Internhyror i Säffle kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internhyror i Säffle kommun"

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Nils-Olov Andersson & Roy Nygren Internhyror i Säffle kommun Examensarbete, C-uppsats, 15 poäng Företagsekonomi Datum/Termin: Handledare: Bengt Bengtsson Examinator: Ev. löpnummer: Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Innehållsförteckning 1. Problemanalys Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Undersökningsprocessen Fas 1: Utveckling av en problemställning Fas 2: Val av undersökningsuppläggning Fas 3: Val av metodansats Kvalitativ eller kvantitativ Fas 4: Hur ska vi samla in information Fas 5: Urval av enheter Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? Fas 7: Vilken kvalitet håller resultaten och slutsatserna? Fas 8: Tolkning oav resultat Referensram Internhyror i kommunal verksamhet Risker med internhyror Intern kritik mot internhyror i Säffle kommun Socialnämnden: Barn och utbildningsnämnden: Teknik och fritidsnämnden, (fastighetsförvaltning): Internhyressystemet enligt offentliga protokoll, tjänsteskrivelser etc Anläggningsregister och historiskt anskaffningsvärde Empiri Intervjuperson A Intervjuperson B Intervjuperson C Intervjuperson D Intervjuperson E Analys och resultat Vad är syftet med internhyressystemet? Använder man det system som det beslutats om, samt på det avsedda sättet? Finns det någon logik i internhyresprissättningen? Vad grundas missnöjet rörande internhyressystemet på? Uppnås syftet med internhyressystemet? Övriga slutsatser Slutsats och reflektioner

3 7. Referenslista Litteratur Handlingar Säffle kommun

4 Sammanfattning Efter kontakt med bland annat vice ordförande i kommunstyrelsen i Säffle kommun gavs oss möjligheten att undersöka kommunens internhyressystem. Även tillförordnad ekonomichef välkomnade idén då kritik framförts både inofficiellt och i det offentliga rummet. Det har också visat sig finnas en allmän uppfattning både i politiska nämnder och ute i verksamheterna att internhyressystemet är oklart och något som mycket få riktigt kan vare sig förklara eller förstå fullt ut. Barn och utbildningsförvaltningen är tillsammans med Socialförvaltningen de största internkunderna och kritik har framkommit både muntligt och i offentliga protokoll om de brister de upplever finns, bland annat den tillsynes orimliga hyresskillnaden som råder mellan olika lokaler inom samma verksamhetsområde. Syftet var att undersöka hur internhyressättningen ser ut i Säffle kommun och att med materialets hjälp söka stöd för om kritiken är befogad eller om den beror på okunskap eller bristande information. Representanter i berörda nämnder och förvaltningar intervjuas för att skapa en bild av den kritik som mestadels varit muntlig och inte förd till protokoll. Genom att undersöka systemets konstruktion och genom att jämföra med den teoribildning som finns inom internhyresområdet, söker vi hitta något som bekräftar den kritik som framförts. Andra aspekter måste också beaktas då det visar sig att hyresvärd/hyresgästförhållandet mellan olika enheter i en kommun inte kan beskrivas som svart eller vitt. I en liten kommun med få invånare har i realiteten hyresgästen inte något alternativ till att hyra lokaler av kommunen. Hyresvärden har inte heller han någon realistiskt alternativkund utanför till exempel skolverksamheten utan att genomföra omfattande ombyggnationer. De interna styreffekterna, incitamenten att bedriva ett effektivt lokalutnyttjande är ändå ett mål i sig oavsett om det går att göra en marknadsmässig jämförelse eller inte men det förutsätter att lokalernas prislappar är korrekta sinsemellan. Lokalkostnaderna inom en verksamhet, till exempel grundskola, fastställs i individuella hyresavtal för varje fastighetsobjekt. Till skillnad från den ursprungliga utformningen av internhyressystemet från 1997 som fördelade fastighetskostnaden mer schablonmässigt skapar nuvarande system stora hyresskillnader mellan äldre och nyare lokaler. Drifts och underhållskostnader är däremot högre i äldre lokaler. Variationen i internhyra per kvadratmeter mellan olika fastighetsobjekt uppfattas av verksamheterna som märklig och den tycks inte leda till en fördelning av lokalkostnader som är rimlig eller rättvis. Internhyran räknas årligen upp med konsumentprisindex. Enligt fastighetsförvaltningen täcker inte internhyran den allmänna prisökningstakten på bland annat energi och uppvärmning i de löpande hyresavtalen. Detta har i sin tur lett till att internhyran blivit högre för vissa lokaler då det eftersatta underhållet lett till nyinvestering och därmed ett högre bokfört värde. 4

5 1. Problemanalys 1.1 Problembakgrund Grönköpings veckoblad gjorde i en artikel träffande ironi över fenomenet internhyressättning inom kommunal förvaltning då man fann att internhyran för Grönköpings kommunhus, som man i och för sig betalade till sig själv, det vill säga till huvudmannen, kommunen, via det kommunala fastighetsbolaget, hade blivit så hög att den nu hotade kommunens ekonomi. För att slippa höja kommunalskatten, som dessutom inte lät sig göras på grund av skattestopp, föreslogs att man istället skulle hyra lokaler i grannkommunen Hjo. Detta skulle vara ett lyckat exempel på så kallad outsourcing. Vidare handlade det om viktig prioritering då man minsann inte kunde utsätta skolbarnen för en flytt till Hjo då kostnaden för skoltransporten skulle kosta kommunen pengar. Inte heller kunde man flytta idrottshallen. Det skulle leda till att hemmamatcherna i fortsättningen skulle spelas på bortaplan. Dessutom visade sig lokalerna i grannkommunen vara mindre så att en viss nedskärning av personalstyrkan skulle bli nödvändig. (fritt ur Grönköpings veckoblad) Verklighetens internhyror får förhoppningsvis inte lika absurda konsekvenser som exemplet ovan men lite hos en var finns farhågor om att internhyror är lite hokuspokus som kommunadministrationen trollar fram ur sin hatt och inte speglar verkliga lokalkostnader. Dessa upplevs inte helt begripliga utan blir en schablonmässig debitering som istället riskerar att skapa förtret och missnöje ute bland verksamheterna som upplever sin kärnverksamhet hotad. En av oss är sedan tidigare intresserad av kommunal verksamhet och aktiv på fritidsbasis inom Säffle kommun. Genom kontakter i Säffles kommunledning framkom att det diskuterats en hel del i korridorerna genom åren angående internhyresssystemet och bristen på förståelse för denna ute i verksamheterna, framförallt från de två största internkunderna, Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Vi fick klartecken och välkomnande från både representanter från kommunstyrelse samt kommunledningskontor att skriva om och beskriva åtminstone hur internhyressystemet ser ut och eventuellt förändrats sedan introduktionen 1997, samt försöka kartlägga kritiken och vad den i sak består av. Problemet kan därmed i grunden sägas vara en förhoppning hos kommunens högsta ledning att på sikt skapa förtroende för internhyressystemet ute i verksamheterna och att internhyrornas uppbyggnad därför måste konkretiseras för alla inblandade och får en långsiktig status som rättvis och lättbegriplig samtidigt som kommunnyttan är det övergripande huvudsyftet. Fastigheter och lokaler står för en stor del av en kommuns både kostnader och tillgångar och ett effektivt lokalutnyttjande är utan tvivel nödvändigt för en sund ekonomisk hushållning. 5

6 Det viktigaste ur problemhänseende får nog sägas vara att hitta signaler på om det är internhyrssystemets brister som leder till kritik eller rent av oönskade ekonomiska effekter eller om det är bristande information och kunskap om hur internhyran egentligen fungerar som ligger bakom. Situationen är också speciell på det sätt att hyresgästerna i praktiken inte har något reellt alternativ till att t.ex. hyra gymnasieanläggning av kommunen. Förhandlingsläget är ur affärsmässig synvinkel lite märklig då det på många sätt handlar om ett monopol. Säffle kommun har genomgått upprepade omorganisationer på senare år och dessa tenderar att fortsätta. Kommunägda fastigheter förvaltas från 1 februari, 2008 av Säfflebostäder AB som är ett helägt kommunföretag. Ansvaret för fastigheterna låg tidigare hos speciell fastighetsenhet på teknik och fritidsförvaltningen. Någon form av översyn kommer att genomföras av internhyressättningen i samband med övergången under 2008 och vår empiri får väl sägas ligga i tiden med denna även om de inte har något med varandra att göra. Intressant är ändå gränsgången mellan marknadsorienterat som ändå ett kommunalt bostadsaktiebolag får sägas vara och den komplexitet som råder när det gäller prissättning av allmännyttiga lokaler som till exempel grundskolor och gymnasium. 1.2 Problemformulering Vad grundas missnöjet rörande internhyressystemet på? Beror det på okunskap hos hyresgästen? Eller på en orättvis kostnadsfördelning? Finns det någon logik i internhyresprissättningen? Använder man det system som det beslutats om, samt på det avsedda sättet? Vad är syftet med internhyressystemet? Uppnås syftet med internhyressystemet? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att kartlägga uppfattningen om internhyressystemet i Säffle kommun. Vidare kommer vi att titta på om den kritik som framförts mot systemet bygger på en snedfördelning av kostnaderna eller om det beror på bristande förståelse för systemet hos brukarna. 1.4 Avgränsning Avgränsningen är i detta fall de berörda enheterna inom Säffles kommun. Vi har valt att bara arbeta med Säffle kommun på grund av personliga kontakter samt bra insyn. Avgränsningen har också gjorts vid de enheter som berörs mest av internhyresprissättningen, dvs. Barn och utbildningsnämnden, Socialnämnden samt Teknik och fritidsnämnden. 6

7 2. Metod 2.1 Undersökningsprocessen I undersökningsprocessen går det enligt Jacobsen (2002) att urskilja åtta stycken faser, faserna berör utvecklingen från den ursprungliga frågeställningen till tolkningen av resultatet Fas 1: Utveckling av en problemställning Jacobsen hävdar här att undersökningar grovt kan delas in i två typer. Den första typen är en beskrivande undersökning där man söker förståelse. Den andra typen är mer inriktad på effekter och verkningar av en åtgärd. Dessa två typer kan sedan även vara explorativa eller testande. Vår problemställning inriktar sig mer på beskrivning och förståelse, även om vi har valt att även ta upp verkningarna. Undersökningen har ett explorativt syfte eftersom vi kommer att försöka att förklara de fenomen och de frågeställningar vi tagit fram Fas 2: Val av undersökningsuppläggning När vi har utarbetat problemställningen bör vi välja den uppläggning av undersökningen som passar bäst till problemställningen (Jacobsen 2002). Här menar Jacobsen också att valet av upplägg skall vara grundat i vad vi har för avsikt att beskriva, en situation eller en orsak/verkan. Eftersom vår frågeställning inriktar sig på både orsak och verkan, och hur dessa påverkar varandra, har vi valt en undersökningsmetod som kan ses som en aningen modifierad hermeneutisk cirkel. Det hermeneutiska synsättet innebär att vi tar fram en hypotes som vi sedan prövar mot källmaterialet, i detta fall protokoll och intervjumaterial. Denna stämmer inte helt perfekt överens med verkligheten och vi ändrar då vår hypotes. Detta pågår tills vi hittar en hypotes som belyser problemet på rätt sätt. Förändringarna i hypoteserna bygger sedan på en ökad förståelse av källmaterialet Fas 3: Val av metodansats Kvalitativ eller kvantitativ Jacobsen menar här att för explorativa problemställningar måste vi välja en metod som får fram många nyanser, något som man vanligen kräver att man koncentrerar sig på ett fåtal enheter. Undersökningen av Säffle kommun kommer att koncentreras kring två stora enheter, för att visa på skillnader och likheter. Vi kommer att rikta oss till personer som har omnämnts/yttrat sig i offentliga protokoll. Den kritik som kan lämnas mot detta är att det blir svårt att generalisera eftersom vi bara undersöker en del av enheterna. Dessa 7

8 enheter representerar dock en mycket stor del av de berörda enheterna. Med ett mindre urval så blir det större fokus på eventuella skillnader mellan avdelningarnas svar. Jacobsen kallar denna undersökningsform för intensiv uppläggning Fas 4: Hur ska vi samla in information I denna fas finns det enligt Jacobsen fyra olika former av datainsamling av primärdata: * Observation * Öppna individuella intervjuer * Gruppintervju Den fjärde formen är insamling av sekundärdata som innefattar: * Källgranskning Vi har här valt en kombination av sekundärdata och primärdata, där vi kommer att undersöka protokoll och andra dokument för att få en överblick över problemet. Vi kommer också att använda oss av öppna individuella intervjuer för att få svar på de specifika frågor vi har. Kritik som kan riktas mot dessa intervjuer är att de är svåra att få helt objektiva även om de är anonyma. Under intervjuerna använde vi oss av en diktafon för att inte riskera något eventuellt informationsbortfall. Detta leder även till att data som vi vid intervjutillfället ansåg sakna relevans, kan tas fram vid ett senare tillfälle Fas 5: Urval av enheter Eftersom det rör sig om en kvalitativ metod, menar Jacobsen att man kan inte undersöka särskilt många personer och menar på att man inte borde ha mer än tjugo objekt. Han menar också på att det på grund av det förhållandevis lilla antalet enheter blir mycket svårt att få ett representativt urval. Jacobsen delar här in urvalet av enheter i tre steg. * Steg 1: Skaffa överblick av alla som du skulle vilja undersöka om du hade obegränsat med tid, pengar och analysmöjligheter. Vilket i vårat fall innebär alla som påverkas av internhyresprissättningen. * Steg 2: Dela in populationen i undergrupper Detta har i vårt fall inneburit att vi försökt med hjälp av vår uppdragsgivare att hitta lämpliga intervjuobjekt inom berörda delar av förvaltningarna samt försökt att dela upp dem i två olika perspektiv, det första ur hyresvärdens/fastighetsförvaltarens och det andra ur de interna hyresgästernas synvinkel. 8

9 Steg 3: Välj kriterier för urval av personer Här var målet att få prata med den person som hade den direkta kontakten med internhyran på sin respektive avdelning, och som därför borde vara kunnigast, alternativt ha mest åsikter om densamma Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? Eftersom våra intervjuer finns inspelade på band då vi använt diktafon, har vi haft möjlighet att analysera respektive intervjuobjekts svar samt jämföra dessa med varandra. Vi har dessutom valt att presentera den data vi har fått in, uppställt med varje intervju för sig, detta för att det ska ge ett bättre flyt samt att vi har haft mycket fria intervjuer där respondenten själv vävt in frågor i varandra. Eftersom vi även använt oss till viss del av sekundärdata som underlag, från främst kommunala protokoll, när vi har ställt specifika frågor till intervjuobjekten, har vi hänvisat till dessa i samband med frågeställningen Fas 7: Vilken kvalitet håller resultaten och slutsatserna? I undersökningen är det viktigt att vi minimerar och identifierar eventuella problem som uppkommer. Här menar Jacobsen att man ska försöka att förhålla sig kritiskt till kvaliteten på de data vi samlat in. Dessa problem delas sedan upp i intern och extern giltighet. Den interna giltigheten rör just resultatets riktighet. Jacobsen menar här att det finns två sätt att tillämpa för att validera sina slutsatser och resultat. Det första är att kontrollera sin undersökning och sina slutsatser mot andra liknande undersökningar. Vilket i vårt fall blir svårt eftersom undersökningen riktar sig mot en speciell enhet. Detta gör att vi inte kan söka validering genom att jämföra tidigare undersökningar inom samma område. Det andra sättet är att själva kritiskt granska sina resultat. Övriga frågor som vi måste ställa oss är huruvida vi funnit de rätta källorna för just vår undersökning. Vi har valt att använda oss av intervjuer med personer som torde vara de i organisationen som har mest information om ämnet. Det skall dock även poängteras att vi har sökt ytterligare ett intervjuobjekt, men denna person har inte varit tillgänglig. Dock så behandlar även övriga intervjuobjekt det område, kring vilket den bortfallna intervjun var tänkt att röra. Vidare måste vi granska våra uppgiftslämnares villighet att bistå med korrekt information. För att öka andelen korrekta uppgifter från våra uppgiftslämnare har vi erbjudit dem att vara anonyma, något som samtliga menade på att det egentligen inte var nödvändigt. 9

10 Den andra delen rör den externa giltigheten, som Jacobsen beskriver som i vilken grad som rönen från en undersökning kan generaliseras. Eftersom avsikten med vår undersökning är av det kvalitativa slaget, har vi ingen direkt avsikt att generalisera utifrån resultatet av undersökningen. Nästa fråga som skall ställas är om resultaten är tillförlitliga, Jacobsen räknar här upp flera exempel på olika effekter som kan tänkas påverka tillförlitligheten. Som tidigare nämnt har vi använt diktafon för att slippa informationsbortfall, samt att hålla öppna intervjuer runt några få centrala frågor för att undvika att vi påverkar respondenten. Viss validering kan ges genom att ekonomiansvarig inom kommunen anser att siffermaterialet är relevant, samt att det kan bidra till en ökad förståelse i verksamheten Fas 8: Tolkning av resultat Enligt Jacobsen finns det tre element i undersökningens totala giltighet, tillförlitlighet, intern giltighet, samt extern giltighet. - Tillförlitlighet, berör främst hur objektiva vi varit i vår undersökning, vilket vi anser att vi varit. Detta berör även ledande frågor, något som vi försökt undvika genom att låta intervjuobjektet tala fritt om ämnet. Ytterligare ett argument till vår objektivitet, är att vi valde ett ämne utan förförståelse (Thurén 2007) - Intern giltighet, berör huruvida vi utfört undersökningen på ett för ändamålet korrekt sätt, samt om slutsatserna rört vår frågeställning. Vi anser att vi undersökt det avsedda området samt att vi har fått fram slutsatser som grundar sig i materialet vi erhållit genom våra frågeställningar. Detta eftersom vi funnit svar på samtliga frågeställningar. - Extern giltighet, rör främst generalisering utifrån de resultat vi fått fram, vilket vi i denna undersökning inte eftersöker och därmed inte lagt någon vikt vid. 10

11 3. Referensram Sveriges kommuner och landsting, tidigare Kommunförbundet, får sägas vara normbildare när det gäller utformningen av kommunala internhyror. Uppsatsens referensram hämtas till övervägande del i publikationer riktade till beslutsfattare och tjänstemän inom kommunal förvaltning. Sveriges kommuner har egen lagstiftning inom redovisning och årsredovisning som på vissa punkter avviker från traditionell redovisning i de privata företagen. Bland annat riktlinjer från rådet för kommunal redovisning som utformar rekommendationer speciellt där kommunal redovisning skiljer sig från internationell redovisningsstandard. En skillnad som påverkar uppsatsens diskussion om bokförda värden på fastigheter och avskrivning är att lagstiftningen inte ger utrymme för marknadsvärdering, så kallat verkligt värde på kommunala fastigheter. (Brorström et al. 2005) 3.1 Internhyror i kommunal verksamhet Internhyror introducerades i Sveriges kommuner i början av 1990-talet. Ett skäl var den dåliga ekonomin hos många kommuner som ansågs behöva ett övergripande styrsystem för att öka kostnadsmedveten ute i nämnder och förvaltningar. Lokalkostnader är den näst största kostnaden i svenska kommuner efter personalkostnader och genom att sätta en intern prislapp på vad fastigheterna egentligen kostar kommunen i form av kapitalkostnad, drift och underhållskostnader skapas incitament ute i verksamheterna att försöka optimera lokalanvändningen och därmed bidra till att hushålla med kommunens resurser. (Kommunförbundet 1997). Som styrsystem för denna hushållning använder kommunerna ofta någon form av rambudget som bygger på principen om så kallad resursorienterad budgetering. Det betyder att kommunens skatteintäkter och andra medel som fördelas till verksamheterna i budgetprocessen är i stora drag förutbestämd till storlek med utgångspunkt i kommunkassan vid en given skattesats eller finansiell ställning i övrigt. Nämnderna måste helt enkelt anpassa sina behov efter tilldelade resurser. Den motsatta varianten bygger på att verksamheterna i stället presenterar och argumenterar för sina behov och att anslagen bestäms därefter. (Brorström et al. 2005) Enligt Säffle kommun är definitionen för internhyra följande; Internhyran är en ekonomisk ersättning för internt levererade fastighetstjänster mellan ekonomiska självständiga enheter, (Kommunstyrelsen, , Diarienummer: Ks 01/116). En grundläggande inställning till internhyrans fördelar är att förtydliga för dem som kallas brukarna, eller personal ute i verksamheterna, att lokaler inte är att betrakta som en fri nyttighet utan en resurs som alla andra. 11

12 Systemet får däremot inte leda till motsatt effekt nämligen att debiterande förvaltning bortser från koncerntänkandet och belastar verksamheterna med för höga kostnader för att generera vad som framstår som en affärsmässig hyressättning. Kommunens mål är i första hand att tillhandahålla ändamålsenliga tjänster till skattebetalarna, skola, äldreboenden, socialtjänst etcetera. En viktig aspekt på internhyressystemet är att verksamheterna ska få större frihet att själva förfoga över anslagna medel. Budgetramen för enskilda enheter ska då även täcka lokalkostnader vare sig de hyrs internt eller på den privata marknaden. Hans Lind och Jonas Tingvall, KTH, har publicerat en rapport för kommunförbundets räkning, Internpris i praktiken(kommunförbundet 2002) som gentemot beslutsfattare definierar internhyressättningens två huvudsyften. Den första handlar om information. Verksamheterna och beslutsfattare ska känna till vad använda lokaler kostar kommunen. Man ska även få en tydlig bild av hur stor lokalkostnaden är i förhållande till verksamhetens övriga kostnader. Det andra syftet är att förmå verksamheterna att självmant hushålla med lokalresurser genom att ett vidlyftigt lokalutnyttjande tar resurser från kärnverksamhetens budgetram. Verksamheterna är tvungna att noggrant överväga krav på nyinvesteringar då dessa senare kommer att belasta den egna budgetramen. Detta förväntas leda till ett mera decentraliserat prioriteringsarbete mellan å ena sidan den operativa verksamheten, till exempel grundskola av god kvalitet och lokalutnyttjande. Då lokalbehovet på grund av avfolkning eller demografisk förändring minskar ska outnyttjade lokaler sägas upp eller avyttras. I avsnittet om den interna kritik som framkommit om internhyror belyses den speciella problematik som kan uppstå vid minskade lokalbehov. En förutsättning för att en kommun som en helhet gör en besparing är att lokalerna har en alternativ användning eller att de kan hyras ut på den privata marknaden. Lokaler har dessutom ofta ett begränsat användningsområde och detta kan leda till dyrbara ombyggnationer för att ställa om fastigheten för till exempel privata hyresgäster. Kommunernas utformning av anslag leder ibland till att enheten som gjort en besparing på sikt inte får behålla de medel som frigjorts vid exempelvis en uppsagd lokal. Därmed riskeras att det incitamentet internhyrssystenet är tänkt att skapa delvis går förlorat. Kommunernas internhyressystem varierar från kommun till kommun beroende på hur kommunledningen definierat dess huvudsyfte. Här kan möjligen en del av variationen bero på den politiska majoritetens politiska färg. Denna uppsats avstår att gå in på ideologiska motiv eller subjektiv tolkning av varför man valt den ena eller andra metoden. Klart är i alla fall att det vid tiden för internhyressättningens tillkomst fanns demokratisk grund för att förbättra kontrollen och därmed resursutnyttjandet i Sveriges kommuner. 12

13 I Säffle kommun gjordes försök att införa internhyror i mitten på nittiotalet. Som bakgrund och ett försök att utröna det ursprungliga motivet från kommunledningen finns bland annat ett internt PM från 1994 av dåvarande kommundirektören till förvaltningschefer i Säffle kommun. Av detta dokument framgår att syftet med internhyror var att lokalkostnaden skulle belasta verksamheterna som ett styrmedel att minimera lokalbehoven. Däremot poängterades att syftet inte var att ge fastighetsförvaltningen snyggare resultat på verksamheternas bekostnad. Vidare framgår att internhyrorna föreslogs beräknas med utgångspunkt i faktiska kostnader tidigare år uppräknade med konsumentprisindex, KPI. Fastighetskontoret föreslogs få i uppgift att utforma ett generellt dokument med gränsdragning mellan nyttjaren och hyresvärdens åtaganden och ansvarsfördelning, vad som ingår i hyran etcetera. Ett tydligt mål var att lyfta ut och renodla till exempel kostnaden för städning och att serviceåtaganden utöver den renodlade fastighetsförvaltningen skulle tydligt specificeras i avtalen. Något resonemang om marknadsorienterad prissättning förelåg enligt vår uppfattning inte utan huvudsyftet var kostnadsmedvetenhet och effektivt resursutnyttjande i nämnder och förvaltningar. Internhyressätning antogs formellt av kommunfullmäktige från och med 1997 och var inledningsvis schablonmässigt fördelad per uthyrd kvadratmeter oberoende av lokalens ålder eller standard. I princip betydde detta att en nybyggd eller modern skola med centralt läge hade samma hyra per kvadratmeter som en med betydligt lägre standard eller elevantal på landsbygden. En nyinvestering på en skola påverkade uppräkningen av faktiska kostnader för hela fastighetsbeståndet inom skolans område oavsett om en enskild skola fick nytta av densamma. Denna variant av internhyressättning påminner teoretiskt om den modell av kostnadsbaserad hyressättning som Kommunförbundet (2007)kallar kategorihyror. Samtliga kostnader fördelas här inom en viss typ av verksamhet, till exempel grundskola. Kapitalkostnaden för fastigheter ingående i beståndet fördelas då lika mellan brukarna oberoende av fastighetens bokförda värde eller standard. Då även kostnader för underhåll och energi fördelas lika per kvadratmeter hyrd yta inom en kategori, försvinner till viss del motivationen till kostnadseffektivisering inom den enskilda verksamheten. Däremot kan metoden upplevas mindre orättvis då tidpunkten för lokalens uppförande och därmed dess kapitalkostnad får mindre betydelse för hyresgästen. Stora skillnader i fastigheters standard och ålder har visat sig problematiskt ur jämförbarhetssynpunkt och för tillfället används i Säffle kommun en modell där fastigheterna värderas var för sig på så kallad objektsnivå.(person C) Denna utformning ligger mera i linje med ett modernare synsätt att med kommunal målstyrning som grund decentralisera förslag och önskemål om nyinvesteringar till fristående resultatenheter, till exempel gymnasieskolan i en avgränsad del av kommunen. Nyinvesteringen i en enskild skola kommer då att belasta brukaren i det interna hyresavtalet och inte fördelas solidariskt inom hela skolförvaltningen. 13

14 Det här leder i sin tur till speciella problem gällande rätten till uppsägning av lokaler då skolan måste spara pengar. Då verksamhetens huvudsyfte är utbildning av god kvalitet och att därmed värna anställningar och kompetens kan det vara lockande att flytta till ur resultatenhetens synpunkt billigare lokaler, trots att man själv bidragit till fördyringen. Ofta är därför hyresavtalen ganska strängt formulerade ur hyresgästens synpunkt med exempelvis minst treåriga avtal som förlängs automatiskt ett år i taget om inte de sägs upp minst sex månader innan avtalet löper ut. Kommunledningens mål med internhyressystemets kan variera mellan i huvudsak tre olika huvudsyften: 1) Att enbart förtydliga kostnader förknippade med fastigheter och att fördela dessa mellan verksamheter och förvaltningar. 2) Internhyrorna skapar interna styreffekter. Syftet är däremot inte att skapa konkurrensneutralitet med den privata fastighetsmarknaden. 3) Ett medvetet val att konkurrensutsätta lokalanvändningen och därmed stimulera användandet av privata alternativ. Målet är att skapa konkurrensneutralitet. Två huvudsakliga varianter på hyressättningsprinciper förekommer inom kommunal fastighetsförvaltning. Kostnadsbaserad prissättning; Kapitalkostnad, drifts och underhållskostnader ligger till grund för internhyran, det vill säga ersättning för faktiska kostnader där dessa går att fastställa samt bokförda avskrivningar förknippade med fastigheten. Marknadsorienterad prissättning; Denna beräknas som kommunens alternativkostnad för fastighetens uthyrning på privata marknaden. Denna minskas med eventuella kostnader för ombyggnationer som krävs för att möjliggöra försäljning eller uthyrning.(kommunförbundet 2002) Inom privata företag är internprissättning vanlig och kapitalkostnaden kan beräknas på framförallt två sätt, real eller nominell beräkning. En förutsättning för att kapitalkostnaden ska bli rättvisande är att samma metod används konsekvent. Kapitalkostnaden kan beräknas som den årliga avskrivningen på fastighetens historiska anskaffningsvärde samt nominell räntekostnad på det oavskrivna restvärdet. Härmed skapas kompensation för att avskrivningen inte tar hänsyn till att fastigheten är dyrare att återuppföra i dagens penningvärde, det så kallade återanskaffningsvärdet är högre idag än när byggnaden uppfördes. Med den andra metoden görs årlig avskrivning i stället på beräknat återanskaffningsvärde och i stället används realräntan som räntekostnad. Det föreligger risk att kapitalkostnaden överskattas då man felaktigt belastar återanskaffningsvärde med nominell ränta.(bergstrand 2003) 14

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström, certifierad kommunal revisor April 2013 Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9

Kramfors kommun. BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport. Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 ABCD Kramfors kommun BAS-förvaltningens hyresavtal Revisionsrapport Offentlig sektor - kommuner och landsting KPMG AB 13 november 2013 Antal sidor: 9 Rapport BAS-förvaltningens hyresavtal 20131113.docx

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN

't( 1. Tjänsteskrivelse: Förslag som säkerställer ett positivt resultat zor3 2. Bilaga Förslag på åtgärder VALLENTUNA KOMMUN VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m manträdesprotokol I 20L3-O2-t4 t4 (t7) 926 Förslag som säkerställer ett positivt resultat 2013 (KS 2012.580) Beslut Arbetsutskottet ställer sig

Läs mer

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN inbjudan till konferens i Göteborg den 15-16 oktober 2012 EXPERTER Kungliga Tekniska Högskolan Hans Lind Föreningen Sveriges Kommunalekonomer Ola Eriksson PRAKTIKFALL FRÅN Sänk dina kostnader med bättre

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 FÖRSLAG 2004:73 13 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Locum AB, 1993 AVTAL OM FÖRVALTNING Mellan Stockholms läns landsting, org nr 232100-0016, Box 22550, 104 22 Stockholm, nedan kallat landstinget

Läs mer

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634

Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Lokalkostnadsfördelning Beslut av Högskolestyrelsen 2006-02-17 Dnr 39-2006-634 Rambeslut Styrelse uppdrar åt rektor att implementera ett lokalkostnadsfördelningsprogram (LKFP) från den 1:e januari 2006

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret

Ekonomichef Agneta Sjölund, kommunledningskontoret Lars Niklasson Konsult AB Kostorganisationen i Trelleborg Bakgrund Lars Niklasson har fått i uppdrag att utreda förändring inom serviceförvaltningens måltidsverksamhet sedan den sammanförts i en kostenhet

Läs mer

1 1993 års internhyressystem

1 1993 års internhyressystem Handläggare 0413/62385 2011-05-27 Fyll i adress här Internhyra samarbetsformer, principer och spelregler för lokalupplåtelser 1 1993 års internhyressystem Nu gällande principer är från 1993-06-21. Målet

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Augusti månad 2014 pwc f Innehållsförteckning i. Sammanfattning... i a. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun

Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun Revisionsrapport Inhyrda fastigheter Halmstads kommun Rebecca Lindström Bo Thörn Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 UPPDRAG 2 GENOMFÖRANDE 2 IAKTTAGELSER 3 SAMARBETE

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

2013-09-10. Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS 2013-68

2013-09-10. Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS 2013-68 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-09-10 201 Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS 2013-68 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Tydligare skolpengsbeslut

Tydligare skolpengsbeslut 2012-11-22 Tydligare skolpengsbeslut PM om hur kommunernas skolpengsbeslut kan utformas för att bli mer transparenta Bakgrund Sedan de nya reglerna om bidrag på lika villkor började tillämpas år 2010 har

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk

Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Exempel på att införa komponentredovisning på ett gammalt avloppsreningsverk Generellt tillvägagångssätt vid införande Följande punkter sammanfattar hur några huvudmän i Sverige arbetat när de infört komponentavskrivningar.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 1 (6) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning Arbetet med att utforma en ny familjecentral i Karlskoga har pågått under de senaste

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01

Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 Samverkansavtal för gemensam Servicenämnd i Älvdalen avseende löneadministration för Mora, Orsa och Älvdalens kommuner gällande fr o m 2010-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Bakgrund och syfte 2. Ändamål

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka 2. Kundvalssystemet i Nacka Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten,

Läs mer

Hyresmodell för bostadslägenheter inom Nacka Seniorcenter (NSC)

Hyresmodell för bostadslägenheter inom Nacka Seniorcenter (NSC) 2014-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/525-293 Kommunstyrelsen Hyresmodell för bostadslägenheter inom Nacka Seniorcenter (NSC) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta en ny hyresmodell

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr: För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Nynäshamns kommun Anders Hägg Lars-Åke Claesson Februari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

i ekonomistyrningen. KS 2014-29

i ekonomistyrningen. KS 2014-29 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-06-17 200 Redovisning av uppdrag Beakta komponentavskrivningar i ekonomistyrningen. KS 2014-29 KS, KF Beslut

Läs mer

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten.

För ytterligare information angående granskningen hänvisas till rapporten. MARIESTAD KOMMUN 2011-12-13 Revisorerna Till Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Teknisk nämnd Kulturnämnd För kännedom Kommunfullmäktige Kommunrevisorerna

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av internprissättning

Granskning av internprissättning www.pwc.se Revisionsrapport MalinKronmar Revisionskonsult CarolineLiljebjörn Cert.kommunal revisor 4mars2015 Granskning av internprissättning och debitering Karlshamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Granskning av externa hyres- och arrendeavtal

Granskning av externa hyres- och arrendeavtal Revisionsrapport Granskning av externa hyres- och arrendeavtal Falkenbergs kommun 2008-08-18 Leif Johansson Carl-Magnus Stensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Bakgrund, syfte, avgränsning

Läs mer

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa

Försäkringsrörelse får enligt 2 kap. 1 första stycket FRL endast drivas av vissa Svarsmall, tentamen den 19 mars 2012 Fråga 1 (4p) Socialförsäkring två utmärkande drag Socialförsäkringen uppvisar några grundläggande karaktärsdrag. För det första utmärks de försäkringssystem som ingår

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal,

Svedala kommun. Granskning av anställningsavtal, Svedala kommun Granskning av anställningsavtal, anställningsförmåner och avgångsvederlag för högre tjänstemän Juni 2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 Uppdraget... 2 Svar på revisionsfrågan... 2 Mot bakgrund

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY EKONOMISTYRNINGSPOLICY Reviderad av kommunfullmäktige 2013-12-16 128 Fastställd av kommunfullmäktige 2007-04-23 60 Innehåll 1 Inledning och syfte 3 2 Ansvarsfördelning 3 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar 3

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Redovisning av uppdrag Utredning av formerna för förvaltningen KS av fastigheter inom kultur- och fritidsnämnden. Dnr KS 2011-65

Redovisning av uppdrag Utredning av formerna för förvaltningen KS av fastigheter inom kultur- och fritidsnämnden. Dnr KS 2011-65 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-09-11 227 Redovisning av uppdrag Utredning av formerna för förvaltningen KS av fastigheter inom kultur- och

Läs mer

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Skollokalutredning Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Inledning Våren 2012 presenterade Barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012. Utredningen beskriver

Läs mer

Policy och direktiv för Ronneby kommun och dess helägda aktiebolag

Policy och direktiv för Ronneby kommun och dess helägda aktiebolag Utgivare: Kommunledningskontoret Gäller från: 27 april 2006 Antagen: KF 86/2006. FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR RONNEBY KOMMUN Ersätter tidigare gällande företagspolicy KF 162/1996 och ägardirektiv för under

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Yttrande 2010-04-30 Dnr 2009/2012 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall Sammanfattning Riksgälden inkommer härmed med ett

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-05 DNR KS 2015.131 MARIE WALLIN SID 1/1 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Vallentuna

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Revisions-PM Mjölby Kommun

Revisions-PM Mjölby Kommun Revisions-PM Rutiner för hantering och kontroll av anläggningstillgångar Mjölby Kommun Matti Leskelä Stefan Knutsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfrågor

Läs mer

Offentliga Fastigheter Holding I AB

Offentliga Fastigheter Holding I AB o b l i g o i n v e s t m e n t m a n a g e m e n t Offentliga Fastigheter Holding I AB Kvartalsrapport juni 2015 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Beräknat värde per aktie och utdelningar 4 Kursutveckling

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer