Hälsopolitiskt program för Jönköpings län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsopolitiskt program för Jönköpings län"

Transkript

1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: Reviderad: Hälsopolitiskt program för Jönköpings län Inledning och vision Jämlikhet i hälsa är det överordnade målet både för WHO: s (Världshälsoorganisationens) hälsopolitik och för de svenska insatserna på folkhälsoområdet. Ett annat mål är att alla människor skall kunna få möjligheter att utveckla och använda sin egen förmåga att förverkliga sitt liv; socialt, ekonomiskt och mentalt. Sjukvården innebär stora kostnader för såväl individ som samhälle. Att bevara och förbättra människors hälsa innebär således vinster för alla. Att förebygga insjuknande, skador eller lidande i olika former innebär att ligga steget före, att stå ovanför forsens fall i stället för att stå längst ner och reparera skadorna. Syftet med detta hälsopolitiska program är att visa på olika vägar att nå de övergripande målen för jämlikhet i hälsa. För ett hälsopolitiskt program för länet formuleras en 0-vision enligt följande. Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Visionen anger det hägrande målet och pekar därmed ut riktningen för det framtida arbetet. Tidplan och grad av realism att uppnå en vision är av underordnad betydelse! Av detta skäl undviks i detta program detaljerade förslag om organisation, finansiering, arbetsfördelning etc. Programmet inriktar sig på att peka på behoven och visa på arbetssätt och exempel på vad som kan göras. Hur detta skall göras är nästa steg. Mycket skall och kan utföras gemensamt, annat var för sig inom den egna organisationen. Programmet får tjäna som en väckarklocka! Bakgrund Landstinget och kommunerna har ett gemensamt ansvar i folkhälsoarbetet. Här avses det befolkningsinriktade arbete som skall bevara och förbättra människors hälsa och livskvalitet. Arbetet skall vara inriktat mot att förhindra uppkomsten av sjukdomar och skador och minska ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället. Ytterst gäller det att antalet år med god livskvalitet skall öka Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) anger i sin 1: a paragraf att med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Den 2: a paragrafen anger att Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Genom sin verksamhet inom hälso- och sjukvård har landstingen kunskaper om orsaker till ohälsa som är väsentliga för folkhälsoarbetet. Landstingen har även verktyg genom trafik-, utbildnings- och kulturpolitiken. De kan användas för att påverka attityder, förmedla kunskaper och få människor att känna sig delaktiga i samhällslivet. Kommunerna har utöver uppgifter uttryckta i hälso- och sjukvårdslagen ett ansvar för människornas

2 välbefinnande och den miljö de lever igenom socialtjänstlagen, miljö- och hälsoskyddslagen m fl. Kommunerna har ansvar för verksamheter inom kultur, utbildning, fritid, samhällsbyggande och kommunal teknik, trafik m fl områden och har därigenom många möjligheter att arbeta för människornas bästa. Tillsammans har således landstinget och kommunerna ett ansvar i folkhälsoarbetet och speciella förutsättningar att arbeta för och förverkliga ett gott folkhälsoarbete. Detta är utgångspunkten för utarbetandet av föreliggande hälsopolitiska program vars uppdragsgivare är Landstinget och Kommunerna gemensamt via Läns-LAKO. Tillsammans med aktörer inom annan offentlig verksamhet, inom organisations- och föreningslivet och näringslivet skall arbetet utvecklas för att långsiktigt erhålla en bättre hälsa hos befolkningen. Ett aktivt folkhälsoarbete i Jönköpings län Ett aktivt folkhälsoarbete i Jönköpings län skall, för att arbeta mot visionen, bedrivas med följande inriktning: 1. främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet 2. arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet 3. särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker 4. ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet 5. vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling 6. ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete Nedan följer en genomgång av de sex punkterna, i vissa fall förslag till mål under de enskilda punkterna, men framför allt ett resonemang om hur man aktivt på olika sätt kan arbeta med olika frågor för att sträva mot den övergripande visionen. En sådan genomgång kan aldrig bli heltäckande, olika perspektiv och tyngdpunkt kan anläggas. Låt detta tjäna som en idékatalog! Det skall betonas att folkhälsoarbete kan och skall bedrivas mycket brett, med många aktörer på både lokal, regional, nationell och internationell nivå. Folkhälsoarbete måste ses som något övergripande som skall genomsyra all verksamhet. 1. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet Det finns många definitioner av folkhälsoarbete. Här avses det befolkningsinriktade arbete som skall bevara och förbättra människors hälsa och livskvalitet. Arbetet skall vara inriktat mot att förhindra uppkomsten av sjukdomar och skador och minska ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället. Ytterst gäller det att antalet år med god livskvalitet skall öka. I arbetet skall flera olika aktörer deltaga. Flera aktörer har en unik funktion där de inte kan ersättas av andra. Basen för folkhälsoarbetet skall ligga i kommunerna. Det breda folkhälsoarbetet skall utföras där. Hälsoaspekter skall vara integrerade i all verksamhet och samverkan skall ske med övriga aktörer inom och utanför den kommunala organisationen. Arbetet skall knytas ihop i lokala hälsoråd eller liknande med en lokal hälsoplanerare knuten till varje råd. Den närmare sammansättningen av hälsoråden måste utgå från varje kommuns egna förutsättningar och önskemål. Större kommuner kan välja att arbeta stadsdels eller områdesvis. Det är viktigt att varje kommun och hälsoråd formulerar sina mål och prioriteringar för arbetet.

3 Mål: Varje kommun har ett lokalt hälsoråd eller liknande med representanter från olika förvaltningar inom kommunen, andra offentliga organ, hälso- och sjukvården, tandvården, förenings- och näringslivet, företagshälsovård m fl. Det lokala hälsorådet skall ha ett samordningsansvar för att folkhälsofrågorna beaktas i all verksamhet. 2. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet Hälsofrämjande arbete Att arbeta hälsofrämjande innebär att arbeta med en process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och att förebygga ohälsa. Väl levnadsvanor, som ger effekter på hjärt-, kärl och cancersjukdomar, och olyckor i trafiken och på arbetsplatser leder till att fokus ligger på de s.k. riskfaktorerna. Att skapa hälsa och förhindra/minska orsakerna till ohälsa kräver kunskap om livsstilar där matvanor, motionsvanor och bruket av tobak, alkohol och andra droger är viktiga komponenter. Det kräver också kunskap om vilken miljö människor lever i och vilka olika livsvillkor det innebär. Med miljö menas här såväl socioekonomisk som kulturell, psykologisk, andlig och fysisk miljö. Ett hälsofrämjande arbete kan utgå från olika perspektiv och därigenom skapa olika arbetssätt. Syftet är emellertid hela tiden detsamma: Att främja hälsa och förebygga ohälsa hos barn, kvinnor och män. Ett frisk- och skyddsperspektiv fokuserar på faktorer som främjar hälsa (friskfaktorer) och skyddar mot ohälsa (skyddsfaktorer). Som motsats till detta finns ett riskperspektiv som lyfter fram olika hälsorisker som bör minskas eller tas bort helt. Målgruppsperspektivet fokuserar på hälsans villkor - orsaker till ohälsa - för en viss befolkningsgrupp t ex barn och ungdom. Arenaperspektivet inriktar sig på att främja hälsa och förebygga ohälsa på en viss arena t ex skolan, ett sjukhus eller ett bostadsområde. Nedan följer litet mer utförligt några exempel på att arbeta hälsofrämjande utifrån de olika perspektiv som beskrivs ovan. Frisk- och skyddsperspektiv. Att arbeta med detta perspektiv innebär att ta utgångspunkt i det friska. Det kan gälla att människor skall ändra sin livsstil, ett beslut som måste ligga hos den enskilde. Men för att lyckas med att ändra sitt sätt att leva krävs det många gånger ett stöd från samhället. Detta synsätt leder till att man försöker begränsa eller skydda mot inverkan av ett antal riskfaktorer för att främja bättre hälsa och livskvalitet. Samhällets sjukvårdskostnader kan också minskas genom sådant arbete. Sociala relationer, nätverk, möjligheten att påverka vardagslivet såväl hemma som på arbetet blir viktiga ingredienser för att må bra. Deltagande i kulturaktiviteter, såväl utövande som konsument, är viktigt att lyfta fram i det här sammanhanget. I detta perspektiv uppmärksammar man varför många människor, trots utsatthet och påfrestningar, förblir friska i stället för att fundera på varför vissa blir sjuka vid en viss exponering. Angreppssättet blir mer positivt eftersom man mer fokuserar på sunda vanor för att uppnå god hälsa och välbefinnande. Det blir inte så många pekpinnar! Nackdelen är att det kan bli vagt och svårt att mäta/utvärdera. Idag fokuserar vi allt mer på tillitsohälsan som ett uttryck för vår förmåga, eller brist på sådan, att hantera livets risker och osäkerhet. Professor Aaron Antonovsky i Israel kom i sin forskning i kontakt med kvinnor som suttit i koncentrationsläger och fann att de kvinnor som levde med en känsla av sammanhang i tillvaron klarade sig särskilt bra. I detta begrepp ligger att livet har en begriplighet, en hanterbarhet och meningsfullhet för oss. Detta är ett exempel på en s.k. friskfaktor, en faktor som bidrar till att vidmakthålla det friska. Riskperspektivet. Detta är det mer traditionella sättet att arbeta. Åtgärder och mål kan uttryckas i termer av att minska bruket av alkohol och tobak, lindra miljörisker och förhindra olyckor och skador i t ex trafiken. Vägverkets 0-vision kan ses som ett exempel på det senare: Noll dödade och noll svårt skadade i trafiken. Hastighetsbegränsning, åtskilda cykel- och bilvägar, planskilda korsningar är exempel på åtgärder för att minska det fysiska våld som vi kan utsättas för vid en olycka. Det går inte att förhindra alla olyckor, men

4 allvarliga personskador skall förebyggas så långt det går. Rökning är den allvarligaste och enskilt största riskfaktorn för sjuklighet och död i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, lung- och flera andra cancertyper. Tobaks- och alkoholarbetet behandlas mer utförligt under avsnittet sjukdomsförebyggande arbete, men har sin plats även under rubriken hälsofrämjande arbete. Att uppmuntra ungdomar att se andra alternativ än alkohol i samband med fester, att få högstadieungdomar att avstå från att börja röka eller pröva droger är också hälsofrämjande. Målgruppsperspektivet. Målgruppsperspektivet avser en viss del av befolkningen. Det kan t ex gälla hälsoprogram bland barn och ungdomar. Det kan fokusera på social- och yrkesgrupper som löper särskilt stor risk att drabbas av olika sjukdomar och förtida död, s.k. riskgrupper. Det kan gälla vissa invandrargrupper, lågutbildade kvinnor med arbetarbakgrund, grupper med viss arbetsmiljö etc. för att nämna några exempel. De olika perspektiven går således in i varandra. Grunden för god hälsa skall byggas tidigt och arbeta på bred front. Det är ofta samma familjer som röker mycket, äter onyttigt, dricker för mycket, har relationsproblem och råkar ut för olyckor! Barnhälsovård, mödrahälsovård, skolhälsovård och ungdomsmottagningar är exempel på målgruppsinriktat arbete som med olika program i fråga om kost, livsstilar mm syftar till att främja hälsan. Arenaperspektivet. Ett hälsofrämjande folkhälsoarbete kan beröra en hel organisation. Hälsofrämjande sjukhus och Hälsofrämjande skolor är internationella/nationella projekt som syftar till att hela organisationer i sitt arbets- och förhållningssätt arbetar hälsoorienterat. För sjukhus kan det gälla mätning av hälsovinst hos patienter, att utveckla den hälsosamma arbetsplatsen samt att överföra kunskap från organisationen ut i samhället för att stödja förebyggande arbete. Höglandssjukhuset är medlem i det Svenska nätverket för hälsofrämjande sjukhus, vilket i sin tur är en del i ett europeiskt WHO-nätverk. Arbetet har nyligen inletts. För skolor kan det gälla utvecklingsinsatser i fråga om arbetssätt, åtgärder mot mobbning och utanförskap, skolans organisation, lokaler, samarbete med hemmen och öppenhet mot t ex förenings- och organisationslivet och övriga samhället utanför skolan. I länet är Apladalsskolan i Värnamo med i ett projekt som initierats av Europarådet, EU och WHO: s Europakontor. Arbete pågår att vidga deltagandet till fler skolor i länet. Skolan är en av de viktigaste arenorna för hälsofrämjande arbete. Den når människor i tidig ålder, dvs. barn- och ungdomsåren. Man når också många vuxna; föräldrar, lärare med flera som via barnen kan nås av budskap av hälsofrämjande karaktär. Ett bostadsområde kan också vara utgångspunkten för ett hälsofrämjande arbete. En helhetssyn kan anläggas som utgår från många människors och gruppers gemensamma vardagsverklighet. Sjukdomsförebyggande arbete Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) utgör ytterligare ett perspektiv med utgångspunkt i ett medicinskt synsätt på risker och sjukdomar. Man skiljer mellan den primära preventionen som innebär att man påverkar riskfaktorer innan en sjuklig process startat (ex kost, rökning, smittskydd och vaccinationer), den sekundära som innebär åtgärder tidigt innan en sjukdom hunnit ge bestående skador och den tertiära som innebär att förhindra återinsjuknande eller försämring vid redan etablerad sjukdom. Målen för det sjukdomsförebyggande arbetet uttrycks i och kan mätas i insjuknande, minskad sjuklighet, tidiga dödsfall etc. Hälso- och sjukvårdande verksamhet. Det sjukdomsförebyggande arbetet på alla tre nivåerna bedrivs framför allt inom landstingets och kommunernas hälso- och sjukvårdande verksamhet. Arbetet sker såväl i det dagliga mötet med patienter

5 som i t ex screeningundersökningar dvs. när man undersöker alla i en viss grupp. Det kan t ex avse alla nyfödda, kvinnor i viss ålder, patienter med viss sjukdom etc. Mammografi, smittskydd och vaccinationsprogram är exempel på sjukdomsförebyggande arbeten. En del sjukdomar har mer eller mindre utrotats genom allmänna vaccinationer. Arbetet blir givetvis till stor del individinriktat, men det finns exempel på gruppinriktat arbete också som t ex rökavvänjning, mödravård, föräldrautbildning mm. Barnhälsovård, tandvård, skolhälsovård och mödrahälsovård är vidare exempel på verksamheter som är såväl sjukdomsförebyggande som hälsofrämjande till sin karaktär. Förebyggande arbete inom tandvården har bland annat resulterat i att karies kraftigt minskat. Sålunda är cirka 20 % av länets åringar kariesfria. Fortfarande kan ytterligare hälsovinster göras genom tidigt insatta förebyggande åtgärder. Allergier i samhället ökar. Larmrapporter publiceras om ökad övervikt bland framför allt unga män. Diabetes kan också betraktas som en folksjukdom. Detta är exempel på områden där sjukvården kan göra betydande insatser genom att tidigt fånga upp och larma om problemen. Detta innebär att hälso- och sjukvården innefattande såväl primärvården som tandvården och övrig specialistvård har viktiga uppgifter inom det förebyggande arbetet genom sina insatser i det dagliga arbetet. De förebyggande insatserna skall vara en integrerad del i det professionella utövandet. Hälso- och sjukvården har emellertid en roll också som kunskapsproducent och kunskapsförmedlare inom det förebyggande arbetet och därmed i ett folkhälsoperspektiv. Att i det dagliga arbetet dokumentera och sammanställa vem som skadats (ålder, kön etc.), var, när och hur händelsen inträffat är ett exempel på ett förebyggande arbete. Registrering av förgiftningar är ett annat exempel. Genom att dokumentera händelser och föra kunskapen vidare kan kanske lidande för många andra människor undvikas. Ovanstående kan exemplifieras genom registrering av fallolyckor på ett sjukhem; genom att till ansvariga myndigheter rapportera om t ex trafikolyckor där skadade kommit in för vård på akutmottagningen, genom att uppmärksamma ökningen av ungdomar som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin. Kan det senare ha samband med minskning av resurser inom skolhälsovården? Etc. Riskfaktorerna tobak, alkohol och andra droger Tobak Att rökning är den allvarligaste och enskilt största riskfaktorn för sjuklighet och för tidig död har redan tidigare sagts. Kunskapen om detta finns också hos rökare. Det är inte fråga om dålig karaktär hos vanerökaren utan om ett beroende av drogen nikotin. Den beroendeskapande effekten är inte mindre än den hos många andra droger där vi har lagstiftning mot både införsel och innehav. Stora kommersiella intressen finns hos tobaksbranschen som bland annat tar sig uttryck i ansträngningar att hela tiden få nya människor att börja röka. Speciellt intresse riktas mot ungdomar eftersom få börjar röka efter 20 års ålder. Att arbeta mot tobaksbruk är således mycket komplext. Det måste inriktas mot att få människor, framför allt ungdomar, att aldrig börja röka eller snusa. Men det gäller också att kunna erbjuda stöd och aktiv hjälp åt dem som röker och som vill sluta. Därutöver måste arbete inriktas på att utöka antalet tobaksfria miljöer som restauranger och andra gemensamma platser som idag har en tillåtande attityd till rökning och som därför omöjliggör för många att över huvud vistas där. Passiv rökning är ett stort problem för många. På nationell nivå finns instrument som prispolitik, begränsa tillgängligheten, åtgärder mot reklam, påverka EU: s jordbruksstöd till tobaksodling, taxfreeförsäljning, tullens arbete osv. för att bara nämna några. Som vision för tobaksbruket hos barn och ungdom kan endast en nollvision vara aktuell. Med tanke på den snabba och kraftiga vanebildande effekt som rökning har kan inget annat än noll försvaras. Skolor och föreningar mm där barn och ungdomar är engagerade har en viktig roll att förmedla rökfria miljöer, förstå vikten av de vuxna som förebilder och aktivt arbeta med ungdomarna på deras egna villkor. För vuxna måste insatserna mera inriktas på att stödja dem som vill sluta. Det är aldrig för sent. På individnivå t ex rökavvänjningsgrupper. Men rökvanorna varierar mellan könen, i olika sociala grupper och förändras med åldern. Speciella riskgrupper är gravida och ammande kvinnor. Prispolitik, åldersgränser, tillgänglighet är olika känsligt för olika grupper. Sammanfattningsvis kan konstateras att insatser för att minska tobaksbruket måste göras både på individ-, grupp och samhällsnivå.

6 Alkohol och andra droger Ett nytt alkohol- och drogpolitiskt program håller på att tas fram. Det kommer att presenteras i sin helhet separat. Programmet bygger på ett gemensamt agerande för medborgare - samhället - näringslivet för att alkohol- och drogkonsumtionen inte skall leda till skador. Visionen sammanfattas i 1. Alla skall bli medvetna om alkoholkonsumtionens betydelse för folkhälsan. 2. Alla människor har rätt till ett liv - i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället i övrigt - som är skyddat från alkohol- och drogrelaterat våld och skador 3. Alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxtmiljö som är fri från alkoholens negativa konsekvenser, fri från öppen eller förtäckt alkoholreklam och andra drogromantiserande budskap 4. Alla människor som inte vill eller kan dricka alkohol har rätt till stöd för ett sådant beteende och rätt till skydd mot påverkan att dricka mer alkohol än de vill Som mål anges Alkoholbruket skall minskas med 25 % till år 2005 (nulägesåret är 1998). Det finns ett stort behov av kraftfulla och tydliga åtgärder från samhällets sida för att påverka attityderna till alkoholbruk i dagens samhälle Narkotikafritt län Som delmål anges Punktnykterhet - Nykter när det gäller. 5 områden skall vara helt alkohol och drogfria: Trafiken, arbetslivet, idrotten, graviditet och amning samt ungdomsåren. Alla länsinvånare skall omfattas av värderingar så att man accepterar sambandet att lägre alkoholkonsumtion minskar alkoholskadorna (Folkhälsoperspektivet) Till programmet fogas en informationsstrategi. Empowerment (underifrånperspektiv) I arbetet med riskfaktorerna tobak, alkohol och droger bygger åtgärderna mycket på ett uppifrånperspektiv, vad samhället, experterna anser behöver göras, med anvisningar om hur människor skall bete sig, t ex sluta röka eller dricka mindre. Men där finns också starka inslag av Empowerment, d.v.s. där man utgår från att stärka och utnyttja den kraft som finns hos människorna själva. Människor skall själva definiera vad som är problemet och vad som behöver åtgärdas. Man skall förstärka goda krafter inom individen och i lokalsamhället. För den enskilda människan gäller det att sträva mot en närvaro och känsla av välbefinnande. För samhället att samla alla krafter och gemensamt i t ex lokala hälsoråd arbeta för bättre hälsa. Föreningslivet, organisationer och samfund har en viktig uppgift. Mål: Utifrån dessa olika perspektiv kan olika mål ställas upp: För att uppnå nollvisionen om tobaksbruk bland barn och ungdomar skall varje skola vara helt tobaksfri. Varje förening som tar emot kommunala bidrag för sin verksamhet bland barn och ungdomar måste garantera tobaksfrihet i samband med olika aktiviteter. Inriktningen skall vara att försäljning av tobaksprodukter på sjukhus och andra vårdinrättningar på sikt helt skall upphöra. Var och en som vill sluta röka skall erbjudas aktivt stöd. Alkoholbruket skall minskas med 25 % till år 2005 Punktnykterhet - Nykter när det gäller. 5 områden skall vara helt alkohol- och drogfria: Trafiken, arbetslivet, idrotten, graviditet och amning samt ungdomsåren. Narkotikafritt län För övriga områden som är aktuella i avsnittet ovan skall handlingsplaner med inriktning och ansvarsfördelning arbetas fram.

7 3. Särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker Den förväntade återstående livslängden för en nyfödd flicka i Sverige är 81,5 år. För en nyfödd pojke är den 76,5 år. Livslängden ökar för män, men inte längre så påtagligt för kvinnor. Olika livsvillkor och skillnader i levnadsvanor för män och kvinnor ger olika sjukdomsbilder. Kvinnors hälsa har alltmer uppmärksammats. Den s.k. könsparadoxen d.v.s. att kvinnor lever längre trots att de i högre grad lider av sjukdom, har dock en förklaring i skillnader i dödsorsaks- såväl som sjukdomsmönster. Kvinnligt sjukdomsmönster präglas i högre grad av sådana sjukdomar som inte behöver leda till döden. Mäns överdödlighet före 65 års ålder orsakas däremot till stor del av beteenden som har att göra med vår kulturs syn på manlighet som tävlingsinriktat beteende, prestationsbehov, risktagande (i trafiken, arbetslivet mm), våldshandlingar och alkoholkonsumtion. Arbetslösheten har ökat markant i Sverige under 90-talet. Utöver den ekonomiska tryggheten som ett arbete innebär så ger det oss också ett mål och en mening med livet, innehåll och struktur åt dagen, identitet och självkänsla och inte minst arbetskamrater och vänner. I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 1997 anges att konsekvenser av dagens arbetslöshet är dåligt belysta. Att stå utanför arbetsmarknaden är en fråga som måste ägnas ökad uppmärksamhet. Folkhälsorapporten visar också på andra sociala skillnader i ohälsa. Manliga och kvinnliga arbetare anger mer än dubbelt så ofta som manliga tjänstemän på mellannivå och högre sin hälsa dålig. Sociala skillnader är generellt större i storstäder än i mindre tättbebyggda områden osv. Skillnaderna gäller inte bara i fråga om dödlighet utan är lika uttalad om man studerar sjuklighet, självrapporterad hälsa eller levnadsvanor. Arbetare röker i nästan dubbelt så stor utsträckning som tjänstemännen och är också betydligt oftare kraftigt överviktiga. Antalet rökare har minskat i Sverige, män mer än kvinnor och är idag cirka 22 respektive 23 % i åldern år. Rökning är betydligt vanligare bland flickor än pojkar i årskurs 9 Svenska barn tillhör de friskaste i världen och spädbarnsdödligheten är troligen lägst i världen. Men orosmoln finns framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Ensamboende med barn har fått det ekonomiskt och socialt svårare. Konsekvenserna för barnen i familjer där en eller båda föräldrarna är arbetslösa vet vi mycket litet om. Likaså om deras egna svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Skolungdomarnas hälsorelaterade levnadsvanor i fråga om alkohol, narkotika och speciellt flickornas i fråga om tobak inger oro, men även ungdomarnas kost- och motionsvanor samt sexualbeteende. En väsentlig utgångspunkt för det fortsatta hälsoarbetet med inriktning på barn och ungdomar skall vara Barnkonventionen, FN: s konvention om barns rättigheter, som Sveriges riksdag ställt sig bakom genom ett folkrättsligt bindande avtal som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen bygger på några viktiga principer bl a att alla barn har rätt till likvärdiga uppväxtvillkor, att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som rör det och att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Även tandhälsan påverkas av sociala faktorer och är ojämnt fördelad mellan olika delar av länet. Så t ex varierar den procentuella andelen kariesfria 6- åringar mellan 56 och 82 %. Olika människors levnadsvanor i fråga om fysisk aktivitet, matvanor e.t.c finns det också skäl att uppmärksamma. Levnadsvanorna har ett starkt samband med livsvillkor och social position. De påverkas av kultur och traditioner och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet, utbildning, socioekonomisk tillhörighet, socialt nätverk och känsla av sammanhang. Alkoholvanor, matvanor, tobaksvanor och motionsvanor är av stor betydelse för folkhälsan, men de ser också mycket olika ut för olika befolkningsgrupper, såväl geografiskt som socialt. Ungdomar, invandrare, flyktingar, äldre, ensamboende, ensamstående föräldrar är exempel på olika grupper som med en mycket stark generalisering var och en har sin problembild. Ovanstående leder till att hälsoläget för vissa grupper kan behöva följas mer än för andra grupper. Men inte bara för att konstatera dem utan för att förstå mekanismerna bakom och orsakerna till dessa skillnader. Det går inte heller att ensidigt inrikta sig på att studera förhållanden tidigt i livet och sen se hur dessa påverkar vår hälsa senare i livet. Livet är inte så enkelt! Snarare är det så att olika riskfaktorer ackumuleras under hela vår levnad. Detta innebär också att inga enskilda åtgärder kan skapa jämlikhet i hälsa utan det krävs en mängd insatser under olika perioder av livet. Att ange något eller några specifika mål för ovanstående avsnitt är komplicerat. Detta handlingsprogram tas fram av Landstinget och kommunerna gemensamt. Men i ett aktivt folkhälsoarbete är aktörerna många fler. Målet får därför formuleras på följande sätt:

8 Mål: Att verka för, ta initiativ till och på olika sätt stödja olika aktörers arbete med ett folkhälsoarbete riktat mot särskilt utsatta grupper. 4. Ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet I WHO: s kommande hälsomål Hälsa för alla under det tjugoförsta århundradet i Europa framhålls utbildnings- och forskningsinsatser inom hälsoområdet som ett strategiskt nyckelområde. I hela Europa sker nu en kraftfull satsning på folkhälsovetenskaplig utbildning vid universitet och högskolor. Från och med läsåret 1998/99 startar vid Hälsohögskolan i Jönköping en utbildning i ämnet Folkhälsovetenskap, 60 poäng. Denna högskoleutbildning ligger helt i linje med de satsningar inom folkhälsa som föreslås ske i länet. Ett långsiktigt hälsofrämjande arbete kräver en fortlöpande ny kunskap i folkhälsofrågor. Denna kunskap kan baseras på förhållanden i vårt eget län. Såväl länet, de enskilda kommunerna som specifika kommundelar eller bostadsområden kan här ligga till grund för forskningsinsatser. Forskningen bör kartlägga och beskriva hälsotillståndet i befolkningen med särskild tonvikt på skillnader mellan kvinnor och män, olika befolkningsgrupper och olika geografiska områden. Intresset för socialt betingade skillnader i hälsotillståndet ökar. Forskningens resultat skall sedan användas som underlag för politiska beslut och åtgärder för att bevara och förbättra hälsan. Uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder är också angelägna forskningsuppgifter. Till detta skall också kopplas hälsoekonomiska analyser eller s.k. hälsokonsekvensbeskrivningar. Med detta menas analys av hur ett politiskt beslut kan påverka olika förhållanden och grupper ur ett hälsoperspektiv. För att bedriva ett länsövergripande forsknings- och utvecklingsarbete krävs epidemiologisk kompetens med knytning såväl till Hälsohögskolan som till landstingets och kommunernas arbete inom hälso- och sjukvård. En tjänst inom detta område kan samnyttjas mellan Hälsohögskolan och det övergripande folkhälsoarbetet inom landstinget. Den vetenskapliga hemvisten bör finnas inom Högskolan kombinerat med praktiskt epidemiologiskt arbete inom hela länet. Särskilda utvecklingsprojekt finns det behov av inom olika områden. Ett exempel är benskörhet (osteoporos) som leder till ökad risk för frakturer. Orsaker till benskörhet är stillasittande, rökning, låg vikt, bantning samt för litet kalk och D-vitamin i kosten. Östrogen hämmar nedbrytningen av benvävnad. Ett förebyggande arbete för de kvinnor som hör till riskgrupperna kan vara att mäta bentätheten. Ett annat exempel är tandhälsan hos äldre. På grund av förändringar i livssituationen förändras de sociala förhållandena och tidigare etablerade goda munhälsovanor kan påverkas negativt och leda till att välskötta tänder snabbt raseras. En god tandhälsa och en god tuggfunktion är av största vikt för en god livskvalitet. Under 1997 igångsattes ett projekt för ökat samarbete mellan tandvård, sjukvård och kommunerna med syfte att tillgodose äldres behov av tandhälsovård. För ett offensivt utvecklingsarbete kan det vara lämpligt att utse en eller flera vårdcentraler och tandvårdsenheter till särskilda utvecklingscentraler med särskilda resurser. Förutom riktade projekt mot den egna befolkningen så kan det röra sig om länsövergripande studier eller deltagande i nationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Inom varje vårdcentral kan det förebyggande arbetet stärkas genom att Hälsosköterskor utses med särskilt ansvar för att ta initiativ och driva arbetet. Mål: Att utveckla samverkan mellan Hälsohögskolan (och andra universitet och högskolor) och landstinget och kommunerna. Att stimulera och stödja utbildnings- och utvecklingsinsatser inom olika samhällsområden och med olika aktörer.

9 5. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling Folkhälsoarbetet flyttar ständigt fram sina positioner. En god växelverkan mellan teori och praktik är fruktbärande för en långsiktig hållbar utveckling inom folkhälsoområdet. Men också en växelverkan mellan forsknings- och utvecklingsarbete på det teoretiska planet med praktiskt folkhälsoarbete i kommunerna, kanske främst via de lokala hälsoråden. Ny kunskap erhållen via forskning måste föras vidare till de praktiskt verksamma i organisationer och föreningar. Uppgiften att sammanställa och vidareförmedla kunskap skall ligga på den regionala Folkhälsoavdelningen. Olika media, pappersburet såväl som eterburet skall tillämpas. Landstingets och kommunernas hemsidor på Internet är nya intressanta kanaler. Via dessa kan även en direktkontakt med allmänheten uppmuntras och klaras av. Mål: Med modern informationsteknik skapa aktiva verktyg för att föra ut forsknings- och utvecklingsresultat. Via landstingets och kommunernas hemsidor skapa en diskussionsplattform för att fånga upp allmänhetens synpunkter. 6. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete En uppbyggnad av brett sammansatta lokala hälsoråd i länets alla kommuner och en regional folkhälsoavdelning med bl a kunskapsförmedlande uppgifter kräver en organisation där erfarenheter från olika verksamheter i länet tas till vara och sprids vidare. Arbetet i den Nationella folkhälsokommittén, men även folkhälsoarbete inom EU, är andra viktiga områden att gemensamt ta del av. På nationell nivå finns flera av regeringen fastlagda eller beslutade mål i fråga om t ex alkohol, nutrition (kost) mm. Sådant kan också utgöra en viktig grund för lokalt/regionalt arbete. Läns-LAKO, landstingets och kommunförbundets kontaktorgan, bör fortsättningsvis få ett övergripande samordningsansvar för folkhälsofrågorna i länet med innebörd att bl a skapa mötesplatser, ordna konferenser och på andra sätt arbeta för att ett erfarenhetsutbyte sker. Mål: Läns-LAKO, landstingets och kommunförbundets regionala kontaktorgan, ges ett samordningsansvar för folkhälsofrågorna i länet med innebörd att skapa mötesplatser, ordna konferenser m m så att ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med berörda och engagerade i folkhälsoarbete. I enlighet med direktiven för detta programarbete skall det hälsopolitiska programmet med angivna mål få en regelbunden uppföljning och utvärdering i landstingets och kommunernas årliga budget- och flerårsplanearbete. Därutöver bör en avstämning göras av programmet i sin helhet. Detta kommer att ske vid millennieskiftet.

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun 2009-2012 Antaget av Bromölla kommuns fullmäktige 2009-04-27 sidan Innehållsförteckning 2 Varför ska Bromölla kommun ha tobaks-,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs 1 Ämne: Kurs: Kurskod: Hälsa Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs HÄLHÄLO Poäng: 100 Litteratur : Hälsopedagogik, Anna.Karin Axelsson, Sanoma Utbildning http://www.sanomautbildning.se/content/templates/pages/projectgroup.as

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer