Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden

Transkript

1 Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst, Naturvårdsverket 1

2 Vilket vägledningsmaterial avses? 3 rapporter: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark 2

3 Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Renare Mark norr 3

4 Arbetsgruppen PROJEKTLEDNING Helena Fürst, Naturvårdsverket Erika Skogsjö, Naturvårdsverket Humantoxikologi Internationell insamling och jämförelse Kvalitetssäkring av data Riktvärdesmodellen Riskbedömning Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering Granskning och Beräkningsprogram Annika Hanberg IMM Maria Paulsson Golder Celia Jones Kemakta Mark Elert Kemakta Marie Arnér WSP Andrew Petsonk WSP Yvonne Ohlsson Sweco +Golder +Envipro Konsekvensanalys Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor Pär-Erik Back Sweco +Enveco Miljöekonomi 4

5 Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet 5

6 Uppdrag Internationell insamling och jämförelse Internationell jämförelse med fokus på EU-länder Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten Resultat (arbetsmaterial) Internationell jämförelse avseende policy, riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden Svar på specifika frågor till delprojekten 6

7 Exempel resultat jämförande studie (2006) Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt Variation: % av TDI Valt värde i Sverige 50 % av TDI Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen) Valt värde i Sverige Variation: 1/10000; 1/100000; 1/ / / för enskilda PAH Definitioner av ytjord Variation: syfte, platsspecifikt - 0,05-2 m Valt i Sverige Ingen generell nivå eller indelning 7

8 Naturvårdsverkets utgångspunkter för arbetet med efterbehandling av förorenade områden 8

9 Vad är NV:s utgångspunkter för ebh för något? Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella) Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh) Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden 9

10 Utgångspunkt för utgångspunkterna Syftet med efterbehandling av förorenade områden Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma, övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling 10

11 Utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa 1. Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv planerad markanvändning (utgångspunkt i riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar 2. Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa 11

12 Motiv till utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor 12

13 Utgångspunkter om vattenmiljö 3. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda 4. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser 5. Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas 13

14 Motiv till utgångspunkter om vattenmiljö Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan I miljömålen slås fast att: Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) 14

15 Utgångspunkter om mark 6. Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen 7. Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde 15

16 Motiv till utgångspunkter om mark Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL) Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken) Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten) I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden 16

17 Vad vill vi skydda? Hälsa Miljö Naturresurser 17

18 Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen 18

19 Övergripande åtgärdsmål Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område önskas ha samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras Tar hänsyn till många olika faktorer 19

20 20

21 Riskbedömning i efterbehandlingsprocessen Underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering: Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen? funktionskrav på åtgärden Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen? första bedömning 21

22 Problembeskrivning Riskbedömningens avgränsning i tid och rum Föroreningskällor och föroreningarnas karaktäristik Spridnings- och exponeringsvägar Skyddsobjekt Konceptuell modell Kunskapsluckor Undersöknings- och analysprogram Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Effektanalys Rikt- och gränsvärden Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter 22

23 Sammanfattande riskbedömning Risken vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden? Förändring över tid förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med tiden? vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas? Riskreduktion Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)? Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)? Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)? 23

24 Förenklad eller fördjupad riskbedömning? Flytande övergång En fördjupad riskbedömning kan motiveras av flera skäl, till exempel: omfattande och komplicerad föroreningssituation och spridningsförhållanden flera förorenade medier bidrar till risken stora osäkerheterna avseende riskernas storlek generella riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas för det förorenade mediet riktvärden finns, men är inte tillämpliga på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt 24

25 Förenklad riskbedömning Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det Avgör om risk finns genom att uppmätta representativa halter jämförs med effektbaserade haltkriterier Första bedömning av områdets belastning på omgivningen Förenklad riskbedömning av mark med NV:s modell, två nivåer: Avstämning mot generella riktvärden för mark Avstämning mot platsspecifika riktvärden för mark 25

26 Fördjupad riskbedömning En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten... I rapporten Riskbedömning av förorenade områden beskrivs översiktligt: Spridning till olika medier samt belastning Direkt skattning av hälsorisker Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt skattning av risk för skyddsvärda djur (Kombinationseffekter av föroreningar) 26

27 Åtgärdsutredning Syftet är att utvärdera ett antal åtgärdsalternativ sållas fram genom en stegvis utvärdering och jämförelse av olika kriterier som visar alternativens för- och nackdelar Utred alltid: nollalternativet (inga åtgärder vidtas) maxalternativet (fullständig riskreduktion) bästa teknikalternativet alternativ med lägre förväntansnivåer 27

28 Några att tänka på i åtgärdsutredningen (utöver Naturvårdsverket utgångspunkter för efterbehandling) Reducera risker så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt Bästa tillgängliga teknik utan orimliga kostnader Åtgärder bör vara av engångskaraktär Hushålla med naturresurser Så få begränsningar i markanvändning som möjligt Ingen återförorening Utför åtgärder innan situationen förvärras Omöjliggör inte ytterligare efterbehandling om föroreningar lämnas kvar 28

29 Riskvärdering Avvägning mellan tekniska, ekonomiska, miljömässiga och övriga aspekter Underlag från riskbedömningen och åtgärdsutredningen Typ av multikriterieanalys utvärdering med hjälp av urvalskriterier utvecklad utifrån den som är i Kvalitetsmanualen Definition av urvalskriterier Gradering och värdering Sammanställning och sammanvägning Förslag till val av åtgärdsalternativ Riskvärdering kan fördjupas med hjälp av olika verktyg (t.ex. kostnads-nyttoanalys) 29

30 Riskvärderingskriterier Vägledningen ger exempel på kriterier och värden Måluppfyllelse avseende miljö- och hälsorisker Måluppfyllelse avseende skydd av naturresurser och övriga intressen Teknik Ekonomi Inverkan på andra värden Viktigt att alla intressenter är överens om val och definition av kriterierna samt om hur dessa ska utvärderas och vägas samman 30

31 Val av åtgärdsalternativ Riskvärderingen resulterar i förslag till val av åtgärdsalternativ Om de övergripande åtgärdsmålen inte fullt ut kan uppnås komplettera åtgärdsutredningen med andra teknikalternativ eller förstärk finansieringen eller omformulera åtgärdsmålen Mätbara åtgärdsmål för valt åtgärdsalternativ Minst ett och oftast flera mätbara åtgärdsmål för varje åtgärdsalternativ Tydlig koppling mellan mätbara och övergripande åtgärdsmål Måluppfyllelsen bör kunna verifieras 31

32 Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning 32

33 Vad är riktvärden i ebh-sammanhang? Ett av flera verktyg i riskbedömningen: förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika) Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel: inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser halter över riktvärden innebär automatiskt inte risk Rekommendationer (inte juridiskt bindande) Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen 33

34 34

35 Generella riktvärden - förutsättningar Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Markmiljön på området Grundvatten Heltidsvistelse Skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten intill området skyddas Deltidsvistelse Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten 35

36 Exponeringsvägar som beaktas 36

37 Generella riktvärden antaganden och val Resultat av utgångspunkterna Grundvatten skyddas vid KM och MKM: exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM) halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM och MKM) Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM) liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av: 75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till: 50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt 20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per invånare *0 m för KM, 200 m för MKM 37

38 Urval av ämnen Nya ämnen antimon, barium, molybden alifatiska och aromatiska kolväten Polycykliska aromatiska kolväten i tre grupper PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer (baserat på uppmätta halter i svenska förorenade områden) 38

39 Nyheter i beräkningsmetodik Förbättrade eller nya modeller: transport av ångor till inomhusluft och utomhusluft upptag av organiska föroreningar i växter utspädning till brunnar spridning i vatten med mobilt organiskt material Ny modell för halter i fisk, men exponeringsvägen ingår inte i beräkningen av riktvärden Justeringen för dricksvattennormer i brunnar har ändrats jämfört med NV 4639 Gränser för när fri fas av organiska ämnen kan förekomma 39

40 Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram 40

41 Konceptuell modell Konceptuell förorenings- och spridningsmodell I detta blad kan en konceptuell förorenings- och spridningsmodell utarbetas för ett objekt. Vägledning för hur denna tas fram finns i rapporten Riskbedömning av av förorenadeområden. områden Avsikten är att initialt göra en kvalitativ bedömning av vilka föroreningskällor, frigörelsemekanismer, spridningsvägar, möjliga exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella och behöver beaktas i projektet. En del av exponeringsvägarna kan beräkningsprogrammet hantera (röd text nedan). Risker kopplade till andra exponeringsvägar måste hanteras utanför programmet. Den konceptuella modellen kan användas som underlag vid diskussioner mellan olika parter i projektet. Eget scenario: --- namnlöst --- Version 1.00 ARBETSKOPIA Generellt scenario: KM Frigörelse-/ Föroreningskällor spridningsmekanismer Exponeringsvägar Skyddsobjekt Ytlig mark- Utlakning till Hudkontakt Människor Miljö Naturresurser förorening grundvatten och jord ytvatten Inandning -Barn Djupt liggande Intag av jord markförorening Spridning via damm Boende på platsen: Markeko- Grundvatten grundvatten -Vuxna system Inandning -Barn Markförorening damm under grund- Spridning via vattenyta ytvatten Regelbundet verk- Inandning av samma på platsen: ånga från Inandning jord -Vuxna av Förorening Förångning -Barn Ytvatteneko- Ytvatten i grundvatten ånga från jord system -Vuxna Intag av dricks- Vinderosion vatten Besökande: Förorening -Vuxna i sediment -Barn Vattenerosion, Intag av frukt, ras och skred bär, svamp, Sediment Övrigt Förorening rot- & grönsaker Intag av dricksvatten -Barn Närboende: som fri fas -Vuxna Frifasspridning Intag av fisk Förorening finns i/omkring: Upptag i växter Övrigt Övrigt -Lagringstankar Bevattning -Rörledningar -Avfall/deponi Övrigt -Ledningsgravar Intag av Intag mjölk, av frukt, -Övrigt kött och ägg Pågående verksamhet Hudkontakt med sediment Övrigt Hudkontakt Människor Miljö Naturresurser jord Intag av jord Boende på platsen: Markeko- Grundvatten -Vuxna system Regelbundet verksamma på platsen: -Barn Ytvatteneko- Ytvatten system Besökande: -Vuxna -Barn bär, svamp, Sediment Övrigt rot- & grönsaker Närboende: -Vuxna Övrigt 41

42 Referenslista Referensuppgifter för valda ämnen Version 1.00 Ämne Löslighet K d K oc K ow H BCF stem-d BCF root-d f bio-or TDI RISK or f du f bio-du f bio-inh Bly-mod NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a 1 NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a Eget scenario: Referenser Skjutbana NV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Generellt scenario: KM Egna referenser 1: WHO Updated risk assessment for lead (exempelreferens) Referenser NV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Egna referenser 1: WHO Updated risk assessment for lead (exempelreferens) 42

43 Uttagsrapport Styrande för riktvärde Intag av jord + exp. andra källor Uttagsrapport Eget scenario: Skjutbana Version 1.00 Generellt scenario: KM Riktvärde 15 Beskrivning Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bly-mod 15 mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Avvikelser i inmatningsblad Eget scenario Generellt scenario Skjutbana KM Inga avvikelser i inmatningsbladet, de två scenarierna är identiska. - - Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly-mod Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata". Kommentar saknas! 43

44 Vad händer nu och sen? 44

45 Vad händer just nu? Slutredigering Formgivning av rapporterna korrekturgranskning Sammanfattande material till webben 45

46 Vad händer snart? Publicering på webb och i tryckt form: de tre rapporterna På webb bara: beräkningsprogrammet (handledning i en av rapporterna) sammanfattning av rapporterna kompletterande vägledning (redan nu om analyser) brevlåda för teknisk support beräkningsprogrammet brevlåda för synpunkter och tips 46

47 Vad händer sen? I regi av Naturvårdsverket Framtagande av datablad till webben som mer i detalj beskriver valet av parametervärden som används i riktvärdesmodellen* Revidering av Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för ebh Revidering av Naturvårdsverkets webbsidor om ebh Ingen revidering av MIFO, men eventuellt av tillståndsklasserna med anledning av reviderade riktvärden Vid behov kompletterande vägledning/förtydliganden via webben Fortsatt spridning av materialet genom föreläsningar etc., länsstyrelser och kommuner prioriteras * för urval av ämnen; dioxiner, Cd, As, Pb, Cu, Hg, Zn, PAH, PCB, alifater, aromater och bensen 47

48 Vad händer sen? I regi av andra aktörer Utbildning genom Svenska geotekniska föreningen (SGF) Viss anpassning till vägledningsmaterialet i befintliga kurser i miljötekniska markundersökningar Ny kurs i riskbedömning och riskvärdering omfattning 2 dagar, första planerade tillfället maj kursen utgår från vägledningsmaterialet Nya branschrekommendationer från SPIMFAB/SPI ang. efterbehandling av petroleumförorenade områden Syfte; ersätta Naturvårdsverkets rapport 4889 (Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer) Metodutveckling avseende analyser av aromatfraktionen C16-C35, via SIS 48

49 Senaste informationen finns på under Naturvårdsverkets vägledning Tack! 49