Vad är dyslexi? Dyslexi och hjärnan Ingvar Lundberg. Alternativ till den fonologiska teorin om dyslexi

Transkript

1 MILJÖ Undervisning Läsförståelse Stavning ordidentifiering MANIFEST nivå Stimulans i förskola och hem Fonologiskt arbetsminne Fonemisk medvetenhet Fonologiska representationer KOGNITIV nivå Intrauterin miljö gener DYX1C1 kr 15 KIA00319 kr 6 DCDC2 kr 6 ROBO1 kr 3 Struktur Funktion BIOLOGISK nivå Vad är dyslexi? Vad är dyslexi? Dyslexi och hjärnan Ingvar Lundberg Är hjärnan annorlunda uppbyggd? (morfologi) Fungerar hjärnan på ett annat sätt? (funktion) * en specifik språkbaserad störning med konstitutionell bakgrund * yttrar sig i svårigheter att avkoda enskilda ord * avspeglar en otillräcklig fonologisk bearbetningsförmåga * är inte beroende på allmän utvecklingsstörning eller sensorisk funktionsnedsättning * visar sig i olika former av språkliga svårigheter långtidsminnet Alternativ till den fonologiska teorin om dyslexi En störning i elementär visuell eller auditiv perception Den magnocellulära teorin (Stein) Den auditiva teorin (Tallal) Fonologisk slinga Central exekutiv Visuell slinga Fonologisk upplagring Visuellspatial fasthållning En störning i motoriken reglerad av lillhjärnan Cerebellum-teorin (Nicolson & Fawcett) 1

2 Psykofysiska mätningar av perceptuella funktioner hos individer med dyslexi Antagande: dyslexi kan förstås som störningar i elementär perception Mindre storlek på magnocellerna i laterala knäkropparna i talamus problem med rörelseperception (moving dots, flimmer) Mindre celler i mediala knäkropparna --- problem med snabba auditiva sekvenser Gruppskillnader mellan dyslektiker och normala läsare i psykofysiska trösklar men ofta stor variation i dyslexigruppen Heath, Bishop m.fl. (2006): 4 auditiva och 2 visuella uppgifter Dålig reliabilitet, dålig begreppsvaliditet; gruppskillnader men ingen systematisk relation till läsfunktioner Dåliga perceptuella prestationer hos vissa individer med dyslexi kan inte förklara den dåliga läsningen. Kanske det är fråga om en bakomliggande neurologisk funktionsnedsättning som har sin grund i en sårbarhet som både ger dyslexi och nedsatt perception Rörelseperception styrs av magnoceller i laterala knäkropparna En populär teori om dyslexi dåligt fungerande magnoceller En ofta använd testuppgift att försöka upptäcka hur en punktsvärm rör sig på en dataskärm. Många punkter rör sig slumpmässigt hit och dit. Vid olika tillfällen kommer en del punkter att röra sig i samma riktning. Försökspersonen markerar när han/hon tycker att detta sker och visar med piltangenter i vilken riktning punkterna rört sig. Flera studier har visat att individer med dyslexi klarar denna uppgift sämre än normala läsare. Sperling et al. (2006) har visat att det bara är vid hög brusnivå som dyslektiker är sämre. Att undertrycka störningar eller brus är en viktig uppmärksamhetsfunktion. Dyslexi innefattar således problem med uppmärksamhet snarare än en dysfunktion i det magnocellulära systemet. En dubbel dissociation mellan sensorimotoriska svårigheter och lässvårigheter Psykofysik forts. Ahissar et al. (2006) fann att dyslektiker presterade lika bra som normala i uppgifter som innefattade svåra jämförelser av toner. Om sådana uppgifter inrymde ett litet antal stimuli, drog emellertid de dyslektiska försökspersonerna ingen nytta av detta. De förbättrade inte sina prestationer på samma sätt som normala läsare. Med få stimuli kan man lätt etablera en perceptuell förankring för jämförelserna. Man bygger snabbt upp en inre standard. Individer med dyslexi är alltså inte sämre på att särskilja toner. Men de har svårt att utnyttja perceptuella erfarenheter för att bygga upp en inre föreställning White, Frith et al. (2006): dyslektiska, autistiska och typiska barn jämfördes på ett batteri av fonologiska, auditiva och motoriska test. Bara en mindre del av de dyslektiska barnen visade sensorimotoriska problem, många var helt utan sådana störningar, vilket pekar på att sensorimotoriska svårigheter knappast kan vara en orsak till läsproblem. En del autistiska barn hade sensorimotoriska svårigheter. Långt ifrån alla av dessa barn hade läsproblem, vilket pekar på att sensorimotoriska svårigheter knappast kan var en tillräcklig orsak till lässvårigheter. Vi kan alltså se att sensorimotoriska problem och lässvårigheter är dubbelt dissocierbara. Dåliga läsare Är dyslexi en fråga om dålig balans? Rochelle & Talcott (2006) har genomfört en metaanalys. En genomgång av 17 undersökningar visade att balansproblem ofta förekommer hos individer med dyslexi. Men om man uteslöt deltagare med ADHD eller/och låg IQ försvann kopplingen till dyslexi. Slutsatsen blir att dålig balans inte kan vara en orsak till dyslexi. Det är inte heller rimligt att räkna med att träning av balansen skall förbättra de dyslektiska läs- och skrivproblemen Skummar inte Läser inte om Antecknar inte Stryker inte under Gör inga parafraser Summerar inte Skiljer inte på väsentligt och oväsentligt Läser inte mellan raderna Varierar inte hastigheten Upptäcker inte att de inte förstår Ställer inte frågor Märker inte felaktigheter i texten 2

3 Aktivt ordförråd vid 3 års ålder Beräknat antal ord som barn i olika socio-ekonomiska miljöer exponerats för fram till 3 års ålder prof. medel soc.bidr millioner ord prof work welfare typ avhemmiljö Vågar(kognitivt mod) Måste hela tiden ha stöd från vuxen Tilltro, tillit till den egna förmågan självförtroende Söker andras uppskattning Socialt beroende Trygg, säker Vill vara läraren till lags Visar hjälplöshet Engagerad Uppmärksam Ihärdig, uthållig Koncentrerad Nyfiken Utmanad av uppgiften Vill bemästra Kan skärma av Tål frustration Uppgiftsorientering Inre motivation intresserad Aktiv Konstruktiv Målinriktad ångest depress. självbild uppg.or. L R LR Fig.1. Jämförelser mellan tre grupper (L=lässvårigheter, R=räknesvårigheter, LR= både läs- och räknesvårigheter) ifråga om socio-emotionella variabler 3

4 läsförståelse.77 TO3 TO R3.91 R4 R = 0.74 tid Motivation/uppgiftsorientering Cross-lagged - korrelationer mellan uppgiftsorientering (TO) och läsning (R) från skolår 3 till skolår 4.77 TO3 TO Vad beror bristfällig uppgiftsorientering på? En genetiskt betingad läggning? (ADHD) A3.77 A4 Dålig anknytning? tid Cross-lagged - korrelationer mellan uppgiftsorientering (TO) och räkning (A) från skolår 3 till skolår 4 Bristfällig stimulans Tidiga misslyckanden Uppgift Stimuli Multipel regression Linjeorient. (L) / / \ / * / / \ / Stora/små bokstäver(c) BtbT * BtbT Bokstavsrim (R) B * T Nonordrim (NR) Leat * Jete Semantisk kateg. (SK) Majs * Ris BA 22 BA 18/19(lat) BA18/19(med) BA 17 BA39 4

5 Dyslektiker normalläsare vänster Uppgift R2 R2 C BR NR.09 ns.63 SK.08 ns.75 höger C BR NR SK En god läsutveckling vilar på fyra pelare: 1. Språklig medvetenhet, särskilt fonemisk medvetenhet 2. Bokstavskunskap 3. Ett gott ordförråd 4. Motivation eller uppgiftsorientering Är hjärnan uppbyggd på ett annorlunda sätt hos personer med dyslexi? Planum temporale Grå substans Vit substans ectopier 5

6 Planum temporale Vä > Hö Dyslexi 6 Kontroll 12 Vä = Hö 13 5 Assymmetri Symmetri Planum temporale Fonologiska problem 2 12 Andra problem 4 1 Reducerad grå substans VBM-mätning (Voxel based morphometry) (Brambati et al., 2004) På båda sidor av planum temporale I temporallobens nedre delar På vänster sida också i de övre temporala områdena Hoeft et al. (2007) Reducerad vit substans i förbindelsen mellan områden involverade i språkproduktion och språkuppfattning (arcuate fasciculus) Diffusion tensor imaging (Klingberg et al., 2000) 6

7 Fungerar hjärnan annorlunda? 7

8 is the Lobes module. Go to: [Gyri] ome Page Return to Marymount College Home Page This is the Lobes module. Go to: [Gyri] Return to Psychology Home Page Return to Marymount College Home Page Wernicke BA22 Gyrus angularis BA39 Extrastriatum BA 18/19 BA 17 development Environment 8

9 genes development The genes do not determine what an individual becomes, but how she/he reacts on the environment. environment genes drive experience Niche picking Kandidatgener kopplade till dyslexi DYX1C1 kromosom 15 Läs- och skrivsvårigheter KIA00319 kromosom 6 D DCDC2 kromosom 6 ROBO1 kromosom 3 A B C Sårbarhet för dyslexi Genetisk belastning Gemensamma bakomliggande faktorer Överlappande kognitiva krav låg intelligens gemensam gen dåligt arbetsminne fonologiska problem svårt med automatisering regelrigiditet ADHD lässvårigheter Direkt gemensamma kognitiva krav läsförståelse ordkunskap omvärldskunskap Miljöbelastning matematiksvårigheter Lässvårigheter Matematiksvårigheter 9

10 Lässvårigheter kan ge upphov till matematiksvårigheter långtidsminnet Nederlag lässvårigheter Missmod Frustration Låg självkänsla Uppgivenhet matematiksvårigheter Fonologisk slinga Central exekutiv Visuell slinga Fonologisk upplagring Visuellspatial fasthållning 10