar. - Extern giltighet, rör främst generalisering utifrån de resultat vi fått fram, vilket vi i denna undersökning inte eftersöker och därmed inte lagt någon vikt vid. 10

11 3. Referensram Sveriges kommuner och landsting, tidigare Kommunförbundet, får sägas vara normbildare när det gäller utformningen av kommunala internhyror. Uppsatsens referensram hämtas till övervägande del i publikationer riktade till beslutsfattare och tjänstemän inom kommunal förvaltning. Sveriges kommuner har egen lagstiftning inom redovisning och årsredovisning som på vissa punkter avviker från traditionell redovisning i de privata företagen. Bland annat riktlinjer från rådet för kommunal redovisning som utformar rekommendationer speciellt där kommunal redovisning skiljer sig från internationell redovisningsstandard. En skillnad som påverkar uppsatsens diskussion om bokförda värden på fastigheter och avskrivning är att lagstiftningen inte ger utrymme för marknadsvärdering, så kallat verkligt värde på kommunala fastigheter. (Brorström et al. 2005) 3.1 Internhyror i kommunal verksamhet Internhyror introducerades i Sveriges kommuner i början av 1990-talet. Ett skäl var den dåliga ekonomin hos många kommuner som ansågs behöva ett övergripande styrsystem för att öka kostnadsmedveten ute i nämnder och förvaltningar. Lokalkostnader är den näst största kostnaden i svenska kommuner efter personalkostnader och genom att sätta en intern prislapp på vad fastigheterna egentligen kostar kommunen i form av kapitalkostnad, drift och underhållskostnader skapas incitament ute i verksamheterna att försöka optimera lokalanvändningen och därmed bidra till att hushålla med kommunens resurser. (Kommunförbundet 1997). Som styrsystem för denna hushållning använder kommunerna ofta någon form av rambudget som bygger på principen om så kallad resursorienterad budgetering. Det betyder att kommunens skatteintäkter och andra medel som fördelas till verksamheterna i budgetprocessen är i stora drag förutbestämd till storlek med utgångspunkt i kommunkassan vid en given skattesats eller finansiell ställning i övrigt. Nämnderna måste helt enkelt anpassa sina behov efter tilldelade resurser. Den motsatta varianten bygger på att verksamheterna i stället presenterar och argumenterar för sina behov och att anslagen bestäms därefter. (Brorström et al. 2005) Enligt Säffle kommun är definitionen för internhyra följande; Internhyran är en ekonomisk ersättning för internt levererade fastighetstjänster mellan ekonomiska självständiga enheter, (Kommunstyrelsen, , Diarienummer: Ks 01/116). En grundläggande inställning till internhyrans fördelar är att förtydliga för dem som kallas brukarna, eller personal ute i verksamheterna, att lokaler inte är att betrakta som en fri nyttighet utan en resurs som alla andra. 11

12 Systemet får däremot inte leda till motsatt effekt nämligen att debiterande förvaltning bortser från koncerntänkandet och belastar verksamheterna med för höga kostnader för att generera vad som framstår som en affärsmässig hyressättning. Kommunens mål är i första hand att tillhandahålla ändamålsenliga tjänster till skattebetalarna, skola, äldreboenden, socialtjänst etcetera. En viktig aspekt på internhyressystemet är att verksamheterna ska få större frihet att själva förfoga över anslagna medel. Budgetramen för enskilda enheter ska då även täcka lokalkostnader vare sig de hyrs internt eller på den privata marknaden. Hans Lind och Jonas Tingvall, KTH, har publicerat en rapport för kommunförbundets räkning, Internpris i praktiken(kommunförbundet 2002) som gentemot beslutsfattare definierar internhyressättningens två huvudsyften. Den första handlar om information. Verksamheterna och beslutsfattare ska känna till vad använda lokaler kostar kommunen. Man ska även få en tydlig bild av hur stor lokalkostnaden är i förhållande till verksamhetens övriga kostnader. Det andra syftet är att förmå verksamheterna att självmant hushålla med lokalresurser genom att ett vidlyftigt lokalutnyttjande tar resurser från kärnverksamhetens budgetram. Verksamheterna är tvungna att noggrant överväga krav på nyinvesteringar då dessa senare kommer att belasta den egna budgetramen. Detta förväntas leda till ett mera decentraliserat prioriteringsarbete mellan å ena sidan den operativa verksamheten, till exempel grundskola av god kvalitet och lokalutnyttjande. Då lokalbehovet på grund av avfolkning eller demografisk förändring minskar ska outnyttjade lokaler sägas upp eller avyttras. I avsnittet om den interna kritik som framkommit om internhyror belyses den speciella problematik som kan uppstå vid minskade lokalbehov. En förutsättning för att en kommun som en helhet gör en besparing är att lokalerna har en alternativ användning eller att de kan hyras ut på den privata marknaden. Lokaler har dessutom ofta ett begränsat användningsområde och detta kan leda till dyrbara ombyggnationer för att ställa om fastigheten för till exempel privata hyresgäster. Kommunernas utformning av anslag leder ibland till att enheten som gjort en besparing på sikt inte får behålla de medel som frigjorts vid exempelvis en uppsagd lokal. Därmed riskeras att det incitamentet internhyrssystenet är tänkt att skapa delvis går förlorat. Kommunernas internhyressystem varierar från kommun till kommun beroende på hur kommunledningen definierat dess huvudsyfte. Här kan möjligen en del av variationen bero på den politiska majoritetens politiska färg. Denna uppsats avstår att gå in på ideologiska motiv eller subjektiv tolkning av varför man valt den ena eller andra metoden. Klart är i alla fall att det vid tiden för internhyressättningens tillkomst fanns demokratisk grund för att förbättra kontrollen och därmed resursutnyttjandet i Sveriges kommuner. 12

13 I Säffle kommun gjordes försök att införa internhyror i mitten på nittiotalet. Som bakgrund och ett försök att utröna det ursprungliga motivet från kommunledningen finns bland annat ett internt PM från 1994 av dåvarande kommundirektören till förvaltningschefer i Säffle kommun. Av detta dokument framgår att syftet med internhyror var att lokalkostnaden skulle belasta verksamheterna som ett styrmedel att minimera lokalbehoven. Däremot poängterades att syftet inte var att ge fastighetsförvaltningen snyggare resultat på verksamheternas bekostnad. Vidare framgår att internhyrorna föreslogs beräknas med utgångspunkt i faktiska kostnader tidigare år uppräknade med konsumentprisindex, KPI. Fastighetskontoret föreslogs få i uppgift att utforma ett generellt dokument med gränsdragning mellan nyttjaren och hyresvärdens åtaganden och ansvarsfördelning, vad som ingår i hyran etcetera. Ett tydligt mål var att lyfta ut och renodla till exempel kostnaden för städning och att serviceåtaganden utöver den renodlade fastighetsförvaltningen skulle tydligt specificeras i avtalen. Något resonemang om marknadsorienterad prissättning förelåg enligt vår uppfattning inte utan huvudsyftet var kostnadsmedvetenhet och effektivt resursutnyttjande i nämnder och förvaltningar. Internhyressätning antogs formellt av kommunfullmäktige från och med 1997 och var inledningsvis schablonmässigt fördelad per uthyrd kvadratmeter oberoende av lokalens ålder eller standard. I princip betydde detta att en nybyggd eller modern skola med centralt läge hade samma hyra per kvadratmeter som en med betydligt lägre standard eller elevantal på landsbygden. En nyinvestering på en skola påverkade uppräkningen av faktiska kostnader för hela fastighetsbeståndet inom skolans område oavsett om en enskild skola fick nytta av densamma. Denna variant av internhyressättning påminner teoretiskt om den modell av kostnadsbaserad hyressättning som Kommunförbundet (2007)kallar kategorihyror. Samtliga kostnader fördelas här inom en viss typ av verksamhet, till exempel grundskola. Kapitalkostnaden för fastigheter ingående i beståndet fördelas då lika mellan brukarna oberoende av fastighetens bokförda värde eller standard. Då även kostnader för underhåll och energi fördelas lika per kvadratmeter hyrd yta inom en kategori, försvinner till viss del motivationen till kostnadseffektivisering inom den enskilda verksamheten. Däremot kan metoden upplevas mindre orättvis då tidpunkten för lokalens uppförande och därmed dess kapitalkostnad får mindre betydelse för hyresgästen. Stora skillnader i fastigheters standard och ålder har visat sig problematiskt ur jämförbarhetssynpunkt och för tillfället används i Säffle kommun en modell där fastigheterna värderas var för sig på så kallad objektsnivå.(person C) Denna utformning ligger mera i linje med ett modernare synsätt att med kommunal målstyrning som grund decentralisera förslag och önskemål om nyinvesteringar till fristående resultatenheter, till exempel gymnasieskolan i en avgränsad del av kommunen. Nyinvesteringen i en enskild skola kommer då att belasta brukaren i det interna hyresavtalet och inte fördelas solidariskt inom hela skolförvaltningen. 13

14 Det här leder i sin tur till speciella problem gällande rätten till uppsägning av lokaler då skolan måste spara pengar. Då verksamhetens huvudsyfte är utbildning av god kvalitet och att därmed värna anställningar och kompetens kan det vara lockande att flytta till ur resultatenhetens synpunkt billigare lokaler, trots att man själv bidragit till fördyringen. Ofta är därför hyresavtalen ganska strängt formulerade ur hyresgästens synpunkt med exempelvis minst treåriga avtal som förlängs automatiskt ett år i taget om inte de sägs upp minst sex månader innan avtalet löper ut. Kommunledningens mål med internhyressystemets kan variera mellan i huvudsak tre olika huvudsyften: 1) Att enbart förtydliga kostnader förknippade med fastigheter och att fördela dessa mellan verksamheter och förvaltningar. 2) Internhyrorna skapar interna styreffekter. Syftet är däremot inte att skapa konkurrensneutralitet med den privata fastighetsmarknaden. 3) Ett medvetet val att konkurrensutsätta lokalanvändningen och därmed stimulera användandet av privata alternativ. Målet är att skapa konkurrensneutralitet. Två huvudsakliga varianter på hyressättningsprinciper förekommer inom kommunal fastighetsförvaltning. Kostnadsbaserad prissättning; Kapitalkostnad, drifts och underhållskostnader ligger till grund för internhyran, det vill säga ersättning för faktiska kostnader där dessa går att fastställa samt bokförda avskrivningar förknippade med fastigheten. Marknadsorienterad prissättning; Denna beräknas som kommunens alternativkostnad för fastighetens uthyrning på privata marknaden. Denna minskas med eventuella kostnader för ombyggnationer som krävs för att möjliggöra försäljning eller uthyrning.(kommunförbundet 2002) Inom privata företag är internprissättning vanlig och kapitalkostnaden kan beräknas på framförallt två sätt, real eller nominell beräkning. En förutsättning för att kapitalkostnaden ska bli rättvisande är att samma metod används konsekvent. Kapitalkostnaden kan beräknas som den årliga avskrivningen på fastighetens historiska anskaffningsvärde samt nominell räntekostnad på det oavskrivna restvärdet. Härmed skapas kompensation för att avskrivningen inte tar hänsyn till att fastigheten är dyrare att återuppföra i dagens penningvärde, det så kallade återanskaffningsvärdet är högre idag än när byggnaden uppfördes. Med den andra metoden görs årlig avskrivning i stället på beräknat återanskaffningsvärde och i stället används realräntan som räntekostnad. Det föreligger risk att kapitalkostnaden överskattas då man felaktigt belastar återanskaffningsvärde med nominell ränta.(bergstrand 2003) 14

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

1... 2... 2... 3... 4... 4... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 5... 6 2 I Kommunplan 2015-2017 gav Kommunfullmäktige ett uppdrag 2015:1, Fastighetsbolag Utreda och successivt införa en bolagisering av kommunens

Läs mer

Kumla kommun. Uppföljning Kommunfastigheter Revisionsrapport. Audit KPMG AB Antal sidor: 9. Rapport Kommunfastigheter.

Kumla kommun. Uppföljning Kommunfastigheter Revisionsrapport. Audit KPMG AB Antal sidor: 9. Rapport Kommunfastigheter. Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 Rapport Kommunfastigheter.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod 3 7. Projektorganisation

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Revisionsrapport Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Alf Wahlgren, uppdragsledare Bengt-Åke Hägg, projektledare Fredrik Anderberg, projektmedarbetare Klippans kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström, certifierad kommunal revisor April 2013 Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Etablering av friskola i Vallentuna kommun

Etablering av friskola i Vallentuna kommun 07-11-14 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043. Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Christel Modin - p6cm01 E-post: christel.modin@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-01-08 Dnr: 2013/44-BaUN-043 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för investeringar

Läs mer

Revisionsrapport nr 2, 2011 R Wallin. Vadstena kommun Beställarroll fastighetsfrågor

Revisionsrapport nr 2, 2011 R Wallin. Vadstena kommun Beställarroll fastighetsfrågor Revisionsrapport nr 2, 2011 R Wallin Vadstena kommun Beställarroll fastighetsfrågor Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Metod... 3 2.2. Utgångspunkt... 3 3. Bakgrund... 3 3.1.1. Kommentar...

Läs mer

Granskning av hyresprocessen inom Nysätra Fastighets AB

Granskning av hyresprocessen inom Nysätra Fastighets AB Granskning av hyresprocessen inom Nysätra Fastighets AB Lekmannarevisorernas granskning 2013 Nacka kommun 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Syfte och avgränsning... 3 3. Revisionsfrågor... 3 4. Metod...

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 FÖRSLAG 2004:73 13 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 AVTAL OM FÖRVALTNING Mellan Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Box 22550, 104 22 Stockholm, nedan kallat landstinget

Läs mer

Riktlinjer för investeringar

Riktlinjer för investeringar FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

STRÄNGNÄS KOMMUN POLICY FÖR STYRNING AV LOKALFRÅGOR

STRÄNGNÄS KOMMUN POLICY FÖR STYRNING AV LOKALFRÅGOR STRÄNGNÄS KOMMUN POLICY FÖR STYRNING AV LOKALFRÅGOR Revidering med anledning av att fastighetsförvaltningen samordnas i Strängnäs Bostads och Kommunfastigheter AB INNEHÅLL Kommunens policy och styrning

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Timrå kommun. Kommunens konstinnehav Revisionsrapport. KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav

Timrå kommun. Kommunens konstinnehav Revisionsrapport. KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav Revisionsrapport KPMG AB Audit Antal sidor: 9 6 mars 2012 Granskning av kommunens konstinnehav Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund. Syfte 4. Avgränsning 5. Revisionskriterier 6. Ansvarig nämnd 7. Metod

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172

Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-05-06 Kommunstyrelsen Anders Sloma Utredare Telefon 08 555 010 10 anders.sloma@nykvarn.se Ägardirektiv för AB Nykvarnsbostäder KS/2015:172 Styrelsen för Nykvarns Kommunkoncern ABs

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Avtal om resultatenhet för städenheten inom Piteå Kommun

Avtal om resultatenhet för städenheten inom Piteå Kommun Avtal om resultatenhet för städenheten inom Piteå Kommun 1. Parter Teknik- och servicenämnden och Elisabeth Caesar-Områdeschef, Cecilia Markstedt- Områdeschef, Ulrica Pettersson- Områdeschef och Margareta

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden Ingemar Nilsson Servicedirektör 0702-37 57 61 ingemar.a.nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-08-29 Dnr 99190000 0070 1999-0027 / 485C Dnr 1100227 1 (2) Fastighets-

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Bakgrund och syfte 2. Ändamål

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Propositionsordning Ordföranden frågar om arbetsutskottet beslutar enligt Michaela Fletchers (M) yrkande och finner att så är fallet.

Propositionsordning Ordföranden frågar om arbetsutskottet beslutar enligt Michaela Fletchers (M) yrkande och finner att så är fallet. Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-10-07 AU 10:10 Dnr. KS 2015/ Policy för fastigheter inom skola och förskola Arbetsutskottets beslut Ärendet bereds vidare. Sammanfattning

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

Internhyresregler för Region Halland

Internhyresregler för Region Halland 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-12 RS110268 Lars-Anders Rothman, Ekonomidirektör Ekonomi och Finans 070-5704755 Lars-anders.rothman@regionhalland.se Internhyresregler för Region Halland 2(6) 1 INLEDNING

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

Ekonomikontoret Datum:

Ekonomikontoret Datum: ED 1:34 Jordbrons Företagshotell i Dals-Eds kommun Bakgrund Dals-Eds kommun äger en äldre industrifastighet på c:a 6 000 m 2. Under åren 2007 till 2009 byggdes delar av ovanstående fastighet (c:a 800 m

Läs mer

Förslag till investeringsprocess

Förslag till investeringsprocess PM Tyresö kommun 2013-05-14 1 (8) Sigbrith Martinsson Kommunstyrelsen Dnr 2013/KS 0177 10 Förslag till investeringsprocess Investeringsprocessen inom Tyresö Kommun har varit föremål för översyn. En utgångspunkt

Läs mer

Datum Tid 18:30 Myggdalen, plan 1 kommunhuset. 1 Delårsrapport med mål- och budgetuppföljning

Datum Tid 18:30 Myggdalen, plan 1 kommunhuset. 1 Delårsrapport med mål- och budgetuppföljning KALLELSE / UNDERRÄTTELSE 1 (10) Datum 2016-05-23 Tid 18:30 Plats Myggdalen, plan 1 kommunhuset Ordförande Sekreterare Dick Bengtson Lena Riddervold Dagordning 1 Delårsrapport med mål- och budgetuppföljning

Läs mer

3. Samråda om och inhämta underlag kring kommunens långsiktiga behov av större investeringar.

3. Samråda om och inhämta underlag kring kommunens långsiktiga behov av större investeringar. 1 (5) Överenskommelse om lokaler Beredningsprocess A. Tillsättande av lokalberedning under KS Majoriteten och alliansen är överens om att inrätta en investeringsberedning direkt under kommunstyrelsen.

Läs mer

Nyttjanderättsavtal med Fyrisgruppen AA

Nyttjanderättsavtal med Fyrisgruppen AA SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2017-01-30 Diarienummer SCN-2016-0397 Socialnämnden Nyttjanderättsavtal med Fyrisgruppen AA Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att avtala

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR LOKALRESURSPLANERING, LOKALFÖRSÖRJNING OCH LOKALANVÄNDNING ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-02-04, 49 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 ABCD Kramfors kommun BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 Rapport BAS-förvaltningens hyresavtal 20131113.docx

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Kraftiga nedskärningar i gymnasieskolan Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Kraftiga nedskärningar i gymnasieskolan Skrivelse av Mikael Söderlund (m) PM 2004 RIV (Dnr 323-3049/2003) Kraftiga nedskärningar i gymnasieskolan Skrivelse av Mikael Söderlund (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Mikael Söderlund

Läs mer

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Generellt tillvägagångssätt vid införande Följande punkter sammanfattar hur några huvudmän i Sverige arbetat när de infört komponentavskrivningar.

Läs mer

Revisions-PM Mjölby Kommun

Revisions-PM Mjölby Kommun Revisions-PM Rutiner för hantering och kontroll av anläggningstillgångar Mjölby Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (16) Sammanträdesrum stora sessionssalen, kommunhuset Lomma. ordförande Emma Köster (M)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum s. 1 (16) Sammanträdesrum stora sessionssalen, kommunhuset Lomma. ordförande Emma Köster (M) Sammanträdesdatum s. 1 (16) Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott 2012-03-12 Plats Sammanträdesrum stora sessionssalen, kommunhuset Lomma Tid måndagen den 12 mars 2012, kl. 15 30-16 20 Beslutande Carin

Läs mer

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Bakgrund o syfte. Gagnefsbostäder AB (GBAB) har köpt fastigheten Monteliusgården

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Reviderade principer för stadsintern hyressättning avseende bostadsrätter. Genomförandebeslut.

Reviderade principer för stadsintern hyressättning avseende bostadsrätter. Genomförandebeslut. Sida 1 (5) Handläggare Nina Wahlman Fält 08-508 270 93 Nina.wahlman.falt@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2017-03-14 Reviderade principer för stadsintern hyressättning avseende bostadsrätter. Genomförandebeslut.

Läs mer

Uppdrag till Skolnämnden att se över möjligheten att införa ett system med lokalpeng för idrottshallarna i Österåkers kommun

Uppdrag till Skolnämnden att se över möjligheten att införa ett system med lokalpeng för idrottshallarna i Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0338 Uppdrag till Skolnämnden att se över möjligheten att införa ett system med lokalpeng för idrottshallarna

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation Ärendet Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har inkommit med en skrivelse

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom

PM DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Fredrik Cederblom 1(5) KS 2009/0141 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem inom hemtjänst och familjerådgivning. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 24 augusti 2009, 132, att initiera ett ärende om införande

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Fastigheter för extern uthyrning

Fastigheter för extern uthyrning Revisionsrapport Fastigheter för extern uthyrning Skellefteå kommun Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2.

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Norrbottensgården på Hertsön/Kalvholmen

Norrbottensgården på Hertsön/Kalvholmen Fritidsnämnden 2012-04-18 36 76 Norrbg./Hertsön.p04 Dnr 12.89-81 Norrbottensgården på Hertsön/Kalvholmen Ärendebeskrivning Ridföreningarna verksamma på Hertsön/Kalvholmen; Luleå Ridklubb, Luleå Ryttarförening

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen 291 deckf15 Rättvisande lokalkostnader barn-

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunfullmäktige 2006-12-18 268 608 Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tekniska

Läs mer

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23

Komponentavskrivningar och teknikprogrammet. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 Komponentavskrivningar och teknikprogrammet Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Vad är en investering? Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Vår lokalpolicy. Policy

Vår lokalpolicy. Policy Policy Vår lokalpolicy Aktiv lokalförsörjning Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning och förvaltning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden. Beslutad av:

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Författningssamling 042.5

Författningssamling 042.5 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.5 INVESTERINGSPOLICY FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2001-11-12, 121 Gäller fr.o.m. 2002-01-01 1. Bakgrund Investeringsbehov uppkommer

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER Bildningsnämnden 30 08.04.2015 Stadsstyrelsen 185 01.06.2015 UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER BILDN 08.04.2015 30 Beredning och tilläggsuppgifter: controller Saija Männistö

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden

Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29. med utlåtanden Motion 26 Motion 27 Motion 28 Motion 29 med utlåtanden 74 Motion 26 Kunskap om avkastningskraven på de kommunala bostadsbolagen, kommunikation av denna kunskap samt aktiv verkan för att dessa avkastningskrav

Läs mer