PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010"

Transkript

1 PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER 2010 A pilot study of the Biobaler 2010 SLUTRAPPORT FINAL REPORT December 2010

2 INNEHÅLL PILOTSTUDIE AV BUNTSKÖRDAREN BIOBALER Sammanfatttning... 2 Summary... 3 Bakgrund... 4 Syfte och avgränsningar... 4 Maskindemonstration i maj Test i fält... 6 Genomförande... 6 Resultat av test i fält... 6 Teknisk beskrivning, Spill, driftstörningar och andra iakttagelser... 9 Insamling av balarna och mellanlager Sönderdelning Test med Doppstadt DH 910 SA, den 8 november Test med Kombikross DZ 750, den 10 november Test med skogsflismaskin på Pugerup den 12 november Proveldning av hela balar den 4 november på skarhult Ekonomi Förutsättningar användning i storskalig eldning tex värmeverk - System användning i småskalig eldning i ved-/ storbalspanna - system Slutsatser Bilagor Bilaga 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm... 0 Bilaga 2. Kalkylförutsättningar... 0 Sida 1

3 SAMMANFATTTNING Biobalern tillverkas av det kanadensiska företaget Anderson Group och några maskiner har under det senaste året sålts i Polen och i andra länder i Europa. Maskinen består av en förstärkt rundbalspress där pickuprullen är ersatt med ett mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Maskinen fungerar bra tekniskt i ett bestånd på högst mm diameter (vid 30 cm höjd). Detta innebär ett års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med senaste teknik och ett bestånd vid skörd på t ts/ha. Balarna torkar i utomhus i stack under sommaren - hösten till 31 % vattenhalt utan mögelbildning. Skördekostnaden fram till lager vid fältkant är högre än för skörd med fälthack räknat per ton ts men lägre än med fälthack räknat per energimängd i levererat bränsle. Transportkostnaden blir betydligt högre än transport av flis på grund av den låga lastvikten både räknat per ton torrsubstans och per levererad energimängd. Balarna kan sönderdelas av maskiner av typ knivhugg eller kross med ett rejält matarbord. Materialet blir inte helt homogent och finfördelat utan innehåller mer eller mindre långa pinnar beroende på vilken maskin som används. Kostnaden för sönderdelning blir hög med dagens teknik men kan minska med framtida användning av eldriven, stationär flisning på värmeverket. Slutsatsen är att vid användning för produktion till större värmeverk blir Biobalern ett betydligt dyrare alternativ än skörd med fälthack även inbegripet det högre energivärdet i det torrare bränslet. Biobalern lämpar sig för produktion av lagringsbart bränsle i ett relativt småskaligt system med leverans till användare som kan elda hela balar inom högst några km transportavstånd. I ett sådant system bör Biobalern hävda sig väl t.ex. gentemot halm. Vi bedömer att Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. Sida 2

4 SUMMARY The Biobaler is manufactured by the Canadian company Anderson Group. Some machines have during the last year been sold in Poland and in other European countries. The machine is a modified, stronger type of round bale press where the pick-up roll has been replaced by a mulcher head which throws the material into the press chamber. The material is formed into a round bale of the same size and shape as a bale of straw or silage. The machine works technically very well in a salix stand of maximum mm diameter (at 300 mm height). This means a one-year shorter harvest circle compared with the harvest circle for a forage harvester and a stand of about tonnes of dry matter per hectare. The bales will dry stacked in the open air during the summer autumn from about 50% to about 31% water content without problems with mould. The harvest cost including cutting and storage in the field is higher than for a forage harvester counted per ton dry matter (SEK/t) but lower counted per amount of delivered energy (SEK/MWh). The transport cost is considerably higher than for chips due to the low freight weight both per ton dry matter (SEK/t) and per amount of delivered energy (SEK/MWh). The bales can be processed by milling or chipping machines which are equipped with a feeding table. The material will not be as finely chipped or as homogenous as chips from a forage harvester but will contain a smaller or larger percentage of sticks depending of the type of machine used. The cost of using a mobile machine available on the market will be high due to the low capacity of feeding but it could be lowered by using a stationary electric chipper/grinder based at the site of the district heating plant. The conclusion is that production of fuel by the Biobaler for a large district heating plant is not economic as compared with chips from a forage harvester, even including the higher energy content per ton produced by the Biobaler system. The Biobaler is more suited for production of a storable fuel in a relatively small scale system for utilization of whole bales within a short distance from the field. In such a system, the Biobaler can compete economically for example with straw. As for the stage of technical development we consider the Biobaler to be ready for production. Sida 3

5 BAKGRUND Buntskördaren Biobaler visades på Deutsche Messe, Hannover i höstas samt demonstrerades i fält i Polen i januari 2010 och det samlade intrycket var att den skulle kunna fungera i normala salixbestånd. Ett flertal maskiner har enligt uppgift från tillverkaren Anderson Group, Quebec, Kanada sålts i Polen och maskinen uppges kunna användas även för skörd/röjning av buskar och av igenväxningsvegetation t.ex. i kraftledningsgator. Eftersom det finns ett intresse i Sverige för skörd av salix av hela skott som buntas och självtorkar i fält före flisning/leverans till värmeverket borde det vara intressant att pröva denna färdiga maskin innan man bygger helt nya lösningar. Vår utgångspunkt var att maskinen skulle passa för produktion av bränsle till värmeverk/andra användare som vill ha torrt bränsle, dvs ca 30% eftersom materialet går att lagra och torkar utan problem. SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Syftet var att i en praktisk studie utvärdera Biobalern tekniskt samt beskriva användningsområdet för maskinen för salixskörd i Sverige. De beräkningar som har gjorts baseras på praktisk erfarenhet och praktiska beräkningsmetoder. Utvärdering bygger på svenska förhållanden och skörd av salix. Tillverkaren menar att Biobalern kan skörda 100 mm stamma vilket för salix innebär ett bestånd på ca 35 t ts/ha, betydligt mer än vad som skördas i praktiken idag. Det finns en bild på maskinen i tillverkarens broschyr som visar skörd i grov skog som vi bedömer inte är salix men möjligen poppel. Det kan finnas andra varianter av maskinen som vi inte känner till och vi kan inte uttala oss om hur maskinen fungerar i poppel. MASKINDEMONSTRATION I MAJ 2010 Biobalern visades den 28 maj på Tågra Gård med 27 deltagare förutom arrangörerna, bl.a. representanter för Lantmännen Agroenergi, Lantmännen Maskin AB, entreprenörer inom biobränslebranschen, fackpress, LRF och Lunds Energi. Totalt var det 6 deltagare från andra länder än Sverige (Polen, Danmark, UK). Eftersom det hade regnat flera dagar före visningen måste skördedemonstrationen flyttas till ett fält som egentligen inte var skördeklart. Biobalern visades i ett alltså i ett ganska klent bestånd, ca 20 t ts/ha. Biobalern fungerade utan problem. Sida 4

6 Bild 1. Skörd med biobaler på Tågra Gård vid stamdiameter ca 30 mm. Bild 2. Skördade Biobalar på Tågra Gård. Sida 5

7 TEST I FÄLT GENOMFÖRANDE Den maskin som testades beskrivs i broschyren i separat bilaga. Vi testade maskinen under överinseende av tillverkaren, först i ett klent bestånd och därefter i två grövre eftersom tillverkaren ville visa att maskinen fungerar även där: 1. Tågra, salix, 30 mm, ca 20 t ts/ha, gick utmärkt (se bild 1 och 2). 2. Torup, salix, 100 mm, det gick inte alls (eftersom traktorn ska grensla stammarna, det går inte att köra över dessa stammar) (ingen bild) 3. Torup, salix, enstaka stammar 60 mm, ca 25 t ts/ha, detta var absolut övre gränsen, beståndet var aldrig skördat och hade endast enstaka och grova stammar per stol. (bild 3 och 4) Bild 3. Torup, enstaka stammar 60 mm. Bild 4. Torup, enstaka stammar 60 mm. RESULTAT AV TEST I FÄLT Efter vår provning bedömde vi att maskinen inte kan köras i mer än max 50 mm om det ska vara långsiktigt hållbart, dvs ett bestånd med absolut max ca 25 t ts/ha. (50 ton/ha färskt). Balarna vägde ca 370 kg st, dvs det blir ca balar per ha, dvs ca 1 bal var 33:e 50:e meter. Testet gjordes med traktor med variabel transmission vilket är att föredra ur kapacitetsynvinkel men inte tekniskt nödvändigt. Utan variabel transmission minskar kapaciteten eftersom man måste stanna, knyta och lasta av balen samt justera dess läge ca var 30e 50e meter i ett normalt salixbestånd Framkörningshastigheten i testet var ca 5 km/tim. Maskinen har lågt effektbehov och går att köra med ordinär traktor. I försöket användes 300 hk traktor enligt tillverkarens önskemål vilket var mer än tillräcklig effekt. Man behöver inte nödvändigtvis ha Sida 6

8 särskild däckutrustning eftersom stubbarna trasas sönder och därmed inte riskerar att punktera däcken. Däremot behövs skyddsplåtar under traktorn samt en pusher bar som lägger ner stammarna framför traktorn (traktorn och Biobalern grenslar alltså stammarna före avklippning). Se bild 5. Stopptiden för att knyta och lasta av en bal var ca 0,5 min/bal, dvs min per ha ( balar per ha). Sammantaget ger detta en uppskattad verklig kapacitet på ca 0,5 ha/tim i ett bestånd med ca mm stammar (20-25 t ts/ha). Detta är klenare bestånd än rekommendationen för skörd med fälthack. Under dessa betingelser är maskinen driftsäker och har hög kapacitet. Skörd kommer dock att ske med 1 års kortare omdrev än vid skörd med fälthack med specialbyggt skärbord. I kalkylerna har använts en skördenivå på 22 t ts/ha vid skördetillfället vilket ger 117 balar/ha ( kg ts/ha/188 kg ts/bal = 117 balar). För fälthacken räknades en skördenivå på 30 t ts/ha (ett år längre omdrev). Balarna blev var perfekt balade, runda och höll ihop bra, även vid hantering med storbalsspjut. Den klart begränsande faktorn är att ekipaget ska grensla stammarna. Om man grenslar alltför grova stammar (> 60 mm) böjer de sig inte utan välter varvid hela plantan/stolen dras upp ur marken. Sida 7

9 Bild 5. Biobalar som ligger kvar i raden efter skörd. Sida 8

10 TEKNISK BESKRIVNING, SPILL, DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA IAKTTAGELSER Skördesystemet bygger på att traktorn grenslar raden före avklippningen och trycker ner stammarna i rätt höjd för att mulchern ska kunna mata in dessa. Detta är alltså ett led i inmatningen och därför måste man köra maskinen i linje med traktorn. Utveckling pågår enligt tillverkaren för att kunna köra maskinen bredvid traktorn och då skulle man kunna skörda grövre stammar. Själva mulchern kan hantera grövre stammar om man bara hade kunnat mata in dem men det går inte idag. Balpressen består av en förstärkt rundbalspress (fixkammarpress) där pickuprullen är ersatt med en mulcher head som kastar in materialet i presskammaren. Materialet formas till en rundbal med samma mått som en halmbal/hösilagebal. Materialet är sönderbrutet i längder från spån 70 cm. När maskinen kördes i det bestånd som vi bedömer som lämplig grovlek, dvs 50 mm stammar och ca 22 t ts/ha vid skördetillfället förekom inga driftstörningar. Vi bedömer att det inte är något problem att skörda krokiga stammar. Maskinen sliter av stammarna och lämnar en mycket söndertrasad stol, det blir ingen snittyta som efter sågklingor (bild 5). Därmed blir det ett högre spill. Stubbhöjden varierar mellan 0 35 cm eftersom stammar slits av. Vid själva upprullningen/knytningsprocessen uppstår ett mindre spill. På en sträcka motsvarande två balar (70 m) uppmättes totalt 13,3 kg i form av spån, dvs 6,6 kg/bal. Dessutom spills hela grenar, totalt per två balar, 6,6 kg dvs 3,3 kg/bal. Totalt spill var 10 kg per bal, dvs ca 3% om en bal väger 370 kg. Maskinen väger 6 ton och är tung i förhållande till hjulutrustningen för svenska förhållanden. Det finns ingen möjlighet att köra med denna hjulutrustning under de blöta förhållanden som råder vid normal salixskörd, det krävs tjäle eller torr mark. Det går inte att utrusta maskinen med större hjul utan omfattande ombyggnad. Maskinen är lätt att manövrera och detta sker från traktorns förarplats. Maskinen är som en vanlig rundbalspress avseende buller, risk för skador och vibrationer. Sida 9

11 Bild. 6. Biobalern har små hjul i förhållande till sin vikt. Sida 10

12 INSAMLING AV BALARNA OCH MELLANLAGER Insamlingen av balar kan göras med vanlig rundbalsutrustning men man kan inte köra kors och tvärs över fältet som när man samlar halmbalar. Man måste följa raderna någorlunda eftersom det sticker upp grenar som kan skada traktorn utan man måste hålla sig i raderna och sköta lastningen därifrån. Det är inte realistiskt att köra med en lastare samt traktor och vagn rad upp och rad ner. Istället bör man köra med ett ekipage som kan lasta sig själv, t.ex. en vagn med kran eller skotare. I kalkylen har vi därför räknat med skotare. Balarna kan staplas 3-4 i höjd. Balarna torkar fint ute i fält utan mögelbildning. Balarna blir lite lösare efter torkning men håller ändå ihop så att de går att hantera. Vattenhaltsanalysen som gjordes i november av det sönderdelade material visade att vattenhalten under lagringen har sjunkit till 31%. Vattenhalten mättes inte vid skörd eftersom materialet inte var flisat men normalt ligger vattenhalten vid skörd på ca 45-50%. Balarna hade legat utomhus utan täckning. Bild 7. Lager av biobalar på Tågra Gård, september 2010 Bild 8. Närbild på biobal i lager på Tågra Gård, september Sida 11

13 SÖNDERDELNING Tre olika maskiner för sönderdelning testades: 1. Doppstadt DH 910 SA, knivhugg, mobil. Bild 9 och Doppstadt DZ 750, valskross, mobil men betydligt tyngre än 1. Bild Mobil skogsflismaskin. Bild TEST MED DOPPSTADT DH 910 SA, DEN 8 NOVEMBER 2010 Detta är en knivhugg med 100 roster som stod uppställd på ett virkesupplag på Lastbilscentralen i Eslöv där den används för att flisa virke. Maskin är mobil och har dieselmotor. Det flisade materialet säljs till värmeverk. Maskinen är utrustad med en kran som lastar en bal i taget, lägger den på matarbordet och river lite i balen för att få sönder den så att materialet fördelas över matarbordet som för materialet in i huggen. Ristandet av balen begränsar kapaciteten som bedöms till max 2 balar i minuten. I princip skulle man kunna ställa upp maskinen på en platta på gården eller ett annat upplag i närheten av odling dit balarna har transporterats med en skotare/balsamlare och flisa balarna där. Då tillkommer troligen kostnad för flyttning av maskinen. Materialet blev relativt finfördelat men innehöll en hel del alltför långa pinnar. Balsnörena var inga problem. Bild 9. Sönderdelning av biobalar med Doppstadt DH 910 SA. Bild 10. flis av biobalar efter sönderdelning med Doppstadt DH 910 SA Sida 12

14 TEST MED KOMBIKROSS DZ 750, DEN 10 NOVEMBER 2010 Detta är en valskross (rotorkross) med 80 roster, med förkross, som vid testet stod uppställd på Kretsloppsparken i Vä. Maskin är mobil men väger troligen minst 30 ton och har separat dieselmotor. Maskinen används till att flisa rivningsvirke och liknande på avfallsanläggningar och det flisade materialet används sedan till förbränning. Maskinen har ett bra matarbord som gör att man kan få högre kapacitet och matarbordet river sönder balen automatiskt. Materialet lastas på matarbordet med lastare och balsnörena var inga problem. Av de tre maskiner som provades gav denna det bästa resultatet. Materialet blev mera finfördelat än i knivhuggen men fortfarande fanns en del upp till 15 cm långa pinnar. Bild 11. Doppstadt DZ 750. Bild 12. Doppstadt DZ 750 Sida 13

15 Bild 13. Flis efter sönderdelning med Doppstadt DZ 750. Bild 14. Doppstadt DZ 750 TEST MED SKOGSFLISMASKIN PÅ PUGERUP DEN 12 NOVEMBER Maskinen har en trumhugg med 900 mm bredd och 950 höjd. Denna maskin har ett kort matarbord men ingen kedjematning så balen stannade där. Maskinen är byggd för hela stammar vilka matas in genom att trumhuggen får tag i dem. Trumhuggen fick inte tag i själva balen utan maskinföraren fick föra in balen i huggen med gripklon. Inmatningen av hela balar fungerade dåligt. Balsnörena skulle troligen vara ett problem vid längre körning. Det finns ett längre matarbord med kedjor till denna maskin men den var inte tillgängligt vid testet. Bild 13. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Bild 14. Flisning av biobalar med skogsflismaskin på Pugerup. Sida 14

16 PROVELDNING AV HELA BALAR DEN 4 NOVEMBER PÅ SKARHULT Två biobalar proveldades i en Faust kombinerad ved-/storbalspanna på Skarhults gård. Brännkammaren rymmer max 3 st 500 kg fyrkantbalar halm dvs det ryms 6 biobalar men det är möjligt att man inte kan sätta in max antal balar på grund av att det blir för varmt. När man eldar halm för fullt tar det 6-7 timmar att förbränna tre storbalar. Vid proveldningen sattes 2 st biobalar med en vattenhalt på 31 % in och tändes med gasolbrännare. Balarna tände väldigt lätt och brann mycket bra. Förbränningsförloppet och mätningar under förbränningen återges i tabell 1. Detta test visar att biobalarna passar mycket bra för denna typ av förbränningsanläggning. Bild Tabell 1. Förbränningsförlopp vid proveldning av två biobalar i ved-/storbalspanna på Skarhult i november Kl Moment Panntemp Rökgastemp O 2 -halt C C % Igångsättning , , Ca 60% av volymen återstår , Ca 10% av volymen återstår , Ca 5% återstår i form av glödhög , Automatiskt stopp av lufttillförsel (rökgastemp. under 90 C.) Sida 15

17 Bild 15. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult. Bild 16. Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 1,5 timme. Bild x Eldning av biobalar i Faust panna på Skarhult, efter 2 timmar. Sida 16

18 EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR Kostnaden för skörd, insamling av balar, transport och sönderdelning har beräknats för Biobaler baserat på de försök som har gjorts i projektet och jämförelse görs med skörd med fälthack och med halm i rundbalar. En sammanställning av kostnaden visas i tabell 2. För skörd med fälthack har marknadspriser använts för respektive moment. Jämförelsen med halm har gjorts för att kunna bedöma Biobalerns konkurrenskraft i ett småskaligt system med eldning av hela balar. Egentligen borden en jämförelse ha gjorts med storbalar/fyrkantsbalar som är det mest optimala för halm till bränsle men tiden har inte räckt till. Fullständiga beräkningar visas i bilaga 1 och kalkylförutsättningar i bilaga 2. Kapaciteten för avverkning med Biobaler har bedömts efter försöket i salix i maj Insamling av biobalarna gjordes i försöket med lastare men eftersom insamling med skotare bedöms som det mest effektiva sättet har skotare använts i kalkylen. Beräkningarna används för att bedöma Biobalerns konkurrenskraft i sett storskaligt System 1 och ett småskaligt System 2, se nedan. Tabell 2. Kostnad för skörd med Biobaler samt insamling, transport och sönderdelning av balarna och jämförelse med skörd med fälthack samt med rundbalar av halm. Salix Biobaler Salix Fälthack Halm rundbalar Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/ha Kr/t ts Kr/ Kr/t ts Kr/ MWh Mwh MWh Skörd/avverkning Insamling/ Fälttransport Totalt skörd Transport till extern användare Sönderdelning Totalt Kostnaden för enbart skörd och fälttransport uppgår för Biobalern till 248 kr/t ts. Detta kan jämföras med normalt pris för skörd med fälthack och transport till fältkant för säsongen 2010/2011 Sida 17

19 på 215 kr/t ts. (motsvarar 33 km/m 3 ). Henriksson Salix ABs medelpris under säsongen 2009/2010 var 33 kr/m 3 ). Kostnaden för skörd med Biobaler är alltså högre än för färdigflisad vara vid fältkant per ton ts. Omräknat till färdigtorkad vara (gäller Biobalern) blir dock kostnaden lägre för Biobalern, 38 kr/mwh jämfört med 49 kr/mwh för fälthacken eftersom materialet från Biobalern torkar ner till 31%. För övriga kostnader se nedan beskrivning av System 1 och System 2. ANVÄNDNING I STORSKALIG ELDNING TEX VÄRMEVERK - SYSTEM 1 För beräkningen av transport till extern användare (värmeverk) har använts marknadspris för transport av rundbalad halm med lastbil med gripklo. För denna transport finns system med fast transportkostnad på 2700 kr/lass för max 50 km transportavstånd. Lastkapaciteten bedöms som samma som för rundbalad halm, dvs 46 balar per lass, vilket innebär 8,6 ton ts per lass. För systemet med skörd med fälthack har kostnaden för flistransporten beräknats för ett medelavstånd på 40 km vilket kan motsvara baltransporten (motsvarar max 50 km). Transporten till värmeverk räknat på 40 km medeltransportavstånd blir 313 kr/t ts för Biobalern vilket är dubbelt så högt som flistransporten. Räknat per MWh blir transporten för Biobalern 84% högre än för flistransporten. För Biobalern tillkommer en kostnad för sönderdelning, i detta exempel räknat med en stor mobil kross, typ Doppstadt DZ 750 Kombi som står på värmeverket och har en kapacitet 2 balar/min, Timkostnad för krossen är 3000 kr/tim. Kostnaden för sönderdelning är 133 kr/t ts vilket blir 28 kr/mwh. Total kostnad blir 694 kr/t ts vilket motsvarar 132 kr/mwh. Detta ska jämföras med normalpris fritt värmeverk i södra Sverige för på ca180 kr/mwh. Det betyder att 48 kr/mwh återstår till odlingen, dvs ca 3440 kr/ha eller 1150 kr/ha/år. Detta system blir oekonomiskt även om det är ett relativt högt pris beroende på den låga vattenhalten. Den största kostnaden är transporten vilket i sin tur beror på mycket låg lastvikt. Därefter kommer sönderdelningen. Tranport och sönderdelning står för 72% av totalkostnaden räknat per MWh. Av detta kan man dra slutsatsen att om man inte behöver transportera balarna och inte heller sönderdela dem skulle Biobalern vara ett intressant alternativ. ANVÄNDNING I SMÅSKALIG ELDNING I VED-/ STORBALSPANNA - SYSTEM 2 I ett system där man eldar hela balar i en anläggning nära odlingen bortfaller kostnaden för transport och sönderdelning. Biobalarna skulle kunna ersätta halmeldning på en större gård med en stor torkanläggning/stort uppvärmningsbehov eller i ett mindre fjärrvärmesystem. Även i detta system förutsätts att skotare är det mest effektiva insamlingssystemet. Även om gården skulle samla in med egna maskiner är det rimligt att sätta samma kostnad för insamling som i System 1. Totalkostnaden för biobalar blir då 249 kr/t ts motsvarande 38 kr/mwh. Sida 18

20 Kostnaden för egenproducerad halm är uppskattas till 425 kr/ton (500 kr/t ts) inklusive pressning, insamling, lagring och bortförsel av växtnäring och mullämnen. För att kunna jämföra dessa alternativ förutsätts att näringsbortförseln i salix ersätts genom gratis slamtillförsel. Detta motsvarar ca 107 kr/mwh, dvs en betydligt högre kostnad än för Biobalern. SLUTSATSER Hanteringskostnaden för Biobalern blir högre än för skörd av flis med fälthack i storskalig bränsleproduktion till ett värmeverk som är byggt för fuktigt bränsle (50%) och kontinuerligt inmatning av finhuggen flis. Detta beror delvis på att skörden sker oftare men framförallt på en hög kostnad för transport och sönderdelning. Den högre betalningsförmågan för torrt bränsle (30%) räcker inte för att kompensera den extra hanteringskostnaden i ett storskaligt system. Biobalern passar för småskalig eldning i anläggningar som kräver torrt bränsle, t.ex. mindre fjärrvärmepannor eller större gårdsanläggningar med satseldning och ackumulatortank med kort transportavstånd. Biobalern är tekniskt färdigutvecklad. BILAGOR 1. Skördekostnad för biobaler jämfört med flis och halm 2. Kalkylförutsättningar Broschyr över Biobaler i separat bilaga Sida 19

21 BILAGA 1. SKÖRDEKOSTNAD FÖR BIOBALER JÄMFÖRT MED FLIS OCH HALM Skörd Biobaler, 31% vh Fälthack inkl vagn, 50% vh Halm, 15% vh (beräknad kostnad) (priser 2010/2011) (uppskattad kostnad) kr/år kr/ha kr/t ts kr/bal kr/mwh kr/ha kr/t ts kr/mwh kr/t ts kr/mwh Värdeminskning: Ränta Underhåll Garn Bränsle Arbetslön Traktorkostnad Kostnad Fälttransport Insamling av balar med skotare Kapacitet 6,8 ton ts/tim kostnad Totalt skörd, inkl lagring Transport till extern användare lastbil med gripklo, flisbil, lastbil m gripklo, max 50 km medelavstånd 40 km max 50 km Kapacitet 8,6 t ts/lastbil 16,3 t ts/lastbil 13,7 t ts/lastbil kostnad Totalt skörd, lagring och transport Flisning/sönderdelning med Doppstadt DZ 750 kombi (kross) Kapacitet 120 balar/tim Kapacitet 23 t ts/tim kostnad Totalt skörd,lagring, transport och sönderdelning Betalningsförmåga fritt vv

22 BILAGA 2. KALKYLFÖRUTSÄTTNINGAR Biobaler biobaler inköpspris kr avskrivningstid 6 år restvärde kr kalkylränta 5 % underhåll, i förhållande till återansk.v 5 % garn 8 kr/bal bränsleförbrukning traktor 25 l/tim bränslepris 10 kr/l användning per år 250 ha kapacitet 0,5 ha/tim kostnad maskinförare 280 kr/tm traktorhyra 200 kr/tim användning per år 500 tim/år vattenhalt vid skörd 50 % vikt per bal vid 50% vh 0,375 t/ bal vikt per bal 0,188 t ts/bal antal balar pe ha 117 balar/ha normalskörd vid skördetillfället 22 t ts/ha vattenhalt efter torkning 31 % värmevärde efter torkning (31 % vh) 3,26 MWh/t vikt per bal, efter torkningen, 6 mån 0,272 t/bal kapacitet insamling med skotare 36 balar/tim timkostnad skotare 650 kr/tim kostnad lastbilstransport inkl lastning 2700 kr/lass kapacitet 46 balar/lass hyra Doppstadt 3000 kr/tim kapacitet 2 bal/min

23 enhet Fälthack pris för skörd inkl fälttransport 35 kr/m3 volymvikt 0,1625 t ts/m3 volymvikt 0,325 ton/m3 normalskörd vid skördetillfället 30 t ts/ha vattenhalt vid skörd 50 % ts-halt vid skörd 50 % energiinnehåll vid denna vattenhalt 2,18 MWh/t t ts/t vara 0,5 fast pris flistransport 46,34 kr/ton rörligt pris flistransport 0,788 kr/ton/km kapacitet flistransport 100 m3/lastbil Halm, rundbalar produktionskostnad (15 % vh) 425 kr/ton vattenhalt halm 15 % energivärde halm (15%) 3,97 MWh/t vikt per halmbal 0,350 t/bal vikt per halmbal 0,298 t ts/bal Sida 1

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle

Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Salix i rundbal-från skörd till användning av torrt bränsle Susanne Paulrud SP, Sten Segerslätt REAB, Håkan Rosenqvist SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut I samarbete med Energiteknik SP Rapport :2014:47

Läs mer

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Läs mer

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS

STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS STORSKALIG SKÖRD OCH LAGRING AV BILLETS FÖR SJÄLVTORKNING OCH VIDAREFÖRÄDLING SLUTRAPPORT Annika Henriksson Håkan Rosenqvist Eslöv juni 2011 Detta projekt har finansierats av Energimyndigheten inom programmet

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och

JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465. Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och NKI-SE 108 JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUTET Swedish Institute of Agricultural Engineering DE93 778465 Kalkyler för rörflen för förbränning - sommar- och vårskörd Efter önskemål från flera håll av en slags

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk Förutsättningar för torkning av salix -fallstudie JoBo Lantbruk 1 Förord Föreliggande förstudie har genomförts inom projektet Samordning och utveckling av småskaliga biobränslekedjor, finansierat av Jordbruksverket

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

LOGISTIK FÖR STRÅBRÄNSLE

LOGISTIK FÖR STRÅBRÄNSLE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet LOGISTIK FÖR STRÅBRÄNSLE THE LOGISTICS OF STRAW FOR FUEL Niklas Svensson Examinator: univ. adj. Torsten Hörndahl Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs

PowerCell Sweden AB. Ren och effektiv energi överallt där den behövs PowerCell Sweden AB Ren och effektiv energi överallt där den behövs Requirements of power electronics for fuel cells in electric vehicles Andreas Bodén (Rickard Nilsson) Förstudie: Kravställning på kraftelektronik

Läs mer

Supplier of complete biofuel installations

Supplier of complete biofuel installations Supplier of complete biofuel installations PETRO ETT Company is a part of PETRO group Petrokraft AB in Gothenburg Supplier of oil burners within output range of 2-45MW PPES(Petro Powder Energy System),

Läs mer

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin

Läs mer

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme

IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Öland En växande teknik

Öland En växande teknik Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.

Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader. Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas

Läs mer

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4 Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 3/11. Per-Ove Persson

HS Skaraborg rapport nr 3/11. Per-Ove Persson Energiskogspoppel Delrapport 1 HS Skaraborg rapport nr 3/11 Per-Ove Persson 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Material & Metoder 4 Produktionsdata 4

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

K2 CombiCutter Modell 1600 och 1200

K2 CombiCutter Modell 1600 och 1200 K2 CombiCutter Modell 1600 och 1200 Rundballshacare och utfodringsmaskin Marknadens mest kompletta program www.tks-as.no Stationär På hjul Opphängd i skenor Magasin K2 COMBICUTTER Arbetsbesparande, beprövad

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Application for exemption - Ansökan om dispens

Application for exemption - Ansökan om dispens Ankomststämpel BYNs kansli Application for exemption - Ansökan om dispens Important information For the application to be handled are required: 1. The operator of a machine or crane is predestinated to

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan

Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan JTI-rapport Lantbruk & Industri 361 Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan Maya Forsberg, Andras Baky, Hugo Westlin, David Ljungberg och Per Ytterberg

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa

Tabell 2:1. Egenskaper för olika lagringssystem för ensilage Storbalar Storbalar i Tornsilo Plansilo Korv/slang Limpa Sida 1 av 10 Ensilering innebär att foderråvaran lagras utan tillträde till syre och att sockret i grödan under denna lagring ska omvandlas till mjölksyra. Alla system för lagring och hantering av ensilage

Läs mer

Skogsbränslehandledning

Skogsbränslehandledning Skogsbränslehandledning Skogsenergifrågorna är högaktuella. Till skillnad från olja och kol som en dag tar slut är skogen en förnyelsebar källa till både produkter och energi. Och den tillför inte atmosfären

Läs mer

blir modernt spannmålslager

blir modernt spannmålslager blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

JÄRNHÄSTEN IH 2055 Std. 5,5 Hk. Art. Nr. 9687435- Variant Nr. Vikt Rek CaPris exkl. moms -00 47 800 kr -01 54 550 kr -02

JÄRNHÄSTEN IH 2055 Std. 5,5 Hk. Art. Nr. 9687435- Variant Nr. Vikt Rek CaPris exkl. moms -00 47 800 kr -01 54 550 kr -02 JÄRNHÄSTEN IH 2055 Std. 5,5 Hk. Art. Nr. 9687435- Basmaskin utrustad med uppfällbar styrspak för transport, styrbroms variator, fram/back, broms diffspärr och skyddsplåt. Timmerbanke och handvinsch ingår

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem Skogforsk, Rolf Björheden Effektivare SkogsbränsleSystem 2007-2010 Budgetram 64 miljoner dvs 16 miljoner/år Finansieras av Skogforsk och branscher (60 %)

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS

DRIVERS PG 2-9 DRIVERS DRIVERS PG 2-9 Glasögonen i vårt Drivers sortiment har Blue blocker linser som passar bra för bilkörning. Linsen har ett gul-orange filter som förhöjer kontrasterna. Baksidan av linsen har en blå spegel-yta

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Grontmij AB Vår referens Peter Berglund Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Allmän uppdragsinformation...

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen

ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen Sponsorship report ICRI International Child Resource Institute, Ghana November 2013 Prepared for Tolvskillingshjälpen 1 Narrative report A great partnership was formed in September of 2013; when ICRI Ghana

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Stoker Boken Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader Inledning Sonnys svensktillverkade stoker går att koppla till de flesta i dag förekommande

Läs mer

HALM SOM ENERGIKÄLLA Översikt av existerande kunskap. STRAW AS AN ENERGY SOURCE A review of existing knowledge. Sven Bernesson Daniel Nilsson SLU

HALM SOM ENERGIKÄLLA Översikt av existerande kunskap. STRAW AS AN ENERGY SOURCE A review of existing knowledge. Sven Bernesson Daniel Nilsson SLU HALM SOM ENERGIKÄLLA Översikt av existerande kunskap STRAW AS AN ENERGY SOURCE A review of existing knowledge Sven Bernesson Daniel Nilsson SLU Institutionen för biometri och teknik Rapport miljö, teknik

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE VARIO. www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET

KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE VARIO. www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE www.mchale.net DET SJÄLVKLARA VALET KOMBIPRESS MED VARIALBEL BALKAMMARE Förser dagens lantbrukare med lösningar för högre kapacitet McHale Fusion Vario är en kombipress,

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning 614 2010 Bildbilaga Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager Possibilities for cost effective storage with low losses and low workload

Läs mer

Offertunderlag för: Skörd 2009

Offertunderlag för: Skörd 2009 Offertunderlag för: Skörd 2009 Bakgrund, R.L.S Foder & Transport: R.L.S Foder & Transport har under ett antal år (6), målmedvetet byggt upp produktion och försäljning av högkvalitativt grovfoder för häst

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Utomhusprodukter. Satsa på portabla displayer med kvalitet. Det är skillnad, vi lovar! sida 1/18

Utomhusprodukter. Satsa på portabla displayer med kvalitet. Det är skillnad, vi lovar! sida 1/18 medlem i Sveriges EXPOförbund, OSPI (Octanrom Service Partner International) och Stockholm Vistior Board Utomhusprodukter NÄR DU BEHÖVER KVALITET Dohrns har ett stort urval av utomhusprodukter, från flera

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Skörd, lastning och transport av träflis (Salix) från jordbruksmark

Skörd, lastning och transport av träflis (Salix) från jordbruksmark JTI-rapport Lantbruk & Industri 294 Skörd, lastning och transport av träflis (Salix) från jordbruksmark System och kostnader Harvest, loading and transportation of willow chips from agricultural land A

Läs mer

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna.

Syre. Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. Syre Värme Bränsle Dessa delar är viktiga för att en eld ska kunna brinna. 1 Tändmaterial Det bästa tändmaterialet är det torra, döda och fina riset som sitter i stor mängd på de nedersta grenarna av täta

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap. Lagring av halm. Storege of straw.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap. Lagring av halm. Storege of straw. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Lagring av halm Storege of straw Gustav Lindh Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästarprogrammet

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24

Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 2014-04-24 Tryck- och svetsseminarie 2014 Föredrag: Golden welds vad är problemet? Föredragshållare: Mikael Rehn, Inspecta Sweden AB 1 2 Vad menar vi med en golden weld? Typically pressure testing is used to ensure

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun

Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun Anders Sjöblom, Oskarshamns kommun - Bulk - Enhetsburet gods/ container & trailer - Oskarshamn/ Kalmar Län -CARGOTO -Så påverkas hamnar av SECA - Fånga upp framtiden Oskarshamn Transport corridor between

Läs mer

Energiskogspoppel Slutrapport. Skaraborg Rapport 1_2014 Per-Ove Persson

Energiskogspoppel Slutrapport. Skaraborg Rapport 1_2014 Per-Ove Persson Energiskogspoppel Slutrapport Skaraborg Rapport 1_2014 Per-Ove Persson 3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Material & Metoder 5 RESULTAT 6 Energiproduktion

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB

Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB Teknikbevakning och utredningar Björn Kjellström Exergetics AB Teknikbevakning och utredningar Syfte: Bevaka utvecklingen och undersöka konkurrenskraften främst av småskalig kraftvärme men även flytande

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Ballpressar. Säkerställer rationell ekonomisk drift runt källsortering och besparingar för miljön

Ballpressar. Säkerställer rationell ekonomisk drift runt källsortering och besparingar för miljön Ballpressar Säkerställer rationell ekonomisk drift runt källsortering och besparingar för miljön Balpressar Balpressar Tystgående Kräver minimalt utrymme Driftsäkra och funktionella Sparar på kostnader

Läs mer

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1

Vedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1 Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är

Läs mer

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.

Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga

DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga DeLaval mixrar Kraftfulla, effektiva, robusta och pålitliga Stationära mixrar bättre mixning, bättre foder En foderrådgivares rekommendationer kan ofta vara mycket detaljerade och exakta. Men med en stationär

Läs mer

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material

ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material ETT(A) modular system for Timber transport Efficient transport of CO 2 neutral raw material V3P 1 2010-02-03 Advanced Engineering V3P ETT(A) modular system for Timber transport Skogforsk leads the ETT-project

Läs mer

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

2014-04-28. Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2014-04-28 Landstinget Blekinge Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler 2 Elproduktion från vindkraft Bakgrund Landstinget Blekinge är delägare

Läs mer