Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10"

Transkript

1 1 Kvalitetsrapport för avtalsåret ABF Komvux Stockholm Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10 Rapporten bygger på data från avtalsåret Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen inlämna en redovisning där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts. Rapporten är upprättad av Inger Lilienberg

2 2 Verksamhet/Organisation Utbildningsanordnare: ABF Stockholm Organisation med ledningsfunktioner, arbetsmiljöansvar och ansvarsområden Komvuxverksamheten inom ABF Stockholm bedrivs inom en egen enhet och är för närvarande bemannad med en verksamhetschef, en pedagogisk samordnare, tre kursadministratörer, 15 tillsvidareanställda lärare samt ett tiotal visstidsanställda lärare. Vi har även en studie- och yrkesvägledare anställd. Det pedagogiska arbetet sker i ämnesbaserade arbetslag samt i utvecklingsgrupper där all personal deltar. För ekonomi- och personaladministrativa tjänster liksom IT, vaktmästare, reception, telefonväxel m.m. anlitas funktioner inom ABF Stockholm. Uppdraget som verksamhetschef för ABF Komvux innebär ett totalansvar för såväl den dagliga verksamheten som ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Några av verksamhetschefens arbetsuppgifter består av personalledning, kvalitetsarbete, pedagogisk ledning och ekonomiansvar. ABF genomför vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och erbjuder kurser i samhällsvetenskapliga ämnen, språk, matematik, naturvetenskap och data. Sedan våren 2013 erbjuder vi också en lärlingsutbildning till Butikssäljare. ABF Komvux erbjuder kurser med varierande kurslängd. Vi har kurser på dag- och kvällstid och distans. Samtliga kurser erbjuds som klassrumsundervisning. Vi genomför kursstarter fem gånger per år på gymnasial nivå och på grundläggande nivå har vi intag varje månad. ABF Stockholm bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt bilagt dokument Systematiskt arbetsmiljöarbete. I dokumentationen framgår dock inte hur vi arbetar med elevskyddsombud. Eftersom det har varit svårt att rekrytera intresserade till detta ansvarsområde, så för vi en dialog om arbetsmiljöfrågor som rör elever under våra studeranderåd. (se mer under avsnittet Systematiskt kvalitetsarbete). Vår chef och studieombudsman, Håkan Wiclander, är arbetsmiljöansvarig. Bedriver ni med ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom företaget? Ja X Nej Har ni dokumentation om ert arbete med riskbedömning, undersökning, åtgärder och uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö? Skyddsrond etc. Ja för personal X Ja för elever Nej Delvis finns dokumentation

3 3 Har ni skriftliga rutiner för riskbedömning av verksamheten som ska göras vid varje organisations-/lokalförändring/anskaffning av nya maskiner m.m Detta ska göras för att arbetsgivaren ska bedöma om ändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall. Ja X Nej Har ni en skriftlig och tydlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som är delegerade till er arbetsmiljöansvarige? Ja X Nej Har ni skriftliga introduktionsprogram med arbetsmiljöaspekter för era nyanställda och elever på er yrkesskola. Ja X Nej Namn på arbetsmiljöansvarig: Håkan Wiclander Ange ungefär i procent hur många av era elever som studerar på distans Ungefär 10% av våra deltagare studerar på distans. Utbildningslokaler inom Vux8 och Vux10 Redovisning Verksamheten bedrivs inom 1 skolenhet i lokaler i ABF-huset på Sveavägen 41 och ABF:s egna lokaler på Sveavägen 84. Lokalerna är belägna nära T-banestation Rådmansgatan, centralt i city. Det finns studielokaler för olika gruppstorlekar och stora föreläsningssalar med komplett, modern teknik. De studerande har tillgång till wifi-uppkoppling och internetuppkopplade datorer, även utanför undervisningstid finns i huset. I ABF-huset finns uppehållsrum, pentry, kaffemaskiner, restauranger m.m. Lokalerna är anpassade för funktionshindrade.

4 4 Det systematiska kvalitetsarbetet (max en sida) Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan. (årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, enkäter, KSL;s brukarundersökning, resultatuppföljning eller andra komponenter som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet). Beskriv särskilt hur personal och elever medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs. Redovisning: ABF Komvux arbetar systematiskt med kvalitetsarbete genom att planera, följa upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella styrdokumentens mål och utifrån våra lokala mål. Vi identifierar utvecklingsområden genom samtal och utvärderingar med vår personal, elever och uppdragsgivare. Verksamhetschefen driver arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet genom att följa upp våra processer och system så att kvalitén hela tiden är hög. Verksamhetschefen har en kontinuerlig dialog med personalen om vad som ska förbättras för att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder. Detta sker i regelbundna personalmöten med hela personalen, i ämneslagen och i utvecklingsgrupper. Utöver dessa möten som infaller varannan vecka, deltar all personal i interna personaldagar minst fyra heldagar per år. Verksamhetschefen gör också lektionsbesök som följs upp av samtal med läraren och genomför medarbetarsamtal med samtlig personal där man bland annat planerar medarbetarens utvecklingsområden utifrån individens och organsationens behov. För att säkerställa en likvärdig, hög kvalitet i vår undervisning, kommer varje ämneslag kommer tillsammans överens om innehåll, upplägg och vilka betygsgrundande moment som ska ingå i varje kurs. Inför varje kursstart utvärderar lärarna undervisningen i föregående kursomgång, och planerar gemensamt hur kursen ska förbättras och genomföras under kommande kurs. Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa uppgifter, prov och NP i kursen. Ibland delar två lärare på en kurs för att ytterligare främja samarbete, insyn i varandras undervisning och kollegialt lärande. Vi använder vårt eget kursutvärderingsverktyg i mitten och slutet av varje kurs. Detta är en skriftlig utvärdering rörande undervisning och upplägg i respektive kursgrupp som eleverna gör och som läraren sedan sammanställer. Resultaten av utvärderingarna diskuteras med eleverna och lärare och verksamhetschef analyserar tillsammans resultatet och vidtar sedan eventuella nödvändiga åtgärder. Utöver denna skriftliga utvärdering använder vi även kommunernas brukarundersökning som underlag i vårt förbättringsarbete. Vi genomför även regelbundet egna skriftliga utvärderingar kring attityder och trivsel som rör alla

5 5 elever på skolan. Fyra gånger per år genomför vi studeranderåd. ABF:s verksamhetschef och studieoch yrkesvägledare träffar elevrepresentanter från de olika kursgrupperna och dikuterar hur eleverna upplever sina studier hos oss. Mötena protokollförs och mailas ut till elevrepresentanterna som sedan informerar sina kurskamrater om vad som sagts. Protokollen läggs även ut på vår lärplattform Fronter. Verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare träffar även alla elever vid varje kursstart, då de håller i ett informationsmöte om att studera på komvux och ABF. Där får eleverna också information om hur de ska göra om de har förbättringsförslag eller klagomål eller vill göra anmälan om eventuell diskriminering eller kränkande behandling. En gång om året genomför vi kvalitativa, individuella djupintervjuer med cirka fem elever om hur de upplever sina studier hos oss. Dessa utgör också ett viktigt underlag för förbättringsåtgärder inom verksamheten. Verksamhetschef följer kontinuerligt upp betygsresultat, avbrott och arbetar med förbättringar av våra administrativa rutiner tillsammans med våra erfarna administratörer. Vi håller oss uppdaterade med vad som händer i vår omvärld genom att delta i konferenser och fortbildningsinsatser och genom att hålla oss uppdaterade inom vetenskaplig forskning. Vi bjuder även in intressanta föreläsare till vår verksamhet och besöker andra verksamheter. Som underlag för denna kvalitetsredovisning har vi bland annat använt oss av kursutvärderingar i mitten och slutet av varje kurs, synpunkter som kommit fram under våra studeranderåd och i intervjuer med elever, lärares skriftliga utvärderingar kring sitt eget kvalitetsarbete samt kommunens brukarenkät som genomfördes under september Statistik över betyg, volym, avbrott och NPöverensstämmelse bygger på statistik ur vår egen databas samt uppdragsgivarnas datasystem.

6 6 Specifika kvalitetsfrågor Lärarbehörighet och legitimation Ange andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen: 95% Hur avser ni att höja denna andel? (i förekommande fall) Hur säkrar ni kravet på att era lärare har/kommer att ha lärarlegitimation enligt lagstiftningen? Redovisning ABF Komvux har hög andel behöriga lärare (95% i oktober 2012). Vi har höjt andelen behöriga lärare med 3% sedan Att ha behörig, erfaren och kompetent personal är av ABF ett prioriterat område. Vi kommer därför att fortsätta att verka för att höja behörigheten genom att fortsätta att endast anställa behöriga lärare och erbjuda fortbildning till obehöriga lärare. Under perioden 2011/2012 har vi utökat vårt fasta lärarlag med en behörig lärare och har nu totalt 15 tillsvidareanställda, behöriga lärare. Utöver de tillsvidareanställda lärarna har vi även ett tiotal visstidsanställda lärare, av vilka de flesta är behöriga. För att säkerställa att våra lärare har/kommer att ha lärarlegitimation så har alla våra lärare ansökt om lärarlegitimation och vi tillsvidareanställer endast lärare som har lärarlegitimation. Varje anställd har en kompetensutvecklingsplan som revideras en gång per år i medarbetarsamtal med verksamhetschefen. Lärarna deltar i kompetensutvecklande insatser både internt och externt. Studievägledning och studieplan Hur är studievägledningen organiserad? Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan? Hur sker kartläggningen i samband med upprättandet av planen? Hur arbetar ni med validering? Hur sker uppföljningen av planen? Redovisning Vi har en behörig studie- och yrkesvägledare med lång erfarenhet som är tillsvidareanställd sedan Hon erbjuder kvalificerad och neutral vägledning för elever som studerar på ABF. Några av hennes ansvarsområden är att upprätta individuella studieplaner med elever, att hålla i informationsmöten för elever och personal samt att hålla i individuella vägledningssamtal med studerande. Hon samordnar även de stödinsatser som vi erbjuder elever med funktionshinder. Skolans studievägledare arbetar aktivt med uppsökande verksamhet, främst på grundläggande nivå. Vidare spelar studievägledaren en viktig roll under introduktionsveckorna på grundläggande nivå där fokus läggs på information om svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknad.

7 7 ABF:s studievägledare ansvarar för öppet-husverksamhet och sökstugor. Under sökstugorna får de studerande hjälp att söka kurser på kommunernas hemsidor. En stor del av studie- och yrkesvägledarens arbetstid går åt till individuella vägledningssamtal med studerande på alla nivåer. Elever kan få svar på enklare frågor om sin utbildning av våra erfarna administratörer. De hjälper även elever att söka kurser på kommunernas webbsidor. Vår studie- och yrkesvägledare deltar kontinuerligt i kompetensutvecklingsinsatser för att hålla sig uppdaterad med vuxenutbildningens uppdrag och utveckla sina kompetenser inom vägledning. Hon deltar bland annat i Vägledarkalendariet och i olika nätverk för studie- och yrkesvägledare. Individuell studieplan När de studerande påbörjar sina studier på en kurs hos ABF upprättas individuella studieplaner för samtliga studerande tillsammans med kursansvarig lärare. I planen framgår bland annat den studerandes tidigare arbetslivserfarenhet och studier, mål med studierna, vilka kurser eleven ska läsa, elevens planerade studietid samt om eleven har behov av särskilt stöd under studierna. Läraren tar del av den studerandes studieplan under den första studieveckan och samtalar med de studerande som har angett att de har behov av stöd under sina studier. Tillsammans planerar de vilka stödinsatser som ska äga rum under kursen. Detta dokumenteras i studieplanen, och studieplanen revideras sedan efter behov under kursens gång. Läraren kontaktar även vår studie- och yrkesvägledare och ser till att elever med stödbehov får en tid inbokad med henne. Ibland genomförs också trepartssamtal och regelbundna uppföljningssamtal med elev, lärare och studie- och yrkesvägledare. När kursen är avslutad arkiveras studieplanen tillsammans med den studerandes betygsdokument. Alla elever erbjuds att träffa vår studievägledare för studie- och yrkesplanering samt för upprättande av en studieplan. Eleverna får information om denna möjlighet av bland annat lärarna och under det informationsmöte i kursens början som studieoch yrkesvägledare och verksamhetschef håller i för samtliga studerande. När vår studie- och yrkesvägledare upprättar studieplan tillsammans med elever kan omfattningen av studieplanen skilja sig åt beroende på den enskildes utbildningsmål och studiernas omfattning. Studievägledaren hjälper den studerande att kartlägga sin situation och formulera långsiktiga och kortsiktiga mål som följs upp och revideras under studiernas gång. Karläggning sker bland annat av den studerandes tidigare utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, intressen, färdigheter, kompetenser och eventuella hinder. En del studerande får uppgifter som de ska göra och tänka på innan uppföljningssamtal äger rum. Det kan exempelvis handla om att de ska söka upp olika skolor, titta på filmer om olika yrken eller fundera över olika frågeställningar. En del av studievägledarens arbete är också att motivera de studerande och att stödja dem under deras studier. Studieplanerna följs upp minst två gånger per år. I de fall där det framkommer saker i vägledningssamtalen som lärare och/eller verksamhetschef behöver få information om samverkar studievägledaren med dessa parter.

8 8 För elever som tillhör Stockholm Stad upprättas den fördjupade studieplanen i kommunens system i Open 24. Kunskapsutveckling Hur får eleverna information om sin kunskapsutveckling? Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande? Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det? Redovisning ABF följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i styrdokumenten. Det är verksamhetschefen som har ansvaret för att resultaten följs upp och utvärderas och för att pröva och utveckla nya pedagogiska metoder. Resultaten utvärderas på individ-, grupp- och skolnivå. Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling noga från början till slutet av kursen. I början av kursen gör eleven ett test för att kartlägga elevens kunskapsnivå. I de fall eleven har bristande förkunskaper, pratar läraren med eleven för att göra en handlingsplan över hur eleven ska klara sina studier. I vissa fall kan det handla om att eleven byter till en längre kurs för att få mer tid eller till en kurs på lägre nivå. I andra fall rekommenderas eleven att delta i de stödlektioner som vi erbjuder i de flesta ämnen. Läraren kan också ge eleven extra övningsmaterial och tips på hur de kan jobba med ämnet under kursens gång för att klara målen. Elever som har behov av särskilt stöd pratar med läraren och gör upp om vilka eventuella hjälpmedel och stödåtgärder de kan få under kursens gång. Om läraren bedömer att hon behöver extra resurser kontaktar läraren verksamhetschef och diskuterar vilka åtgärder som ska sättas in. Lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling kontinuerligt under kursens gång genom att bland annat bedöma inlämningsuppgifter, prov och muntliga redovisningar. Bedömningen sker både summativt och formativt. För att tydliggöra mål och kunskapskrav arbetar flera lärare med bedömningsanvisningar i form av matriser. Där anges vad som är viktigt och ingår i bedömningen. Matriserna underlättar lärarens kommunikation med eleverna om vad målet är, var eleven befinner sig i förhållande till målet och hur eleven ska göra för att komma vidare mot målet. Lärarna ger också summativa omdömen i form av betyg på uppgiften under kursens gång. I mitten av varje kurs genomförs betygskonferenser med lärare och verksamhetschef. Vi går igenom elevernas resultat och vilka elever som riskerar att inte uppnå godkänt betyg och beslutar om eventuella åtgärder. De studerande får kontinuerligt information om sin kunskapsutveckling både muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen får de antingen i klassrummet eller via vår lärplattform, Fronter. I Fronter finns en elevmapp för varje kurs, där elevernas resultat kontinuerligt läggs ut. Muntlig feedback ges i klassrummet eller i individuella samtal utanför lektionstid. Lärare har individuella samtal med alla

9 9 elever (även distanselever) i slutet av kursen för att gå igenom deras resultat. Elever som inte klarat kursen får veta vad de behöver utveckla för att bli godkända på kursen och hur de går tillväga för att läsa om kursen eller göra en prövning. Om läraren bedömer att eleven kan klara kursen genom att göra en komplettering inom två veckor efter kursens slut, så kommer man överens om hur och när detta ska ske. Betyg och bedömning Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån gällande lag och förordning? Hur samverkar ni med andra aktörer eller internt för att säkerställa att ni bedömer på rätt sätt? Redovisning Under våren 2012 inledde vi ett utvecklingsarbete kring Lärande bedömning som har pågått under 2011/2012 och som kommer att fortsätta även under kommande verksamhetsår. Lärande bedömning syftar till att stötta elever i deras kunskapsutveckling och lärande. Under flera personaldagar och personalmöten har vi ägnat tid åt att sätta oss in i de nya ämnesplanerna som trädde i kraft 1 juli Vi har gemensamt analyserat målen, det centrala innehållet och kunskapskraven. Ämnesplanerna är ett ständigt närvarande och levande dokument i vår verksamhet och vi kommer att jobba vidare under året med att hitta arbetssätt för att skapa en överenstämmelse mellan mål, undervisning och bedömning. Arbetet sker dels tillsammans med alla lärare men även i ämneslagen. Vi läser litteratur med anknytning till bedömning och har haft flera utbildningsdagar där vi bjudit in externa föreläsare för att få gemensamma referensramar som utgångspunkt för våra samtal och för att ta vår utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Tre lärare och verksamhetschef deltog också i John Hatties konferens kring formativ bedömning under hösten Lärarna höll sedan en utbildningsdag om de centrala tankarna i Hatties forskning, där samtliga lärare deltog. Internt samarbetar lärarna i ämneslagen både kring vilket innehåll som ska finnas med i kurserna samt vilka betygsgivande moment som ska ingå i varje kurs. Vi tillämpar regelbundet sambedömning i de betygsgivande momenten och NP. Sambedömning hos oss innebär att det är minst två lärare som genomför bedömningen. Sambedömning av betygsgrundande prov sker i de fall då läraren är tveksam i sin bedömning. När två lärare delar en kurs sambedöms samtliga betygsgrundande moment i kursen. Om elever inte förstår eller ifrågasätter en lärares bedömning tillämpas också sambedömning. Sambedömning av NP sker varje kursperiod i ett antal utvalda kurser inom varje ämnesområde. Nya lärare har alltid en mentor under det första året som stöttar dem med planeringen av kurserna och med bedömningen. Vi genomför NP i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för alla elever. Vi genomför NP fem gånger om året. Vi testar delar av kursens moment genom NP. I moderna språk använder läraren Provbankens test som en del i bedömningen.

10 10 Dessa test är centralt utformade av Skolverket och ger stöd för att bedömningen sker på ett likvärdigt sätt. Samarbete med andra aktörer Under verksamhetsåret 2012/2013 har vi inlett ett samarbete med personalen på ABF Göteborgs vuxenutbildning, som är en av de största komvuxanordnarna i Göteborg. Samtliga tillsvidareanställda lärare, administratörer och verksamhetschef besökte Göteborg i september Temat för dagen var bland annat bedömning och vi inledde med en halvdags workshop och föreläsning med Per Måhl. I juni 2013 besökte ABF Göteborg oss i Stockholm då vi fortsatte med att dela med oss av hur vi tänker kring innehåll, upplägg och bedömning i de olika kurserna. Lärarna arbetade också konkret med bedömning genom att sambedöma prov från de olika verksamheterna. Samarbetet med Göteborg kommer att fortsätta under 2012/2013 bland annat genom att enskilda lärare kommer att besöka varandra och jobbskugga varandra. Flera av våra lärare samt verksamhetschef har också kontinuerlig kontakt med ABF Göteborgs personal via e-post och telefon. I Stockholm deltar vi i ett nätverk med ett antal utbildningsanordnare inom Vux18- gruppen, där lärare, studie- och yrkesvägledare och utbildningsansvariga träffas ett par gånger i halvåret för att utbyta erfarenheter och verka för en samsyn inom bland annat bedömning. Vi deltar även vid de bedömningsseminarium som kommunen ibland ordnar. Under verksamhetsåret har flera lärare deltagit i seminarium kring bedömning av NP i Svenska som andraspråk 3 samt seminarium om kursplaner och bedömning i svenska som andraspråk grundläggande. Dessa seminarium anordnades av Stockholm Stad under hösten 2012 och våren Inflytande Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier? Hur arbetar ni med flexibilitet och individanpassning? Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av särskilt stöd? Redovisning Individens inflytande över sina studier ABF Komvux skapar möjligheter till individens inflytande över sina studier genom att verka för demokratiska arbetsformer så att elever kan påverka, ta ansvar och vara delaktiga i sin utbildning. Utgångspunkten är att eleverna har rätt till inflytande och ansvar över undervisningens utformning och innehåll samt de generella förhållandena i skolan och arbetsmiljön i stort. Vi verkar för att skapa ett öppet, tillitsfullt klimat i vår verksamhet där varje individ vågar komma till tals. Detta sker bland annat genom att vi arbetar i mindre studiegrupper där det finns möjlighet till kontinuerliga samtal mellan lärare och kurskamrater. När läraren presenterar kursen diskuterar man också elevernas förväntningar på kursen, hur man ska arbeta och examinationsformer. Läraren genomför en skriftlig utvärdering i mitten på kursen som används som utgångspunkt

11 11 för diskussion kring hur arbetsformerna fungerar och vad som eventuellt behöver förändras. De synpunkter som elever framför i skriftliga och muntliga utvärderingar som genomförs i verksamheten, utgör också underlag för förbättringsåtgärder i vår verksamhet. Studeranderådet är ett viktigt forum när det gäller elevers inflytande över sina studier och arbetsmiljö (se under punkten Systematiskt kvalitetsarbete). För att underlätta kommunikationen med våra deltagare prioriterar vi tillgänglighet i vår verksamhet. Verksamhetschef, studie- och yrkesvägledare och lärare har sina arbetsplatser nära den dagliga verksamheten vilket underlättar när elever vill framföra synpunkter på verksamheten. Dessutom har vår expedition mycket generösa öppettider och telefontider, vilket gör det lätt att komma i kontakt med oss. Flexibilitet och individanpassning ABF Komvux arbetar för att anpassa undervisningen utifrån allas behov så att alla ges möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. För att kunna tillgodose elevens behov behöver man veta vilka behoven är, varför vi försöker skapa situationer där vi kan se varje enskild elevs behov. Detta gör vi bland annat genom att validera elevers kunskaper i början av kursen och genom att kartlägga elevers eventuella behov av stödinsatser. Läraren erbjuder sedan varierande arbetsuppgifter på olika nivåer utifrån elevers intresse och behov och försöker anpassa undervisningen så att allas behov tillgodoses. I bedömningen tillämpar lärarna ofta formativ bedömning. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevers kunskaper men också lärarens undervisning. Den formativa bedömning utgör alltså underlag under utbildningens gång så att läraren kan anpassa sin undervisning utifrån var eleverna befinner sig och utifrån vad som är målet. Bedömningen understödjer på så sätt varje elevs lärande och gör det möjligt att individanpassa undervisningen utifrån elevers olika behov. Vi erbjuder varierade examinationsformer samt extra examinationstillfällen för elever som av olika anledningar inte kan närvara vid ordinarie tillfälle. Elever som studerar på distans kan delta i undervisningen som klassrumsgrupperna har, vid de tillfällen som de vill. Vi erbjuder kurser av varierande längd, på dag- och kvällstid samt på distans. Detta gör det möjligt för elever att välja den studieform som passar dennes behov och livssituation. Det finns också möjlighet att byta kurslängd eller kursform under kursens gång. Detta bestäms i så fall i samråd med lärare och studie- och yrkesvägledare. Elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande nivå ges möjlighet att välja tillvalskurser inom bland annat presentationsteknik, läshörförståelse, uttal och arbetsmarknadskunskap. Vi validerar alla elever som startar utbildning på grundläggande nivå för att kartlägga vilken nivå de befinner sig på. Detta genomförs under den första kursveckan och utgör underlag för vilken delkurs varje elev startar med.

12 12 Stödstrukturer Vi försöker att lägga upp undervisningen på ett sätt som gör att alla elevers behov ska kunna tillgodoses i den ordinarie undervisningssituationen, men för de elever som ändå behöver stöd utöver ordinarie undervisningstid erbjuder vi olika typer av stödinsatser. I engelska, svenska som andraspråk och matematik finns extra lektioner utlagda i det ordinarie schemat både på dagen och kvällen för de som vill ha mer lärarledd tid än utlagd tid i kurskatalogen. Flera lärare ger också individuellt stöd till elever före eller efter ordinarie undervisningspass. I början av kursperioderna erbjuder vi workshops i studieteknik för samtliga elever som vill. Intresset brukar vara stort för dessa workshops. Vid den introduktion vid kursstart, som verksamhetschef och studie- och yrkesvägledare håller i, informeras eleverna om att de ska prata med sin lärare och/eller med vår studie- och yrkesvägledare samt skriva in i sin individuella studieplan, om de har behov av ytterligare stöd. Lärarna kommer sedan överens med eleverna om vilken typ av stöd eleven ska få under kursen. Om läraren inte har möjlighet att ge eleven det stöd som han/hon behöver inom ramen för sin tjänst, kontaktar läraren verksamhetschef som ser till att resurser läggs ut. Vid behov uppmanar läraren också eleven att ta kontakt med vår studie- och yrkesvägledare för att få hjälp med sin studieplanering. Hösten 2013 har vi också anställd en lärare som har speciallärarkompetens som kommer att utgöra ytterligare stöd för elever och lärare i verksamheten. Exempel på individanpassat stöd som vi ofta ger till elever med funktionshinder är förlängd provtid, prov vid enskilt tillfälle eller andra examinationsformer när så är möjligt. Men det kan också handla om individuell undervisning eller handledning för dem som behöver detta. Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor o Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan? o Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet? o När uppdaterades den/dessa? o Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående eventuella kränkningar och trakasserier? o Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning. Redovisning: ABF Stockholm Vux rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö som präglas av ömsesidig respekt där alla elever känner sig trygga. Ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

13 13 Vår verksamhet ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde. Detta gäller såväl elever emellan som relationen mellan lärare och elever. Vi uppdaterar vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling varje år. Senaste versionen gäller till och med den sista juni Planen finns på vår hemsida och på vår lärplattform Fronter. I likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling framgår att vi under förra verksamhetsåret genomfört följande aktiviteter: Genomgång av de lokaler som ABF Komvux Stockholm använder visar att de är tillgängliga för rullstolsburna elever. Rutiner vid anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har setts över. Former för att bättre kommunicera detta till samtliga elever utformas. Under P2 genomförde vi en elevenkät med syfte att kartlägga eventuell förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 347 elever svarade på enkäten. På frågan om de upplevt att de blivit utsatta för kränkande behandling under sin studietid på ABF svarade 11 personer ja på den frågan. Av dem som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling var det 6 personer som uppgav att läraren kränkt dem, 1 person uppgav övrig skolpersonal, 4 personer annan deltagare. Detta resultat är inte tillfredsställande och vi kommer att fortsätta att verka för att ingen studerande ska uppleva att de utsätts för kränkande behandling. Vi strävar efter en nollvision när det gäller den här typen av klagomål. Några anser sig ha blivit missgynnade vid betygsättning. Vi ser över hur vi ytterligare kan förtydliga betygskriterier och kraven för att nå de olika målen. En person uppger att nedsättande kommentarer om homosexualitet har förekommit av annan elev. Som ett komplement till Likabehandlingsplanen kommer ett policydokument att tas fram där ABFs värdegrund tydligt framgår. Utifrån resultatet från enkätundersökningen och utifrån de diskussioner som personalen haft, kommer vi att genomföra följande aktiviteter för att uppnå följande mål under kommande verksamhetsår: Åtgärder läsåret 2013/2014 Aktivitet Genomgång av verksamheten i syfte att se över tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning. Fokus under året kommer vara funktionsnedsättningar kopplade till elever med dyslexi. Mål Lärarnas kompetens kring frågor som rör elever med dyslexi har ökat och därmed kan man i undervisningen bättre möta de behov som dessa elever kan ha.

14 14 Resultat Två lärare har under läsåret deltagit i seminarier kring frågor som rör elever med dyslexi. Ansvarig: Verksamhetschef Aktivitet Som ett komplement till Likabehandlingsplanen ska ett policydokument formuleras där ABF Komvux Stockholms värdegrund tydligt framgår. Dokumentet ska fungera som ett verktyg och förtydligande i det förebyggande arbetet mot kränkningar. Mål Policydokumentet är väl förankrat hos personalen. Samtliga elever som studerar hos ABF Komvux Stockholm ska känna till värdegrunden. Resultat I mars är ett policydokument framtaget och tillgängligt på hemsidan. Policydokumentet är väl förankrat hos personalen och kommer att presenteras vid samtliga introduktionstillfällen inför en ny kursperiod. Ansvarig: Verksamhetschef Aktivitet Personalen avsätter tid under planeringsdagar för samtal kring situationer där elever ger uttryck för åsikter som kränker grupper eller individer. Med utgångspunkt i case från verkliga situationer kan konstruktiva diskussioner föras kring förhållningssätt och agerande. Mål Hitta strategier och former för hur personalen bemöter kommentarer och åsikter som kan uppfattas som kränkande. Resultat Personalen har en beredskap och verktyg inför situationer där kränkningar uttalas. Detta kommuniceras i samband med introduktionen av ny personal. Ansvarig: Verksamhetschef. Aktivitet Studeranderådet ska bjudas in att vara mer aktivt och ges större möjlighet att påverka arbetet med likabehandling. Arbetet inleds med att gemensamt med studeranderådet gå igenom de synpunkter som framkom i förra läsårets elevenkät. Mål Ta till vara elevernas synpunkter och önskemål kring hur aktiviteter som rör likabehandling ska utformas. Resultat Under läsåret 2013/2014 har två träffar med studeranderådet ägnats åt likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Verksamhetschef

15 15 Systematisk hantering av klagomål Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål. Vilka klagomål förekommer oftast hos er? Vad gör ni för att bemöta klagomålen? Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret? Redovisning: Vårt mål är att hålla högsta kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare eller till verksamhetschef. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs och skrivs under av alla parter. Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de studerande under det informationsmöte som verksamhetschef och studievägledare håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart och finns tillgänglig på vår hemsida. Klagomål förekommer sällan i vår verksamhet. Under förra verksamhetsåret inkom sju klagomål. De flesta klagomål som kommer till verksamhetschefens kännedom handlar om att den studerande inte är nöjd med betyget som läraren satt. I dessa fall låter vi alltid en annan lärare än den betygssättande läraren göra en bedömning av de betygsgivande momenten som ingått i kursen. Verksamhetschef samtalar även med berörd lärare för att kartlägga på vilka grunder läraren gjort sin bedömning. Ofta beror den studerandes missnöje med betyget på att hon inte har förstått vilka mål och kunskapskrav som utför underlag för betygssättningen. Den studerande ges möjlighet att samtala med betygssättande lärare och/eller sambedömande lärare om betygssättningen igen. Vid behov deltar också verksamhetschef i dessa möten.

16 16 Analys av resultat Analys av betygsresultaten Analysera era betygsresultat utifrån ifylld excelmall, kommentera utvecklingen och trender. Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen? (I förekommande fall) Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? Redovisning Resultat Under verksamhetsåret 2012/2013 har ABF utfärdat 2884 betyg, varav 1773 betyg för gymnasiekurser och 1111 betyg för grundläggande kurser inom vux18-gruppen. Av de grundläggande betygen utgör 1078 betyg de nya kurskoderna och 33 betyg utgör betyg i engelska grund enligt det gamla systemet. Totalt uppnår 80% av eleverna godkända betyg och på grundläggande nivå uppnår så många som 89% godkända betyg. Antalet godkända betyg på gymnasienivå uppgår till 75%. Tabell 1: Andel godkända betyg eller högre betyg i % Godkända betyg i %ABF 10/11* 11/12** 12/13 Totalt Grundläggande kurser Gymnasiekurser *Avser endast resultat för elever i Stockholm Stad **Avser endast resultat för elever inom vux10-gruppen Tabell 1 visar att den totala andelen godkända betyg har minskat med 3% jämfört med föregående år. Godkända betyg på gymnasiekurser har minskat med 5% jämfört med föregående år och andelen godkända betyg på grundläggande nivå har ökat med 2%. Tabell 2: Antal godkända betyg eller högre betyg i % grundläggande kurser (avslutande delkurs 2012/2013) Kurs 11/12 12/13 Engelska grund 62* 84 Svenska som andraspråk 93** 91 *Avser resultat gamla kursplaner och endast för Vux10-gruppen ** Avser resultat gamla kursplaner (avslutande delkurs) Vux10-gruppen Tabell 2 visar att andelen godkända betyg för grundläggande kurser i engelska har ökat med så mycket som 22% jämfört med föregående år medan andelen godkända betyg i svenska som andraspråk minskat med 2%. Generella antaganden kring bedömning och verksamhet Under verksamhetsåret har bedömningen skett utifrån Vux12 styrdokument, vilket bland annat innebär att vi fått en ny, sexgradig (A-F) betygsskala och nya ämnesoch kursplaner. Generellt så har kraven för att uppnå godkänt betyg ökat bland annat på grund av att alla kunskapskrav måste vara uppfyllda för ett godkänt betyg.

17 17 Detta kan vara en förklaring till att den totala andelen godkända betyg har minskat med 3% och att andelen godkända betyg för gymnasiekurserna minskat med 5% sedan föregående verksamhetsår. Trots dessa högre krav så är det ändå så många som 80% som uppnår godkända betyg totalt sett inom alla kurser. Detta tror vi har varit möjligt i och med att vi har fortsatt att organisera vår undervisning i små grupper och den stora andelen behöriga och erfarna lärare som arbetar på ABF (95% behöriga i oktober 2012). I brukarundersökningen som KSL genomförde hösten 2012 framkommer det också att en högre andel elever på ABF jämfört med andra skolor, tycker att ABF:s lärare är tydliga med att berätta om vad som krävs för att uppnå olika betyg, att lärarna kan mycket om sina ämnen, att lärarna ger snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov samt att eleverna får det stöd som de behöver (samtliga resultat för undersökningen presenteras i bifogad fil och analyseras under punkten Brukarundersökning). Vi tror att detta är ett resultat av att det kollegiala arbetet fokuserar mycket på just kunskap, lärande, bedömning och individanpassning. Vi har fortsatt att utöka antalet lärarledda timmar och har hittat nya modeller för hur vi lägger ut stöd för att eleverna ska ha tid att delta. Vid kursernas början erbjuder vi workshop i studieteknik och vi har utökat valmöjligheterna för de tillval som vi erbjuder till elever som studerar på svenska som andraspråk grundläggande. För att pröva nya metoder med det individuella mentorskapet har vi under våren 2013 haft ett tjugotal elever som deltagit i ett mentorskapsprogram som syftat till att stärka elevernas självkänsla och förbättra deras möjligheter att uppnå uppsatta mål. Detta har skett genom att de arbetat individuellt med ett webbaserat Självcoachingprogram samt deltagit i gruppträffar och fyra individuella träffar med en handledare. Över 80% av eleverna som deltog i självcoachingen uppgav att de efter genomgånget program nu såg mer positivt på sig själva, var mer målinriktade, såg fler möjligheter och att det bidragit positivt till deras studier. Lärarna och verksamhetschef har, som tidigare nämnts, deltagit i fortbildningsinsatser i betyg och bedömning både internt och externt. Resultat gymnasiekurser Andelen godkända betyg i de gymnasiala kurserna har dessvärre minskat med 5% sedan 2011/2012 och uppgår nu till 75%, vilket vi naturligtvis inte är nöjda med. En förklaring till sänkningen kan vara de ökade kraven i de nya kursplanerna. En annan förklaring skulle kunna vara att färre elever har valt att göra avbrott i sina studier jämfört med föregående verksamhetsår (se vidare under rubriken Avbrott). Undervisningen har organiserats på liknande sätt under detta verksamhetsår förutom att vi lagt ut fler undervisningstimmar inom flera ämnen än tidigare samt att vi utökat de ordinarie tillfällena för stöd. Det verkar dock som att de nya kraven för att uppnå godkänt betyg kräver fler insatser än de vi erbjudit, varför vi kommer att se över hur vi organiserar vår undervisning inom samtliga gymnasiekurser. När det gäller resultaten i Matematik 1 och 2 så uppgår dessa till 58% respektive 44%, som kan jämföras med 2011/2012 då resultaten uppgick till 68% respektive 62%. Antalet elever som valt att studera Matematik hos ABF har sjunkit kraftigt

18 18 under verksamhetsåret, vilket gör att statistiken är framtagen utifrån ett relativt litet antal elever. Men oavsett detta så är resultaten inte tillfredställande på något sätt. Vi har alltså inte lyckats uppnå vårt mål från förra året, att öka andelen godkända betyg i dessa kurser, trots att vi utökat undervisningstiden med 5 timmar i veckan och erbjudit längre kurser och trots att vi genomfört Orienteringskurser parallellt under kursernas gång. En orsak till det dåliga resultatet är det glapp som finns mellan de kunskaper som eleverna har med sig från de gamla kurserna i grundskolan och i Matematik A och de krav som ställs i de nya kursplanerna. Tanken är att Orienteringskurserna ska överbrygga detta kunskapsglapp, men flera elever väljer att inte delta i orienteringskurserna. Anledningen till detta kan dels vara att vux8-gruppen inte godkänner dessa orienteringskurser och dels att eleverna inte anser sig ha tid att delta. Trots att vux8-gruppen inte godkänt orienteringskurserna har vi dock uppmanat de studerande som haft behov av dessa att delta. Utöver att vi lagt ut extra mycket undervisningstid under året så har vi också satsat extra mycket på fortbildningsinsatser för lärare i matematik. Matematikundervisningen kommer att vara ett prioriterat område även under kommande år. Vi kommer bland annat att se över möjligheterna till mer extra stöd i studierna och bli bättre på att initialt hjälpa deltagare att planera och strukturera sina studier. Men vi behöver också se över våra undervisningsformer och pröva nya metoder. Detta kommer vi bland annat att göra genom auskultation och jobbskuggning av matematiklärarna på ABF i Göteborg och genom andra fortbildningsinsatser. Resultat grundläggande kurser Särskilt glädjande känns det att andelen godkända betyg för elever som studerar engelska på grundläggande nivå har ökat från 62% till 84% under verksamhetsåret. Det positiva resultatet kan delvis förklaras med att verksamhetspoängen för kursen har höjts från 300 poäng till 450 poäng, men vi tror också att indelningen i fyra delkurser utgör en annan betydande förklaring till höjningen (22%) av andelen godkända betyg. Indelningen i delkurser skapar en tydlighet både för lärare och elever. Vi har också valt att satsa extra resurser på dem som studerar just engelska grund eftersom ett av våra utvecklingsområden för verksamhetsåret var att öka andelen godkända betyg i kursen. En åtgärd har varit att vi valt att starta samtliga delkurser både på dagen och kvällen vid varje kursstart. Elever som har studerat på engelska grund har således varit indelade i små grupper bestående av elever som läser samma delkurs. Detta har ökat tydligheten för vad eleverna ska lära sig under respektive delkurs och lärarna har haft mer homogena grupper att arbeta med. Tydliga mål och kunskapskrav har kommunicerats till eleverna under varje delkurs. Lärarna har också utökat sitt samarbete med att ta fram gemensamma prov och tillsammans bestämma vad som ska ingå i varje delkurs utifrån ämnesplanerna. Möjligen skulle en del av det positiva resultatet också kunna hänvisas till att vi bytt kurslitteratur. Eleverna valideras i början av kursen och placeras i den delkurs som överensstämmer med deras kunskaper. Elever börjar således på den delkurs som passar elevens behov. En fråga som dyker upp när man ska analysera det positiva resultatet är om resultatet endast gäller den avslutande delkursen. Kan det vara så att många elever studerat de tidigare delkurserna flera gånger, för att de inte klarat

19 19 delkursen första gången? Ovanstående redovisat resultat gäller ju endast avslutande delkurs. Tabell 3: Antal godkända eller högre betyg i %, grundläggande kurser per delkurs 2012/2013 Kurs Delkurs 1 Delkurs 2 Delkurs 3 Delkurs 4 Engelska grundläggande Svenska som andraspråk grund Tabell 3 visar att det förekommer en viss variation mellan antalet godkända elever i respektive delkurs i framförallt delkurs 3 och 4 i engelska grund. Detta skulle kunna förklaras med att de lokala kunskapskrav, framtagna av kommunen för delkurs 1-3, inte följer en progression som möter de krav som ställs i den avslutande delkurs 4. En elev kan mycket väl godkännas i delkurs 3 men sedan ha svårigheter att uppnå de krav som ställs i den avslutande delen. Vi kommer att följa utvecklingen noga under kommande verksamhetsår och fortsätta att arbeta för ett ännu högre resultat godkända betyg inom samtliga delkurser. Detta kommer att ske genom att vi fortsätter att organisera undervisningen i små delkursindelade grupper och lägger ut extra stödlektioner för de som har behov av detta samt genom att fortsätta samarbetet lärare emellan för att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen och en likvärdig bedömning. Antal godkända betyg för elever som studerat svenska som andraspråk på grundläggande nivå har sjunkit med 2% sedan föregående verksamhetsår och ligger på totalt 91%. Här finns ingen signifikant skillnad i resultat på de olika delkurserna (tabell 3). Trots att antalet godkända betyg sjunkit så är 91% fortfarande en hög andel godkända betyg, men vi kommer naturligtvis att fortsätta att arbeta för att höja resultatet ytterligare under kommande år. Det gör vi genom att vi fortsätter att validera elevernas kunskaper i början av kursen, så att de startar på rätt delkurs utifrån sina behov. Undervisningen kommer också fortsättningsvis att erbjudas i små grupper och utöver den ordinarie undervisningen fortsätter vi att erbjuda valbara moment som exempelvis presentationsteknik, uttal, läs- och hörförståelse och konversation. De valbara momenten kommer även att utökas med extra skrivundervisning eftersom flertalet elever uttryckt behov av detta. Ett annat tidigare valbart ämne har varit arbetsmarknadskunskap, som vi kommer att göra obligatoriskt för alla elever. Detta är en åtgärd för att öka kunskaperna kring arbetsmarknad och ge eleverna verktyg för att lättare kunna ta sig fram på den svenska arbetsmarknaden. Nationella prov ABF genomför NP i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för alla elever fem gånger om året. Vi testar delar av kursernas moment genom de Nationella proven. Sambedömning av NP sker varje kursperiod i ett antal utvalda kurser inom varje ämnesområde. Redovisningen av NP-resultat jämfört med slutbetyg mellan betyget F på NP och slutbetyg visar på god överensstämmelse i samtliga ämnen (se statistik i flik i bifogat excelark). Ett av våra utvecklingsmål under verksamhetsåret var att öka

20 20 överensstämmelsen mellan slutbetyg och omdöme i NP i Svenska som andraspråk 1 och 3. Detta har vi lyckats med genom att uppnå en överensstämmelse på 86% i Svenska som andraspråk 1 och en överensstämmelse på 89% i Svenska som andraspråk /2012 var överensstämmelsen 58% mellan betyget IG på NP och slutbetyg i Svenska som andraspråk B. Det positiva resultatet tror vi beror på att lärarna har utvecklat sina metoder för att förbereda de studerande bättre inför NP. Under året har vi också utvecklat metoder för sambedömning och arbetat för att öka tillförlitligheten i våra bedömningar. Analys av avbrott Analysera kursavbrotten och reflektera över orsakerna till dessa. Hur arbetar ni för att minska avbrotten? Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten? Redovisning: En kurs rapporteras som avbruten om eleven uteblivit från undervisningen under mer än tre veckor i följd, eller när eleven själv anmäler att de vill avbryta kursen. Andelen avbrott under verksamhetsåret 2012/2013 uppgår till 20% för de som studerar på gymnasial nivå och 9% för de som studerar på grundläggande nivå. Detta kan jämföras med antal avbrott under året 2011/2012 som uppgick till 25% på gymnasial nivå och 15% på grundläggande nivå. Avbrotten har alltså minskat med 5% på gymnasienivå och med 6% på grundläggande nivå jämfört med föregående år, vilket naturligtvis är mycket glädjande. Ett av våra utvecklingsmål för verksamhetsåret var också att minska antalet avbrott. Det finns många orsaker till att elever väljer att avbryta sina studier. Några orsaker kan vara att de arbetar och inte hinner med sina studier, att de får barn, att de studerar inom andra studieformer eller att de återvänt till sina hemländer. Även ekonomiska problem och familjesituationen kan vara orsaker till avbrott. De flesta som avbryter sina studier hos oss gör det på grund av tidsbrist. Men det är samtidigt vanligt att eleverna återupptar sina studier vid senare tillfälle när livssituationen gör det möjligt att studera igen. Det har inte kommit till vår kännedom att elever avbryter sina studier hos oss på grund av brister i utbildningen, men det förekommer att elever avbryter studierna när de märker att de får svårt att uppnå det betyg som de planerat. När en elev upphör att delta i undervisningen kontaktar lärarna eleverna via e-post för att ta reda på om eleven avbrutit sina studier och för att se om det finns något som vi kan göra för att möjliggöra att eleven ska kunna avsluta sina studier. Vi uppmanar också alla elever, vid informationsmötet i början av kursen, att kontakta läraren och/eller studie- och yrkesvägledaren om de funderar på att avbryta sina studier. För att undvika att elever avbryter sina studier försöker vi individanpassa undervisningen genom bland annat validering, utökat stöd i kurserna och genom att erbjuda olika studieformer som ger eleven större förutsättningar att nå ett godkänt betyg (se mer om individanpassning under denna rubrik). Studie- och yrkesvägledningen spelar också en betydande roll i arbetet med att minska andelen

Årsrapport för läsåret 2011-2012

Årsrapport för läsåret 2011-2012 1 1.1.1.1.1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom kommunerna; Kunskapscentrum Nordost, (Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm) Sigtuna, Stockholm, Sollentuna, Solna, Sundbyberg samt Upplands-Väsby

Läs mer

Årsrapport för avtalsåret 2013-2014

Årsrapport för avtalsåret 2013-2014 1 Till samtliga anordnare av kommunal vuxenutbildning inom Vux8 och Vux10 Årsrapport för avtalsåret 2013-2014 Nu kommer anvisningar till det underlag som ska belysa det systematiska kvalitetsarbetet och

Läs mer

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar. läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för OmsorgsLyftet Utbildningar läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Välkommen till Medborgarskolan!

Välkommen till Medborgarskolan! Välkommen till Medborgarskolan! och vår kommunala vuxenutbildning Medborgarskolans värdegrund Medborgarskolan är ett humanistiskt studieförbund. Vi vänder oss till alla som vill delta i bildnings- och

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015

KVALITETSREDOVISNING, 2015. Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun. Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 KVALITETSREDOVISNING, 2015 Särskild utbildning för vuxna, Hagfors kommun Sammanfattning Mål för verksamheten, 2015 Lisa Svensson lisa.svensson@skolor.hagfors.se Kvalitetsredovisning, 2015 Riktlinjer Målen

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare

Att studera på Komvux. Katarina Larsson, utbildningsledare Att studera på Komvux Katarina Larsson, utbildningsledare Innehåll 1. Om vuxenstudier 2. Komvux:s organisation i Göteborg 3. Komvux i jämförelse med gymnasiet 4. Individuella behov och olika förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013

Kvalitetsrapport 2012/2013 SID 1 (18) Kvalitetsrapport 2012/2013 ABF Stockholm Sfi SID 2 (18) SKOLENHET Skolenhet: ABF Stockholm Sfi Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid:

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Datum 1 (10) Kvalitetsanalys för SweJa Kunskapscenter AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux, Egenföretagare - Häst Möte med ledning och lärare 101215 Utbildningen är granskad av Kungsbacka kommun, Inger Karlsson Dahlström och Lena Modin

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. 1 (7) Instruktion Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015. Uppgifterna ska vara SCB tillhanda senast 15 september 2015 och kan endast lämnas via Internet på webbplatsen

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lokalvård, Academedia 17 maj 2010 Tre samtal genomfördes: 1. Margaretha Frimodig, verksamhetsansvarig 2. Siv Hultmark, administratör 3. Ann-Louise

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Årscykel Vartoftaskolan

Årscykel Vartoftaskolan Årscykel Vartoftaskolan Augusti Höstens grovplanering skickas ut Introduktion av nyanställda se checklista Sista revidering av tjänster och schema Planering av skolans utvecklingsarbete (fokusområden)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

VUXENSTUDIER I HANINGE

VUXENSTUDIER I HANINGE VUXENSTUDIER I HANINGE Kurser & utbildningar Våren 2015 PERIODER VÅREN 2015 Period 1: 12 januari 20 mars 2015 (sista ansökningsdag 12 november 2014) Period 1 2: 12 januari 29 maj 2015 (sista ansökningsdag

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng OH-mallen Regeringsuppdrag Översyn av kursplaner och kunskapskrav Nya betygsskalan: A, C och E Verksamhetspoäng Kommunal vuxenutbildning, grundläggande nivå Kurser Engelska Biologi Fysik Kemi Samhällskunskap

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Kommunala vuxenutbildningen 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Vuxenutbildning Intäkter -1 980 000-3 047 956 153,9% Personalkostnader 5 392 706 7 719 171 143,1% Övriga

Läs mer

Vuxenutbildningen Bollnäs

Vuxenutbildningen Bollnäs Vuxenutbildningen Bollnäs Sektor: 1 Komvux 2 Komvux Vård från sid 13 Nämnd: Lärande och Arbete Datum 20090909 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor 1 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Årsrapport - Redovisning

Årsrapport - Redovisning 1 Årsrapport - Utbildningsanordnare: SweJa Kunskapscenter AB SweJa Kunskapscenter AB grundades 1994 och har tre delägare (Joakim Bergquist, Monica Andersson och Gunilla Eriksson). SweJa har allt sedan

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012

Rapport från återbesök på Lernias gymnasiala vuxenutbildning 2 oktober 2012 TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (7) 2012-10-16XX EXTERN UTVÄRDERARE LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE ; MARIE EKLUND REKTOR VUXENUTBILDNINGEN I SOLLENTUNA STAFFAN STRÖM REKTOR

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier

För dig med fokus på ett yrke eller vidare studier Kontakta oss! Adress och telefonnummer: Skolexpedition Tel: 0500 49 77 00 Fax: 0500 49 77 05 E-post: vuxenutbildning@skovde.se Studievägledare Joakim Wetterskoog Tel: 0500 497706 E-post: studievagledning@skovde.se

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS)

2015-02-05. KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 IMSPR, IMPRE(delär äv IMIND (VUX, FHS) KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas studieresultat vilka avvikelser

Läs mer

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar

Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar Gymnasiala kurser Gymnasiala yrkesutbildningar Lärlingsutbildningar 2015 LÅNGSIKTIG ÄGARE MED FOKUS PÅ KVALITET Innehåll Jag är en före detta idrottsman på internationell elitnivå, civilekonom, lärare

Läs mer

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor SFI Bollnäs Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen Nämnd: Lärande och Arbete Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer